Till aperitif Glas 5 Tissot-Marie Extra Brut Nr 78725, Frankrike, Jura, Crémant du Jura 119 kr

Transkript

1 Vinprovning den 4 mars 2019 hos RE Portugal Glas 1 Redoma Tinto 2015, Nr 79735, Portugal, Douro, 309 kr Glas 2 Periquita Superyor 2015, Nr 74469, Portugal, Península de Setúbal, 329 kr Glas 3 M.O.B. Touriga Nacional 2014, Nr 76645, Portugal, Dão, 225 kr Glas 4 Poeirinho 2015, Nr 95930, Portugal, Bairrada, 279 kr Summa: kr Till aperitif Glas 5 Tissot-Marie Extra Brut Nr 78725, Frankrike, Jura, Crémant du Jura 119 kr Till förrätt och huvudrätt Glas 6 Ricossa Barbera 2016, Nr 72532, Italien Piemonte 99 kr Glas 7 Piemonte Rosso 2017, Nr 70165, Italien Piemonte 129 kr Aperitif: Förrätt: Huvudrätt: Till kaffet: Olivbollar & Parmesanflan Lyxig champinjonsoppa. Basilika kyckling. Semelkladdkaka.

2 Glas 1 Mörk röd färg, blommig i doft med smak av mörka bär, svarta körsbär, blåbär och vildhallon. Smaken är elegant med viss stramhet, mineralitet och välintegrerad ekfatston. Cabernet sauvignon, Castelâo, Tinta francisca. Bairrada 1. Redoma Tinto Glas 2 Fylligt med inslag av mörka bär, fat, choklad, kryddor och mineral. Frisk eftersmak som balanserar frukten. Baga 100% Dâo 2. Periquita Superyor Glas 3 Medelfyllig smak med rikt inslag av körsbär, vilda skogshallon, viol, mineral och kryddor. Vinet har en tydlig struktur och frisk syra. Rufete, Tinta amarela,tinta Câo, Touriga franca m.fl. Península De Setúbal 3. M.O.B Glas 4 Stor, nyanserad, kryddig, fruktig doft med inslag av plommon, mörka bär, kakao och fat. Smakrikt, stramt, fruktigt, ännu ungdomligt, kryddigt vin med inslag av mörka bär, fat, choklad och lakrits. Touriga nacional 100% Duoro 4. Poeirinho

3 De officiella vinklassificeringarna i Portugal DOC eller DOP I toppen av vinhierarkin så har Portugal 31 DOC-, eller DOP-appellationer. Man kan använda sig av båda namnen. Det traditionellt använda DOC står för Denominação de Origem Controlada och det nya, mer Europeiska uttrycket DOP står för Denominação de Origem Protegida. Varje DOC/DOP har bestämda geografiska gränser. På kartan syns 29 regioner, men Douro och Porto är exakt samma, likaså Madeira och Madeirense, det ena är appellation för starkviner och det andra för "vanliga" viner. För varje appellation finns det också regler för skördeuttag, rekommenderade och tillåtna druvsorter och annat. Dessutom måste alla viner provas och godkännas av en officiell panel. IG eller IGP (Vinho Regional) Hela Portugal är uppdelat i 14 Vinho Regional-områden. Vinho Regional är den traditionella, portugisiska beteckningen för dessa viner. Men EU har introducerat en ny gemensam europeisk beteckning för denna typ av vin; "IG" som står för Geographical Indication eller "IGP" Protected Geographical Indication. De flesta portugisiska regioner använder forfarande den gamla beteckningen, VR. Reglerna för viner som säljs under denna beteckning är generösare än för DOC-viner. Men, trots detta så görs några av landets bästa viner som Vinho Regional. Det kan vara av olika anledningar. Man kan t ex ha använt en blandning av druvsorter som inte är tillåten för den lokala DOC-appellationen. VR ger alltså större möjligheter för vinmakaren. Men, vinerna måste fortfarande uppfylla vissa krav vad gäller druvsorter, alkholhalt etc. Vinho Vinhos (Wines) är Portugals enklaste viner, de kan göras utan att uppfylla de regler som gäller för de andra appellationerna. Men även här kan man hitta riktigt bra viner från vinmakare som medvetet har valt att inte följa de officiella reglerna. Druvsorterna Tack och lov har Portugals vinmakare varit heoriskt envisa i sin beslutsamhet att bevara och förvalta sitt arv av mer än 300 olika inhemska druvsorter. De flesta av dessa växer inte utanför landets gränser. Druvorna växer över hela landet i alla typer av jordmåner, från sand till skiffer, och i olika mikroklimat som kan influeras av såväl Atlanten, Medelhavet och kontinentala Europa. Resultatet blir en spännande skatt av viner som är lika skiftande som unik. Ger fylliga, kraftiga röda viner Touriga Nacional aromatisk, kryddig, fyllig Castelão hallonfruktig, cedertoner vid lagring Touriga Franca kompakt, stor doft, mjuka tanniner Ger fruktiga, eleganta röda viner Tinta Roriz / Aragonês lättillgänglig, rödfruktig Trincadeira / Tinta Amarela frisk, hallonfruktig Baga stadig, långlivad, intensiv

4 Touriga Nacional De allra flesta vinkännare är överens om att Touriga Nacional är en av Portugals främsta druvsorter som definitivt kan mäta sig med mer internationella stjärnor som Pinot Noir, Cabernet Sauvignon och Nebbiolo. Touriga Nacional ger mjuka, intensivt färgade viner (och Port) med komplexa aromer och smaker; lakrits, mogna svarta vinbär och hallon, tillsammans med en örtig ton av bergamott. Druvan är ursprungligen från norra delen, både Dão och Douro påstår att det är deras egen druvsort, men nu odlas den över hela Portugal, t om i Algarve och Alentejo. Den har bra mognadspotential. Druvan är tjockskalig och rik på både färg, tanniner och aromer. Den ger inte särskilt stora skördar. Tinta Roriz Aragonez En druvsort som uppskattas på båda sidor gränsen. I Spanien heter den Tempranillo och i Portugal kallar man den antingen för Aragonez eller Tinta Roriz, beroende på vilken region man befinner sig i. Tinta Roriz heter den främst i Douro och Dão, i resten av landet säger man Aragonez. Det är en populär och användbar druvsort som finns i nästan hela landet. Druvan kan ge fylliga röda viner med både elegans och massor av aromer av röda bär, peppar och andra kryddor. Den mognar kanska tidigt. Vinrankorna är kraftiga med stark växtrkraft och de anpassar sig väl till olika typer av klimat och jordmåner. Men allra bäst trivs den där det är varm och torrt med sandig jord eller ler- och kalkrika jordar. Man blandar oftast Aragonez med andra druvsorter, såsom Touriga Nacional och Touriga Franca eller som i Alentejo med Trincadeira och Alicante Bouschet. Baga Denna lite svåra druvsorter har sitt hem i Bairrada, men man kan också hitta den på andras ställen i Beiras-regionen, t ex i Dão. Baga, denna sent mognande druva resulterar i tanninrika röda viner som kan vara något sträva i ung ålder men mognar i komplexitet efter hand. Under varmare år eller genom varsam skörd och vinifiering kan Baga ge rika, kompakta röda viner med körsbär och plommonsmak och en komplex ton av örter, malt, ceder och torkad frukt. Bra Bagaviner kan lagras i decennier blir bara bättre och bättre. Den används också för mousserande vin. Baga är en liten tjockskalig druva som mognar ganska sent och trivs bäst i lerjord på platser med mycket sol. Den är ganska känslig för röta. Touriga Franca En av de riktiga stöttepelarna i rött Dourovin och även en av de 5 officiellt rekommenderade druvorna för portvin. Det är den mest planterade druvsorten i Douro, den står för ungefär en femtedel av den totala vinodlingen där, och den är även vanlig i andra regioner i landets norra delar. Touriga Franca ger kompakta, men ändå eleganta viner med djup vinröd färg, massor av läcker björbärsfrukt och lite blommiga toner av bl a rosor. De mjuka tanninerna bidrar till vinernas förmåga att lagras och man blandar ofta Touriga Franca med Tinta Roriz och Touriga Nacional.

5 Bortsett från druvans höga kvalitet så är den även populär bland vinodlarna för sin höga motståndskraft mot sjukdomar och den ger bra, pålitliga skördar med friska druvor. Castelão En av de vanligaste druvsorterna i södra Portugal. Den är särskilt populär i Tejo, Lisboa, Peninsula de Setúbal och Alentejo. Den trivs som allra bäst där det är varmt och soligt med en torr, sandig jordmån. I Palmela-regionen på Setúbalhalvön stortrivs Castelão. Från de gamla vinodlingarna på varma, sandiga jordarna runt Peceirão får man fram de allra bästa vinerna. Gamla, rätt skötta vinrankor med lågt skördeuttag ger otroligt välstrukturerade viner med massor av syra och tanniner i kombination av maffig frukt som påminner om röda vinbär, plommon, hallon och ibland med svaga toner av välhängt viltkött. Vinerna blir ofta lite rustika i karaktären och de kan utvecklas fantastiskt vid lagring. Trincadeira Tinta Amarela Denna druvsort är inte helt lätt att handskas med, men med rätt mognad och i rätta händer kan den ge fylliga, eleganta viner med bra syra och härliga, fruktiga toner som påminner om mörka plommon, varma hallon och björnbärssylt, med liten ton av olika kryddor. Trincadeira (som man kallar den i Alentejo) eller Tinta Amarela (om du pratar med en Douroproducent) kan dock vara lite tjurig om den inte får mogna ordentligt. Om druvorna inte har fått mogna riktigt innan skörd får vinerna en mer grön, örtig ton. Även vinrankorna är lite besvärliga. Deras rika lövverk gör att man får vara ute på fälten och beskära under hela säsongen. Den ger oftast rätt stora skördeuttag, men är ganska mottaglig för röta och andra åkommor. Därför fungerar den bäst på varma och torra ställen, såsom Alentejo, Tejo och Douro.

6 IJKLM3B3568/97;5?/071N;10C:/?/;DA5B<7360/A/B367856/9M857<39A5B<7ADA5B<7/;:1A1C;567/6957D7<3656N;/?51C9D/3;939 ""S0ÿ0T"\ IJK[G "\_0S`ÿS0'Ta"ST0 7<;1CB<1C7G4<36Q9717</;/23;Q3=A/IJKL?5673B/M857<5790/N:16:/67; ;/23;Q3=A/3:5057DM7< /8<5:< Tbc\d5/N11;7ÿeF56<19fÿgGXG\ST0E1C;1TS`ÿ"h \g:<597 _9\"ÿa\"_Tbp36C3Aa`T`"SH6ÿ8110/6ÿ?379'\a\0""ST0o;3657/ÿA3B3;/9qT""`\bWCADÿIJK[ c0s0ÿa\"_tbocd17ÿ360ÿ.1d37`"ÿ'taÿ\ÿ`\9\`kljyljj_9\"ÿ \STbg/N7/2=/; \ÿ_ujjjynljj \S0IIÿ2167<9ÿ56ÿ1A0ÿ8110/6ÿ?379\Sbc`ÿcÿrsba$tJGn`T_T`ÿrutKI "T"`ÿSbS"hÿrsba$tUGw9T`"S`\ÿSbS"hÿrsba$tJG['\\ÿT&ÿ"ÿqT""`S0ÿrasba$tUJ "T"`ÿT&ÿrasba$twI Tbc"ST0Kxÿ[vIÿ=17A/9 _vgnn ÿ8ÿ914ÿÿÿÿ14ÿ4ÿ21ÿÿÿÿ91ÿ04ÿ2ÿ1ÿÿ 456!ÿÿ"ÿ#ÿ$%ÿ&&$ÿÿÿÿ'ÿ#ÿ$%ÿ&&$ÿ$&ÿ&(ÿÿ1)4* ,ÿÿ ,24,ÿ"164ÿ&%

7 ÿ ÿÿ # /%*ÿ&'% ÿÿ $%&% ÿ!"ÿ# 8&+ÿ9%- 0'1'ÿ"2! *&3 ÿ, ÿ45ÿ6%%ÿ*%ÿ7 'ÿ()*%ÿ+ #-%' ÿ-.' =%%.ÿ:ÿ,% %%ÿ3@ÿ>%ÿ#%:ÿ%#:ÿ>&':ÿ.&ÿ&'*#':ÿ,**'ÿ+ÿ# %+ÿ#)%ÿ-.:ÿ>%:ÿ3@%*ÿ3@ÿ% ÿ%&+':ÿ9% %*:ÿ,**':ÿ>&'ÿ*>ÿ# 3% <+ ;:ÿ<%ÿ7%33% # 'ÿ8&+%ÿ@%ÿa.ÿÿ>%ÿ)??%ÿ"""ÿ *ÿ%'ÿ%+ÿ?##:ÿ#)%ÿ-.: /%''ÿ$ *ÿ>&ÿ%%ÿ+*ÿde9ÿfÿ* ÿa.%ÿ>%ÿ# *ÿ&* ÿ%ÿ%%ÿb%'% ÿ#%3 IÿJKLMNOPQRPQ ÿ@%ÿ%'%ÿÿ2"ÿ#1%* ÿ?1ÿ,%:ÿ!ÿ ÿ%ÿ>%%ÿ >% C ('ÿ-%ÿ% * 7, -& '&*%* '. ÿ3@ÿ A #-%' 3%ÿ %* ÿ>) +'@ >% ÿ&* ÿ@,ÿ %' &35ÿ ÿ2d:ÿ+%ÿ ' ÿfÿ?%>&ÿ #ÿ* ÿ *%ÿ2:ÿ&%ÿ31ÿ+%ÿ+.* T&%:ÿ#ÿ ÿ6% ÿ'1'ÿ3@ÿ-ÿ% ÿ>) '1'#%ÿ# #% S #? ÿ-%%ÿ+%ÿ,''ÿ?%3 ÿ45ÿ6%%ÿ*%ÿ7 ÿÿ++.* *ÿ*a.+%ÿ*5 ÿÿ3@ÿ# ÿ.ÿ45ÿ6%%ÿ*% ÿ>)%ÿ-*+ÿ# ÿ-1* %*ÿ?1 *ÿ-. 3%:ÿ# ÿ+%*ÿ* ÿ# * U*%'ÿ.ÿ45ÿ6%%ÿ*%ÿ7 %+ÿa. 8#'ÿ% ÿ+*'ÿ3@ÿ#%%*>)' ÿ' % ÿ7%3:ÿ3@ ÿ.'%:ÿ-)* 3%ÿ >+#%% ÿ%+ÿ+.* %ÿv:ÿ+ ÿ# ÿ>%#'1'%ÿ>).%* ÿ* %'ÿ3@ÿ )ÿ3@ * WXYÿ[\]Y^_Y]àÿ( ' ''%%ÿ2":ÿ222ÿÿ3@#:ÿbbb@ b %' 3,

8 ÿ 01ÿ345678ÿ3497ÿ7879ÿ 4499ÿÿ0ÿ ÿ ÿÿÿ!" ÿ$%&'()*ÿ+*,(%+* ÿ:;ÿ./0.102ÿ345ÿ 8/AB>/2ÿ;4ÿ9549ÿ E/=O2ÿ33Iÿ6ÿ 7/C=K<61/ÿODOC<HP>670<C2ÿ5Iÿ CDE2ÿFÿG49ÿ 76K>L>6L76C2ÿ3MIÿNÿ B>6DH2ÿI4ÿJÿ QRSTUVWXWYSSZ[TX\RWTÿ ÿc=66b</k1=10oh<c>82ÿ44nÿ;4ÿ9549ÿa9ÿg49a8ÿ4ÿ879ÿg7ÿ8779 ^RST_`[_WYÿ Jf949ÿFcÿGÿ3ÿJa987ÿJ9849ÿ4ÿ76ÿ Gÿ6FMÿaÿ5hÿG48h9ÿJ679ÿÿ779ÿJ78ÿG4ÿJh7M J49747ÿ5hÿG49778ÿ769ÿ:ÿ4ÿ7ÿGÿc;ÿ5hÿJF6ÿ6F Jÿa7ÿi9ÿG499ÿfaÿ49ÿj3ÿaÿ ÿoh7kp<ok/=b1=102ÿgf6ÿf8ÿmÿjj4ÿ4ÿ8ÿj78ÿj6ÿgÿjf6ÿm k'%l&,m+nm+!" ÿ%'m('*oÿ!-*p*q*-oÿ"%')mr?7ÿ7ÿg49j69ÿ5hÿg9979ÿ6jÿfaÿ48s9ÿÿfÿg49ÿ4jj9ÿg48ÿ79 fg949ÿgÿj567ÿjÿaa9ÿg9ÿ49f4787ÿgÿ87ÿ779ÿ5hÿ8c;f ygÿfÿg74ÿdz;49ÿ8ÿ:74eÿ 5hÿ7FÿÿFÿ469987ÿG49ÿ?7ÿ7987ÿ7ÿG49a8ÿ4ÿ74ÿ5hÿt;G74ÿ4 5hÿha7ÿGÿ49Mÿ6967ÿFf7ÿfaÿJ49ÿwIÿaÿ7ÿÿÿ6fÿG497ÿJ78 779ÿ5hÿ46h7ÿJ79ÿJ78ÿ49794Gÿ66ÿ y1ÿfÿ~7ÿ784ÿ17ÿd3497ÿÿ;e y{ÿfÿ 9545ÿ{}ÿdz;49ÿ8ÿv7ÿg7eÿ

9 C31KC0ÿ68AF ;603;;42/C=4D82B/31D98D028;1/383<640201; <:/2[60H75B0:/20D/9?E0;13=1;7:02903;8;1/3136//<03 B/;E0<ÿC3:1E;020<F 82/98;1DFT:;027/90;19013;40=E8751;74/678E/;/:DE87561;413D20<1BEA:13083<<0E1D8;082/987FY ? ;41;778E13083<9821;1903/;07641D48207/;A?1D8E/:1;7D8ED820/C7;02/12F^3;40?8E8;051;/:0278E/;/:?20D171/3561;4 =208;7;2CD;C2083<=21?FZ;17E130825<17;13D;EA913028E83<20:207413=561;43/;07/::2074:2C1;_D402A57;286B02A83<61E< B02107`FY483H7;/1;741=48D1<1;A83<982H0<BC;79//;4; ; D461E8=0B08C;1:CEA13;40B/;E0FZ; 9]]ÿ9V0]ÿ]QPPÿA0827 Wfg]hiZIYTÿGjÿ>TZk^ÿ_l134/7`ÿXFTF]VW0>8128<8WVdÿ"m ]ÿ9v]"v]>8=89v0]ÿ ]ÿcorpp ]LT\LTnj^iXÿL\TM ]Vfgdÿgÿstfe$uQdWcWdÿsvuQFR"W"dÿVfV"mÿstfe$uRF[9Wd"Vd]ÿVfV"mÿstfe$uPFw[ g0v0ÿe]"cwfoca/; "W"dÿW&ÿsetfe$uwP Wfg"VW0xÿ[wwÿB/;E07yPFrR\dd]]0XCE?41;07 9V0V'V"VW0 ""V0ÿ0W"] "]c0vdÿv0'we"vw0 pw""d] pw z{ }~ ~~~ z{ }~ ~~ $%ÿ+, &(ÿ+, ÿ$ -44 d]""] ÿ8ÿ914ÿÿÿÿ14ÿ4ÿ21ÿÿÿÿ91ÿ04ÿ2ÿ1ÿÿ 456!ÿÿ"ÿ#ÿ$%ÿ&&$ÿÿÿÿ'ÿ#ÿ$%ÿ&&$ÿ$&ÿ&(ÿÿ1)4* ,ÿÿ , ÿ&% &ÿ+, ÿ+, ÿ$ÿ4- $ÿp4ƒ2