Vännäs kommun. DELÅRSRAPPORT Tertial 2 Januari till och med augusti

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT Tertial 2 Januari till och med augusti

2 Innehållsförteckning 1. VÄNNÄS KOMMUNS ORGANISATION VISION OCH ÖVERGRIPANDE MÅL VISIONEN OM UPPLEVELSENÄRA VÄNNÄS KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL VÄNNÄS KOMMUNS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMI I BALANS KOMMUNENS SKATTEINTÄKTER LÖNEÖKNINGAR INTERNHYRESSYSTEMET OCH INTERNRÄNTAN KOMPENSATION FÖR PRISÖKNINGAR JUSTERING FÖR KAPITALKOSTNAD OSÄKERHETSFAKTORER EKONOMISTYRNINGSPRINCIPER BUDGETUPPFÖLJNING HANTERING AV ÖVERSKOTT OCH UNDERSKOTT VID ÅRSBOKSLUT FINANSIELLA PRINCIPER VÄNNÄS KOMMUN OCH OMVÄRLDEN OMVÄRLDSBEVAKNING FRAMTIDSBEDÖMNING MÅLUPPFYLLELSE MEDBORGARE MÅLUPPFYLLELSE SAMHÄLLSUTVECKLING MÅLUPPFYLLELSE MEDARBETARE NÄMNDEN OCH OMVÄRLDEN VIKTIGA HÄNDELSER LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT FRAMTIDSBEDÖMNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING ALLMÄNT KRING REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL ÖVRIG UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG REDOVISAT PER UPPDRAG/NÄMND ÖVRIG EKONOMISK UPPFÖLJNING NÄMNDEN OCH OMVÄRLDEN VIKTIGA HÄNDELSER LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT FRAMTIDSBEDÖMNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING ALLMÄNT KRING REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL... 49

3 3.0 ÖVRIG UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG REDOVISAT PER UPPDRAG/NÄMND ÖVRIG EKONOMISK UPPFÖLJNING NÄMNDEN OCH OMVÄRLDEN VIKTIGA HÄNDELSER LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT FRAMTIDSBEDÖMNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING ALLMÄNT KRING REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL ÖVRIG UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG ÖVRIG EKONOMISK UPPFÖLJNING NÄMNDEN OCH OMVÄRLDEN VIKTIGA HÄNDELSER LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT FRAMTIDSBEDÖMNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING ALLMÄNT KRING REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL ÖVRIG UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG REDOVISAT PER UPPDRAG/NÄMND ÖVRIG EKONOMISK UPPFÖLJNING NÄMNDEN OCH OMVÄRLDEN VIKTIGA HÄNDELSER LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT FRAMTIDSBEDÖMNING ALLMÄNT KRING REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING ÖVRIG UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG REDOVISAT PER UPPDRAG/NÄMND ÖVRIG EKONOMISK UPPFÖLJNING NÄMNDEN OCH OMVÄRLDEN VIKTIGA HÄNDELSER LOKALT, REGIONALT OCH NATIONELLT FRAMTIDSBEDÖMNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING ALLMÄNT KRING REDOVISNING OCH UPPFÖLJNING MÅL- OCH RESULTATUPPFÖLJNING AV NÄMNDENS MÅL ÖVRIG UPPFÖLJNING UPPFÖLJNING AV SÄRSKILDA DIREKTIV OCH UPPDRAG ÖVRIG EKONOMISK UPPFÖLJNING

4 1. Vännäs kommuns organisation

5 2. Vision och övergripande mål 2.1 Visionen om Upplevelsenära Vännäs Visionen om Upplevelsenära Vännäs fastställdes 2015 och är den övergripande långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun. De tre hörnstenarna som visionen består av är: Välkomnande Vännäs Livfulla Vännäs Nytänkande Vännäs Visionen har tre funktioner. Den första är att vara den långsiktiga målbilden för hela Vännäs kommun och beskriva det önskade framtida läget och därmed även beskriva den önskade utvecklingen av kommunen. Den andra är, att i samband med processen för att utarbeta mål och budget, utgöra utgångspunkten för de övergripande målen som fastställs av kommunfullmäktige. Utifrån dessa mål arbetar sedan nämnderna fram konkreta mål och åtaganden. Den tredje funktionen är att visionen utgör en gemensam kontaktyta för både Vännäs kommun som organisation och Vännäs kommun som geografisk yta. Under visionen kan kommunen som organisation möta andra aktörer som exempelvis föreningsliv, och därmed skapa en gemensam grund för samsyn kring utveckling och åtgärder. 2.2 Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunstyrelsen har fastställt fjorton övergripande mål uppdelade i fyra perspektiv. Dessa mål är de övergripande målen som kommunstyrelsen och nämnderna har att utveckla sina mål utifrån. Målen utgår från visionen, d.v.s. utgör inriktningen för hur kommunstyrelse och nämnder ska arbeta för att uppnå visionen om det upplevelsenära Vännäs. Den strategiska planen utgör den långsiktiga politiska inriktningen och utgör basen för de övergripande målsättningarna. Strategiska planen är antagen i september Målen fastställs i samband med att budget och verksamhetsplan antas, d.v.s. årligen. De är dock utformade för att gälla under en längre period. De fyra perspektiven är: Ekonomi Medborgare Medarbetar Samhällsutveckling Perspektiv: Ekonomi En fortsatt god ekonomisk hushållning ska skapa förutsättningar för att klara åtaganden, framtida behov av välfärdsinsatser, samt nya satsningar. God ekonomisk hushållning med kommunens resurser ska prägla samtliga perspektiv och

6 målsättningar. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet ekonomi: Nämnderna har ekonomi i balans Årets resultat ska uppgå till 2 % av skatter och bidrag. Detta mål beräknas inte kunna nås under planperioden. Soliditeten ska i genomsnitt under perioden vara bättre än 29 %. Kassalikviditeten ska under perioden i genomsnitt vara bättre än 39 % Perspektiv: Medborgare Alla kommunens verksamheter vänder sig på ett eller annat sätt till medborgarna. Det är viktigt att tillvarata medborgarnas uppfattning om kvaliteten på de välfärdstjänster och service som kommunen bedriver. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet medborgare: Medborgarna trivs i Vännäs kommun Medborgarna är delaktiga i kommunens utveckling, ges ett bra bemötande, en bra service och tillgängligheten till Vännäs kommuns verksamheter är god Perspektiv: Medarbetare Kommunen är den största arbetsgivaren i Vännäs kommun. Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska leverera välfärd och tjänster av god kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. Med kommande pensionsavgångar blir kompetensförsörjningen allt viktigare, därför är det viktigt att kommunen driver en aktiv och öppen personalpolitik med inriktning på medarbetarskap, hälsa, jämställdhet, ledarskap och god arbetsmiljö. Utifrån detta har kommunfullmäktige beslutat om följande målsättningar inom perspektivet medarbetare: Medarbetarna trivs. Vännäs kommun har bra ledare med ett gott ledarskap. Vännäs har jämställda arbetsplatser. Minst 65 % av kommunens tillsvidareanställda kvinnor ska ha en heltidsanställning. Sjukfrånvaron är högst 5 % Perspektiv: Samhällsutveckling Vännäs kommun ska åstadkomma så bra verksamheter som möjligt och trygghet i livets olika skeden. Barn och unga ska ges en bra start i livet och äldre trygghet i åldrandet. Fler ska upptäcka det upplevelsenära Vännäs som en plats att bo och leva i. Utifrån detta gäller följande målsättningar inom perspektivet samhällsutveckling: Vännäs kommuns verksamheter är av god kvalitet

7 Hela Vännäs har ett utvecklat näringsliv oh företagande Fler kooperativ och sociala företag skapas Nämndernas mål I verksamhetsplanerna redovisar nämnderna sina mål med utgångspunkt från de övergripande målen. De övergripande målen inom perspektiven ekonomi och medarbetare ska inte brytas ner till delmål i nämnderna. Dessa mål ska vara desamma i nämnderna. Nämndernas mål, inklusive verksamhetsplaner, redovisas för kommunfullmäktige varje höst. Nämndernas verksamhetsplaner och mål ska fastställas av respektive nämn. Hur nämnderna utformar sina målsättningar bör ske i dialog med kommunstyrelsen, så att uppföljning och värdering av uppsatta mål ska underlättas. Fullmäktiges intentioner är att målen, i så hög grad som möjligt, ska spegla god ekonomisk hushållning d.v.s. belysa effektivitet utifrån kvalitet och ekonomi Måluppföljning Målen följs upp i årsredovisningen. I samband med delårsbokslut ges en preliminär bedömning om målen kommer uppnås eller inte. Om bedömningen är att målet inte kommer att uppnås ska det i delårsbokslutet även ingå en beskrivning av vilka insatser som kommer att genomföras för att målet ska uppnås.

8 3. Vännäs kommuns ekonomiska förutsättningar 3.1 Ekonomi i balans Kommunallagen kräver att kommunens ekonomi ska vara i balans. Den lägsta gränsen för att ha en ekonomi är att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Fullmäktiges ambition är att standardkostnaderna ska vara vägledande för framtida målsättningar. Med begreppet standardkostnader avses de jämförelsekostnader som Vännäs kommun använder. 3.2 Kommunens skatteintäkter Fr.o.m. 1 januari 2015 är kommunens skattesats Den används för beskattning av kommunens eget skatteunderlag. Skatteunderlaget består av kommunmedborgarnas löneinkomster, övrig inkomst av tjänst, pensioner, inkomst av näringsverksamhet och övriga sociala ersättningar. Tillväxten av underlaget beror på löneökningar, höjda pensioner eller att antalet arbetade timmar ökar. Kommunens skatteintäkter periodiseras så att preliminära intäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser. I själva verket är skatteintäkterna preliminära fram till dess taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därefter spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planering och preliminära utbetalningar. I budgetpropositionen fastställs skatteunderlagets tillväxttal som ska gälla för innevarande och nästkommande år. Är dessa för högt prognostiserade kommer de preliminära skatteintäkterna att justeras med en negativ slutavräkning. Om det redan vid budgetbeslutet framgår att tillväxttalet är för högt ska en negativ slutavräkning budgeteras. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Inkomstutjämningens justering sker också i skatteavräkningen. I klartext betyder det att under en lågkonjunktur med ökad arbetslöshet påverkas utfallet negativt även om inte arbetslösheten ökar inom den egna kommunen. Vännäs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Justering har skett för skattehöjning till 23,60kr. 3.3 Löneökningar En pott för löneökningar, ca 10 Mkr lggs centralt vid sidan om förvaltningarnas ramar under Kommunstyrelsen beviljar därefter anslag ur potten efter det verkliga utfallet. Resultatenheternas löneökningar kompenseras inte.

9 3.4 Internhyressystemet och internräntan Internräntan uppgår till 3,0 % och internhyran uppgår till 3,5 %. Differensen används till att stärka fastighetsunderhållet. 3.5 Kompensation för prisökningar För beräkning av inflation har Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) nyttjats. 3.6 Justering för kapitalkostnad I budget 2015, budgetram , budgeteras och avsätts centralt kostnader för avskrivningar och internräntor för nya investeringar som ska tas i drift under perioden. När investeringen är slutförd och objektet driftsätts, tillförs kapitaltjänstkostnader till verksamheten som ska bruka objektet. 3.7 Osäkerhetsfaktorer Vid antagande för drift och investering 2015 samt verksamhetsplan 2016 och 2017 föreligger flera osäkerhetsfaktorer som kan få påverkan på budgetläget Med anledning av detta kan det finnas skäl för kommunfullmäktige att göra justeringar i budget 2015 vid sammanträde hösten Ekonomistyrningsprinciper 4.1 Budgetuppföljning För att nå en sund ekonomi i långsiktig balans ska gällande budgetramar hållas. Inom den givna budgetramen ska verksamheten präglas av ett effektivt resursnyttjande. Kommunfullmäktige har fastställt rutiner för ekonomisk uppföljning: Nämnderna och förvaltningarna ska varje månad, på ett standardiserat sätt, rapportera det ekonomiska läget till kommunstyrelsens arbetsutskott. Där anges redovisat utfall vid senaste månadsskiftet, budget för perioden, eventuell budgetavvikelse och prognostiserat årsutfall. Kommentarer till avvikelser ska göras och förslag till åtgärder ska lämnas. Kommunstyrelsens arbetsutskott protokollför åtgärder som nämnderna och förvaltningarna förvänts genomföra, med anledning av den månatliga rapporten och det förväntade utfallet. - De månatliga rapporterna sammanställs och delges kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, inklusive förslag till beslut om åtgärder. Nämnderna ska utifrån den givna ramen ta ett självständigt ansvar för ekonomi. Nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budgeten. Nämnderna ska ha en långsiktighet i sina prioriteringar och utveckla former för att se över befintlig verksamhet, samtidigt som nödvändig utveckling måste beaktas. För att klara ett utfall i balans, som är ett

10 av kommunfullmäktiges övergripande mål, måste nämnderna ha full kontroll över den ekonomiska utvecklingen över året. Det betyder att nämnderna måste skaffa sig och upprätthålla goda rutiner när det gäller budgetuppföljningen. Vid befarat överskridande ska nämnden omedelbart utarbeta förslag till åtgärder som ska rapporteras till kommunstyrelsen vid en månatliga uppföljningen. Kommunstyrelsen har, med hänvisning till kommunallagen 6 kap, uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Styrelsen har också rätt att inhämta yttranden och upplysningar från nämnder och anställda, som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sitt ledningsuppdrag. Uppsiktsplikten gäller även för det helägda kommunala bolaget. 4.2 Hantering av överskott och underskott vid årsbokslut Nämndernas över-/underskott Återställandet av ett underskott kan delas upp på 1 3 år i en återbetalningsplan, som fastställs av kommunstyrelsen. Överskott kvittas mot tidigare underskott. För intraprenader gäller särskilda regler. Intraprenadernas anställda ska kunna påverka det egna arbetet. Särskilt avtal ska tecknas mellan intraprenaden och den aktuella nämnden. För intraprenader gäller att uppkomna påverkbara överskott får överföras till kommande år. Därav får högs 25 procentenheter användas för individuell premiering. Underskott tas med i sin helhet. Resultatenheten Liljaskolan har sina ekonomiska villkor reglerade i ett avtal Investeringar I samband med tilläggsbudget ska nämnd till kommunstyrelsen göra begäran om överförande av medel för pågående men ej fullföljda och slutredovisade budgeterade investeringar till nytt verksamhetsår. Kommunfullmäktige tar ställning till om varje enskild begäran ska föras över eller inte. Det är fullmäktiges vilja att investeringar ska planeras och genomföras det år som medel har anvisats. Slutkostnadsredovisningen ska redovisas när investeringen är genomförd, dock senast året efter medel till investering har anslagits i investeringsbudgeten. 4.3 Finansiella principer Enligt lagen om God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ska kommunen formulera både finansiella och strategiska verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. I propositionen framhålls att det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat, effekter och kvalitet. Det krävs också en utvecklad planering med framförhållning och

11 handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål, samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långfristiga finansiella utrymme och visar på hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital Likviditet Likviditet är ett mått på kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Likviditeten påverkas negativt av kommunens stora investeringar vilket gör att lånefinansiering måste ske.

12 5. Vännäs kommun och omvärlden 5.1 Omvärldsbevakning En rapport från Region Västerbotten, publicerad september 2015, slår fast att personer lämnar arbetsmarknaden i länet fram till år 2025, vilket motsvarar 35 % av länets alla sysselsatta. De yrkesgrupper som enligt rapporten kommer att ha störst behov av nya medarbetare är vård- och omsorgspersonal, ingenjörer, tekniker, fordonsförare, samt drift- och verksamhetschefer. Det är en stor grupp som går i pension fram till år 2015 och därmed kommer såväl behov av olika välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg successivt att öka. I dagsläget är antalet gymnasieelever i Sverige lågt. Men de stora barnkullarna från början av 1990-talet kommer snart att efterfråga platser på gymnasiet. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings rapport Vägval för framtiden, kommer vi år 2025 ha många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande åldrar samt en stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom även gymnasieskolor. Detta kommer att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt från politisk förföljelse och krig som i dag. Många av de som är på flykt söker skydd i Europa och av dessa vill många få sin rätt till asyl prövad i Sverige. Detta ökar kraven på ett hållbart asyl- och flyktingmottagande som ska ge nyanlända rätt förutsättningar för etablering i det svenska samhälls- och arbetslivet. Ett stort antal EU-emigranter, romer och tiggare vistas i Europa och då även i Sverige. EU och svenska regeringen har påbörjat ett arbete för att förbättra deras situation och då för att medverka till en långsiktig lösning mot en hållbar framtid för dessa grupper. 5.2 Framtidsbedömning De ökade kraven på Vännäs kommun är kända hos såväl politik som hos tjänstemän. Insatser pågår för att kunna möta de ökade kraven. Dock behöver insatserna intensifieras. Vid senaste löneöversynen prioriterades några yrkesgrupper som räknas som svårrekryterade och vilka Vännäs och Umeå kommun konkurrerar om att få anställa, t.ex. lärare och sjuksköterskor. Lönen är ett sätt att underlätta rekrytering och för att få medarbetare att stanna kvar i kommunen. Att kunna rekrytera kompetent personal är av yttersta vikt. Men lika viktigt, om inte än viktigare, är det att arbeta för att anställda i kommunen ska vilja stanna kvar som medarbetare. I den strategiska planen tydliggörs att politiken vill arbeta för att kommunen ska ha nöjda medarbetare, d.v.s. vara en god arbetsgivare. Till exempel fastslås det att medarbetarna ska

13 trivas, anställda ska ha jämställda arbetsvillkor samt att kommunen ska ha bra ledare med gott ledarskap. I dag pågår ett aktivt arbete för att dessa målsättningar ska uppfyllas. I Umeåregionen pågår ett arbete med att utveckla och formulera en integrationsstrategi och den är starkt kopplad till regionens behov av att växa. Fler kommuninnevånare i regionens kommuner är avgörande för tillväxt och behövs för att öka antalet arbetstillfällen, säkra framtida kompetensförsörjning och för att kunna erbjuda god kommunal service av hög kvalité. I Umeåregionens projekt Kapacitetsutveckling fokuseras mottagande och integration. Arbetet är brett förankrat i regionen med en styrgrupp bestående av kommunalråd från alla kommuner och en referensgrupp med tjänstemän från alla kommuner. Tjänstemännen är valda så att de tillsammans representerar olika kommunala verksamhetsområden, t.ex. skola, socialtjänst och näringslivsfrågor. Kommunalråd och kommunchef i kommunen har träffar kyrkliga företrädare för att diskutera behov av insatser gällande romska tiggare i kommunen. I dagsläget går inte kommunen in med särskilda insatser då tiggarna inte är bosatta i kommunen. 6. Måluppfyllelse medborgare Nämnderna har i tertialrapport 2 värderat måluppfyllelsen genom att bedöma den utifrån fyra nivåer av måluppfyllelse. Många av bedömningarna per förvaltning är relativt osäkra och kommer därför inte att vägas samman under rubriken Måluppfyllelse medborgare. Under första halvåret har det genomförts tre medborgardialoger (funktionshindrades- och pensionärers råd, ungdomar på fritidsgården och öppet möte för alla medborgare) i syfte att ge medborgarna möjlighet till att lämna synpunkter på kommunens nya vision Upplevelsenära Vännäs. Kommunalråd och tjänsteman har deltagit i konferenser kring hur man utvecklar medborgardialoger. De ingår också i var sitt nätverk för medborgardialog, ett för politiker och ett för tjänstemän. I februari lanserades kommunens egen app, som heter Mitt Vännäs. Appen har en särskild ungdomskategori som heter Ung i Vännäs. Där hittar ungdomarna bland annat kontakter till ungdomsmottagning och fritidsgården. Under våren öppnade Vännäs kommun ett Facebookkonto. Syftet är att medborgare, besökare och andra som är intresserade av Vännäs ska kunna ta del av vad som händer i kommunen. Kommunen kan genom Facebook ta emot frågor och svara på dem och därmed föra en form av medborgardialog. Kommunen har gjort en omstart inom folkhälsoarbetet där Folkhälsorådet ändrar fokus till att arbeta mindre med livsstilsfaktorer och friskvård till att arbeta än mer med främjande av

14 psykisk hälsa och förebyggande av ohälsa, samt prioritera arbetet riktat mot barn och ungas uppväxtvillkor. Vård- och omsorgsförvaltningen har två kvalitetsledare och Barn- och utbildningsförvaltningen har en kvalitetsledare och en utvecklingsledare. Bland annat följer dessa personer verksamheterna med olika mätningar och initierar olika förändrings- och förbättringsarbeten. Detta för att för medborgarna skapa så god kvalité i verksamheterna som möjligt. Även Liljaskolan gör uppföljningar och utvärderingar av elevernas upplevelse av skolan och för att utifrån resultaten identifiera utvecklingsområden för att sedan initiera förändrings- och förbättringsarbeten. Barn- och utbildningsnämnden gör den bedömningen att det finns ett förbättringsutrymme inom kulturområdet. 7. Måluppfyllelse samhällsutveckling Nämnderna har i tertialrapport 2 värderat måluppfyllelsen genom att bedöma den utifrån fyra nivåer av måluppfyllelse. Många av bedömningarna per förvaltning är relativt osäkra och kommer därför inte att vägas samman under rubriken Måluppfyllelse samhällsutveckling. För att Vännäs ska kunna fortsätta att utvecklas på ett sådan sätt att kommunen blir en bra plats att leva och bo i pågår omfattande arbeten. Under första halvåret pågick arbetet med nya Vegaskolan och den nya 8-avdelningsförskolan på Myran. Bra barnomsorg och bra skola är viktigt för kommunens samhällsutveckling. En fastighet om 27 lägenheter håller på att slutföras i centrum och nya områden med hyreskooperativ och hyresrätter planeras. Under våren och försommaren har kommunen förberett en kampanj som under hösten 2015 ska uppmärksamma byggklara tomter i Vännäsby. Under årets första månader har kommunen utvecklat arbetet för att förbättra näringslivsklimatet. Detta har skett genom ansatsen att öka dialogen, informationen och samverkan med näringslivet. Näringslivet har t.ex. getts möjlighet att i en dialog med politiker och kommunchef ge synpunkter på visionen Upplevelsenära Vännäs. Arbetet med att skapa sociala företag i Vännäs kommun intensifierades under årets första sex månader och under andra halvan av året kommer ett än mer aktivt arbete ske för att inom en snar framtid skapa sociala företag i kommunen. Den 1 januari bildades Vännäs Fastigheter AB. Bolagets vision är att vara Vännäs bästa hyresvärd där kundnöjdhet sätts i fokus. Fullmäktige antog i juni bredbandsstrategin för perioden I strategin presenteras viljeinriktningen för utveckling av bredbandstillgänglighet i kommunen.

15 Samverkan och samarbetet med andra kommuner och regioner ökar kontinuerligt. Vännäs ingår i Umeåregionen och inom Kransen pågår olika samarbetsprojekt. Vännäs kommun köpte under våren en aktiepost i Vännäs Bondgas AB. Därmed kommer kommunen att tillsammans med bolaget arbeta för att tillhandahålla lokalproducerat och förnybart drivmedel, vilket ligger i linje med målsättningarna inom perspektivet Samhällsutveckling.

16 8. Måluppfyllelse medarbetare Medarbetare Antalet årsarbeten, kopplat till utförda arbeten, är inte möjligt att fram på tertialnivå i de system vi har idag och kan därför inte redovisas. De årsarbeten som redovisas under rubriken sjukfrånvaro samt övertid och mertid, beräknas på annat sätt. Jämställda arbetsplatser Kommunen hade totalt 1129 medarbetare, en ökning med 26 personer jämfört med samma tid förra året. Andelen anställda kvinnor var 75 %, en ökning med en procentenhet. Andelen heltidsanställningar hade en marginell ökning till 66,8 % av alla anställda. Andelen heltidsanställda kvinnor var oförändrat, 61,3 %. Tre av förvaltningarna, kommunledningskontoret, Liljaskolan och barn- och utbildningsförvaltningen ökade andelen heltidsanställda kvinnor och ligger på över 80 %. Lägst andel heltidsanställda finns i samhällsbyggnads- och vård- och omsorgsförvaltningen, de har minskat sin andel av heltidsanställda kvinnor. Kvinnor 2015 Kvinnor 2014 Män 2015 Män 2014 Totalt 2015 Totalt 2014 KLK 93,5 88, ,2 92,2 88,4 SBF 54,8 57,3 83,7 83,3 65,5 66,7 Lilja 84,1 83,3 96,6 96,6 90,6 89,7 BoU 80,5 78,1 81,4 81,4 80,6 78 VoF 43,3 44,4 64,4 64,4 46,5 48,5 Totalt 61,3 61,2 82,7 82,7 66,7 66,8 Andel heltidsanställda kvinnor och män Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för medarbetarna ökade med 1,1 procentenheter till 6,5 % under perioden jämfört med tertial 1, år Liljaskolan hade den lägsta sjukfrånvaron med 1,9 %. Högst sjukfrånvaro hade vård- och omsorgsförvaltningen med 8,3 %, en ökning med 1,4 procentenheter. Sjukfrånvaron ligger generellt på en högre nivå för alla förvaltningar jämfört med förra året. Över sommaren avviker sjukfrånvaron och blir markant högre jämfört med tidigare år. Orsak till frånvaron domineras av fysiska sjukdomar, följt av luftvägsinfektioner och psykisk ohälsa. Kvinnors sjukfrånvaro var hög inom alla förvaltningar utom Liljaskolan. Högst var den i vård- och omsorgsförvaltningen, med en ökning från 7,8 % till 9,2 %. Männens sjukfrånvaro inom samma förvaltning var 4,8 %, en minskning från 8,8 %. Mer än hälften av all sjukfrånvaro (64,6 %) bestod av långtidsfrånvaro (=>60 dagar) vilket

17 ökat sedan förra året med 4,1 procentenheter. Korttidsfrånvaron (=< än 59 dagar) ökade med nästan ett årsarbete (0,7) från 8 årsarbeten år En omräkning av sjukfrånvarotimmar till årsarbeten visar att 25 årsarbeten varit sjuka månad maj till augusti jämfört med 20 årsarbeten Sjukfrånvaro, tertial 2 (procent) 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 8,3 6,9 6,2 6,5 6,1 5,3 5,4 4,6 3,4 3,7 1,92,0 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt Kvinnor Män Totalt 2015 Totalt Sjukfrånvaro (i timmar) omvandlad till årsarbeten, tertial KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt

18 Övertid och mertid Totalt hade 2,6 årsarbeten tagits ut i mer- och övertid. Alla förvaltningar hade minskat sin totala mer- och övertid, utom vård- och omsorgsförvaltningen som ökade sin mertid med 0,7 årsarbete. Den förvaltningen hade också mest övertidsuttag motsvarande 0,8 årsarbeten. 3 Övertid och mertid omvandlad till årsarbeten, tertial 2 2,5 2 1,5 1 Totalt åa 2015 Totalt åa ,5 0 KLK SBF Liljaskolan BoU VoF Totalt

19 9. Måluppfyllelse ekonomi Nämnderna totalt sett har årsprognos på ett resultat uppgående till -528,7 mkr jämfört med årsbudgeten på -527,0 mkr vilket ger en negativ avvikelse på -0,3%. Med ett prognostiserat totalresultat på -4,6 mkr blir det totala resultatmålet på 2% av skatter och bidrag inte uppnått. Andelen blir -1,3%. Soliditetsmålet på 29% omfattar inte ansvarsförbindelsen avseende intjänade pensionsförmåner före Det målet bör klaras Kassalikviditeten bedöms också möjlig att klara. Omsättningen (verksamhetens intäkter, skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning till och med augusti) uppgår till 506,7 mkr (484,2 mkr i budget). Kostnaderna uppgår till 511,3 mkr (494 mkr) vilket ger ett resultat på -4,6 mkr (-9,8 mkr) Resultat per nämnd Utfall Budget Årsbudget Årsprognos Årsutfall Nämnd Förvaltning Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret -32,1-40,1-60,1-60,1-53,5 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen -24,1-22,5-30,0-34,7-30,8 Kommunstyrelsen -56,2-62,5-90,1-94,7-84,3 Plan- och miljönämnden -4,7-5,2-7,9-7,9-7,3 Vård- och omsorgsnämnden* Vård- och omsorgsförvaltningen -124,2-132,6-199,9-197,3-195,4 Liljaskolans styrelse Liljaskolan -22,6-18,2 0,0-2,7-0,8 Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden -139,7-144,3-229,1-226,2-217,3 Finansiering och projekt 342,9 353,1 527,2 526,0 511,9 Summa -4,6-9,8 0,2-2,7 6,8 Belopp i mkr Större poster som påverkar differensen mellan utfallet och budget för augusti är: Kommunledningskontoret har ett utfall som är 7,9 mkr bättre än budget Större intäkter från Migrationsverket avseende utökat antal ensamkommande flyktingbarn 4,9 mkr Liljaskolan har ett sämre utfall än budget med -4,4 mkr Barn- och utbildningsförvaltningen har ett bättre utfall än budget med 4,5 mkr Uppbokning av skuld avseende semester-, övertid-, ferie- och uppehållslön, -9,2 mkr Kostnad för jämkning av investeringsmoms vid överlåtelse av fastigheter till Vännäs Fastighet AB -8,1 mkr Lägre skatteintäkter och generella statsbidrag än budgeterat -4,4 mkr Realisationsvinst vid överlåtelse av fastigheter till Vännäs Fastighet AB 17,9 mkr Uppbokning av pensionsskuld -2,3 mkr

20 När det gäller årsprognosen så uppvisar den ett negativt resultat, -2,7 mkr (0,2 mkr). Större poster som påverkar differensen mellan årsprognos och årsbudget är: Kostnad för jämkning av investeringsmoms vid överlåtelse av fastigheter till Vännäs Fastighet AB, -8,1 mkr Realisationsvinst vid överlåtelse av fastigheter till Vännäs Fastighet AB, 17,9 mkr Avsättning till pensionsskuld, -3,5 mkr Lägre skatteintäkter och generella statsbidrag än budgeterat, -6,2 mkr Återbetalning av AFA-medel, 5,2 mkr Försämrat resultat för Liljaskolan, -2,7 mkr Sämre resultat än budgeterat på Samhällsbyggnadsförvaltningen beroende bl a. på miljonprogrammet och Kostavdelningen, -4,6 mkr I årsprognosen har finansenheten justerats med avseende på bildandet av Vännäs Fastighet AB som påverkar flera poster. Kostnaderna för avskrivningar och bankräntor minskar vilket medför att även intäkterna avseende utfördelade kapitalkostnader till verksamheterna minskar. Det uppstår också en realisationsvinst, 17,9 mkr, vid överlåtelse av fastigheter till bolaget. Det sker också en jämkning av investeringsmoms som ger upphov till en kostnad, -8,1 mkr. I samband med budgeten beräknades skatter och bidrag till 533,6 mkr inklusive en beräknad förbättring på 7,9 mkr på grund av skattehöjningen. I skatteunderlagsprognosen uppgår skatter och bidrag till 527,4 mkr, vilket ger en differens på -6,2 mkr. Bidrag och utjämning står för den största delen av differensen,-5,3 mkr. Bildandet Vännäs Fastighet AB gett följande ekonomiska konsekvenser: BILDANDET AV VÄNNÄS FASTIGHET AB Försäljning av fastigheter till VF totalt Bokförda värden totalt Total reavinst (netto) Reavinst att periodisera över perioden Reaförlust som tas 2015 Total reavinst (netto) tkr tkr tkr tkr tkr tkr Periodisering av reavinst "sale and lease back": 2015 Reavinst: tkr Reaförlust (tas direkt): tkr Netto 2015: tkr 2016 Reavinst: tkr 2017 Reavinst: tkr 2018 Reavinst: tkr 2019 Reavinst: tkr 2020 Reavinst: tkr Reavinst att periodisera över perioden Försäljning av fastigheter till VF totalt VF övertagande av lån Aktieägartillskott till VF tkr tkr tkr

21 Den prognostiserade balanskravsutredningen visar på ett negativt balanskravsresultat. Årets resultat har justerats med nettot av realisations- vinsterna och förlusterna från överlåtelsen av fastigheter till Vännäs Fastighet AB. Årets resultat har också korrigerats med jämkningen av investeringsmoms. Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Enligt beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning är prognosen för 2015 att en upplösning av RUR inte är möjlig. BALANSKRAVSUTREDNING T2 ÅRSPROGNOS 2015 Belopp i tkr Pr 2015 Årets resultat avgår samtliga realisationsvinster avgår försäljningsintäkter avseende "byaskolor" tillägg för reservering av förväntad realisationsförlust tillägg för nedskrivning av anläggningstillgångar tillägg för jämkning av investeringsmoms Årets resultat efter balanskravsjusteringar avgår medel till resultatutjämningsreserv tillägg medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat från tidigare år Summa balanskravsresultat INGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV UTGÅENDE BALANS RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Enligt nuvarande förutsättningar är det inte möjligt att lösa upp resultatutjämningsreserven När det gäller investeringarna uppgår dessa hittills i år till 71 mkr (96 mkr totalt i budget) Vid budgetarbetet för 2016 gjordes en genomlysning av investeringarna. I samband med detta gjordes en prioritering, där endast påbörjade och ännu ej påbörjade men nödvändiga investeringar, bedömdes vara möjliga. Allt för att begränsa lånebehovet och på sikt kunna förbättra soliditeten. Prioriteringen gav en investeringsnivå på 110 mkr för 2015 och 32 mkr för Prognosen för 2015 visar på en investeringsnivå på 119 mkr om samtliga prioriteringar genomförs.

22 Sammanställning investeringar 2015 per nämnd * Omfattar samtliga prioriteringar ** Omfattar både påbörjade och inte påbörjade investeringar men som måste genomföras enligt tidplan Utfall Prognos 2015 Prognos 2015 Budget T2 2015* ** Kf Kommunstyrelsen varav Kommunledningskontoret varav Samhällsbyggnadsförvaltningen varav Vännäs Fastighet Plan- och miljönämnden Barn- och utbildningsnämnden Liljaskolans styrelse Vård- och omsorgsnämnden Summa Se även bilaga 1 för specifikation av investeringarna.

23 Räkenskaper

24 RESULTATRÄKNING - VÄNNÄS KOMMUN OCH SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Kommun Koncern Utfall Utfall Budget Prognos Utfall Utfall Utfall Prognos Utfall (Mkr) Verksamhetens intäkter 155,0 133,9 217,2 201,5 264,4 140,9 135,3 192,8 268,2 Verksamhetens kostnader -496,2-354,4-713,3-709,1-731,0-488,4-354,3-703,4-732,1 Avskrivningar -13,1-13,1-29,5-19,7-25,5-17,0-14,0-25,4-27,3 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -354,3-233,6-525,6-527,3-492,1-364,5-233,0-536,0-491,2 Skatteintäkter 249,9 175,5 375,6 374,8 350,2 249,9 175,5 374,8 350,2 Generella statsbidrag och utjämning 101,8 75,6 157,9 152,6 151,0 101,8 75,6 152,6 151,0 Finansiella intäkter 0,3 5,8 2,5 0,7 6,1 0,3 5,8 0,7 6,1 Finansiella kostnader -2,2-3,6-10,3-3,5-8,3-5,1-4,1-8,0-9,2 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER -4,6 19,7 0,2-2,7 6,8-17,6 19,8-15,9 6,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT -4,6 19,7 0,2-2,7 6,8-17,6 19,8-15,9 6,9 Vännäs Fastigheter AB Utfall Prognos (Mkr) Verksamhetens intäkter 28,0 42,0 Verksamhetens kostnader -16,3-27,0 Avskrivningar -4,4-6,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 7,3 8,5 Skatteintäkter 0,0 0,0 Generella statsbidrag och utjämning 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 Finansiella kostnader -2,9-4,5 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 4,4 4,0 Extraordinära poster 0,0 0,0 Skatt 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 4,4 4,0

25 BALANRÄKNING - VÄNNÄS KOMMUN OCH SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNEN KONCERNEN UB UB UB UB TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 425,2 590,4 709,6 642,1 Finansiella anläggningstillgångar 79,5 80,2 12,1 5,2 Summa anläggningstillgångar 504,7 670,6 721,7 647,3 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter 25,6 26,5 25,6 26,5 Fordringar 31,2 6,7 31,6 7,1 Kortfristiga placeringar 53,0 53,0 53,0 53,0 Kassa och bank 63,5 87,5 100,5 87,7 Summa omsättningstillgångar 173,3 173,8 210,7 174,3 SUMMA TILLGÅNGAR 678,0 844,4 932,3 821,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 242,3 246,8 234,4 249,4 därav årets resultat -4,6 6,9-17,6 6,8 Summa eget kapital 242,3 246,8 234,4 249,4 Avsättningar Avsättningar för pensioner 38,6 36,9 38,6 36,9 Övriga avsättningar 5,9 5,2 5,9 5,2 Summa avsättningar 44,5 42,1 44,5 42,1 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,5 0,5 Skulder Långfristiga skulder 242,8 352,0 514,2 397,0 Kortfristiga skulder 148,4 203,5 138,8 132,6 Summa skulder 391,2 555,4 653,0 529,6 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 678,0 844,4 932,3 821,6

26 KASSAFLÖDESANALYS - VÄNNÄS KOMMUN KOMMUNEN (Mkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat -4,6 6,8 Ej kassaflödespåverkande post (justerad ferielöneskuld) Justering för av- och nedskrivningar 13,1 25,8 Justering för gjorda avsättningar 2,4 8,1 Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 10,9 40,7 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar -24,5 5,5 Ökning (-)/minskning (+) exploateringsfastigheter 0,9-0,1 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder -55,1 76,3 Kassaflöde från den löpande verksamheten -67,8 122,4 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -70,7-151,9 Försäljn. av materiella anläggningstillgångar 222,9 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 152,2-151,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån (+) 78,0 39,0 Amortering av långfristiga lån (-) -187,1-13,2 Ökning av långfristiga fordringar (-) 0,7-0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -108,4 25,7 Årets kassaflöde -24,0-3,8 Likvida medel vid årets början 140,5 144,3 Likvida medel vid årets slut 116,5 140,5 Förändring likvida medel -24,0-3,8

27 Vännäs Kommun Utfall Utfall Budget Årsbudget Årsprognos Årsutfall KLK Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader SBF Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader POM Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader VOO Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Lilja Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader BOU Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader Projekt Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnader FIN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära poster Resultat Eliminering Verksamhetens interna intäkter Verksamhetens interna kostnader Internt saldo Totalt Vännäs Kommun Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära poster Resultat

28 Nämndernas rapporter

29 Delårsbokslut Kommunledningskontoret

30 1.0 Nämnden och omvärlden 1.1 Viktiga händelser lokalt, regionalt och nationellt Beslut om förändrad process för bygdeavgiftsmedel då Riksrevisionen kritiserat Länsstyrelsens arbetssätt. Beslutet får genomslag från innevarande år. Beslut om gemensamt HR-system (personal- och lönesystem). Start av mattranssporter (genom arbetsmarknadsenheten) till förskolor uppdrag från kostavdelningen i samråd med Barn- och utbildningsförvaltningen. Två ansökningar om projekt för ökad integration. Det ena projektet om Kvinnocafé beviljades, medan projektet med syfte att underlätta för integration i föreningslivet avslogs. Den höga ungdomsarbetslösheten är en av regeringens högst prioriterade arbetsmarknadspolitiska utmaningar. Delegationen för unga till arbete ( är en kommitté under Arbetsmarknadsdepartementet med syfte att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Vännäs kommun och Arbetsförmedlingen har tecknat en gemensam ungdomsarbetslösheten och en avsiktsförklaring mot ungdomsarbetslösheten och erhållit 200 tkr för att arbeta med kartläggning av vår situation. BRF, brandmännens riksförbund, varslade innan sommaren om strejk vilket pågick fram till 21 juli då parterna tecknade nytt avtal (RIB 15). I Vännäs kommun har verksamheten fungerat utan större störning trots strejken. Vännäs kommun ingår tillsammans med övriga kommuner i Umeåregionen i en gemensam upphandling av ett nytt HR-system (personaladministrativt system). Avtal kommer att slutas med leverantör vid årsskiftet Systemet kommer troligtvis att tas i bruk i slutet av Samtidigt pågår ett projekt inom Umeåregionen med syfte att bygga en plattform för en gemensam drift av det nya HR-systemet. Under införandeprojektet kommer insatser och utbildning att krävas från personalavdelningen samt även från chefer ute i verksamheterna. Syftet med en gemensam upphandling av HR system är att åstadkomma effektiv drift och hantering av personaladministrativa system samt åstadkomma optimalt användande av resurser och kompetens.

31 I juni godkändes Umeåregionens turismprojekt och rekrytering av projektledare pågår. Inom kollektivtrafiken ska en rad stolpar och och skyltar till busshållsplatser uppdateras och det finns även behov av att bygga fler busskurer, något som förhoppningsvis kan ske via arbetsmarknadsenheten. I juni genomfördes en enkät till Tväråbäcksområdet och den ska sammanställas och presenteras för arbetsutskottet under hösten. Vännäs kommun har och har haft tekniska problem med leverantörsfakturor. Problemet består av dels fel vid inläsning av fakturor som scannats in och dels av leverantörsfakturor som finns i ekonomisystemet men som inte blir synlig för den som ska attestera fakturan. Problemet har medfört svårigheter att betala fakturor i tid med konsekvenserna betalningspåminnelser, inkassokrav och delgivning från kronofogden. En ny projektansökan för gemensamt näringslivsprojekt lämnades in till Tillväxtverket den 17 augusti. Arbetsmarknadsenheten har haft fortsatt dialog med daglig verksamhets verksamhet Vännäs Pall och Spik (VPS) om att samarbeta. Fullmäktige beslutade i juni att återinföra feriejobben 2016 och arbetet för detta har inletts. Den 31 augusti inleder kommunen en kampanj för att öka kommunens attraktivitet och tillväxt, med fokus på att sälja fler tomter. Ungdomsutvecklaren deltar i planeringen av länssamarbetet UV-nets projekt om kompetenshöjning fritiden i Västerbottens län. Pengarna kommer från MUCF, tidigare Ungdomsstyrelsen. Projektet ska genomföras under hösten Den nya miljön för arbetsplatsutrustning för alla anställda i Vännäs kommun är klar. Ny bredbandsstrategi för har tagits fram och varit ute på remiss. Kartläggningsarbete har genomförts i syfte att undersöka vilka fastigheter som är intresserade av att ansluta sin fastighet med fiber. Arbete och planering med att flytta fritidsgården från Stjärnhuset till Växhuset. Genomförs under sista tertialen 2015.

32 Förvaltningen håller på att jobba med remissen av ny kommunallag som ska gälla från och med Genomfört och avslutat sista åtgärderna med Vännforsleden och Långforsens strövområde, i smarbet med Vännfors byaförening och Selets byaförening med hjälp av s.k Lona-projektmedel från Naturvårdsverket och egna medel. I Vännfors anlade byaföreningen en ny led, längs Långforsen har leden renoverats, med nya spångar, ledräcken. Gemensamt skyltsystem med infotavlor, rivbladskartor för hela leden har satts upp. Slutredovisning pågår. Nyföretagarrådgivning köps som konsulttjänst via Johan Hedvall. 3 nya företag har bildats utifrån rådgivning under Insiktsmätning har genomförts utifrån de faktiska ärenden gällande tillståndsansökningar hos kommunen ex. bygglov, serveringstillstånd. Generellt fick Vännäs kommun bra resultat, men det är för få ärenden för att kunna få statistiskt säkerställda resultat. Företagsklimatsmätningen genom Svenskt Näringsliv kom i våras. Näringslivsklimatet har fått något förbättrat resultat, men rankingplaceringen presenteras först den 15 september. Förvaltningen har också jobbat med de andra stipendierna som kommunen har ansvar för, fått möjlighet att avveckla dem (d.v.s. dela ut pengar ur kapitalet) och har tagit fram förslag på riktlinjer, för att de ska kunna delas ut i höst. Studiebesök tillsammans med Friluftsfrämjarna till Lyckseles skidanläggning utifrån situationen med Middagsbergets friluftsanläggning. Uppstart av NIU på ryttarföreningen, dialoger angående behovsutbyggnad av ridanläggning mm. Träffar med anledning av planer på BMX/Dirt bana. Genomförande av dialoger med medborgare, näringsliv m.fl. avseende revidering av visionen. Digitalt musikskapande och DJ-workshop i samarbete med Studiefrämjandet. Don't drink and drive-temavecka på Ikaros, i samarbete med trafikverket och polisen.

33 Samarbete med nya polismyndigheten har inletts för att ta fram gemensamma medborgarlöften. Revidering av kommunens Styrel-planering är färdigställd. Förändrad ledningsorganisation på kommunledningskontoret där ekonomichef, it-chef och personalchef övergår till kommunchefens stab. 1.2 Framtidsbedömning Det oroliga läget i världen kommer påverka både förvaltningens och kommunens samlade arbete. Stora flyktingströmmar leder till än större behov av samverkan statkommun-föreningsliv-frivilliga för att klara det ansvar som vi har för att alla människor ska ges trygghet och möjlighet att komma in och utvecklas i vårt samhälle. Mottagandet inom etableringen för Vännäs kommun ökar och kommer fortsätta att öka. Många hallar och anläggningar är i undermåligt skick, detta påpekas regelbundet från föreningar och privatpersoner. Även Elljusspåren och motionsslingorna bör se övers, dialog förs med SBF. Regeringen avslog kommunens exproprieringsansökan med hänvisning att de bedömde att kommunen inte gjort allt för att lösa frågan med markägarna. Kommunen kan således inte tvångsinlösa marken. Dialog med markägare måste upptas kring köp av marken för att kunna bygga ut backen. Situationen bör lösas under sista tertialen eller under början av Arbetslösheten minskar bland dem med starkare ställning på arbetsmarknaden medan grupper med en svagare position har fortsatt svårt att finna arbete. Under andra halvåret 2016 väntas den sistnämnda gruppen öka till över 75 procent av de inskrivna arbetslösa. Mer än hälften av de arbetslösa i de utsatta grupperna har varit arbetslösa i mer än ett år. Av de utsatta grupperna utgör i dag utomeuropeiskt födda den enskilt största gruppen, som sedan 2008 har växt från personer till i april Andra halvåret 2016 passerar andelen inskrivna arbetslösa med svagare ställning 75 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. Till svagare grupper räknas utomeuropeiskt födda, arbetslösa år, arbetslösa med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning. Hur vi arbetar lokal med arbetsmarknadspolitiska insatser/åtgärder blir än viktigare och här kan behövas ökade budgetmedel. Samverkansarbetet inom Umeåregionen utökas och nämnd för lönehantering och itdrift tillskapas under sista tertialen. Hur dessa påverkar vår organisation och kan driva utvecklingsarbetet än djupare blir intressant att medverka i.

34 Våra medarbetare på förvaltningen är en viktig resurs. Liksom under första tertialen har det varit hög arbetsbelastning och ganska stor personalomsättning, främst inom ekonomiavdelningen. Kommunchefen har uppdraget att se över organisationen och det är inte ännu klart hur detta kommer att påverka organisationen.

35 Ekonomi Vännäs kommun 2.0 Mål- och resultatuppföljning 2.1 Allmänt kring redovisning och uppföljning För nämndens mål baseras kommentarerna på senast kända mätning. Förklaring till resultatbedömning: Uppfylld resultatnivå Delvis uppfylld resultatnivå Låg, ej tillfredsställande resultatnivå Mycket låg, ej tillfredsställande resultatnivå 2.2 Mål- och resultatuppföljning av nämndens mål Ekonomi Kommunfullmäktiges mål Mål Prognos Nämnderna har en ekonomi i balans Kommunstyrelsen har en ekonomi i balans Procentuell avvikelse mot budget Uppföljning av målen (tkr) Förvaltningsområde Utfall Budget Differens tkr Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Differens tkr Politisk ledning Kommunchef Näringsliv och arbetsmarknad Ungdoms- och föreningsverksamhet HR/Lön Ekonomi Kansli IT Delsumma KabelTV/Internet/Bredband Verks. Nettokostnader