110865_SKTF_Kyrkan.qxd :46 Sida 1 SVENSKA KYRKANS FÖRSÄKRINGSFÖRENING. årsredovisning

Transkript

1 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :46 Sida 1 SVENSKA KYRKANS FÖRSÄKRINGSFÖRENING årsredovisning

2 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :46 Sida 2 PRODUKTION: Svenska kyrkans försäkringsförening Grafisk form och layout: Marie Richardson Omslagsfoto: Gunilla Welin, ETC Bild Redners Offsettryckeri AB, ex

3 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :46 Sida 3 årsredovisning SVENSKA KYRKANS FÖRSÄKRINGSFÖRENING 4 Detta är svenska kyrkans försäkringsförening 5 Viktiga händelser 6 Föreningens styrelse 6 Ordföranden har ordet 7 Vd har ordet 10 Förvaltningsberättelse innehåll Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Redovisnings- och värderingsprinciper 16 Noter Revisionsberättelse 18

4 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :46 Sida 4 DETTA ÄR SVENSKA KYRKANS FÖRSÄKRINGSFÖRENING SVENSKA KYRKANS FÖRSÄKRINGSFÖRENING bildades den 2 juli 1999 några veckor efter kyrkomötesbeslutet om kyrka-stat-reformen. Sedan början av år 2000 förvaltar försäkringsföreningen de medel, cirka 6,4 miljarder kronor, som Kyrkofonden, församlingar och samfälligheter avsatt för att trygga pensionerna till tidigare och nuvarande anställda. Medlemmar i Svenska kyrkans försäkringsförening är kyrkans anställda, före detta anställda samt pensionärer med pension från Svenska kyrkan. Medlemmarna företräds i föreningens fullmäktige och styrelse av Svenska kyrkans Församlingsförbund och av de fackliga organisationerna på kyrkans arbetsområde. Försäkringsföreningens högsta beslutande organ, fullmäktige, består av en av parterna gemensamt tillsatt ordförande samt sju ledamöter från arbetsgivarsidan (Församlingsförbundet) och sju från arbetstagarsidan (de fackliga organisationerna). Fullmäktige har ett ordinarie sammanträde per år. Försäkringsföreningens styrelse består av sex ledamöter. Av dessa utses tre (varav en ordförande, f n förre riksdagsdirektören Gunnar Grenfors) av Församlingsförbundets ledamöter i fullmäktige och tre utses av arbetstagarsidans fullmäktigeledamöter. Föreningens kansli är placerat i Stockholm. Föreningens verksamhet regleras dels av föreningens stadgar, dels av lagstiftningen. Föreningen står under tillsyn av Finansinspektionen. Svenska kyrkans försäkringsförenings fullmäktige sammanträder den 5 juni 2001 Svenska kyrkans försäkringsförenings kansli. Fr v: Lars Sköld, Bengt Emriksson och Gunilla Tisander. Foto: Gösta Yngvesson ÅRSREDOVISNING [ 4 ]

5 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :46 Sida 5 DETTA HAR HÄNT Riksdagsbeslut om kyrka stat Statlig utredning föreslår att en försäkringsförening bildas för att trygga den kyrkliga personalens pensionsrättigheter Inomkyrklig arbetsgrupp utarbetar stadgeförslag för en försäkringsförening. Februari Tre försäkringsbolag bjuds in att lämna anbud avseende pensionsadministration. April Riksdagsbeslut om lag om Svenska kyrkans personal vid ändrade kyrka stat-relationer. Juni Kyrkomötet beslutar om ändrade kyrka stat-relationer. Försäkringsföreningen omnämns i den nya kyrkoordningen. 2 juli Försäkringsföreningens fullmäktige antar stadgar och väljer styrelse. 13 juli Försäkringsföreningens styrelse uppdrar åt Svenska Pensionsbolaget (Folksam-koncernen) att i samarbete med Statens Pensionsverk (SPV) sköta föreningens försäkringsadministration. 21 september Finansinspektionen registrerar försäkringsföreningen. Oktober KPA (som hittills ansvarat för registren över den kyrkokommunala personalens pensionsrättigheter) får i uppdrag att beräkna den kyrkokommunala personalens intjänade pensionsrättigheter. Oktober Försäkringsföreningens styrelse antar policy för kapitalförvaltningen. Policyn ligger till grund för val av kapitalförvaltare. 10 november Preliminär siffra klar för den kyrkokommunala pensionsskulden: miljoner kronor. Samtidigt beräknas prästernas intjänade pensionsrättigheter till miljoner kronor. 24 november Arbetsgivarna faktureras för den preliminära pensionsskulden. Vid årsskiftet 1999/2000. betalar de kyrkliga arbetsgivarna in ca 4 miljarder kronor till försäkringsföreningen och från Kyrkofonden betalas på regeringens uppdrag 2,3 miljarder kronor, varav 2 miljarder kronor avser prästernas pensionsrättigheter. Fr o m januari ansvarar försäkringsföreningen för pensionsåtagande och pensionsutbetalningar till kyrkans pensionärer. Därmed är de anställdas och pensionärernas pensioner tryggade inom föreningen. Februari mars Register över den kyrkliga personalens pensionsuppgifter överlämnas från KPA till försäkringsföreningen och ett omfattande registreringssarbete inleds i samarbete mellan försäkringsföreningen och arbetsgivarna. Maj Nyhetsbrev med utförlig information sänds ut till arbetsgivarna. Hela år Kurser för pensionsadministratörer anordnas. Information via brev, telefon och hemsida till anställda, pensionärer och arbetsgivare. Årsskiftet 2000/2001. Utförligt nyhetsbrev med medlemmarna som främsta målgrupp sänds till kyrkans anställda samt till arbetsgivarna. UTSÄNDA NYHETSBREV Mari-Anne Sandin, kyrkokamrer i Tingsås, prydde omslaget till det nyhetsbrevet som gick ut till arbetsgivarna i början av Hon är en av de många pensionsadministratörererna hos de kyrkliga arbetsgivarna som fick ta en rejäl törn när det nya systemet sjösattes. Pia Karlström är anställd i Svenska kyrkan och en av Svenska kyrkans försäkringsförenings ca medlemmar. Hon figurerade tillsammans med pensionsföreningens pedagogiska pensionsfåtölj i ett nyhetsbrev som gick ut till alla Svenska kyrkans anställda. [ 5 ] ÅRSREDOVISNING

6 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 6 Ordföranden har ordet: TROTS ALLT EN BRA START! Ordföranden i försäkringsföreningens styrelse, Gunnar Grenfors SVENSKA KYRKANS FÖRSÄKRINGSFÖRE- NING sjösattes i juli Det var ett unikt företag som startade sin seglats. Vanligtvis byggs en pensionskassa gradvis upp under en lång följd av år men vi startade i ett steg med medlemmar varav fler än skulle ha sin pension från den 1 januari Under mellantiden skulle vi fastställa hur stort kapital församlingarna och andra kyrkans arbetsgivare skulle betala in till föreningen för att garantera de pensioner som kyrkan utfäst sig att betala sina anställda. Vi skulle också under mellantiden sluta avtal med en administratör att sköta den praktiska hanteringen med utbetalning av pensioner och inkassering av framtida arbetsgivaravgifter. Till detta kom den viktiga uppgiften att ordna med placering av det mycket stora kapital mer än 6 miljarder kronor i form av engångsavgifter som staten, församlingarna och andra kyrkliga arbetsgivare betalat in vid millennieskiftet. Tack vare engagerade insatser av föreningens ledning, styrelse och fullmäktige lyckades starten. En avgörande faktor var att församlingarna ställde upp på ett lojalt sätt trots stora påfrestningar i form av högre engångsavgifter än förväntats och en kort tidsfrist att skaffa fram kapital. En honnör för denna insats. Sedan det förflutit mer än ett år efter det den egentliga seglatsen började kan vi konstatera att föreningen håller en stadig kurs mot målet att ge kyrkans anställda säkra och värdebeständiga pensioner. Problem har inte saknats. Jag behöver bara påminna om den kraftiga nedgången på börsen det senaste året. Vi har trots detta lyckats få en positiv förvaltning av kapitalet. Det känns tryggt att föreningen redan i sina stadgar fastställt grunder som ger oss nödvändigt utrymme att klara problemen. Styrelsen i Svenska kyrkans försäkringsförening. Övre raden fr v: Bengt Emriksson,verkställande direktör, Leif Oscarsson, suppleant, Lars Starkerudm, suppleant, Carl-Einar Nordling, ledamot, Helén Ottosson Lovén, suppleant, Ola Carnelid, suppleant. Harald Mårtensson, suppleant. Sittande fr v: Gerda Kuylenstierna, ledamot, Lasse Thörn, vice ordförande, Gunnar Grenfors, ordförande, Kurt Blomqvist, ledamot. Infälld: Christina Rogestam, ledamot. Foto: Hans B Eriksson, Bildproduktion AB

7 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 7 Vd Bengt Emriksson: VI HAR FUNNIT GODA FORMER FÖR FÖRVALTNING OCH KOMMUNIKATION INLEDNINGEN AV VÅR årsredovisning domineras bildmässigt av ett barn, en medlem och en lokal pensionsadministratör. En årsredovisning skall handla om kalla siffror. Det gör också denna. Men den som vill handskas rätt med pengar måste också se människan! En lust att upptäcka och ta sig fram präglar omslagsbilden av det lilla barnet. När Svenska kyrkans försäkringsförening för sin del passerat sin första födelsedag tycker vi att vi redan hunnit vara med om ett helt äventyr. Efter de första något osäkra stegen har vi vunnit balans och säkerhet. I vår uppgift som ansvarig för förvaltningen av de kyrkliga pensionerna har vi funnit goda former för förvaltning och kommunikation. I vårt första nyhetsbrev till medlemmarna figurerade Pia Karlström, anställd i en församling, i bild och såg i andanom sig själv som pensionär och undrade: hur blir min sits då? Att motsvara medlemmarnas behov av information är ett viktigt ansvar för föreningen. Den uppgiften har fått ta en del av vår tid. En lokal kyrklig pensionsadministratör, Mari-Anne Sandin, och hennes församlingskyrka gav profil åt ett annat nyhetsbrev, adresserat till Svenska kyrkans drygt 900 arbetsgivare. Vi har haft en arbetsam period på föreningens kansli sedan starten. Men mätt i timmar och möda ligger den stora kvantiteten arbete på de lokala administratörerna. Det är i en ödmjuk insikt om detta, som föreningens verkställande ledning vill skapa en samarbetskultur präglad av snabb och rak kommunikation och service. Vi känner att vi delar den ambitionen med våra samarbetspartners på Svenska Pensionsbolaget och Statens Pensionsverk. Detta är försäkringsföreningens första verksamhetsberättelse och vi vill därför ge en grundlig beskrivning av bildandet och uppbyggnadsarbetet. Att nystarta en pensionskassa av den storlek och omfattning det varit fråga om och med de speciella övergångsregler som gällt är en helt unik händelse i den svenska pensions- och försäkringsvärlden. Att detta skett samtidigt med att det allmänna pensionssystemet i Sverige förändrats i grunden har inte precis förenklat uppbyggnadsarbetet! försäkringsförening enligt lagen om understödsföreningar skulle bildas. Utredningen kom också att läggas till grund för lagen (1999:289) om kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari Lagen föreskriver, att arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall trygga sina åtaganden avseende pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari Vidare stadgas att Svenska kyrkan svarar solidariskt med sina organisatoriska delar för sådana åtaganden. Även i det inomkyrkliga utredningsarbetet lades det vikt vid en solidarisk och enhetlig hantering inom hela Svenska kyrkan. Mot denna bakgrund bildades Svenska kyrkans försäkringsförening för att trygga pensionerna för Svenska kyrkans anställda, när de kyrkliga arbetsgivarna församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift den 1 januari 2000 upphörde att vara kyrkokommuner med beskattningsrätt. Vid ett konstituerande fullmäktigesammanträde den 2 juli 1999 antogs ett förslag till stadgar för föreningen och en styrelse valdes. Föreningen registrerades den 21 september 1999 av Finansinspektionen. Den första arbetsuppgiften: Trygga pensionsrättigheterna Den första stora och nödvändiga åtgärden var att trygga intjänade pensionsrättigheter per den 31 december 1999 genom att före årsskiftet låta arbetsgivarna betala in värdet av dessa rättigheter till föreningen. Föreningen hade för detta ändamål hjälp av KPA, där större delen av befintliga register över insamlade uppgifter avseende den kyrkokommunala personalen fanns. Visst underlag gavs också från SPV (Statens Pensionsverk), framförallt vid beräkningen av värdet av prästernas intjänade pensionsrättigheter. Så tillkom vår försäkringsförening När riksdagen år 1995 beslutat att ändra relationerna mellan Svenska kyrkan och staten, tillsatte regeringen ett antal utredningar om hur detta skulle gå till. En av de utredningarna benämndes Utredningen om Svenska kyrkans personal (SOU 1997:44). Utredningen uppmärksammade att församlingar och kyrkliga samfälligheter efter år 1999 inte längre skulle vara kommuner, som kunde trygga de anställdas pensionsrättigheter med sin beskattningsrätt. Utredningen analyserade alla tänkbara alternativ men slutade med att förorda att en Foto: Mats Aronson [ 7 ] ÅRSREDOVISNING

8 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 8 Foto: Torgny Lindén Foto: Mats Aronson Foto: Lennart Mattsson ÅRSREDOVISNING [ 8 ] Vid beräkning av värdet av förmånsbestämda pensionsrättigheter har den räntesats som används mycket stor betydelse. Grundräntan i föreningens stadgar bestämdes till 2,5 procent, vilket var väsentligt lägre än den räntesats som använts i de kalkyler arbetsgivarna själva låtit göra tidigare år. De preliminära belopp som fakturerades i november 1999 blev därför mycket högre än arbetsgivarna räknat med. Utvecklingen på kapitalmarknaden under år 2000 har dock visat att försäkringsföreningens bedömning var välgrundad. Det var helt nödvändigt att inte sätta ränteantagandet för högt. Den hållningen intog ju också Finansinspektionen då den i mars 2001 anmodade understödsföreningarna att maximalt använda ränteantagandet 3 procent (vilket innebar en sänkning för de flesta av dessa). Skulle ränteläget i framtiden förbättras uppkommer överskott som kan återföras till arbetsgivarna om styrelsen så beslutar. Trots de höga beloppen betalade arbetsgivarna de fakturerade beloppen, totalt cirka fyra miljarder kr. I samarbete mellan Svenska kyrkan och Nordbanken erbjöds arbetsgivare, som inte hade tillräckliga fonderade medel, möjlighet att låna till inbetalningen till föreningen. Denna möjlighet utnyttjades med cirka 800 miljoner kronor. Till detta kom två miljarder kronor som staten inbetalade som arbetsgivare för präster och en del andra befattningshavare. Föreningen hade redan från den 1 januari 2000 skuldtäckning för sina åtaganden enligt försäkringsrörelselagens föreskrifter. Försäkringsadministrationen I förberedelsearbetet hade antagits att föreningen skulle starta med en liten egen organisation och att såväl försäkringsadministrationen som kapitalförvaltningen skulle läggas ut på externa förvaltare. Redan i februari 1999 hade en anbudsförfrågan gått ut från kyrkokansliet i Uppsala till de försäkringsbolag som bedömdes lämpliga att anlita för hantering av pensioner inom den kommunala avtalsvärlden. Styrelsen kunde därför redan i juli 1999 med en avsiktsförklaring upphandla försäkringsadministrationen från Svenska Pensionsbolaget inom Folksam-koncernen och med Statens Pensionsverk (SPV) som en betydande underleverantör. Det slutliga avtalet träffades i början av 2000 och gäller i fyra år. Kapitalförvaltningen I oktober 1999 antog styrelsen en förvaltningspolicy och i december upphandlades de första kapitalförvaltningstjänsterna. Trots djupgående analyser och förberedelser visade sig även detta område vara föränderligt med omorganisationer och fusioner bland aktörerna, vilket ledde till ny upphandling av aktieförvaltare i slutet av året. Kapitalförvaltningens resultat måste betraktas som relativt gott, 2,9 procent förräntning av kapitalet, jämfört med många andra pensionsmedelsförvaltares resultat under ett år då Stockholmsbörsen gick ned med 12,5 procent och de flesta av de

9 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 9 nya pensionsfonderna inom PPM-systemet visade negativ utveckling. Läs mer om kapitalförvaltningen i styrelsens förvaltningsberättelse. Pensionsutbetalningar En viktig uppgift för föreningen var att se till att pensionsutbetalningarna flöt utan avbrott och störningar från ansvarsövertagandet den 1 januari Av olika skäl, bland annat datorproblematiken kring millennieskiftet, kunde inte pensionsutbetalningarna avseende kyrkokommunal personal tas över av Pensionsbolaget/SPV förrän från och med april. (Prästerna har hela tiden fått sina pensioner från SPV.) Föreningen uppdrog därför åt KPA att fortsätta utbetalningarna även under de tre första månaderna. Registerhållningen När registren avseende den före detta kyrkokommunala personalen lämnades över från KPA, visade det sig att en stor mängd uppgifter inte hade dataregistrerats. De lämnades över på papper. Ett omfattande registreringsarbete fick därför göras från mars och fram till sommaren. I slutet av juli sändes ett utdrag med alla kända uppgifter per registrerad person ut till arbetsgivarna för kontroll, rättelse och komplettering. Detta ledde till en ny registreringsomgång under hösten. Det sista ledet i att få fullständiga registeruppgifter är en kontroll mot andra pensionsinstitut, t.ex. Riksförsäkringsverket och KPA, för bland annat avstämning av tidigare pensionsgrundande anställningar. Detta arbete, som måste föregå den slutliga faktureringen av engångsavgiften per den 31 december 1999, tar tyvärr lång tid. Tidsåtgången påverkas bland annat av att de uppgiftslämnare som skall serva Svenska kyrkans försäkringsförening också är upptagna av att göra samma sak för hela den offentliga sektorn. Fakturering av pensionsavgifter Faktureringen av preliminära pensionsavgifter för år 2000 enligt det nya premiebestämda pensionsavtalet påbörjades i april. Det saknades löneuppgifter/statistik från en stor mängd arbetsgivare för fastställande av en korrekt avgift. Därför blev den preliminära premieinkomsten något lägre än den som redovisas som den slutliga avgiften sedan den debiterats arbetsgivarna i mars Informationsverksamhet När det gäller informationen förekom en del grus i maskineriet i inledningen, men svårigheterna förbyttes efterhand av en allt bättre kommunikation med både arbetsgivare och medlemmar. De första cirkulären som gick ut till arbetsgivarna var inte tillräckligt tydliga i fråga om den ovannämnda preliminära engångsavgiftens storlek. Det berodde i mycket på att arbetet skedde under stor tidspress. Effekten av låg grundränta och krav även på medel till reservfond synliggjordes inte förrän i mitten av november Då var det väldigt viktigt att sända ut fakturan till dem som hade lånebehov, trots att några specifikationer ännu inte fanns tillgängliga. Kombinationen av oväntat stora belopp och sen information var inte bra för föreningen. Till den negativa sidan hör också att underleverantörerna gått ut till arbetsgivarna under eget namn i stället för föreningens, vilket skapade osäkerhet om ansvarsförhållanden. Med anledning av detta tillsatte styrelsen en informationsdelegation, som först skrev förslag till målskrivning och policy för informationsarbetet. Dessa antogs sedan av styrelsen. Förutom ett antal meddelanden av administrativ art har det under år 2000 gjorts flera större informationsinsatser: En lägesrapport om arbetet sändes ut till arbetsgivarna i början av april. Ett mer omfattande nyhetsbrev som i första hand riktade sig till arbetsgivarna följde i slutet av maj. Det ovannämnda registerutdraget med missiv var ett stort utskick av administrativ art. Av administrativ art var också det välkomstbrev till medlemmarna, i vilket de erbjöds att välja om de önskade återbetalningsskydd. Den mest omfattande informationsinsatsen gjordes omkring årsskiftet då alla medlemmar utom pensionärerna fick ett utförligt och uppskattat nyhetsbrev med information om det nya pensionsavtalet för Svenska kyrkans anställda, Kyrkans PFA Avtalet hade undertecknats i september. En viktig kanal för snabb information är Internet och därför har föreningen sedan våren 2000 en egen hemsida, där all väsentlig information om föreningen och dess verksamhet finns. Föreningen har medverkat med egen programpunkt vid sex olika seminarier och medlemsmöten och där nått cirka 500 personer. Föreningen besvarade pensionsfrågor i Kyrkans Tidning under sex veckor hösten Utbildningsinsatser Arbetsgivarnas personal med uppgift att sköta pensionsadministration är viktiga kuggar i arbetet med försäkringsföreningens medlemmars pensioner. Det är försäkringsföreningens uppgift att svara för en fullödig information till dessa personer men också att bidra till deras kompetensutveckling. Sammanlagt samlade föreningens kurser i pensionsadministration 700 deltagare under året. Vid kurserna, som fortsätter våren 2001, redogörs i korthet för föreningen och pensionsavtalen. Sedan ägnas kurstiden åt övningar i såväl manuell som datoruppkopplad rapportering till föreningens register. Framtiden Som framgått ovan återstår en hel del arbete innan verksamheten kommit igång fullt ut. En av de viktigaste uppgifterna som väntar är att få försäkringsregistret komplett på individnivå. När vi fått det kan vi sända ut pensionsbesked och värdebesked till medlemmarna. Föreningen har enligt stadgarna också möjlighet att låta medlemmarna teckna kompletterande privat pensionsförsäkring. Denna möjlighet kommer vi att börja under innevarande år med sikte på att kunna erbjuda försäkringar under nästa år. [ 9 ] ÅRSREDOVISNING

10 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Svenska kyrkans försäkringsförening får härmed avlämna redogörelse för föreningens första förlängda verksamhetsår omfattande tiden från den 2 juli 1999 till och med den 31 december ORGANISATION En konstituerande föreningsstämma med fullmäktige hölls den 2 juli 1999 i Stockholm. Vid stämman valdes en styrelse som hållit 15 sammanträden under verksamhetsåret. Styrelsen har följande sammansättning: Gunnar Grenfors, Stockholm, ordförande Lasse Thörn, Huddinge, vice ordförande Kurt Blomqvist, Huddinge, ledamot Gerda Kuylenstierna, Stockholm, ledamot Carl-Einar Nordling, Stockholm, ledamot Christina Rogestam, Göteborg, ledamot Ola Carnelid, Saltsjöbaden, suppleant Harald Mårtensson, Stockholm, suppleant Leif Oscarsson, Väddö, suppleant Helén Ottosson Lovén, Storvreta, suppleant Ingvar Paulsson, Göteborg, suppleant Lars Starkerud, Åkersberga, suppleant Ulf Lagerström, Stockholm, var tillförordnad verkställande direktör till och med september Från oktober är Bengt Emriksson, Sollentuna, verkställande direktör. Medelantalet anställda har varit tre. Utöver vd är administrative chefen Lars Sköld och sekreteraren/assistenten Gunilla Tisander tillsvidareanställda. Föreningens aktuarie är Yngve Pettersson. LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR SAMT SOCIALA KOSTNADER Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostn) Styrelse och verkställande direktör tkr 588 tkr (149 tkr) Övriga anställda inkl aktuarie och informationskonsult tkr 811 tkr Vid uppsägning från föreningens sida har verkställande direktören en uppsägningstid av 24 månader. I övrigt tillämpas normala anställningsvillkor. FÖRENINGENS UPPGIFTER Föreningens uppgifter är att meddela tjänstepensionsförsäkring och privat pensionsförsäkring åt anställda och tidigare anställda inom det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan eller dess registrerade delar församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift samt Församlingsförbundet. Verksamheten är uppdelad i tre avdelningar. Avdelning I består av premiebestämda tjänstepensioner och avdelning II av förmånsbestämda tjänstepensioner enligt pensionsplanen i gällande kollektivavtal för Svenska kyrkan. Till avdelning III hör privat pensionsförsäkring, där medlem själv betalar avgiften. Inga försäkringar har under det första verksamhetsåret tecknats i avdelning III. FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Lagen (1999:289) om kyrkans personal vid relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan den 1 januari 2000 förskriver, att arbetsgivare inom Svenska kyrkan skall trygga sina åtaganden avseende pensionsrättigheter som är intjänade före den 1 januari Vidare stadgar den, att Svenska kyrkan svarar solidariskt med sina organisatoriska delar för sådana åtaganden. Mot denna bakgrund bildades Svenska ÅRSREDOVISNING [ 10 ]

11 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 11 kyrkans försäkringsförening för att trygga pensionerna för Svenska kyrkans anställda, när de kyrkliga arbetsgivarna församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift, sammanlagt 930 arbetsgivare den 1 januari 2000 upphörde att vara kyrkokommuner med beskattningsrätt. Arbetsgivarna betalade vid millennieskiftet in en preliminärt beräknad engångsavgift på sammanlagt miljoner kronor avseende de tidigare kyrkokommunalt anställdas intjänade pensionsrättigheter. Kyrkofonden betalade på uppdrag av regeringen ett preliminärt belopp på miljoner kronor avseende prästernas intjänade pensionsrättigheter samt ett grundbidrag till föreningen på 300 miljoner kronor, som redovisas i en avvecklingsfond. De tidigare pensionssystemen inom Svenska kyrkan ställde inte krav på fullständiga register över de anställdas intjänade pensionsrättigheter. De registrerade uppgifterna om såväl den kyrkokommunala personalens som prästernas intjänade rättigheter har också visat sig ofullständiga. Under 2000 har ett omfattande arbete med att rätta och komplettera registren pågått i samarbete mellan arbetsgivarna och föreningen. Först under 2001 kommer slutregleringen av de preliminärt beräknade beloppen att kunna inledas. MEDLEMMAR OCH AVGIFTER Antalet medlemmar i föreningen var vid utgången av år 2000 följande: Pensionärer Aktiva Tidigare anställda Summa medlemmar BETALDA AVGIFTER (belopp i tkr) Avd I Avd II Totalt Preliminära engångsavgifter per Avgift för pension under året Summa betalda avgifter ÅTERBÄRING Någon återbäring har inte lämnats. PENSIONER Pensioner har under året betalats ut med tkr ur avdelning II. Det krävs omfattande kompetens och arbetsinsatser för att ett pensionssystem skall fungera. Svenska kyrkans försäkringsförening har handlat upp olika tjänster. Bland dem som på så sätt blivit försäkringsföreningens partners är Svenska Pensionsbolaget som bland annat räknar ut pensionsavgifter och premier. En viktig funktion har också SPV (Statens pensionsverk) där försäkringsföreningens kundtjänst är placerad. På SPV sköts också registerhållning och pengarna för utbetalning av pensioner går via SPV ut till kyrkans pensionärer. SPV står i kontakt med Riksförsäkringsverket och folkbokföringen och får på så sätt in viktiga uppgifter för arbetet. Illustration: Majsan Sundell [ 11 ] ÅRSREDOVISNING

12 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 12 UBS 16% Carnegie 3% Kommuninvest 22% Kammarkollegiet 4% Aktieindexobligation 22% Förvaltare Nordea 18% Fördelning av placeringstillg ngar m tt i marknadsv rde Aktier 19% KAPITALFÖRVALTNINGEN L nsförs kringar 18% Skandia 19% RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR Sedan arbetsgivarna vid årsskiftet betalat in de stora engångsavgifterna (cirka 6,3 miljarder kronor) placerades omgående miljoner kronor i traditionella räntebärande värdepapper. Förvaltningen av dessa lades ut på fyra förvaltare: Skandia, Länsförsäkringar, Trevise (Nordea) och Kammarkollegiet miljoner kronor placerades i en femårig aktieindexobligation utställd av Kommuninvest. Marknadsvärdet av dessa placeringar den 31 december 2000 var miljoner kronor motsvarande 81 procent av föreningens placeringstillgångar. Obligationsinnehavet fördelade sig då på 49 procent statsobligationer, 24 procent bostadsobligationer och 27 procent på aktieindexobligationen. Den återstående löptiden (durationen) på obligationsinnehavet exklusive aktieindexobligationen var vid slutet av år 2000 cirka tre år. Ränterisk Vid en marknadsränteförändring på + 1 procent sjunker värdet på obligationsinnehavet med 113 mkr. R nteb rande 59% AKTIER I mars 2000 placerades en miljard kronor i en indexinriktad aktieförvaltning hos SPP. Senare under hösten sade SPP upp förvaltningsavtalet på grund av försäljningen av företaget. I november placerades ytterligare 200 miljoner kronor i en mer aktiv förvaltning hos Carnegie Kapitalförvaltning i Köpenhamn. I december omplacerades medel från SPP efter upphandling till UBS Warburg. Därvid köptes UBS Sweden Index certifikat för 150 miljoner kronor och UBS Global Index certifikat för 100 miljoner euro. Vid underhandskontakter med Finansinspektionen har det därefter ifrågasatts om dessa certifikat kan användas för skuldtäckning enligt försäkringsrörelselagen. Finansinspektionen kommer att ta ställning till frågan sedan föreningen gjort en särskild framställan i april Marknadsvärdet av aktieplaceringarna var den 1 januari miljoner kronor. Värdet har per den 31 mars i år sjunkit till miljoner kronor. Av aktierna placeras enligt föreningens förvaltningspolicy 20 procent i Svenska företag och 80 procent på världsmarknaden. Placeringstillgångarna bestod till 19 procent av aktier. Om även aktieindexobligationen betraktas som en aktieplacering ökar den aktiebaserade andelen till 41 procent. Kursrisk Vid en kursnedgång på 10 procent sjunker värdet på aktieportföljen med c:a 121 miljoner kronor. Valutarisk Vid en valutakursförändring på 10 procent sjunker värdet på de utländska placeringarna med c:a 105 miljoner kronor. KAPITALAVKASTNING I TKR Ing Netto V rde Utg Direkt Total Markn.v rde % plac för ndr. % markn.v rde % avkastning % avkastning % Räntebärande % ± ,4% ,0% ,6% ,0% Aktier/andelar marknadsnoterade 0 0% ± ±15,0% ,0% ,5% ,5% Total % ± ±1,2% % ,1% ,9% ÅRSREDOVISNING [ 12 ]

13 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 13 Nyckeltal Direktavkastningsprocent 4,1 Totalavkastningsprocent 2,9 Förvaltningskostnadsprocent 0,5 Kollektiv konsolideringsgrad 112 FONDAVSÄTTNINGAR Baserat på försäkringstekniska beräkningar har till respektive försäkringsfond inom avdelning I och II förts nedanstående belopp samt till avvecklingsfonden stadgeenlig grundränta (belopp i tkr): Avd I Avd II Totalt Försäkringsfond varav Premiereserv enl. försäkringsteknisk beräkning Konsolideringsmedel Avvecklingsfond Summa fonder FÖRVALTNINGSKOSTNADS- PROCENT Relationen mellan totala förvaltningskostnaden och genomsnittligt förvaltat kapital. KOLLEKTIV KONSOLIDERINGSGRAD Kollektivt konsolideringskapital i förhållande till allokerade medel till försäkringstagarna, uttryckt i procent. Kollektivt konsolideringskapital består av återbäringsmedel och konsolideringsmedel i de försäkringstekniska avsättningarna. FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT Styrelsen och verkställande direktören föreslår att årets resultat efter stadgeenliga avsättningar till försäkringsfond och avvecklingsfond, tkr, efter avsättning till fond för orealiserade vinster, tkr, netto tkr, överföres till återbäringsfond med tkr för avdelning I och tkr för avdelning II. Stockholm den 24 april 2001 Gunnar Grenfors Styrelsens ordförande Lasse Thörn Kurt Blomqvist Gerda Kuylenstierna Carl-Einar Nordling Christina Rogestam Bengt Emriksson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 2 maj 2001 Henrik Hedqvist Auktoriserad revisor Christina Pregmark Gyberg Revisor Lena Eidmann Auktoriserad revisor förordnad av Finansinspektionen Lennart Persson Revisor [ 13 ] ÅRSREDOVISNING

14 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 14 RESULTATRÄKNING REDOVISNING AV FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Total 1999/2000 Avdelning I Avdelning II Avgiftsbestämd Förmånsbestämd tkr ålderspension ålderspension Premieinkomst Not Kapitalavkastning, intäkter Not Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not Utbetalda försäkringsersättningar Not Avsättning till försäkringsfonder Not Avsättning till avvecklingsfond Not Driftskostnader Not Kapitalavkastning, kostnader Not Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not Årets resultat före skatt Skatt Not 8 Årets resultat ÅRSREDOVISNING [ 14 ]

15 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 15 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR PLACERINGSTILLGÅNGAR Andra finansiella placeringstillgångar Aktier Not Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not FORDRINGAR Fordringar avseende direkt försäkring Not Övriga fordringar Not ANDRA TILLGÅNGAR Materiella tillgångar Not Kassa och bank FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Upplupna ränteintäkter Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ÅTERBÄRINGSMEDEL Not 16 Avvecklingsfond avdelning ll Not Fond för orealiserade vinster avdelning I Not Fond för orealiserade vinster avdelning II Not Övriga medel Årets resultat FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Försäkringsfond avdelning I (premiereserv) Not Försäkringsfond avdelning I (konsolideringsmedel) Not Försäkringsfond avdelning II (premiereserv) Not Försäkringsfond avdelning II (konsolideringsmedel) Not SKULDER Övriga skulder Not UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER [ 15 ] ÅRSREDOVISNING

16 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 16 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER ALLMÄNT Redovisningen har upprättats enligt Lag (1995:1650) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter. Samtliga finansiella placeringstillgångar har upptagits till verkligt värde i balansräkningen. Orealiserad vinst har beräknats som skillnaden mellan verkligt värde och anskaffningsvärde. För räntebärande papper har som anskaffningsvärde använts upplupet anskaffningsvärde. VÄRDERING AV FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR Livförsäkringsavsättningen beräknas enligt fastställda grunder. Som framgår av förvaltningsberättelsen är registren över medlemmarnas intjänade pensionsrättigheter ännu inte fullständiga. Därför har de försäkringstekniska avsättningarna beräknats retrospektivt med utgångspunkt i stadgarnas försäkringstekniska grunder baserade på de preliminära engångsavgifterna samt den faktiskt inbetalda avgiften i avdelning I och den faktiskt utbetalda pensionen under år Avsättningarna motsvarar det förväntade kapitalvärdet av föreningens garanterade förpliktelser enligt löpande försäkringsavtal efter avdrag för det förväntade kapitalvärdet av framtida premiebetalningar. Kapitalvärdet beräknas med beaktande av antaganden om framtida ränta, dödlighet och andra riskmått, driftskostnader och skatter. Svenska kyrkans försäkringsförening har organisationsnummer och säte i Stockholm. NOTER (tkr) Not 1. Premieinkomst 1999/2000 Löpande premier Engångspremier Inbetalda premier Not 2. Kapitalavkastning, intäkter 1999/2000 Erhållna utdelningar Ränteintäkter mm Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga ränteintäkter Valutaresultat Valutakursvinster Realisationsvinst netto Summa intäkter kapitalavkastning Not 3. Orealiserade vinster och förluster på placeringstillgångar 1999/2000 Orealiserade Orealiserade vinster förluster Aktier Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 4. Utbetalda försäkringsersättningar 1999/2000 Utbetalda försäkringsersättningar Kostnader för pensionsutbetalningar Not 5. Försäkringstekniska avsättningar 1999/2000 Premiereserv avdelning I Premiereserv avdelning II Konsolideringsmedel avdelning l (5 % av premiereserv) Övriga konsolideringsmedel avdelning l Konsolideringsmedel avdelning ll (5 % av premiereserv) Övriga konsolideringsmedel avdelning ll Avvecklingsfond avdelning ll Not 6. Driftskostnader 1999/2000 Administration Pensionsutbetalningar Finansförvaltning Totala kostnader De totala driftskostnader fördelar sig enl nedan: Personalkostnader mm Lokalkostnader mm 928 Revisionsarvode Deloitte & Touche 150 Finansförvaltningskostnader Pensionsadministrationskostnader, externa Informationskostnader Övriga kostnader Avskrivningar mm 81 Summa driftkostnader ÅRSREDOVISNING [ 16 ]

17 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 17 Not 7. Kapitalavkastning, kostnader 1999/2000 Kapitalförvaltningskostnader Valutaresultat Valutakursförluster Realisationsförlust netto Aktier Summa kostnader kapitalavkastning Intäkter och kostnader för kapitalavkastning har fördelats mellan avdelningarna i proportion till i respektive avdelning förvaltade pengar. Not 8. Skatt 1999/2000 Eftersom föreningen är nystartad saknade den kapitalbehållning vid ingången av beskattningsåret. Därav följer att den heller inte har något skatteunderlag för avkastningsskatt Not 9. Aktier och andelar Bokfört värde Anskaffningsvärde Noterade aktier Onoterade aktier Aktierelaterade värdepapper: UBS Sweden Index Note (SIN) UBS Global Index Note (GIN) UBS Index notes är värdepapper som är relaterade till aktieindex, SIN till ett svenskat index (AFGX) och GIN till ett världsindex (MSCI). Specifikation över aktieinnehavet lämnas på begäran. Not 15. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterskuld samt skuld till RFV 252 Inbetalda ej förfallna premier 270 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 16. Återbäringsmedel Av- Åter- Fond för Övriga Årets Summa vecklings- bärings- orealis medel resultat fond fond vinster Ing balans Avsättning till avvecklingsfond Förändring av orealiserat resultat Årets resultat Utgående balans Not 17. Fond för orealiserade vinster Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdeapapper Not 10. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Upplupet anskaffningsvärde Verkligt värde Svenska staten Svenska bostadsinstitut Kommuninvest Övriga svenska emitteneter Värdepapperens bokförda värde jämfört med nominellt belopp Bokfört värde Nominellt värde Summa överstigande belopp Summa understigande belopp Nettoskillnad Resterande innehav är i obligationsfonder Not 11. Fordringar avseende försäkring Arbetsgivare löpande premier Arbetsgivare engångspremie Not 12. Övriga fordringar Fordran för sålda, ej likviderade värdepapper 198 Fordringar, kapitalförvaltning Not 13. Materiella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets förändring Inköp 180 Försäljning och utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 180 Ingående avskrivningar Årets förändring Försäljning och utrangering Avskrivningar 81 Utgående ackumulerade avskrivningar 81 Bokfört värde 99 Not 14. Övriga skulder Likvidskuld UBS Övriga skulder [ 17 ] ÅRSREDOVISNING

18 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 18 REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Svenska kyrkans försäkringsförening. Org nr VI HAR GRANSKAT årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svenska kyrkans försäkringsförening för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lag om årsredovisning i försäkringsföretag eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i försäkringsföretag och ger därmed en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Föreningen har gjort en framställan till Finansinspektionen för att få ett klargörande hur Finansinspektionen ser på de aktierelaterade tillgångarna ur skuldtäckningssynpunkt. Se vidare kommentar i förvaltningsberättelsen. Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 2 maj 2001 Lena Eidmann Auktoriserad revisor Av Finansinspektionen förordnad revisor Henrik Hedqvist Auktoriserad revisor Christina Pregmark Gyberg Lennart Persson ÅRSREDOVISNING [ 18 ]

19 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 19

20 110865_SKTF_Kyrkan.qxd :47 Sida 20 svenska kyrkans försäkringsförening Stockholm ÅRSREDOVISNING [ 20 ]