Mötesplats Klostergården. Sammanfattning

Transkript

1 Mötesplats Klostergården Sammanfattning Klostergårdsskolans elevstruktur är i en ständig förändring. Över 40 % av eleverna har utländsk bakgrund. För att bemöta eleverna på bästa sätt ville vi skapa en god pedagogisk atmosfär där eleverna mår bra och får en god kvalitet under sin vistelse i skolan. Med projektet, Mötesplats Klostergården, har vi skapat en mötesplats där vi har träffats och diskuterat värdefrågor, skolrelaterade frågor samt umgåtts och lärt känna varandra. Tillsammans med elever, föräldrar, modersmålslärare och personal har vi genomfört organiserade möten, fadderverksamhet, internationella aftnar, internationella veckan samt Öppna skolan. Organiserade möten. Möten sker två till tre gånger per termin med de största invandrargrupperna. Skolans rektor och representanter för modersmålslärarna, skolans personal och föräldrar har arrangerat möten med respektive föräldrar med olika etnisk bakgrund. Fadderverksamhet. Bland skolans föräldrar har man hjälpt de familjer som behövt stöd och information så att de lättare och fortare kunnat ta del av skolans verksamhet. Internationell afton. Föräldrar, modersmålslärare och personal har tillsammans organiserat gemensamma kvällar med föreläsningar och kulturellt utbud från de länder som finns representerade i skolan. Internationella veckan. Under en vecka i maj har mycket av den traditionella undervisningen brutits för att eleverna istället ska kunna studera och lära sig mer om olika världsdelar och människor som bor där. Öppna skolan. Skolan har varit öppen på kvällstid för familjer och personal en kväll i månaden. Då har föräldrarna fått hjälp med skolrelaterade frågor, stöd kring vardagliga problem samt fått möjlighet till socialt umgänge. Projektet, Mötesplats Klostergården, har gett oss många goda lärdomar. Det finns ett hav av outnyttjad kompetens hos föräldrar, modersmålslärare och personal. Alla har varit positiva, visat glädje och engagemang. En fungerande kommunikation mellan skolan och hemmet har ökat deltagandet och engagemanget bland skolans elever och föräldrar. För oss är inte detta ett projekt som kommer att avslutas utan en process som ska fortgå. 1

2 Presentation Klostergårdsskolan är en F-6 skola i Lund. Skolan har ca 200 elever. För närvarande har fler än 40% av barnen utländsk bakgrund. Personalen har arbetat i över 10 år med att använda mångfalden som medel för att öka kvaliteten i skolverksamheten. Personalen med sitt målinriktade arbete mot en mångkulturell skola har skapat möjligheter för flerspråkiga elever att behålla och utveckla de olika kulturerna, både ursprungs- och den kontextuella kulturen. Eleverna har därmed utvecklat en flerkulturell identitet. Skolan har också arbetat aktivt med att på olika sätt ta till vara på mångfalden bland elever, föräldrar, personal och modersmålslärare. Man har nyttjat deras kunskap och kapacitet för att visa fördelarna med likheter och olikheter bland oss människor. Arbetet har lett till att vi år 2004 vann Lunds kommuns integrationspris. Vårt projekt, Mötesplats Klostergården, har främst riktat sig mot elever, föräldrar, personal och modersmålslärare. Även personal och föräldrar på förskolor i närområdet, personal från Klostergårdens fritidsgård har deltagit. Områdeschef, projektledarna för övriga demokratiprojekt och personal från förvaltningen har varit inbjudna till olika aktiviteter. Information om projektet, Mötesplats Klostergården finns på och på Kontaktperson och projektledare, Hossein Karbassi, hoka25@utb.lund.se Mål och syfte De utmaningar som skolan stod inför för tio år sedan är inte de samma som dagens. Klostergårdsskolan står idag med öppna armar och tar emot barn och föräldrar under andra förutsättningar. Skolan får allt oftare elever från förberedelseklasser. Dessa elever och deras föräldrar har varit bosatta i Sverige under en kort tid och har svårigheter med svenska språket, skolans struktur, kultur, normer och värderingar. All undersökning visar att föräldrars hälsa, välbefinnande, engagemang och att vara insatta i skolans verksamhet påverkar barnets livssituation, skolgång och framtida resultat. Klostergårdsskolan vill vara beredd att skapa ett forum för en mångkulturell skola för framtiden. Vi vill skapa en mötesplats där vi bland annat kan diskutera värdefrågor som rätt och fel, ont och gott samt etik och moral för att nå till det optimala resultatet. 2

3 Det är viktigt att få tid och möjlighet för personal och föräldrar att få utveckla sin kunskap om dessa frågor genom utbildning, fortbildning, återkommande diskussioner och möten i olika sammanhang. Vårt mål är att skapa en pedagogisk atmosfär där eleverna känner sig trygga, mår bra och får en god kvalitet under sin vistelse i skolan. Syftet är att skapa en mötesplats för elever, föräldrar och personal. Ett forum där föräldrar kan få bättre insikt i skolans värdegrund, organisation och kultur. Syftet är också att öka föräldrars intresse och delaktighet för skolan. Vi vill också att skolans personal får en bättre förståelse för föräldrars och barns situation, deras värdegrund, bakgrund samt kultur. Syftet är även att vår mötesplats blir en förebild och att projektet sprider sig till förskolor och skolor inom Lunds kommun. Genomförande För att kunna genomföra projektet på bästa sätt tillsattes en projektgrupp våren 2007 med personer som hade olika kompetenser, erfarenheter och bakgrund. Gruppen bestod av projektledare, rektor, tre lärare, två modersmålslärare och två föräldrar. Modermålslärarna representerade de största språkgrupperna på skolan, arabiska och albanska. Gruppen har haft regelbundna möten en gång i månaden där man diskuterade de fyra viktiga områdena i projektet. Organiserade möten. Möten sker två till tre gånger per termin med de största invandrargrupperna. Skolans rektor, 2 modersmålslärare, 2-3 skolpersonal, 2-3 föräldrar skall arrangera möte med respektive föräldrar med olika etnisk bakgrund. Då skapas ett forum, en mötesplats, där vi diskuterar värdefrågor, organisation och kultur. Fadderverksamhet. Bland skolans föräldrar utses frivilliga värdfamiljer som tar hand om de familjer som behöver stöd och information för att fortare kunna ta del av skolans verksamhet. Här finns även möjlighet att ställa frågor, diskutera problem och knyta nya vänskapsband. Skolan organiserar olika aktiviteter för att skapa en mötesplats för familjerna. 3

4 Våra möten har haft olika karaktär och innehåll. I december 2007 hade vi en intressant föreläsning med Sonia Sherefay om föräldrarollen i ett mångkulturellt samhälle. Föreläsningens titel var Ska mitt barn klara grundskolan? och inbjudan översattes på fem språk. Det blev givande diskussioner och reflektioner mellan de 35 deltagarna och föreläsaren. Sonias kompetens var även att kunna både flytande arabiska, tigrinja och svenska vilket underlättade och uppskattades av de föräldrar som behövde stöd på sitt modersmål. Några föräldrakommentarer från kvällen: Hade jag lyssnat på det här för några år sedan så hade mina barn fått bättre förutsättningar men det är aldrig försent!. Bra att hon kunde förklara de svåra orden och meningarna även på arabiska. Detta borde många fler föräldrar fått höra. Hon var fantastisk! I februari 2008 hade tankarna kring mentorsskapet fallit på plats och det första mötet hölls. Föräldrarna/familjerna hade tidigare fått hem information om hur det kunde se att vara mentor eller om man behövde en mentor. Till mötet kom 12 personer, främst föräldrar som ville ha en mentor men även några som ville vara mentorer. Vi delade ut, gick i genom och diskuterade ett material från Myndigheten för skolutveckling, Skolan-Viktig för ditt barns framtid och samhällets demokrati. Materialet var översatt till olika språk. Diskussionerna som följde handlade om den problematik som många föräldrar upplever när de kommer till Sverige och den svenska skolan. Till vår hjälp fanns både modersmålsläraraen i arabiska och en förälder som talade tigrinja med för att underlätta diskussionerna med deltagarna. Under mötet framkom från deltagarna att den tidigare planerade tanken med den uttalade fadderverksamheten, där en familj är knuten till en annan familj, var inte intressant längre. Våra föräldrar efterlyste ett mer öppet, gemensamt forum, där man kunde träffas, diskutera skolrelaterade frågor och fika tillsammans. Det kändes inte lika viktigt att ha en personlig fadder längre eftersom föräldrarna kände sig trygga i den lilla gruppen. Vi i projektgruppen tog till oss föräldrarnas tankar och önskan, samtidigt var vi inspirerade av en förläsning som Börje Ehrstrand, rektor på Rinkebyskolan i Stockholm, höll i november Börje berättade då hur de hade arbetat med ett förändringsarbete på deras mångkulturella skola och lyckats göra Rinkebyskolan till en av Europas bästa skolor. En av framgångsfaktorerna var att skolan var öppen årets alla dagar. 4

5 Föreläsningen övertygade oss om att vi var på rätt väg i vårt projektarbete och väckte nya tankegångar. En idé som vi ville gå vidare med var att starta Öppna skolan på vår skola. För vår del innebar detta att skolan skulle vara öppen på kvällstid för familjerna och personalen första måndagen i varje månad. Under dessa måndagar skulle föräldrar få hjälp med skolrelaterade frågor och stöd kring andra vardagliga problem. Varje tillfälle skulle även innehålla en planerad aktivitet. I april 2008 lärde en förälder oss att använda garn, virknålar, stickor och broderinålar för skapa ett gemensamt textilkonstverk till skolans internationella vecka. I maj erbjöds deltagarna att lära sig arabiska vardagsfraser av modersmålslärare och arabiska föräldrar. I juni hade vi en gemensam avslutning med matlagning och bildvisning. Under dessa tre träffar hade föräldrarna med sig funderingar och frågor som vi i gruppen kunde hjälpas åt att lösa. I maj hade vi terminens sista föreläsning med Claes Schmidt/Sara Lund för att väcka tankar och diskussioner kring mångfald. Föreläsningen hade titeln Onaturlig, onormal eller bara ovanlig. En underhållande, rolig och inspirerande kväll som lockade till sig 70 föräldrar och personal. Internationell afton. Föräldrar, modersmålslärare och personal organiserar tillsammans gemensamma kvällar. Innehållet för dessa aftnar är föreläsningar, matlagning och kulturellt utbud från de länder som finns representerade i skolan. Aftnarna är även kompetensutveckling för personalen. Under projekttiden har vi organiserat tre internationella aftnar. I februari 2007 kom ca 130 personer på den Östasiatiska aftonen. Av dessa var 80 föräldrar och resten var personal. Även elever från åk 6 var inbjudna. Personal och föräldrar ordnade tillsammans en spännande kväll med fördrag, matlagning och underhållning. Vi fördjupade oss i Vietnam, Malaysia, Thailand och Kina. Vi berättade för deltagarna om våra tankar kring demokratiprojektet, Mötesplats Klostergården. Projektgruppen presenterades. Deltagarna tyckte att projektet lät spännande och var positiva. I oktober 2007 hade vi en Nordisk afton med 95 deltagare varav 65 var föräldrar, många med utländsk bakgrund. Resten var personal. En fantastisk afton där föräldrar och personal lyssnade på föredrag, musik och sång. På programmet fanns svensk folkmusik, föreläsning 5

6 om Finland och Grönland, föredrag av Henrik Rosengren från Nordiska Institutionen på Lunds Universitet med inriktning på Sveriges historia, invandrare-utvandrare, likheter-olikheter. Vad är svenskt? Vi fick även lyssna på en isländsk kör, representerad av bl.a. föräldrar från Klostergårdsskolan. Det serverades svenskt smörgåsbord med inslag från Norden, tillagat av skolans personal. Vi informerade om demokratiprojeketet, Mötesplats Klostergården, och den kommande fadder/mentorsverksamheten. Vi fick mycket positiv respons från alla deltagare under kvällen. Extra uppmärksammad blev inbjudan som hade skrivits på svenska och på de stora språken i vår verksamhet, arabiska, persiska, kurdiska, albanska och tigrinja. I mars 2008 anordnades en internationell dans- och matafton med ca 120 deltagare. Förutom föräldrar och personal var eleverna från åk 6 delaktiga. Eleverna var engagerade med olika förberedelser inför aftonen så som matlagning, dans, dukning och servering. En glädjens kväll där personal, föräldrar och elever lärde sig danser från hela världen av varandra och stod för en fantastisk matupplevelse från jordens alla hörn. Den flerspråkiga inbjudan gav bra respons och var uppskattad. Vi presenterade ett nytt inslag i demokratiprojektet, Öppna skolan. Internationella veckan. Klostergårdsskolan har arbetat med mångfald och integration sedan 12 år tillbaka. Under den internationella veckan i maj bryts mycket av den traditionella undervisningen för att eleverna istället ska kunna studera och lära sig mer om olika världsdelar och människor som bor där. Elever, föräldrar, modersmålslärare och personal är engagerade i veckan och dess förberedelser. Många föräldrar föreläser under veckan med glädje och stolthet om sina respektive länder för eleverna i de olika årskurserna. Tack vare demokratiprojektets resurser har vi kunnat utveckla veckans innehåll och ge eleverna ett större utbud och mångfald av aktiviteter och händelser. 6

7 Utvärdering och dokumentation. Det sker fortlöpande skriftlig dokumentation under projektets gång. Varje termin utvärderas arbetet i form frågor och intervjuer med föräldrar och berörd personal. Kontinuerlig dokumentation av projektet kommer att läggas ut på skolans hemsida. Under projektets gång har allt arbete och alla aktiviteter dokumenterats skriftligt och fotograferats. Information om projektet, aktuella händelser, inbjudan och bilder har funnits på skolans hemsida och på Fronter, Lunds kommuns gemensamma databas. Personalen har även fått information på gemensamma konferenser. Föräldrar har fått ge sina synpunkter efter de olika aktiviteterna. Massmedia har informerats och även uppmärksammat vissa av våra aktiviteter. Efter den internationella veckan har eleverna gjort en skriftlig utvärdering om deras upplevelse under veckan. Resultat Vi har sett att föräldrarnas engagemang har ökat i skolan. De föräldrar som har varit på möten och aktiviteter syns oftare i olika sammanhang som t ex på föräldramöten, skolavslutningar och andra gemensamma aktiviteter. Vi har skapat en gemenskap och ett forum där föräldrar och barn känner sig välkomna och delaktiga. Eleverna har känt sig stolta över att deras föräldrar deltar och medverkar i skolans aktiviteter. När vi hade en föreläsning som handlade om hur ditt barn ska lyckas i skolan säger en mamma: Det var tur att jag hann! Jag var så trött när jag kom hem från jobbet och hade somnat på soffan men då kom min son som går i sexan och säger: Mamma! Mamma! Du ska gå på den här föreläsningen! Du kommer försent!. Vi har också märkt att föräldrar som var tillbakadragna och inte vågade prata med skolans personal nu glatt hälsar och upplevs mer trygga. Våra möten Öppna skolan har skapat ett större kontaktnät mellan föräldrarna, nya vänskapsband har knutits och telefonnummer har utbytts. Mötesplatsen har också gett föräldrar, elever och personal möjlighet att träffas under avslappnade och trevliga tillfällen. 7

8 En mamma som har varit mycket aktiv och involverad i Öppna skolan skriver så här: Apropå Öppna skolan - en mötesplats där erfarenheter, tankar och kunnande blandats. Jag har genom de kvällsträffarna, som jag deltagit i, fått möta och äran att få känna människor som jag annars kanske inte skulle ha mött eller eventuellt mött men inte lärt känna närmare. Jag tror mycket på den här typen av naturliga mötesplatser och hoppas få se mer av den här sortens träffpunkter. Jag tror också mycket på spridning genom mun-mot-mun-metoden. Från en annan, till en annan, till en annan Så till slut har enfald förvandlats till mångfald. Personalen har fått ökad förståelse och bättre insikt i elevernas kultur. Vi har sett en öppnare diskussion i personalgruppen kring frågor som handlar om mångfald. En del personal kommenterade efter föreläsningen med Claes Schmidt/Sara Lund att de blev förvånade och medvetna över sina fördomar och fick funderingar hur de skulle bearbeta fördomarna. Efter varje internationell vecka har det framkommit i elevernas skriftliga utvärderingar att denna vecka är den bästa veckan på året där de lär sig mycket på lustfyllt sätt. Föräldrar delger sina positiva synpunkter och berömmer skolans arbete. I och med medias uppmärksamhet och information på skolans hemsida har vi blivit kontaktade av Kristianstads kommun, skolor i Malmö och Lund som vill veta mer om projektet och vårt arbetssätt. De vill göra något liknande för sin egen verksamhet och projektledaren blev intervjuad. Med stolthet och glädje delade vi med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Våra sociala och gemenskapande träffar lockade och engagerade ett stort antal föräldrar och personal. På vår Östasiatiska afton kom 130 personer. Den Nordiska aftonen hade 95 deltagare. 120 personer kom till den Internatinella dans- och mataftonen. Den aktivitet som hade flest antal besökare var fredagen under Internationella veckan. Förutom eleverna och skolans personal kom det ca 500 personer. Det var främst elevernas anhöriga och vänner, personer från närområdet och skolans före detta elever som besökte oss. Denna dag uppmärksammades av Sydsvenska dagbladet med en stor och positiv artikel om vårt arbete. Detta resulterade i att vi blev kontaktade av andra skolor som var intresserade av att veta mer om vårt arbetssätt och projekt. 8

9 Vi hade även informationsinriktade träffar. Föreläsningen med Sonia Sherefay om föräldrarrollen i ett mångkulturellt samhälle engagerade 35 deltagare. Till föreläsningen med Claes Schmidt/Sara Lund, Onaturlig, onormal eller bara ovanlig kom det 70 besökare. Vi hade även fyra träffar med både social och informativ inriktning. Vid dessa dessa träffar, Öppna skolan deltog ca 10 personer vid varje tillfälle. Bedömning Vårt mål är att skapa en pedagogisk atmosfär där eleverna känner sig trygga, mår bra och får en god kvalitet under sin vistelse i skolan. Genom samtal med elever, föräldrar, personal och vår egen iaktagelse har vi uppfattat att fler elever känner sig trygga och mår bra på vår skola. Under projektets aktiviteter ser vi ökad delaktighet, engagemang och glädje vilket ökar skolans kvalitet. Genom intervjuer och samtal med elever, föräldrar och personal bedömer vi att våra syften med projektet har uppnåtts. Vi har skapat en mötesplats för elever, föräldrar och personal. Ett forum där föräldrar kan få bättre insikt i skolans värdegrund, organisation och kultur. Föräldrars intresse och delaktighet för skolan har ökat. Modersmålslärarnas engagemang och kunskap har underlättat kommunikationen mellan skolan och hemmet. Skolans personal har fått en bättre förståelse för föräldrars och barns situation, deras värdegrund, bakgrund och kultur därmed anser vi att personalen har vidareutvecklats. Vi har upptäckt bland personalen ett ökat engagemang och intressanta diskussioner kring ämnet efter varje träff eller föreläsning. Att vår mötesplats skulle bli en förebild och att projektet skulle sprida sig till förskolor och skolor inom Lunds kommun var också syftet. Detta har uppnåtts och till vår glädje även spridits utanför kommunens gränser. Analys Vi anser att vi har uppnått målet med vårt projekt och våra framgångsfaktorer beror på att vi hade en projektledare och en projektgrupp sammansatt av personer med olika kompetenser och bakgrund. Gruppens möten hade en god stämning, var strukturerade och hade planerade mötesdatum. Viktigt var även att vi tog till oss synpunkter, idéer och önskemål från föräldrar när det gällde aktiviteter och föreläsningar. 9

10 På våra aktiviteter och möten deltog många föräldrar med utländsk bakgrund, vilket var en av våra målgrupper i projektet. En viktig framgångsfaktor för att nå ut till dem var att inbjudan till de olika aktiviteterna skrevs på olika språk. I vissa fall kontaktade modersmålslärarna personligen vissa föräldrar för att betona vikten av deras deltagande. Det visade sig sedan att dessa föräldrar kände sig stolta och viktiga och deltog gärna. Under projekttiden kände vi tillit och intresse från skolledningen. De tilldelade ekonomiska resurserna från Lunds kommuns demokratiprojekt gjorde det möjligt för oss att genomföra och öka kvaliteten i projektet. Den viktigaste framgångsfaktorn var trots allt föräldrar, modersmålslärare, elever och personal som visade engagemang, intresse och ägnade mycket tid till projektet. En vinst som projektet medför kan är att föräldrars deltagande ökar i skolan och detta förbättrar deras medvetenhet om skolans struktur och förhoppningsvis påverkar deras barns skolgång i positiv riktning. Mötesplatsen Öppna skolan gav ytterligare en vinst som vi inte hade tänkt på, att föräldrarna själva tog kontakt med varandra och bytte telefonnummer för att sedan umgås privat. Ett hinder som vi har mött har varit att ersätta projektledaren med en kompetent vikarie. Den ordinarie verksamheten har då påverkats negativt. Det har upplevts stressigt och en del av projetarbetet har då lagts utanför arbetstiden och det har blivit svårt att få tiden att räcka till. Slutsatser Projektet Mötesplats Klostergården har gett oss många goda lärdomar. Vi har lärt oss att det finns stor outnyttjad kompetens bland föräldrarna som vi borde ta till vara på oftare. Föräldrarna har föreläst om sin bakgrundskultur, språk, visat danser och berikat oss med mat- och musikupplevelser. Samtidigt har vi upptäckt att det finns en dold men stor kompetens bland skolans personal om omvärlden som sällan kommer fram i andra sammanhang. Flera av skolans personal har bott i andra länder och de delar gärna med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Vi har också lärt oss att det som vi hade planerat från början inte alltid behöver resultera i det tänkta målet. Exempel på detta är att det inte fanns behov och intresse av vår planerade fadder/mentorsskap i dagsläget. I stället växte tanken fram om en mötesplats, 10

11 Öppna skolan, vilken startade under våren 2008 och blev mycket uppskattad. Vi anser att vi nådde vårt syfte med fadder/mentorsskap ändå genom denna form. För att få ett så stort deltagande som möljligt är det viktigt att mottagaren av inbjudan förstår och kan ta del av innehållet. Vår ambition har varit att föräldrarna ska få en så personlig inbjudan som möjligt, genom personligt samtal, inbjudan som är översatt på olika språk eller inbjudan på hemsidan. Vi har lärt oss att det är mycket viktigt på våra möten att det finns någon som kan förklara och översätta på deltagarnas respektive språk. För att möjliggöra deltagandet för föräldrar med yngre barn insåg vi att vi måste vara flexibla och låta barnen vara med trots att vi från början främst riktat vissa aktiviteter till enbart föräldrar. Vi har också lärt oss hur viktigt det är att tänka på när i tiden man förlägger sina aktiviteter. Detta visade sig genom att vi hade färre deltagare än vad vi hade förväntat oss på en föreläsning i december. Vi har under resans gång upplevt att det finns ett stort intresse och en god vilja bland alla människor, både de som har anknytning till Klostergårdsskolan och att folk utanför området, ställer upp, visar generositet, delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Detta gör att vi vill gå vidare med vårt projekt, Mötesplats Klostergården. Främst vill vi utveckla verksamheten med Öppna skolan eftersom detta forum har gett alla inblandade så mycket glädje, kunskap och nya bekantskaper. Många har även fått hjälp med sina funderingar och problem som de annars hade haft svårt att lösa. Vi vet att det här kommer att ge både kortsiktiga och främst långsiktiga effekter som kommer att gynna eleverna och ge dem bättre förutsättningar för att lyckas i samhället. Författare: Hossein Karbassi och Malin Trolleryd 11

12 12