KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 1 (37) Skytteholmsskolan årskurs 4-9

Transkript

1 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 1 (37) Skytteholmsskolan årskurs 4-9 Kvalitetsredovisning läsåret 2014/2015

2 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 2 (37) Innehåll 1. Prioriterade utvecklingsområden 2014/ Effekter utifrån Skolinspektionens tillsyn Normer och värden Elevernas inflytande och ansvarstagande Kunskaper Elevernas kunskapsresultat Nationellt ämnesprov i matematik åk Nationellt ämnesprov i svenska åk Nationellt ämnesprov i engelska åk Läsutveckling årskurs Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 fördelat per kön Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 fördelat per föräldrarnas utbildningsnivå Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till nationellt program Meritvärde i årskurs Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i svenska i årskurs Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i matematik i årskurs Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i engelska i årskurs Elevernas kunskapsresultat per ämne och årskurs Årskurs Årskurs Betyg årskurs Betyg årskurs Betyg årskurs Betyg årskurs Rektorns sammanfattande och slutsatser analys av kvalitetsredovisningen Prioriterade utvecklingsområden 2015/

3 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 3 (37) 1. Prioriterade utvecklingsområden 2014/2015 Skytteholmsskolan åk 4-9 har under året prioriterat tre utvecklingsområden. Bedömning av måluppfyllelse markeras i färgerna grönt, gult och rött. Utvecklingsområde 1 Kunskaper Beskrivs i skolans VP genom: Språkutvecklande arbetssätt Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Analys Skolans fokuserade arbete med språkutvecklande arbetssätt har lett till att lärarna har blivit mer medvetna om att förklara ämnesspecifika ord/begrepp/nyckelord i sin undervisning. Föreläsningar av Barbro Westlund och framför allt Helen Törnqvist har givit metoder (cirkelmodellen) och tips för utveckling av vår undervisning. Dock har tillräckligt med gemensam tid, för att komma materialet in på djupet genom ett kollegial lärande saknats. Detta har lett till att lärarna har påbörjat ett språkutvecklande arbetssätt, men det genomsyras inte i alla ämnen och områden. Det har varit bra att lägga ut två lärare på lektionerna som kan hjälpas åt inom detta område. Specialpedagogernas insatser kring screening (H4 och DLS) har bidragit till att kunna kartlägga behovet av stöd och extra anpassningar hos eleverna. Inom särskolan har framförallt arbetet med cirkelmodellen bidragit till måluppfyllelsen. Där ser vi även att de individuella passen och det ämnesintegrerade arbetssättet har bidragit. Effekter: Större medvetenhet bland lärarna kring vikten av att arbeta språkutvecklande. Skolan har delvis uppnått målen, men strävar efter att det ska genomsyra all undervisning. På skolan diskuteras språkutvecklande arbetssätt och utveckling av vår undervisning. Lärarna tänker på att utveckla förståelsen av ämnesspecifika begrepp kopplat till sin undervisning. Ett språkutvecklande arbetssätt har påbörjats på skolan, där arbetsmetoderna är mer utvecklande i vissa klassrum än andra, beroende på att intresset för och kunskaperna i ämnet varierar mellan lärare. Specialpedagogerna har i ett tidigt skede av terminen kunnat verka för att ge det stöd/ extra anpassningar som eleverna behöver. Högre kunskapsinhämtning och att eleverna förstår vad det är som förväntas och vad som skall göras. Skapar en tydlighet för eleverna.

4 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 4 (37) Utvecklingsområde 2 Elevernas inflytande och ansvarstagande Beskrivs i skolans VP genom: Elevinflytande Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Analys Elevinflytandet har ökat under läsåret men vi ser att det fortfarande finns insatser som måste göras för att nå vårt mål. Klassråd har ägt rum i olika omfattning och med olika kontinuitet i skolans klasser. Mentorstiden på 20 min har varit för kort. Detta behöver styras tydligare med längre mentorsstund och fast dagordning till klassråden. Ett annat utvecklingsområde är att lärarna behöver bli bättre på att låta eleverna vara med och bestämma. Lärarna behöver också tydliggöra för eleverna hur de kan påverka och när de påverkar. Vi ser att elevråden har utvecklats i rätt riktning och att de kommer att fortsätta sin positiva trend nästa läsår. Detta har kommit fram genom utvärdering som genomförts bland elevrådsrepresentanterna. Ett annat område som bör förtydligas är att lärarna behöver sätta ord på det elevinflytande eleverna har. Då tror vi att elevernas medvetenhet ökar. Inom särskolan ser vi att det råder bra gruppklimat och högt i tak där eleverna kommer med önskemål och diskussioner tas individuellt och i grupp. Effekter: Eleverna har inte fått tillräcklig möjlighet att påverka sin situation i skolan. Elevrådet har gjort en mycket positiv insats för elevinflytandet och för sammanhållningen på skolan. Fler elever har blivit medvetna om vikten av sitt eget engagemang i sin utbildning, vilket kommit fram genom samtal med elevrådssamordnare och elever. Elevrådsrepresentanternas heldagsutbildning har främst utvecklat deltagarnas kunskaper och i mindre utsträckning klasskamraternas kunskaper om elevinflytande. Eleverna har trots lärares försök att inkludera eleverna i skoldagens vardag inte uppfattat att de har ett elevinflytande. Våra elever vågar ta upp frågor i grupp och diskutera olika saker för att de känner sig lyssnade på. De har blivit mycket bättre på att lyssna på varandra, ge feedback och uppskatta varandras framgångar.

5 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 5 (37) Utvecklingsområde 3 Normer och värden Beskrivs i skolans VP genom: Trygghet Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Analys Skolans arbete med studiero och trygghet har lyckats främja god studiero men inte lyckats skapa trygga miljöer i korridorer och på raster. Dels ser vi att det är för liten vuxennärvaro i korridorerna. En annan brist är att det inte finns någon fungerande rastverksamhet så som café eller bibliotek där eleverna kan umgås med varandra med en vuxen närvarande. De korta mentorsstunderna gör att mentorerna inte har tid att prata med sina mentorselever enskilt. Det konstateras även att mobiltelefoner kan vara en stor anledning till otrygghet. Gemensamma riktlinjer för användandet efterlyses. Vi ser att vi behöver se över vårt värdegrundsarbete så det genomsyrar vår undervisning så att vårt klimat på skolan upplevs mjukare och tryggare. Våra ordningsregler finns och är utarbetade efter demokratins principer men de tolkas och efterföljs med stor spridning. Detta behöver vi utveckla nästa läsår. Möjligen finns en svag anda av att vi ställer upp för varandra och hjälps åt i svåra elevsituationer. Inom särskolan vågar eleverna att ta upp frågor i grupp och diskutera olika saker för att de känner sig lyssnade på. De har blivit mycket bättre på att lyssna på varandra, ge feedback och uppskatta varandras framgångar. Effekter: Studieron på lektionerna har utvecklats mycket väl under läsåret. Rektor kunde konstatera under sina lektionsbesök att det råder arbetsro på i princip samtliga lektioner på skolan. Bristen på aktiviteter på raster och liten vuxennärvaro vid vissa tider under dagen har gjort att eleverna känt sig otrygga i skolmiljön. På skolan finns ingen naturlig mötespunkt mellan lärare och elever vilket medför att de sprider ut sig på skolan. Eleverna känner sig otrygga på de många platser i skolan. Mobiltelefoner skapar otrygghet. Likabehandlingsplanen har reviderats och fler och tydligare aktiviteter har skapats för att arbeta mot kränkningar och öka tryggheten. Vi ska synliggöra likabehandlingsplanen i våra klassrum och i det dagliga arbetet och mötet med eleverna.

6 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 6 (37) 2. Effekter utifrån Skolinspektionens tillsyn Utifrån Skolinspektionens beslut efter tillsyn 2014 redovisar skolan Skolinspektionens förelägganden. För varje föreläggande redovisas också de åtgärder som har vidtagits och vilka effekter åtgärderna har fått för att arbetet ska bli bättre. Område 1 Undervisning och lärande Solna stad måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. - Se till att samordna undervisningen i olika ämnesområden så att eleverna ges möjlighet till överblick och sammanhang. - Se till att anpassa undervisningen så att hänsyn tas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Åtgärder på skolan För att åtgärda det bristande ämnesövergripande arbetet kommer lärarna på högstadiet (7-9) att skapa ett antal ämnesövergripande områden att arbeta med inledning ht 14. Lärarna hade ett första planeringsmöte i juni 2014 där följande områden beslutades: Demokrati (v ) och Hälsotema (v.45-50). Lärarna kommer att bättre utnyttja den gemensamma planeringstiden på måndagar (förra läsåret låg den på fredagar). Byte av veckodag kommer att underlätta detta då ingen lärare är tjänstledig på måndagar. Lärarna har även utsett samordnare för temaprojekten i syfte att ha god styrning över dem. På mellanstadiet kommer lärarna att arbeta mer tillsammans årskursvis och samplanera undervisningen i större ämnesövergripande arbetsområden. Lärarna på mellanstadiet kommer i augusti 2014 att fatta beslut om ämnesövergripande områden och tidsramar. Avseende anpassningar av undervisningen kommer lärarna att arbeta mer efter den 10- lista som togs fram under föregående läsår. Syftet med 10-listan är att tydliggöra för alla lärare vad som förväntas av dem. Utöver 10-listan kommer vi att utveckla våra EHT-konferenser. Dessa innebär ett forum där lärare kan träffa vårt tvärprofessionella elevhälsoteam för vägledning och handledning. En struktur för hur man anmäler ärenden och hur ärendena handläggs är under framtagande och blir klart i augusti Under förra läsåret påbörjades arbetet och efter utvärdering kommer vi att använda oss av detta på ett mer systematiskt sätt. Effekter Det framstår som att elevernas intresse och förståelse ökade tack vare det ämnesövergripande arbetet eftersom eleverna kan uppfatta större kunskapsområden som en helhet. Det är svårt att exakt mäta om måluppfyllelsen totalt har ökat, men lärarna anser att arbetssättet främjat engagemang och intresse bland eleverna och har beslutat sig för att fortsätta utveckla olika övergripande arbetsmoment. Lärarna har getts fler tillfällen att samarbeta och jobba fram metoder tillsammans samt föra pedagogiska diskussioner. 10-listan har medfört att många lärare har strukturerat upp lektionerna och gjort dem tydligare för eleverna. Kvalitén på våra lektioner skulle öka om vi hade ett fungerande bibliotek. Planerna för nästa läsårs bibliotek låter väldigt bra och vi ser med glädje fram emot det.

7 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 7 (37) Område 2 Grundläggande värden och inflytande Solna stad måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. - Se till att eleverna får reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Åtgärder på skolan Under vårterminen 2014 startades arbetet med att förbättra elevinflytandet på skolan. Skolans två elevråd har tagit fram varsin presentation som lärarna har tagit del av och som visar hur eleverna vill vara med och påverka. Under läsåret kommer elevråden att fortsätta utforma modeller för hur elevinflytandet ska fungera. Till stöd kommer de att ha två lärare som även fungerar som länk mellan elevråden och lärarlagen. Modeller kommer att tas fram för hur elevinflytandet ska gå till enligt något som kan kallas kursplan för elevinflytande. Denna kursplan ska utvärderas vid två gånger per termin och där ska alla elever på skolan ange hur de bedömer elevinflytandet på ämnesnivå. Den 10-lista som skolan använder (se ovan) tror vi även kommer att gynna elevinflytandet då den på individnivå skapar förutsättningar för bättre överblick, sammanhang och variation utefter elevernas förutsättningar. En annan åtgärd är att fortsätta stötta och uppmuntra skolans elevråd genom att de har en lärare som deltar på deras möten och genom att rektor deltar på begäran. Elevrådet på högstadiet kommer att hålla i planering och genomförande av FN-dagen (något de även erhållit stipendium för likabehandling för). Effekter Vid uppstart av moment ges elever i många fall möjlighet att vara delaktiga genom att välja redovisningsformer, fördjupningsområden och till viss del upplägget av momentet. Det finns en problematik med att eleverna inte är vana vid att vara verkligt delaktiga, det är ett långsiktigt arbete som eleverna måste arbetas in i. Vissa har kommit längre än andra. De flesta lärare känner till och använder sig av 10-listan. Fortsatta genomgångar vid terminsstart av Rutiner Skytteholmsskolan 4-9 samt verksamhetsplan. Välfungerande elevråd, vi fortsätter utveckla klassråden och involverar eleverna i undervisningens innehåll. För särskolans del arbetar vi dagligen med att samordna undervisningen och arbetar efter 10-listan. Våra elever har ett inflytande på arbetssätt och arbetsformer.

8 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 8 (37) Område 3 Trygghet och studiero Solna stad måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. - Se till att lärarna vidtar åtgärder för att tillförsäkra eleverna studiero. - Se till att ordningsregler följs upp vid skolenheten. - Se till att beslut om disciplinära åtgärder dokumenteras. Åtgärder på skolan Skolan kommer att vid terminsstart 2014 ta fram nya ordningsregler tillsammans med eleverna. Dels kommer varje klass att ta fram förslag för att sedan tillsammans med lärarnas förslag gå till skolans två elevråd. Lärarnas och elevernas förslag kommer att leda fram till skolans ordningsregler som rektor fattar beslut om i början av september Dessa nya ordningsregler kommer lärarna följa med större noggrannhet vilket rektor kommer att följa upp under terminen. Den diskrepans som förekommit tidigare kommer att upphöra. För att lyckas med det har skolan en större lärar-/personaltäthet från ht 14 i jämförelse med innan. Skolan har tagit fram en förtydligad rutin till lärare avseende hur de ska dokumentera disciplinära åtgärder som gäller från terminsstart Denna rutin finns och fungerar. Effekter Vi uppfattar att vi har en lugnare situation i korridorer på skolan vilket vi tror beror på att vi inte har haft lika många obehöriga elever på besök på skolan. Vi måste fortsätta arbeta konsekvent med att korrigera dåliga beteenden och få eleverna att känna sig delaktiga i framtagandet av regler och acceptera och förstå nödvändigheten av dem. Alla lärare måste följa dessa noggrant för att detta ska ge effekt. Det finns ett behov av att arbeta mer med värderingsövningar ca en gång i månaden i olika ämnen, vi tror att detta kan öka respekt och förståelse för olika människor. På högstadiet behöver vi alla samma rutiner i klassrummet. Ett exempel på detta kan vara att ha bordsplacering. Vi behöver ha tydliga rutiner som alla lärare följer, samma rutiner och förhållningssätt när det exempelvis gäller deadlines och läxor. Alla lärare följer rutinen kring dokumentation av disciplinära åtgärder. Område 4 Särskilt stöd Solna stad måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. - Se till att det i åtgärdsprogrammen anges vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärd på skolan Det påbörjade arbetet med samverkan lärare och speciallärare/pedagoger kommer att fortsätta och utvecklas. Speciallärare/pedagoger kommer att få i uppdrag att säkerställa kvaliteten på den dokumentation som krävs kring särskilt stöd. Lärare kommer att erbjudas tid att tillsammans med speciallärare/pedagoger ta fram adekvat analys av eleverna behov, lämpliga åtgärder som är relaterade till kunskapsmålen för att eleverna ska nå målen och sätta datum för utvärdering och hur utvärderingen ska genomföras.

9 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 9 (37) Effekter Specialpedagogerna har gett ett mer omfattande stöd till pedagogerna vilket lett till mer likvärdig dokumentation och åtgärder. Som stöd för åtgärder finns även 10-listan. Åtgärdsprogrammen förbättras med tiden. Lärarna med hjälp av specialpedagog har blivit bättre på att skriva ner åtgärder som skolan måste erbjuda istället för att skriva vad eleven ska göra. Område 5 Erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro Solna stad måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med erbjudande av utbildning och uppföljning av elevens närvaro. - Se till att erbjuda eleverna modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken. Åtgärd på skolan Skytteholmsskolan och Modersmålsenheten inom barn- och utbildningsförvaltningen har inlett ett samarbete med Luleå kommun för att kunna anordna modersmålsundervisningen i samiska genom distansundervisning. Skytteholmsskolan kommer att anskaffa de tekniska lösningar som behövs för att kunna erbjuda modersmålsundervisning i samiska. Skytteholmsskolan kommer att organisera verksamheten så att modersmålsundervisning i samiska kan genomföras. Distansundervisningen i samiska beräknas kunna erbjudas under höstterminen Skytteholmsskolan fortsätter samarbeta med modersmålsenheten i syfte att rekrytera en lärare i samiska Effekter Samiska erbjuds sedan november 2014 till de elever på skolan som har rätt till modersmålsundervisning i samiska. Undervisningen bedrivs i samarbete med Sameskolstyrelsen och vi använder oss av fjärrundervisning vilket innebär att elever och lärare har lektion i realtid via dator/videolänk. Område 6 Omfattning och resurstillgång Solna stad måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med omfattning och resurstillgång. - Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Åtgärder på skolan Från och med augusti 2014 kommer Skytteholmsskolan 4-9 ha två medarbetare som har delar av sina tjänster i biblioteket. En lärare kommer att ha ett uppdrag att utveckla hur biblioteket kan användas inom SO-ämnena. En medarbetare kommer att ha i uppdrag att sköta in- och utlåning för hela beståndet. Enheten F-3 kommer även de att ha bemanning och organisation för hur skolbiblioteket nyttjas. Under sommaren 2014 har bibliotekets bestånd gåtts igenom och förutsättningar för en nystart har skapats. Effekter Under läsåret har upplägget kring skolbiblioteket haltat pga. olika yttre omständigheter. Skolan har dock riggat en ny bemanning med förtydligat uppdrag inför hösten 2015.

10 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 10 (37) 3. Normer och värden Skytteholmsskolan åk 4-9 gör följande bedömningar och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet med Normer och värden ytterligare förbättras. Mål 1 På Skytteholmsskolan känner sig varje elev trygg Måluppfyllelse Särskolan Grundskolan Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 2 På Skytteholmsskolan upplever varje elev studiero Måluppfyllelse Särskolan Grundskolan Överträffat Uppnått Ej uppnått Strategier De strategier skolan använt för att nå målen rymmer: - ett aktivt arbete med skolans likabehandlingsplan - ett aktivt arbete med att följa skolans ordningsregler och rutiner för disciplinära åtgärder - maximal öppenhet gentemot elever, vårdnadshavare, huvudman och närsamhälle Genomförda aktiviteter Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat Lärarna hälsar på varje elev med namn vid dörren innan första lektionen (7-9) Vuxennärvaro i rastmiljön skolan har rastvärdar för åk 4-6 på förmiddagsrasten och lunchrasten och åk 7-9 har rastvärdar på lunchrasten. Ordningsregler tas fram gemensamt vid läsårsstart tas ordningsregler fram tillsammans med eleverna. De fastställs efter remiss hos elevrådet av rektor. Världens viktigaste bok ett löpande arbete för klasslärare i åk 4-6 att arbeta med boken tillsammans med eleverna. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat (4-6) Vuxennärvaro i rastmiljön skolan har rastvärdar för åk 4-6 på förmiddagsrasten och lunchrasten och åk 7-9 har rastvärdar på lunchrasten. Fadderverksamhet vid minst ett tillfälle per termin inkluderas eleverna i varandras undervisning t.ex. redovisningar, provapå-lektion i språk, laboration. Värderingsövningar mentorerna ansvarar för att genomföra värderingsövningar som en del av klassens mentors- och klassrådstid.

11 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 11 (37) Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter Planerade men ej genomförda aktiviteter (åk 4) Fadderverksamhet vid minst ett tillfälle per termin inkluderas eleverna i varandras undervisning t.ex. redovisningar, provapå-lektion i språk, laboration. Analys Arbetslag 7-9 Rastvärdsschemat har fungerat bra eftersom uppgiften är konkret och lärarna har fått varit med och påverka vilken tid man har varit rastvärd. Vi har jobbat med ordningsreglerna på mentorstiden för att sedan föra vidare det till elevrådet därför har vi lyckats med att ta fram regler tillsammans med eleverna. Fadderverksamheten har fungerat till viss del men tiden har tyvärr inte alltid räckt till för att genomföra detta helt ut. Alla lärare har inte hälsat med namn vid dörren men alla lärare hälsar välkommen innan lektionen börjar samt att man avslutar med ett gemensamt avslut. Varför vi inte har hälsat med namn har till viss del berott på tiden när man haft kort tid mellan lektionerna och har behövt byta sal. 20 min har inte räckt till för att genomföra värderingsövningar under mentorstiden. Det skulle behöva vara det dubbla för att man ska kunna genomför övningen och diskutera den efteråt. Röda korset genomförde rollspelet på flykt med åk 9, något som eleverna bedömde som väldigt lärorikt och uppskattat. Vi bör försöka ta in fler personer utifrån som kan ta upp olika teman på liknande sätt. Vi har alltså gjort en del men måste göra det i större omfattning. Arbetslag 4-6 Vi hälsar på varje elev men inte alltid med namn, utan vi använder andra strategier. En klass har haft pågående fadderverksamhet med 6S och 3M och delvis 9S. Vi vill fortsätta med fadderverksamhet eftersom det ger bra resultat. Eleverna lär känna varandra och skapar tryggare klimat i skolan. Vi märker att vi beslutar saker gemensamt som vi sedan inte genomför i våra klasser/ämnen. En anledning tror vi är att vi beslutar detaljrikt och nu när vi utvärderar så stämmer inte detaljerna med hur vi faktiskt gjort. En annan anledning är att vi inte har det vi beslutat förankrat i våra planeringar. Vi tror också att när vi utvärderar och ser att vi inte genomfört en aktivitet så byter/ändrar vi aktivitet istället för att fortsätta och genomför och över tid se resultat. Vårt trygghetsarbete har betydelse för arbetet mot målen. Är du trygg kommer du kunna prestera bättre. Vårt arbete med kollegiala auskultationer samt gemensamma planeringstider för oss lärare främjar och ger oss möjlighet att ha insyn i det dagliga arbetet med eleverna. För att lyckas bättre med trygghet och trivsel behöver vi hitta en strukturerad organisation av gemensamma arbetsformer. Vidare behövs lagandan förbättras där alla drar åt samma håll. Vi ser en begränsning i lokalerna då vi saknar grupprum för åk 4-6. Särskolan Vi tror att alla lärare gör det som skall göras. Vi avbryter skojbråk, säger till vid olämpligt språkbruk och så vidare. Problemet är dock att vi inte följer upp. När man är på språng, till en lektion t.ex., så hinner man inte följa upp där och då. Däremot kan man ta det dagen efter när

12 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 12 (37) man möter hen i korridoren. Fråga hur det gick och vad som hände. En skola är inte väggarna runt och taket ovanpå, utan innehållet innanför. Metodiken och förhållningssätten skapar en identitet tillsammans med traditioner på skolan. Traditioner skapar en definition av vilka vi är. Sedan är det otroligt viktigt att vi följer upp det vi gör. Vi kan ha en temavecka eller en FN-dag, men det måste följas upp och återkopplas till. Eleverna behöver påminnelser. Ett område som vi i särskolan behöver arbeta med är rastverksamheten. Våra elever är inte otrygga i sig, men det händer saker under rasterna där vuxet stöd behövs. Utvecklingsåtgärder Arbetslag Planera in tid så mentorerna som ska faddra med varandra kan ses och planera hur faddringen ska gå till. Arbetslagledarna får sitta ner och se över planeringen hur detta kan lösas. - Alla lärare hälsar välkommen till lektionen men alla behöver inte hälsa med namn i början av lektionen. - Mentorstiden förlängs till 40 min vilket medför att det finns tid att genomföra värderingsövningar. - Se ovan kring värderingsövningar. Samarbete med organisationer såsom röda korset, polis, brandkår, socialtjänst, kyrkan, ungdomsmottagning osv. Avsatt tid att planera samt tid att diskutera värderingsövningar med övrig personal. Arbetslag Organisera rastverksamheten både ute och inne. Samt skapa utrymmen där eleverna kan vara på rasterna och ev. umgås och läsa böcker/läxor. Fungerande café önskas. - Värderingsövningar: Skapa en gemensam bank med värderingsövningar som vi alla har tillgång till och provar ihop på APT/AL. Utbildning för personalen för att förstärka gemenskapen för att vara goda förebilder. - Fortsätta och öka samplaneringen. Dubblering av lärare på lektioner är bra då det även ger insyn i undervisning. Fortsätta med kollegial auskultation. Utveckla redan bestämda aktiviteter istället för att hitta på nya. - Vi behöver lyfta frågan och diskutera hur vi kan stötta varandra när svårigheter både i och utanför klassrummet sker. Vi behöver arbeta för likvärdighet. - Skolans lokaler är trånga/ för få lokaler. Krokar och skohyllor saknas till alla - För att överblicka tysta elevers utsatthet kan en minienkät genomföras ca en gång per månad, med ett fåtal frågor, t ex. Finns det någon i klassen som inte har en vän på rasten? Vem leker du helst med? Har någon i skolan varit dum mot dig de senaste veckorna? Särskolan - Positiva mötesplatser mellan mellanstadiet och högstadiet. Ex Caféverksamheten - Traditioner. Likamycketvärda-veckan, vernissage, FN-dag, läsprojekt, DownsSyndrom dagarna, faddring på ett konkret sätt i schemat - Elev hjälper elev

13 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 13 (37) - Kunskap om handikapp. - Definitioner av orden mobbning och kränkning - Världens viktigaste bok arbetas med i flera ämnen. - Skoltröjor - En konkritiserad fadderverksamhet där vi t.ex. åker på gemensamma studiebesök. Ex åk 4 & 7 åker tillsammans till historiska museet, men med olika agendor. Jobbar tillsammans osv. 4. Elevernas inflytande och ansvarstagande Skytteholmsskolan åk 4-9 gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet med Elevernas inflytande och ansvarstagande ytterligare förbättras. Mål 1 På Skytteholmsskolan uttrycker 90 % av eleverna att de vet vad de behöver kunna för att nå målen Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 2 På Skytteholmsskolan är klassrådet ett aktivt forum för att få eleverna engagerade i sin egen utbildning Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Strategier De strategier skolan använt för att nå målen rymmer: - ett aktivt arbete med pedagogisk planering och bedömning för lärande som ger eleverna reellt inflytande på stoffurval och arbetssätt - att systematiskt göra eleverna förtrogna med kunskapskraven i syfte att engagera dem i sin utbildning Genomförda aktiviteter Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat Elevrådsrepresentanterna får en heldagsutbildning om elevinflytande Elevrådet 7-9 genomför FN-dagen med tema likabehandling. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat Klassråden är schemalagda och har en tydlig dagordning som syftar till att öka reellt elevinflytande

14 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 14 (37) Varje lärare tar fram minst en pedagogisk planering per termin tillsammans med eleverna Varje mentor genomför elevledda utvecklingssamtal med sina mentorselever. På mellanstadiet genomförs undervisningen minst en gång per vecka enligt EPA-metoden (enskilt par alla) Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter Elevrådet har genomfört en enkät om elevinflytande på höst- och vårtermin. Planerade men ej genomförda aktiviteter (åk 5,6) Varje lärare tar fram minst en pedagogisk planering per termin tillsammans med eleverna Alla lärare använder matrisen för elevinflytande minst en gång under läsåret. Analys Arbetslag 7-9 De planerade aktiviteternas genomförande påverkas av den totala mängden ramfaktorer som pedagogerna jobbar under. Elevrådets ansvarige har ersatts av flera personer vilket gjort att elevrådets struktur blivit lidande. Återkoppling om beslut har uteblivit, vad som beslutas på elevrådet måste komma fram på mentorsstunden för att övriga ska kunna engagera sig i utvecklingen. Lärarna har varit mer aktiva kring samplanering med eleverna, även om endast en tredjedel av eleverna i enkäten (elevinflytande) svarar att de varit delaktiga. En del i detta tror vi beror på deras uppfattning om vad delaktighet är. Här behöver också lärarna diskutera sig fram till en samsyn om vad delaktighet är och prata med eleverna om vad delaktighet är eller kan vara. Elevenkäten som elevrådet genomförde både höst- och vårtermin ger oss fingervisning kring elevernas upplevelse av elevinflytande. När vi jämför svaren på övriga synpunkter från elevenkäten så finns en klar skillnad mellan hög- och mellanstadiet där det framstår som att engagemanget är betydligt lägre på högstadiet. Det är väldigt få som skrivit något och det framstår inte heller som att de som har skrivit har varit seriösa. Klassråden har inte kunnat genomföras på det sätt de är tänkta pga. att mentorstiden har endast varit 20 minuter. Med längre mentorstid kommer det bli enklare att genomföra bra klassråd. En del genomför elevledda utvecklingssamtal men inte alla. Detta pga. att det inte gått ut något direktiv att detta ska göras vilket har lett till att det varierar mellan mentorerna. Lärarna har inte tagit fram PP tillsammans med eleverna. Vi tror detta beror till stor del på tidsbrist och att vi inte har någon modell på hur vi ska göra det. Vi skulle behöva diskutera fram hur vi kan göra en PP tillsammans med eleverna. Arbetslag 4-6 Elevledda utvecklingssamtal har genomförts, men ej med samtliga elever. Lärare känner till för få metoder för att genomföra elevledda utvecklingssamtal. Pedagogiska planeringar har genomförts delvis tillsammans med elever. Lärare känner sig delvis osäkra kring hur en lpp ska genomföras. Verksamhetsplanen är inte ett levande dokument som används i planeringen av verksamheten. Det ligger mycket på oss att se till att VP är detta. Schemalagda klassråd varierar från klass till klass, åk 4N har genomfört klassråd på klasstid och en utökad timplan för detta är positivt tycker vi. EPA- metoden känns angelägen och använd i stor utsträckning bland de

15 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 15 (37) undervisande lärarna i åk 4. Särskolan Snabb återkoppling till pärmarna och i momenten för våra elever är viktigt om vi ska nå vårt mål nästa år. Arbeta med förebilder inom gruppen där eleverna lär av varandra och arbetar tillsammans med sina pärmar och sin utbildning. Vi kommer att arbeta med konkreta verksamheter då våra elever behöver en tydlig koppling mellan det teoretiska arbetet och praktiska. Exempelvis caféverksamheten. Arbeta med kommunikationsforum, klassråd, inom grupperna där eleverna får utrymme för sina idéer och tankar. Hela tiden ska elevernas målpärmar spela en central roll. Utvecklingsåtgärder Arbetslag Vi kommer förlänga mentorstiden till 40 min för att hinna med att ha klassråd. - Vi kommer att diskutera att arbeta med PP tillsammans med eleverna under arbetslagsmötena för att hjälpa att stötta varandra att komma igång med det på skolan. - Hitta en modell och använda sig av elevledda utvecklingssamtal - Börja jobba med studieteknik i samtliga ämnen ett antal ggr per termin. Arbetslag Vi lärare behöver bli bättre på att synliggöra syften och mål. - Eleverna kan använda sig av loggböcker för att själva ska bli bättre på att tydliggöra mål och syften för sig själva. - Verksamhetsplanen är inte ett levande dokument som används i planeringen av verksamheten. Det ligger mycket på oss att se till att VP är detta. - Schemalagt klassrådstid. Särskolan - Klassråd: Vi i särskolan anser att klassråd bör göras nere i särskolan med mellanstadiet och högstadiet för sig. Där eleverna lär sig ordningen, får möjligheten i ett bättre forum att uttrycka sig osv. - En pedagogisk gemensam planering med eleverna: Detta är något som vi gjort och gör kontinuerligt i särskolan. - Vi har använt pärmarna i projekten och i utvecklingssamtalen.

16 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 16 (37) 5. Kunskaper Skytteholmsskolan åk 4-9 gör följande bedömning och analys gällande de mål och aktiviteter som genomförts under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att arbetet inom området Kunskaper ytterligare förbättras. Mål 1 På Skytteholmsskolan når varje elev godkända resultat i samtliga ämnen Måluppfyllelse Särskolan Grundskolan Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 2 I juni 2015 är 80 % av eleverna i åk 9 behöriga till gymnasieskolan (yrkesprogram) Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 3 På Skytteholmsskolan är medelmeritvärdet 220 p för åk 9 i juni 2015 Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 4 På Skytteholmsskolan är andelen elever som uppnår minst betyget E på nationella prov 90 % Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 5 På Skytteholmsskolan förekommer ämnesövergripande projekt där eleverna ges möjlighet till överblick och sammanhang minst en gång per termin i samtliga årskurser Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått

17 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 17 (37) Mål 6 På Skytteholmsskolan använder samtliga lärare alla delar av 10-listan i syfte att anpassa undervisningen så att hänsyn tas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 7 På Skytteholmsskolan framgår det i åtgärdsprogrammen vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 8 På Skytteholmsskolan erbjuds eleverna modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Mål 9 På Skytteholmsskolan används skolbiblioteket som en naturlig del av undervisningen Måluppfyllelse Överträffat Uppnått Ej uppnått Strategier De strategier skolan använt för att nå målen rymmer: - Lärarens val av arbetssätt utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. - Bedömningen av varje elevs förutsättningar, erfarenheter och behov ligger till grund för planeringen av hens lärande situation. - Skolan arbetar med språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen. - Lärarna arbetar systematiskt med att få eleverna att känna till målen med undervisningsmomenten. - Lärarna har ett inkluderande förhållningssätt. - Skolan har stort elevinflytande.

18 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 18 (37) Genomförda aktiviteter Planerade och genomförda aktiviteter med avsett resultat (åk 6-9) Minst en gång per termin tar varje arbetslag fram ett ämnesövergripande arbetsområde. Lektionsauskultationer utgör en del av vår skolutveckling. Auskultationer genomförs av rektor, utvecklingsledare och kollegor. Alla åtgärdsprogram granskas och godkännes av specialpedagoger/lärare innan beslut fattas av rektor. EHT-konferenser genomförs enligt den rutin som tagits fram. Syftet är att stärka lärarna i sin utövning och att lyckas med anpassningar av undervisningen för att nå alla elevers förutsättningar och behov. Skolan i samarbete med modersmålsenheten skapar förutsättningar för distansundervisning i modersmål samiska. Planerade och genomförda aktiviteter med otillräckligt resultat (åk 4 och 5 samt särskolan) Minst en gång per termin tar varje arbetslag fram ett ämnesövergripande arbetsområde. De pedagogiska planeringarna tas fram i samråd med kollegor. Minst en kollega lämnar feedback till varje pedagogisk planering som skapas av lärarna på skolan. Till grund för de pedagogiska planeringarna finns ett språkutvecklande arbetssätt och ett fokus på elevernas läsförståelse. Genomförda men ej planerade ytterligare aktiviteter Dubbelbemanning på vissa lektioner. Att 6:orna tillhör mellanstadiet. En dator per elev i årskurs 6. Vi har använt oss av röda korset för att öka elevernas förståelse för människor som är på flykt. Det var en mycket lyckad aktivitet där de även fick öva sig i att samarbeta, läsa och analysera. Vi hade besök från arbetsförmedlingens ungdomsavdelning där eleverna fick en djupare information kring den svenska arbetsmarknaden. Planerade men ej genomförda aktiviteter I varje klass på mellanstadiet finns en kunskapsvägg där målen för varje ämne finns anslagna. Skolbiblioteket används inom SO-ämnet som en naturlig del av undervisningen. En arbetsplan tas fram under året. Analys Arbetslag I vissa fall har tiden varit ett hinder till att genomföra de aktiviteter vi planerat. - Lektionsauskultationerna har varit givande eftersom man fick feedback på sådant som man gör men inte tänker på. Man får även tips på saker man kan förändra i sin undervisning. Tyvärr har inte alltid tiden för feedback mellan kollegor funnits och där måste vi bli mycket

19 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 19 (37) bättre på att hitta den tiden. - Ämnesövergripande arbetet har fungerat olika bra avseende planering och genomförande. I vissa teman har vi jobbat med samplanering och i vissa har man haft var sin planering inom det nämnda temat. Där måste vi tillsätta mer tid för att kunna genomföra bättre planeringar. Detta tror vi kommer att leda till bättre genomförande och i förlängningen bättre resultat hos eleverna. Vi märker att eleverna har större engagemang och intresse när arbetet är ämnesövergripande vilket gör att vi vill fortsätta utveckla olika temaområden. - För att åtgärdsprogrammen ska förbättras måste lärarna ses oftare för att diskutera elever. Detta kommer förhoppningsvis ske då vi inför fler arbetslagsmöten nästa läsår. - Vi hoppas att cirkelmodellen kommer på sikt kommer ge ett stort lyft för läsförståelsen bland eleverna under nästa termin. - På slöjden använder de sig av både bild och ord på lådorna för att arbeta med språkutveckling. - Vad gäller de pedagogiska planeringarna så ska kunskapsrum skapas i infomentor från HT15, dock känner många en stor stress inför detta eftersom många känner osäkerhet runt hur det fungerar rent tekniskt och för att det kommer ta lång tid att utforma. - Språkutvecklande arbetssätt genomförs men måste fortgå och arbetas vidare med eftersom resultaten för samtliga elever inte kan ses som godtagbara. Arbetslag De pedagogiska planeringarna har utförts till viss del, men har ej tagits fram i samråd med kollegorna. Samplanering samt pedagogiska diskussioner främjar arbetssätt och likvärdighet. Det är en nödvändighet för att utveckla skolan och därmed höja kunskaperna. - Ämnesövergripande arbete gör att eleven får en överblick i hur ämnen hänger ihop och möjlighet att fördjupa sig. Det stärker även det kollegiala lärandet och samarbetet. Det sparar även tid. - Med kunskapsväggen tydliggörs målen för eleverna. Dock har kunskapsväggen inte satts upp av olika anledningar i alla klassrum. Inför nästa läsår bör vi fundera över annan form att genomföra målet. - Det språkutvecklande lärandet har använts till viss del. Behöver följas upp och implementeras kontinuerligt. - När lektionerna har varit dubbelbemannade har det har varit lättare att möta eleverna på deras nivå, framförallt eleverna med stora behov. - I åk 6 har datorerna bidragit till att stimulera alla elever och till att kunna använda ett varierat arbetssätt. Vi har även upplevt att det blivit lättare att tillämpa 10-listan. - Det har varit en fördel att följa eleverna hela mellanstadiet, för att upptäcka deras svagheter och styrkor. - Biblioteket fungerar inte som ett bibliotek i den meningen att det är lärarens ansvar att gå ner och ha aktivitet i biblioteket. Som lokal för att låna böcker har den fungerat hjälpligt. Beskriv vad som påverkade att de planerade aktiviteterna genomfördes eller ej? - Pedagogiska utredningar/åp har varit i fokus och övriga områden har prioriterats bort. - Utredning av, uppföljning och anmälan av incidenter tar tid i anspråk.

20 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 20 (37) - För få arbetslagsmöten med didaktiskt och pedagogiskt innehåll. - Samsyn vad gäller likvärdig kunskapssyn och förväntningar på eleverna är ojämn. - En kunskapsvägg tar mycket plats i klassrummet, kanske en central plats i skolan kunde väljas ut för ändamålet och i klassrummet aktuella kunskapskrav i undervisningen hängas upp. - Skolbiblioteket behöver struktureras upp och användas på daglig basis. - Steget mellan åk 3 och åk 4 och undervisningens krav på eleverna är mycket större och många elever visar ovana vid att planera och genomföra sina studier på utsatt tid. Särskolan Under året som varit har vi godkänt alla våra elever som erhåller betyg. De elever som inte erhåller betyg utan har bedömning blir bedömda att de har godtagbara kunskaper. Detta då vi utgår ifrån att de när de slutar åk 9 kommer klara av kunskapskraven för betyget E. Dock är en förutsättning att de utvecklas i den takt de gör nu, och i vissa fall tar större kunskapskliv. Vi som arbetslag och enskilda pedagoger har under året förändrat vårt arbetssätt och metodik, men ännu ej implementerat det till fullo. Vi arbetar efter cirkelmodellen då det är språkutvecklande och tydligt arbetssätt för våra elever. Under läsåret har vi använt oss av det när vi arbetat i projekt över flera veckor. Nästa läsår är tanken att arbeta efter det i alla ämnen. Den absolut kritiska åtgärden för oss på särskolan när det gäller att bevara måluppfyllelsen är att vi har ett gemensamt arbets- och bedömningssätt gentemot våra elever. Detta oavsett nivå, årskurs eller gruppstorlek. Sedan får vi anpassa oss efter dessa faktorer, men det måste finnas en igenkännande röd tråd i vårt arbete. Utvecklingsåtgärder Arbetslag Fortsätta arbeta med cirkelmodellen för att öka eleverna läsförståelse och språkutveckling. - Läs- och mattelyftet för att förbättra undervisningen så att elevernas kunskaper ökar. - Fler öppettider för biblioteket för att öka samarbetet med de olika ämnena för att öka läslusten samt läsförståelsen hos eleverna. - Mer tid för det ämnesövergripande arbetet så vi kan göra bättre planeringar samt utvärdera det arbete vi gjort. Arbetslag Fördjupning, implementering och uppföljning (under en längre period) av cirkelmodellen. - Tillgång en till en dator (ipads till de yngre). - Fortsätta och öka samplaneringen. - Dubblering av lärare på lektioner är bra då det även ger insyn i undervisning. - Fortsätta med kollegial auskultation. - Utveckla redan bestämda aktiviteter istället för att hitta på nya. Organisationen behöver: - Arbetslagsmöten med didaktiskt och pedagogiskt innehåll. - Samsyn vad gäller likvärdig kunskapssyn och förväntningar på eleverna

21 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 21 (37) - Läromedel för alla årskurser. - Tid för att pröva/utvärdera och implementera olika metoder vad gäller ett språkutvecklande arbetssätt. Gärna genom ett kollegialt lärande. Särskolan - Samverka i våra planeringar och skapande av kunskapsrum. Kollegialhandledning när vi planerar i infomentor. - Utsatta datum för sambedömning av moment och elever. Detta efter kunskapskraven och elevernas målpärmar. - Öka elevinflytandet i vissa delar av undervisningen. Framförallt genom kunskapsväggen där eleverna deltar genom att välja område ur det centrala innehållet i svenska. - Samplaneringar med praktiskt- och estetiska lärare. - Styrda auskultationer inom arbetslaget för att utveckla vår metodik. - Delta mer frekvent på åk4-6 och åk7-9 arbetslagsmöten för att samplanera ämnesövergripande projekt.

22 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 22 (37) 6. Elevernas kunskapsresultat Skytteholmsskolan åk 4-9 redovisar följande resultat och analys gällande elevernas kunskapsresultat under läsåret 2014/2015. Därefter anges de åtgärder som är lämpliga att genomföra så att resultaten ytterligare förbättras. 6.1 Nationellt ämnesprov i matematik åk 6 Resultatet för de nationella ämnesproven i årskurs 6 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Andel elever som nått kravnivån i ämnesprovet Andel elever lå 14/15: 83 % Andel elever lå 13/14: 66 % Solna lå 14/15: 82 % Analys Elever som läser enligt grundsärskolans läroplan är inräknade, samt elever med anpassad studiegång (nyanlända) vilket gör att andelen som har klarat provet är lägre än om det inte hade räknats med. Bättre resultat läsår 14/15 tack vare: 1. Två ämneslärare på lektion. Under läsåret har samtliga lektioner i matematik åk 6 haft två behöriga lärare. Dettta har lett till att eleverna får mer individuellt stöd och har skapat förutsättningar för metodutveckling. 2. Studiero på lektioner. 3. Eleverna tillhör mellanstadiet. Vi ser att eleverna har gynnats av att få gå åk 6 som sista året på mellanstadiet. De har behållit arbetssätt och inarbetade rutiner och goda relationer mellan lärare-elever. 4. Färdighetsträning på dator. 5. Extra träning på grundläggande kunskaper. 6. Betygen är högre än resultaten på de nationella proven. Provsituationen medför stress, provtiderna är långa, det är en ny situation för eleverna. 7. Det är ett tryggt klassrumsklimat, de stöttar och lär av varandra. Utvecklingsåtgärder Vänja eleverna vid att förlita sig på sina egna kunskaper. Träna mer på problemlösning. För att öka jämställdheten i klassrummet är det viktigt att no hands up används.

23 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 23 (37) 6.2 Nationellt ämnesprov i svenska åk 6 Resultatet för de nationella ämnesproven i årskurs 6 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Andel elever som nått kravnivån i de delprov som ingår i ämnesprovet Medelvärdet av andel elever Högst andel elever som nått kravnivån i som nått kravnivån på delproven ett visst delprov Lägst andel elever som nått kravnivån på ett visst delprov Andel elever lå 14/15: 82 % 89 % 76 % Andel elever lå 13/14: 77 % 87 % 71 % Andel elever lå 12/13: 87 % 93 % 81 % Riket lå 14/15: (Klar i okt-15) Analys Elever som läser enligt grundsärskolans läroplan är inräknade, samt elever med anpassad studiegång (nyanlända) vilket gör att andelen som har klarat provet är lägre än om det inte hade räknats med. Bättre resultat läsår 14/15 tack vare: 1. Två ämneslärare på lektion. 2. Studiero på lektioner. 3. Eleverna tillhör mellanstadiet. Goda relationer mellan lärare-elever. 4. Färdighetsträning på dator. 5. Extra träning på grundläggande kunskaper. 6. Betygen är högre än resultaten på de nationella proven. Provsituationen medför stress, provtiderna är långa, det är en ny situation för eleverna. 7. Det är ett tryggt klassrumsklimat, de stöttar och lär av varandra. Utvecklingsåtgärder Behörig speciallärare som stöttning för elever och lärare. Öka elevernas läslust, bl.a. genom ett fungerande skolbibliotek. Fortsatt språkutvecklande arbetssätt, t.ex. cirkelmodellen. För att öka jämställdheten i klassrummet är det viktigt att no hands up används.

24 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 24 (37) 6.3 Nationellt ämnesprov i engelska åk 6 Resultatet för de nationella ämnesproven i årskurs 6 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Andel elever som nått kravnivån i de delprov som ingår i ämnesprovet Medelvärdet av andel elever Högst andel elever som nått kravnivån i som nått kravnivån på delproven ett visst delprov Lägst andel elever som nått kravnivån på ett visst delprov Andel elever lå 14/15: 86 % 89 % 85 % Andel elever lå 13/14: 76 % 79 % 74 % Andel elever lå 12/13: 93 % 94 % 92 % Riket lå 14/15: (Klar i okt-15) Analys Elever som läser enligt grundsärskolans läroplan är inräknade, samt elever med anpassad studiegång (nyanlända) vilket gör att andelen som har klarat provet är lägre än om det inte hade räknats med. Bättre resultat läsår 14/15 tack vare: 1. Två ämneslärare på lektion. 2. Studiero på lektioner. 3. Eleverna tillhör mellanstadiet. Goda relationer mellan lärare-elever. 4. Färdighetsträning på dator. 5. Extra träning på grundläggande kunskaper. 6. Betygen är högre än resultaten på de nationella proven. Provsituationen medför stress, provtiderna är långa, det är en ny situation för eleverna. 7. Det är ett tryggt klassrumsklimat, de stöttar och lär av varandra. Bra läromedel som uppmuntrar eleverna att aktivt tala engelska. Därtill: 8. En engelsktalande elev går i klassen, vilket har uppmuntrat till tal på engelska. 9. Det skriftliga intresset för språket har ökat tack vare brevvänner i Burbank, Kalifornien. Utvecklingsåtgärder Fortsatt språkutvecklande arbetssätt, t.ex. cirkelmodellen. Utveckla SVEN-undervisning på ett mer strukturerat sätt. Tilltalande skönlitteratur på rätt nivå. För att öka jämställdheten i klassrummet är det viktigt att no hands up används.

25 Skytteholmsskolan åk 4-9 SID 25 (37) 6.4 Läsutveckling årskurs 7 Skytteholmsskolan genomför årligen läsförståelseteser (läsförståelsescreening) i årskurserna F, 1, 2, 4, 6, och 7 för att få reda på hur elevernas läsförståelse ytterligare kan förbättras. Resultatet för årskurs 7 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Solna stads läsförståelsescreening årskurs 7 Andel elever med god läsförståelse lå 14/15: 41 % (med staninevärde 4-9) Andel elever med god läsförståelse lå 13/14: 37 % (med staninevärde 4-9) Andel elever med god läsförståelse lå 12/13: 77 % (med staninevärde 4-9) Analys - Det har minskat sedan 12/13 men är på väg uppåt sedan 13/14. - Vi jobbar med språk och läsutveckling för att öka dessa resultat. Skolan kommer delta i läslyftet där vi kommer jobba extra mycket med språkutveckling - Lärarna måste förklara tydligare för eleverna testets relevans. - Att jobba med cirkelmodellen kan öka resultaten. Vi hade just påbörjat arbetet när testen genomfördes. Därför påverkades inte resultaten av denna modell. Vi kommer förhoppningsvis se resultatet av arbetet med cirkelmodellen under nästa läsår. Utvecklingsåtgärder Vi tror att cirkelmodellen kan hjälpa väldigt mycket för att öka elevernas läsförståelse. Vi tänker även att läslyftet kommer bidra till att förbättra undervisningen när det kommer till läsförståelse. 6.5 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 Resultatet för att alla elever når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 lyfts fram som ett viktigt nyckeltal i skolans och barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9 Andel elever lå 14/15: 58% Andel elever lå 13/14: 76% Andel elever lå 12/13: 55% Riket lå 14/15: 77% Analys - Hög frånvaro påverkar resultaten väldigt mycket. - Sent anlända elever som inte haft tiden att läsa in samtliga ämnen innan åk 9 slut vilket leder till att de inte når kunskapskravet inom det ämnet. - Om man räknar bort elever (8 st) med kortare tid i Sverige (max 4 år) samt elever med hög och långvarig frånvaro (3 st) så har 5 elever inte nått målen i alla ämnen.