REVIDERAT UNDERLAG /GF. Storsjöskolan. Eva Grundberg

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Storsjöskolan Eva Grundberg 2010

2 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och nas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Storsjöskolan är belägen i Östra Odensala och har närhet till skog- och grönområden. Vi har även Odensala sportfält och ÖP-hallen i vår omedelbara närhet. Elevantalet under läsåret har varit 324 i årskurserna 6-9 och personalantalet uppgick till ca 40. Elever och lärare är organiserade i fyra arbetslag. Ett femte arbetslag består av specialpedagoger, fritidspedagoger, lärare, studie- och yrkesvägledare och elevassistenter. Detta arbetslag jobbar framför allt med i behov av särskilt stöd. Skolan har en studieledargrupp bestående av rektor och fem studieledare. Samverkansgruppen består av rektor, två fackliga lokalombud (LR och Lärarförbundet) och tvåskyddsombud (LR och lärarförbundet), som har träffats ungefär var tredje vecka och vid ett antal av dessa möten har elevskyddsombuden deltagit. Inom enheten arbetade följande personal: 1 rektor 1 skoladministratör 1 studie- och yrkesvägledare på halvtid 2 specialpedagoger 2 fritidspedagoger 32 lärare 1 vaktmästare på halvtid 3 elevassistenter 1 lärarassistent Elevhälsoarbetet leds av elevhälsoteamet (EHT) där rektor, specialpedagog, skolsköterska, kurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare och hörselpedagog ingår. Skolan är också en del av Odensalas hörselspår där vi erbjuder med hörselnedsättning en anpassad skolmiljö med avseende på arbetsmiljö, teknik och kompetens hos personalen. Skolan anordnade den 27 januari i samarbete med Forum För Levande Historia Förintelsens minnesdag. Arrangemanget engagerade ca 1000 personer att delta i minnesmarschen som gick genom stadens gator. Vi kommer också att fortsätta samarbetet med FFLH och genomföra ett projekt tillsammans med våra. Detta projekt går under benämningen På denna plats, som för na innebär att de kommer att söka fakta och dokumentera händelser, som skedde i vårt län under andra världskriget. Vi har utökat antalet elevdatorer till att omfatta 20 datorer som finns i en mobil datavagn, samt ett antal datorer till enskilda som har behov av datastöd. Tre klassrum har också utrustats med Smartboards som använts flitigt i undervisningen. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Som underlag för årets kvalitetsredovisning har betygsstatistik, personalstatistik, Trygghetsenkät (v 42), Barn- och utbildningsförvaltningens elevenkät Min skolsituation (riktar sig till i åk 6 och 8), föräldraenkät samt pedagogernas utvärderingar och dokumentation använts. 3

4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi arbetar med Høistads modell vid personal- och arbetslagskonferenser. Likabehandlingsplanen revideras av en arbetsgrupp och implementeras i personalgruppen. Elevskyddsombudsutbildning, samt att elevskyddsombud deltar vid arbetsmiljöfrågor i SVG. Ordningsreglerna utvärderas och ev. omarbetas i samarbete med, föräldrar och personal och de anslås på skolan. Tidig diagnostisering och analys av nas kunskapsnivå för att kunna sätta in stöd där det behövs mest. Extra satsning på matematik via fortbildning, analyser av resultat och mattekvällar för föräldrar. Möjlighet till läxläsning på skolan. Gemensamma ämnesträffar för senaredelslärare i kommunen kring likvärdig bedömning. Idrottsschema finns tillgängligt via skolans hemsida. Regelbundna elevråd, klassråd, matråd och skol-if möten. Elevskyddsombudsmöten där vuxen finns med. Elevinflytande finns med som en stående punkt på arbetslagens veckomöte. Att på handledningstid arbeta med vad elevinflytande egentligen betyder och innebär. Alla klasser har minst ett föräldramöte/termin. Skolans hemsida där bl.a. rektorsbrev finns (informationskanal) Dexter (program för frånvarorapportering, skriftliga omdömen, betyg m.m.) görs tillgängligt för föräldrar och Att anordna besöksveckor för föräldrar Erbjuda föräldrautbildning i ÖPP (drogförebyggande) i samband med föräldramöte. Skriftliga omdömen skickas hem till samtliga föräldrar/vårdnadshavare före utvecklingssamtalet. Analyser av de nationella proven. Diskutera kostens betydelse på handledartid och på idrotten. Erbjuda rastgympa under lunchrasterna. Att ha ett aktivt Skol-IF. 4. Utvecklingsområden 2009/2010 Värdegrund Redovisas under Normer och värden Arbetsmiljö Redovisas under de flesta områdena Kunskaper Redovisas under Kunskaper Elevinflytande Redovisas under Elevernas ansvar och inflytande Samarbete Redovisas under Skola och hem 4

5 Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och deras mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94). Dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till, men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål. 5

6 5.1. Normer och värden Skolans mål. Vid skolstart ht 2010 har skolans alla pedagoger kunskap om Gunnar Höistads modell för att upptäcka och stoppa mobbning samt att alla har god kännedom om vår likabehandlingsplan. Insatser för att nå målet: Vi arbetar med Høistads modell vid personal- och arbetslagskonferenser. Likabehandlingsplanen revideras av en arbetsgrupp och implementeras i personalgruppen vid höstterminsstarten Elever och personal arbetar med värdegrundsfrågor under handledartid. Elevskyddsombudsutbildning, samt att elevskyddsombud deltar vid arbetsmiljöfrågor i SVG. Ordningsreglerna utvärderas och ev. omarbetas i samarbete med, föräldrar och personal och de anslås på skolan. Resultat: Vi arbetar efter Høistads modell vid aktuella ärenden. Likabehandlingsplanen är under bearbetning och har varit ute på remiss hos personalen och föräldrarådet. Vikten av att jobba med värdegrundsfrågor på handledartid har lyfts och förslag på övningar har utarbetats. Vi jobbar med detta kontinuerligt. Elevskyddsombudsutbildning har genomförts och elevskyddsombuden har medverkat vid arbetsmiljöfrågor i SVG. Nya ordningsregler har inte utarbetats. Föregående års regler gäller fortsättningsvis enligt beslut av och föräldraråd i början av höstterminen och på Tillsammansveckan v. 7. Arbete med Disa i årskurs 8. Öppnat möjlighet för killsnack, där pojkarna, under vuxenstöd, får samtala om frågor som är aktuella för dem. Arbete med livskunskap i årskurs 7. Arbete med ASSIST i årskurs 6. Analys lärdomar: Høistads modell fungerar bra men behövde inte användas så ofta under det gångna läsåret. Det är bra att en arbetsgrupp blivit utsedd för arbetet med Likabehandlingplanen. Ibland kan det vara svårt att hitta lämpliga övningar att jobba med på handledartid. Ordningsreglerna fungerar bra. Någon stor omarbetning har inte krävts. Elevskyddsombuden bör lyftas fram mer. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi lyfter Høistads modell på t.ex. arbetslagskonferenser för att bli säkrare på att hantera den. 6

7 Nya elevskyddsombud ska utbildas för att ersätta som gått ut nian. Deras arbete ska göras mer synligt för de andra na. Ordningsregler kan lyftas och revideras med föräldrar i samband med ÖPP-arbetet som fortsätter läsåret 2010/2011. En plan för hur vi ska gå tillväga måste utarbetas. Fortsatt arbete med Likabehandlingsplanen. Vi ska se till att de som lämnar uppdraget ersätts. Vi delger varandra tips och idéer angående värdegrundsövningar. Fortsatt utbildning av sexornas handledare. Fortsatt arbete med individ- och gruppstärkande övningar Kunskaper Skolans mål. Vid vårterminens slut har andelen med goda kunskaper som ger behörighet till gymnasieskolans nationella program ökat jämfört med föregående år då andelen var 88,7 %. Andelen som når godkänt i samtliga ämnen ökar samtidigt som alla känner att de ges möjlighet att utvecklas efter sin individuella potential. Insatser för att nå målet: Tidig diagnostisering och analys av alla s kunskapsnivå för att kunna sätta in stöd där det behövs mest. Att arbeta efter tydliga planer. Arbeta i mindre grupper eller individuellt, vilket sker i vår Studiegård. Extra satsning på matematiken via fortbildning, analyser av resultat och mattekvällar för föräldrar. Möjlighet till läxläsning på skolan. Gemensamma ämnesträffar för senaredelslärare i kommunen kring likvärdig bedömning. I den mån det finns inläst material till de ämnesområden vi jobbar med, läggs detta ut på klasskonferenserna. Strukturerade och upprepade muntliga lärargenomgångar med stöd av whiteboard, smartboard och powerpoint. Arbetsplan för na med tidsangivna ramar för inlämningar och arbetsuppgifter Täta uppföljningar Tydliga mål och betygskriterier klargörs för eleven redan vid varje arbetsmoments början Knyta ämnet till nas närhet (i plats och tid) i möjligaste mån. Muntliga avstämningar med na (när så behövs) och repetitionsövningar. Lyfta fram viktiga basfakta för att ge ett övergripande perspektiv till na. So-projektet På denna plats har inletts i åk 8 (tre terminer). Använder och erbjuder många olika inlärnings- och arbetssätt för att na ska få chans att jobba utifrån sina egna förutsättningar. Varierande examinationsformer för att nå samtliga. 7

8 Resultat: Andelen med behörighet till gymnasieskolans nationella program var 92,2 %. Mattekvällarna var välbesökta och uppskattade Läxläsningshjälpen utnyttjas sällan av na Vi har en god stämning bland och personal vilket bl.a. beror på att personal oftast finns i caféet och i korridorerna. Analys lärdomar: De mindre elevgrupperna ökar chansen till att nå kunskapsmålen och bör därför behållas. Mattekvällarna bör inledas under höstterminen för att nå de flesta föräldrarna. Läxläsningshjälpen måste göras mer attraktiv med t.ex. fika. Planerade insatser är genomförda. Det vi ser, är att behoven av extrastöd i matematik är större än vad resurserna i Studiegård räckt till under det gångna året När det gäller SO-ämnet så syftar det till att se människans roll i sin tid och omgivning. De som är fokuserade och koncentrerade har lättare att över tid hämta in dessa kunskaper och knyta dem samman till mer övergripande och analyserande perspektiv. Just dessa perspektiv har en central roll i de högre betygsnivåerna. Även den kommunikativa förmågan gör det lättare att uttrycka sina kunskaper och sina slutledningar. Båda dessa faktorer tror vi gör att flickor når ännu högre betyg än pojkar. Gränsen mellan pojkarnas stora andel av VG och flickornas större andel av MVG kan ligga i att flickorna generellt producerar mer, vilket gör att lärare har ett större underlag för att göra bedömningen för det högre betyget. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: De ovan nämnda aktiviteterna kommer vi att fortsätta med och vidareutveckla. Förslag på åtgärder ligger hos rektor men beslutas senare, ev. schemaposition läxläsning på konferenstid etc. Vi har gott resultat inom SO, och det strävar vi efter att behålla till nästa år bl.a. med projektet På denna plats. 8

9 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål. Eleverna utvecklar under läsåret sin initiativförmåga och sitt ansvarstagande som en förberedelse för gymnasieskolan och för livet. Målet är att andelen som upplever att de har inflytande ökar från förra årets 75 % som tyckte att de fick vara med och påverka hur de skulle arbeta. När det gäller att få vara med och påverka vad man ska arbeta med så var siffran 74 %. Insatser för att nå målet: Arbetet med klassråden har fortsatt. Elevrådsmöten har genomförts regelbundet. Vuxen finns med. Elevskyddsombudsutbildning har genomförts och ombuden har sedan haft regelbundna möten. Vuxen finns med. Assist: Några har utbildas i antirökkampanj i åk.6. De har sedan utbildat sina klasskamrater, allt detta under vuxens ledning. Dexter: Föräldrar har fått inloggning till Dexter, där de kan se elevens omdömen, närvaro samt boka samtalstider. Elevcaféet drivs av na själva, där de får träna ansvar och entreprenörskap. I och med att och föräldrar nu har tillgång till omdömen via Dexter så förväntas de ha tagit del av dessa innan utvecklingssamtalen. På så sätt har ansvaret för utformandet av samtalen till viss del överförts till na själva. Eleverna har fått möjlighet att öka sin initiativförmåga och sitt ansvarstagande genom att arbeta med det de behöver för att nå målen på elevens val och checkdagar. På flickornas eget initiativ har en tjejkväll genomförts tillsammans med våra fritidspedagoger. Under hösten hade vi en lagdag då na i åk.9 planerade och genomförde en friluftsdag för alla övriga inom arbetslaget Alla i åk 9 har fått möjlighet att påverka utformningen av skolans högtider (ex. skolavslutningar och Luciafirande). Resultat: I enkäten Min skolsituation 2009 tycker 77 % att de helt eller delvis har möjlighet att påverka hur de ska arbeta i skolan. 72 % anser att de helt eller delvis kan vara med och påverka vad de skall arbeta med. 95 % tycker att klassråden tar upp viktiga frågor. 88 % av na anser att elevrådet fungerar bra. 85 % menar att de har pratat om vilka frågor de kan ha inflytande över. Analys lärdomar: Resultatet i enkäten ser för Storsjöskolan bra ut förutom att andelen som tycker att de får vara med och påverka vad de ska arbeta med har minskat. Vid samtal med na så framkommer det ofta att de inte vill vara med och påverka vad de ska arbeta med utan det är viktigare att få vara med vid utarbetandet av olika metoder för inlärning och redovisning. 9

10 I diskussioner i arbetslagen kring elevinflytande och ansvar har framkommit att denna punkt inte alltid har behandlats på arbetslagsmöten vilket var en åtgärd för utveckling vid förra kvalitetsredovisningen. Det framkommer också att na i dagsläget inte använder Z-online som ett forum för kommunikation. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Eftersom na inte använder Z-online/klasskonferensen för kommunikation och informationsinhämtande behöver vi tidigt under höstterminen ge dem utbildning/information så att det blir ett hjälpmedel som underlättar deras arbetssituation. Att man i varje klass har en genomgång utifrån styrdokumenten där man redogör för vad elevinflytande innebär. Att punkten elevinflytande ska finnas på agendan inför arbetslagsmöten. Detta bör följas upp av rektor under läsåret Skola och hem Skolans mål. Vi arbetar för ett gott samarbete mellan hem och skola. Enligt vår föräldraenkät var 94 % av föräldrarna nöjda med kontakten med skolan och 97 % var nöjda med skolans utvecklingssamtal. Den höga nivån strävar vi efter att behålla eller öka. Insatser för att nå målet: Dexter (Webbaserad programvara som möjliggjort för skolan att skicka hem skriftliga omdömen före utvecklingssamtalen.) Under detta läsår har föräldrarna fått egna inloggningar, vilket gör att de kan följa nas närvaro samt ta del av lärarnas omdömen direkt. Besöksveckor för föräldrar. Rektorsbrev med information om vad som händer övergripande i skolan. Föräldrakvällar kring matematikämnet. Information på Storsjöskolans hemsida. Informationsbrev (främst i åk 6 och 7). Föräldraråd en gång per månad. ÖPP (Örebro Preventionsprogram) på föräldramöten i åk 7-9 under vårterminen. Resultat: 93,8 % av föräldrarna är nöjda eller mycket nöjda med informationen från skolan. 95,4 % var nöjda med skolans utvecklingssamtal och 91,7 % var nöjda med kontakten med skolan. Föräldrar och får omdömena via Dexter och kan i lugn och ro hemma diskutera dessa inför utvecklingssamtalet, vilket har visat sig vara mycket uppskattat. Positiv respons från föräldrar angående matematikutbildningen. Analys lärdomar: Fortsatt utveckling av matematikutbildning för föräldrarna. 10

11 Vidareutveckla besöksveckor för föräldrar genom att dels synliggöra fördelarna på föräldramöten samt genom att påverka nas inställning till föräldrabesök. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Skolan ska erbjuda besöksveckor för föräldrar/vårdnadshavare. Skolan ska erbjuda matematikutbildning för föräldrar/vårdnadshavare. Fortsätta utveckla Dexter så att samarbetet mellan hem och skola blir ännu smidigare Övergång och samverkan Skolans mål. Att alla ska känna trygghet inför övergångar mellan olika skolor såsom övergången mellan åk 5 och 6 och övergången till gymnasiet. Insatser för att nå målet: Vi arbetar efter vår inskolningsplan för åk 6 Med början i åk 7 får na klassvis information om gymnasieskolan. Alla i åk 9 har minst ett enskilt (eller tillsammans med föräldrar) samtal med studie- och yrkesvägledaren. Föräldrar bjuds in på information om gymnasiet i åk 8 och 9. Elever erbjuds studiebesök på gymnasieprogram. Skolan har överlämningsträffar med gymnasiet. Resultat: I enkäten Utvärdering av studie- och yrkesvägledningen på Storsjöskolan som na i åk 9 fått svara på i maj/juni skriver 94 procent att påståendet jag känner mig väl förberedd inför övergången till gymnasiet stämmer bra eller mycket bra in på dem. I enkäten framkom att flera vill ha tidigare information om gymnasiet, redan i åk 6 och 7. Information om gymnasiet får också gärna ske vid fler tillfällen och med tydligare inriktning på vad de olika programmen står för. Analys lärdomar: De flesta känner sig beredda på övergången till gymnasiet men de skulle känna sig ännu tryggare om informationen om programmen var tydligare och kom tidigare. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Studie- och yrkesvägledaren kommer att besöka åk 6 och 7 minst en gång vardera under året och berätta om gymnasiet. Studie- och yrkesvägledaren kommer att gå igenom gymnasieprogrammen mer grundligt på lektionstid i årskurs 8 och 9. 11

12 5.6. Skolan och omvärlden Skolans mål. Att alla under två dagar i årskurs 7 får ha PRAO på ICA Kvantum som ligger i vårt område. De får då först en kort information från butikens ägare om vad det innebär att arbeta i en livsmedelsbutik. Att under årskurs 8 och 9 jobbar alla under minst två dagar i vårt elevdrivna café. De får då göra alla arbetsuppgifter som hör till den verksamheten. Eleverna i årskurs åtta erbjuds en till fem dagars PRAO vid en arbetsplats utifrån egna önskemål. Denna PRAO är förlagd till vårterminen. Insatser för att nå målet: Kommungemensamma satsningar vad gäller författarbesök, på flykt och skolbio. Samarbete med Forum för Levande Historia i Stockholm i projektet På denna plats med tillskott av pengar från kommunens anslag inom ramen för skapande skola. Noggrann samplanering med kollegor för genomförandet av schemabrytande aktiviteter utanför skolan nödvändig. Elever i åk 7 har två dagar vardera varit på prao på Ica Kvantum. Elever i åk 8 har haft möjlighet till prao 1-5 dagar. Textilgrupp i åk 9 gör studiebesök på Woolpower. Resultat: Alla i åk 7 har genomfört två dagars PRAO på Kvantum. Alla i åk 8 och 9 samt en del i åk 6 och 7 har arbetat i vårt café under läsåret. Åttorna har tagit kontakt med och genomfört intervjuer med kommunala politiker och tjänstemän utifrån egna intresseområden. I projektet På denna plats har åttorna besökt Länsbiblioteket, Landsarkivet och Jamtlis Minnesbank. Studiebesök i Norge på Hegra fästning och Falstads krigsminnescenter utanför Levanger har också genomförts. Fotokurs i Avans regi. Niorna har varit på Jamtli och deltagit i projektet På flykt. Författarbesök på skolan för åttorna vid två tillfällen av Örjan Persson och Emma Wallgruppen. Besök på Tingsrätten för årskurs 9; pedagogisk brottsmålsrättegång. Besök från Blankenese Gesamtschule i Hamburg, Tyskland. Lärargrupper träffade då våra tysk- och engelskgrupper. Detta utvecklades sen till brevkorrespondens via mail i åk 9 med tyska på både tyska och engelska. Hans Katzenberger från Bremen besöker årligen våra tyskgrupper. Assistutbildning för åk 6. Ambassadörer har fått utbildning kring tobakens skadeverkningar. Åk 6 har även utgjort testgrupp för Jamtlis Energiprogram, som är under utveckling. 90 % av na i åk 8 var ute på prao under vårterminen. Organisationen av praon var mindre bra och medförde att det var svårt att planera skolarbetet. 12

13 Analys lärdomar: Alla kontakter utanför skolan har genomgående upplevts positivt av våra. Schemabrytande aktiviteter måste planeras med hänsyn till övriga skolämnen Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi avser att fortsätta samarbetet med de olika parter som vi redan nu samarbetar med då vi ser att det är mycket uppskattat av na. Det finns planer på arbetslivsdagar för na i åk 8 där vi bjuder in representanter från arbetslivet, gör studiebesök och diskuterar arbetslivet Bedömning och betyg Skolans mål Alla, utom na i åk 6 ht, har under läsåret fått ett skriftligt omdöme i samtliga ämnen varje termin. Andelen som är behöriga till gymnasieskolan är fortsatt hög. Förra läsåret var andelen behöriga till gymnasieskolan 88,7 %. Insatser för att nå målet: Analyser av de nationella proven. För att nå likvärdig bedömning i de olika ämnena arbetar personalen i olika ämnesgrupper, kommunövergripande, där vi diskuterar och jämför bedömning. Tidig kartläggning av nas kunskaper vid varje höstterminsstart. Utifrån resultatet planerar lärarna sitt arbete. Elevens val, där kärnämnespass alltid finns med som ett av alternativen. Checkdagar Sommarskola för de som riskerar att inte nå målen i något av kärnämnena. Att väcka, ta till vara och öka nas lust att lära. Vi har ett varierat arbetssätt som delvis har planerats med na. Extra fokus har lagts på stavningsträning och ordkunskap i alla årskurser. Studiegård/specialpedagog har stöttat i behov av stöd. Läxläsningstid har erbjudits. Avidentifierade nationella prov för att säkerställa likvärdig bedömning Vid Nationella provets C-del i svenska erbjöds na att använda datorer som hjälpmedel. Denna åtgärd motiverade till att uttrycka sig skriftligt i större omfattning. Skriftliga omdömen finns tillgängliga för samtliga föräldrar/vårdnadshavare före utvecklingssamtal via datorprogrammet Dexter. Resultat: 90,3 % var behöriga till gymnasieskolans nationella program. 96,1% var godkända i svenska. 13

14 Analys lärdomar: Vi behöver bli bättre på att lära na att skriva efter skrivreglerna vid datoranvändningen. Eleverna behöver också mera träning i att använda sig av ordbehandlingsprogram i sina arbeten. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: För att öka andelen som når målen i nationella proven i svenska behöver vi träna mera läsförståelse, reflekterande läsning och diskussioner kring olika lästa texter. Eleverna behöver träna ytterligare i hur man besvarar frågor om läst text med utförliga, reflekterande svar. När na börjar åk 6 på Storsjöskolan gör vi en tidig kartläggning av nas behov. Stödåtgärder sätts in till de som befaras ej nå målen. Åtgärdsprogram skrivs för de där behov finns. Redovisning av: Nationella prov åk 9 Svenska TOTALT Ej nått kravnivån på Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER TOTALT EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor ,5% 15 34,1% 23 52,3% 4 9,1% 44 0,0% Läsförståelse Pojkar ,3% 19 32,2% 30 50,8% 1 1,7% 59 0,0% (SVAÄP9) Totalt ,7% 34 32,9% 53 51,5% 5 4,9% ,0% Muntlig Flickor ,3% 7 15,9% 26 59,1% 10 22,7% 44 0,0% kommunikation Pojkar 59 0,0% 18 31,5% 36 63,2% 3 5,3% ,4% (SVBÄP9) Totalt ,0% 25 24,7% 62 61,4% 13 12,9% ,9% Skriftlig Flickor ,5% 16 36,4% 17 38,6% 9 20,5% 44 0,0% kommunikation Pojkar ,9% 32 54,2% 17 28,8% 3 5,1% 59 0,0% (SVCÄP9) Totalt ,7% 48 46,6% 34 33,0% 12 11,7% ,0% Svenska Flickor ,3% 17 38,6% 21 47,7% 5 11,4% 44 0,0% sammanfattning Pojkar ,8% 33 57,9% 21 36,8% 2 3,5% ,4% (SVÄP9) Totalt ,0% 50 49,5% 42 41,6% 7 6,9% ,9% Matematik TOTALT Ej nått kravnivån på Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER TOTALT EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Flickor ,2% 24 54,5% 7 15,9% 5 11,4% 44 0,0% Provresultat totalt Pojkar ,5% 28 50,0% 18 32,1% 3 5,4% ,1% (MAÄP9) Totalt ,0% 52 52,0% 25 25,0% 8 8,0% ,9% 14

15 Engelska TOTALT Ej nått kravnivån på Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER TOTALT EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Muntlig Flickor ,4% 9 21,4% 18 42,9% 14 33,3% ,5% interaktion/prod Pojkar 59 0,0% 10 17,2% 27 46,6% 21 36,2% ,7% (ENAÄP9) Totalt ,0% 19 19,0% 45 45,0% 35 35,0% ,9% Receptiv förmåga Flickor ,3% 11 25,6% 19 44,2% 12 27,9% ,3% läsa/lyssna/förstå Pojkar 59 0,0% 10 17,0% 31 52,5% 18 30,5% 59 0,0% (ENBÄP9) Totalt ,0% 21 20,6% 50 49,0% 30 29,4% ,0% Flickor 44 0,0% 13 30,3% 21 48,8% 9 20,9% ,3% Skriftlig produktion Pojkar ,7% 19 32,2% 25 42,4% 14 23,7% 59 0,0% (ENCÄP9) Totalt ,0% 32 31,4% 46 45,1% 23 22,5% ,0% Engelska Flickor ,4% 9 21,4% 20 47,6% 12 28,6% ,5% sammanfattning Pojkar 59 0,0% 9 15,5% 34 58,6% 15 25,9% ,7% (ENÄP9) Totalt ,0% 18 18,0% 54 54,0% 27 27,0% ,9% Kemi TOTALT Ej nått kravnivån på Nått G på DELTAGIT Nått VG på Nått MVG på DELTAGANDE ELEVER TOTALT EJ DELTAGIT Ej deltagit (oavsett orsak) samtl åk 9 Delprov A Flickor ,3% Teori Pojkar ,4% (KEAÄP9) Totalt ,9% Delprov B Flickor ,8% Laboration Pojkar ,4% (KEBÄP9) Totalt ,9% Kemi Flickor ,4% 21 51,3% 18 43,9% 1 2,4% ,8% sammanfattning Pojkar ,8% 39 68,4% 9 15,8% 4 7,0% ,4% (KEÄP9) Totalt ,1% 60 61,2% 27 27,6% 5 5,1% ,9% Betyg samtliga ämnen åk 9 ÄMNE TOTAL ANTAL som som som som ELEVER erhållit betyg G erhållit betyg VG erhållit betyg MVG ej nått målen Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk Modersmål Musik NO-ämnen Biologi Fysik Kemi Slöjd SO-ämnen Geografi Historia Religion Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik

16 Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska: Muntlig kommunikation är den del av NP som na har klarat bäst av de olika delproven. Endast 2,3 % av flickorna och 3,4 % av pojkarna klarade inte kravnivån. Det område som na klarat mindre bra i NP är framförallt läsförståelsen, av pojkarna är det 15,3 % som ej nått målen och 4,5 % av flickorna. Matematik: Bra: Statistik och sannolikhetslära, problemlösning. Mindre bra: Algebra, generaliseringar, bråk och procent. Engelska: Muntlig färdighet: 80 % av na har VG eller MVG Läs- och hörförståelse: 80 % av na har VG eller MVG Skriftlig produktion: 80 % av na har VG eller MVG Kemi: Eleverna klarar den praktiska delen bra, på ÄP i kemi. Delprov A (teoridelen) klarade man också av bra. Mindre bra har na klarat av att reflektera över hur hypoteser ska utformas. Analys och lärdomar: Svenska: Alla behöver träna ytterligare läsförståelse och uppsatsskrivning för att nå bättre resultat. Matematik: Det finns behov av återkommande repetition av grundläggande matematikfärdigheter och algebra. 16

17 Engelska: Undervisningen grundlägger totalt sett goda färdigheter i samtliga moment. Slutbetygen överensstämmer procentuellt mycket väl med de nationella proven. Vi kan konstatera att slutbetygen stämmer mycket väl överens med de nationella proven. Avidentifieringen av de nationella proven visar även att vi har en likvärdig bedömning i ämnet och att vi ser lika på nas prestationer. Vi konstaterar också att kunskaperna i engelska under detta läsår varit mycket goda. Kemi: Det naturvetenskapliga tankesättet är inte tillräckligt förankrat. Detta behöver vi jobba med mera så att man i tidig ålder (från åk 6) blir bekant med och säkrare i detta tankesätt. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Svenska: Alla behöver träna ytterligare läsförståelse och uppsatsskrivning för att nå bättre resultat. Matematik: Matematiska baskunskaper repeteras i alla årskurser. Repetera algebra och funktioner i början av åk 9. diagnos i mitten av höstterminen åk 9 för att analysera styrkor och svaga sidor för att rikta stödinsatser. Engelska: Vi kommer att fortsätta ha fokus på ordförståelse, grammatik, läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig produktion. Fortsatta stödåtgärder för de som behöver detta i Studiegård och/eller på språkvalstid. Kemi: Vi kommer att fokusera på laborationernas utformning, laborationsrapport med hypotes, felkällor m.m. för att höja kvalitén vad gäller naturvetenskapliga tankesättet. Mindre NO-grupper i blivande åk 8 i klasserna med stort elevantal Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: De ämnen som na nått högsta betyg i, MVG är idrott och hälsa 38,8 %, bild 35,9 %, engelska 27,2 %, slöjd 26;2 %, moderna språk 25 % och so-ämnen 23,3 %. 17

18 De ämnen som de klarat sämst och inte nått målen i är matematik 5,8 %, kemi 7,8 % och biologi 5,8 %. Vi kan även se att i t.ex. moderna språk, där 25 % nått MVG så har samtidigt 5,6 % inte nått målen. Sett ur genusperspektiv ser vi att flickorna når högre måluppfyllelse i alla ämnen utom idrott och hälsa. Analys och lärdomar: Lika många har klarat ÄP i matematik som i fjol. Samstämmigheten mellan slutbetyg och resultat på ÄP stämmer ganska bra. Uppföljningen av som riskerar att ej nå målen har blivit bättre. På ämneskonferenser kommer vi ta upp hur vi ska få fler pojkar att nå de högre betygskraven i samtliga NO-ämnen. Samtidigt så kan vi också se i Folkhälsoinstitutets UHU-enkät att flickor upplever mycket mera stress i skolan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Arbetsmaterial och undervisningssätt kommer att förändras i någon mån. Matematikkvällarna för föräldrar fortsätter men förläggs till höstterminen. Fortsatt samarbete i ämnesgruppen för att vidareutveckla en likvärdig bedömning Vi kommer att fortsätta med avidentifieringen av de nationella proven i åk 9 för att nå så likvärdig bedömning som möjligt. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Svenska: NP: G 48,5%, VG 40,8%, MVG 6,8%. Betyg: G 42,7%, VG 37,9%, MVG 15,5% Betygen i svenska är något högre än nationella provens resultat, framför allt MVGbetyget. Anledningen till skillnaden beror på att övriga arbeten under läsåret varit av MVGkvalitet. Matematik: NP: G 52 %, VG - 25 %, MVG 8 % och ännu ej G - 15 % Betyg: G 53,3 %, VG 32 %, MVG 8,7 % och ännu ej G 5,8 % 18

19 8,7 % av na hade vid skolan slut inte nått målen i matematik. Några gick sedan sommarskola och det slutliga resultatet blev då 5,8 % som inte klarade G. 15 % av na har ej nått målen på ÄP i matematik. Stödinsatser med uppföljning samt slutexaminering gjorde att några procent till nådde målen och fick godkänt i matematik jämfört med resultatet från ÄP. Kemi: NP: G 61,2 %, VG 27,6 %, MVG 5,1 % och ännu ej G 6,1 % Betyg: G 47,5 %, VG - 35,9 %, MVG 8,7 % och ännu ej G 7,7 % 6,1 % har ej nått målen ÄP i kemi medan 6,9 % ej fick betyg i kemi. Samstämmigheten är bra här. (De som ej nått målen samt ej deltagit på provet var 11,%) Engelska NP: G 18 %, VG 54 %, MVG 27 % och ännu ej G 1 % Betyg: G 18,4 %, VG 50,4 %, MVG 27,1 % och ännu ej G 3,8 % Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Matematik: Diagnostisering och utvärdering av kunskaperna sker under några tillfällen under höstterminen. Detta görs för att visa på de områden där na behöver fördjupa sina kunskaper. Förstärkning av matematikfärdigheter erbjuds under elevens val och checkdagar. De som ej når målen vid ordinarie provtillfälle erbjuds extra hjälp under kärnämnespassen, läxläsningstid. Kemi: Fortsatt avidentifiering av ÄP i NO vid rättningen. Fortsatt samarbete med övriga senaredelsskolor i kommunen. Totalt antal i åk 9: 103 Totalt antal pojkar i åk 9: 59 Totalt antal flickor i åk 9: 44 Betyg åk 9 läsåret 2009/

20 Andel Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i samtliga ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 217,2 79,7 % 91,5 % 13,5 % 1,6 % Flickor 236,9 84,0 %% 93,1 % 4,5 % 0 % Totalt 225,6 81,6 % 92,2 % 9,7 % 0,9 % I tabellen ovan har sommarskolans resultat inkluderats Rektors ansvar (se punkt 9) 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Alla skolans ska ha kännedom om hur en god kosthållning och fysisk aktivitet påverkar hälsa och livsstil. Insatser för att nå målet: Diskutera kostens betydelse under idrotten, hem-och konsumentkunskapen, biologin samt på handledartid. Tre dagar i veckan har vi pedagogiska aktiviteter i idrottshallen under lunchtid. Det finns även möjligheter till uteaktiviteter: noggerspel, basket m.m. Skolans café erbjuder möjlighet till ett bra mellanmål Vi anordnar friluftsdagar inom olika områden enligt nedan: lagdagen, skoljoggen, orientering, vinteraktiviteter, fjällresa åk.9, påskracet, storsjömaran och storsjölyran. Under Tillsammansveckan har alla dansträning vid flera tillfällen och veckan avslutas med en obligatorisk danskväll på Furuparken. På idrotten och inom elevens val erbjuds na ett stort utbud av fysiska aktiviteter. Matrådet ger möjlighet till en påverkan av kostens utbud. Skolsköterskan genomför enskilda hälsosamtal med alla i åk 8. Nytt för i år har varit Assist där några i åk 6 har utbildats som ambassadörer i förebyggande syfte när det gäller rökning. Resultat: Alla som går på Storsjöskolan får möjlighet att pröva på ett allsidigt utbud av fysiska rörelseaktiviteter. Vi försöker även kontinuerligt och medvetet att påverka nas kosthållning inom flera ämnen. Pedagogerna strävar efter att vara goda förebilder i detta. 20

21 Analys Lärdomar: Utvärderingar visar att na i stort är nöjda med det utbud av aktiviteter vi erbjuder dem vad gäller friluftsdagar, fjälltur åk.9, elevens val, tillsammansveckan. Trots goda resultat är vår målsättning att försöka vidareutveckla och förnya utbudet av fysiska aktiviteter, under elevens val. Caféets tillgänglighet med möjlighet till bra mellanmål anser vi ökar nas möjlighet att hålla koncentrationen uppe hela skoldagen. Generellt sett ser man en positiv inställning samt ett intresse för mat och hälsa i undervisningen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Utöka samarbetet mellan ämnen t.ex. idrott, hkk, biologi för att få till en större förståelse och medvetenhet kring sambandet mellan hälsa och livsstil. Vi ser att det finns möjligheter att utveckla utemiljön och få till fler rastaktiviteter. Att under elevens val försöka erbjuda ett bredare utbud av fysiska aktiviteter. Att fortsätta arbeta vidare med de aktiviteter som vi har haft och som fungerat bra. Pedagogerna fortsätter i det vardagliga arbetet att vara goda förebilder när det gäller hälsa och livsstil. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Under läsåret har det förekommit kränkningar som föranlett att vi fått användning av vår Likabehandlingsplan. Vi har dessutom tillsatt en arbetsgrupp som reviderar planen och även ansvarar för implementeringen av densamma. Arbetet med implementeringen börjar under vecka Redovisa situationen för barn och i behov av särskilt stöd Mål Alla ska trivas och känna sig trygga på Storsjöskolan, samt nå kunskapsmålen för åk 9. Insatser Organisationsnivå Vår strävan är att klasserna ska vara så små som möjligt. Vi har haft 20-grupper i de flesta klasser. Hörselklasserna består av ett färre antal. Studiegården är ett eget arbetslag som arbetar med riktade tidsbegränsade pedagogiska insatser för i behov av särskilt stöd. Där ingår tre lärare som arbetar med detta främst i ämnena svenska, engelska och matematik (totalt ca. 1,6 tjänst) samt två 21

22 specialpedagoger som arbetar med förebyggande, handledande och riktade insatser mot 8totalt 1,5 tjänst). I samarbete med lärare gör de screeningtester i, läsförståelse, stavning och matematik i alla klasser varje höst. Specialpedagogerna följer upp resultatet och går vidare med djupdiagnoser med enskilda. Därefter diskuteras om lämpliga insatser för att öka måluppfyllelsen. Det kan handla om stöd på grupp- eller individnivå. Två fritidspedagoger är anställda för att arbeta socialt med na och driva ett elevcafé. Dessutom finns tre elevassistenter för att arbeta med med funktionsnedsättning. Elevhälsoteam finns på skolan och har möten varannan måndag. Teamet består av rektor, specialpedagog, kurator, skolpsykolog, skolsköterska, specialpedagog med inriktning hörsel och studie- och yrkesvägledare. En person från socialtjänsten är med på teamets möten tre-fyra gånger per termin. Teamet arbetar förebyggande och åtgärdande. Gruppnivå Undervisning sker i liten grupp i Studiegård i huvudsak i ämnena matematik, svenska och engelska. Extra stödinsatser av pedagog i klassrummet. Elever som har svenska som andraspråk har sin undervisning i Studiegård. Individnivå Individuellt anpassade arbetsuppgifter i klassrummet eller i Studiegård. Enskild ordavkodnings-träning vid dator (MG-program). Kompensatoriska hjälpmedel t.ex. bärbar dator, ljudböcker, pedagogiska datorprogram, läromedel inlästa på CD-skiva och möjlighet att göra prov muntligt. 9. Rektors ansvar En arbetsplan för skolan har arbetats fram under rektors ledning. Personalen har genomgått utbildning med Gunnar Høistad Att upptäcka och stoppa mobbning. Hans modell används därefter i vår Likabehandlingsplan. Arbetslag B har kontinuerliga nätverksträffar med den pedagogiska personalen i hörselspåret på Lillsjöskolan. Vid dessa träffar närvarar också hörselpedagogen. De flesta handledare har utbildats i ÖPP (Örebro Preventions Program) under två dagar för att på föräldramöten under läsåret 09/10 starta upp ett drogförebyggande arbete tillsammans med föräldrar och. Fler ämneskonferenser har funnits med på konferenstid. Tid har avsatts varje vecka för att arbetslagen skall arbeta med elevhälsa. Både åtgärder och förebyggande i syfte att öka måluppfyllelsen. Tid har avsatts i skolområdet för att arbeta fram och utveckla de lokala planeringarna i respektive ämne från årskurs 1 till 9. Arbetsgrupp har tillsatts för att revidera och omarbeta vår Likabehandlingsplan. En stor satsning har gjorts på IT-området, med elevdatorer och smartboards. Östersund den / 2010 Rektors underskrift 22