REVIDERAT UNDERLAG /GF. Ängsmogården (1-9) Jan Carlsson REVIDERAD Innehållsförteckning

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Ängsmogården (1-9) Jan Carlsson Innehållsförteckning REVIDERAD

2 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning Kort beskrivning av den egna verksamheten Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan Utvecklingsområden 2010/ Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Normer och värden... 8 Skolans mål Insatser för att nå målet:... 9 Resultat:... 9 Analys lärdomar:... 9 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Kunskaper... 9 Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Skola och hem Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Övergång och samverkan Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Skolan och omvärlden Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Bedömning och betyg Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys lärdomar:

3 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Redovisning av: Nationella prov åk 3 (tabellunderlag - se bilaga 1.) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk och matematik åk 3 (tabellunderlag - se bilaga 1) En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan lärares bedömning att målen nås i ämnet och erhållna resultat på nationella proven: Nationella prov åk 5 (tabellunderlag - se bilaga 2.) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska åk 5 (tabellunderlag - se bilaga 2) Bedömning av måluppfyllelse i övriga ämnen åk 5 (tabellunderlag - se bilaga 2) Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Nationella prov åk 9 (tabellunderlag - se bilaga 3) Betyg ämnen åk 9 (tabellunderlag - se bilaga 4) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Matematik Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Engelska Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Övriga ämnen Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: Analys och lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Betyg åk 9 läsåret 2010/ Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat:

4 Analys lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Rektors ansvar (se punkt 9) Hälsa och livsstil Skolans mål Insatser för att nå målet: Resultat: Analys Lärdomar: Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Redovisa situationen för barn och i behov av särskilt stöd Rektors ansvar Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och nas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 4

5 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Skolverksamheten har omfattat årskurserna 1 9. Verksamheten inryms i Ängsmogården tillsammans med förskoleklass och fritidshem. Även områdets fritidsgård disponerar delar av dessa lokaler. Under det gångna läsåret har skolverksamheten organiserats i åldershomogena klasser förutom i skolår 3-4 där elevantalet och gruppens övriga sammansättning gav en lämplig blandning. Personalen har ingått i ett gemensamt arbetslag men av praktiska skäl delvis träffats regelbundet i två grupper, en för de tidiga skolåren och en för de senare. Under detta läsår har vi fått en utökning av arbetsplatser för undervisningen i hem och konsumentkunskap. Trådlöst bredband har installerats vilket ger oss goda möjligheter att leva upp till de nya kursplanernas förväntningar på IT i undervisningen. Vi har nu en god tillströmning av i de tidiga skolåren men har fortfarande framåt en liten andel i de senare skolåren. Vi har idag en lärarstab som vi till vissa delar har ett gemensamt nyttjande med av andra skolor (delade tjänster). Detta leder till nya utmaningar då det gäller att få pedagoger involverade i det kontinuerliga utvecklingsarbetet. Trots dessa utmaningar klarade vi föregående budgetårs mål i alla avseenden. Vi har låg personalomsättning och de flesta av våra pedagoger har funnits på skolan flera år. Skolan har en bra sammansättning avseende såväl ålder som genus. Vi har ett väl etablerat samarbete med Ope-skola där särskilt årskurs fem samverkar i olika former för att på ett smidigt sätt stråla samman inför ett gemensamt sjätte skolår på Ängsmogården. Även övergång från förskolan fungerar väl med tydliga rutiner för inskolning. Vi ingår som en del i skolområde Torvalla. I detta skolområde är skolor aktiva Friends skolor. Vi har under läsåret lagt stort fokus på LGR-11. Skolan har kontinuerligt arbetat med de nya kurs och lärplanerna under vårens konferenser. Skolan har granskats av skolinspektionen avseende undervisning i engelska för skolår 6 9. Detta har föranlett oss att arbeta fram nya rutiner för en ökad elevdelaktighet samt ökat elevinflytande i undervisningen. Detta är något som kommer att få fullt genomslag kommande läsår i årskurser och ämnen. 5

6 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vi arbetar för ett uppfyllande av dels läroplanens mål samt de av nämnden fastslagna prioriterade områden för det aktuella läsåret. Dessa stämmer vi kontinuerligt av mot de statliga målen. Vi har varje år ett utvecklingsarbete inom skolans utvecklingsområden. Dessa anpassas utifrån skolans förutsättningar och behov. Utgångspunkten för detta är alltid föregående läsårs utvärderingar och resultatanalyser, vårdnadshavares och s respons i utvärderingarna. Dessa vägs samman till de målsättningar som lägger grunden för kommande läsårs kvalitetsarbete. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Utveckla friendsarbetet i Torvallaområdet och stärka kamratstödjarnas roll i klasserna. Målet för kommande läsår är att få kamratstödjarnas roller tydliga för alla skolans och personal. Vi hade under läsåret en nystart med personal, elev och föräldrautbildningar i Stiftelsen Friends regi. Arbeta med tjej- och killgrupper i fler klasser. Alla klasser ska organisatoriskt ha en möjlighet att avsätta tid för gruppstärkande åtgärder i denna riktning. Handledningstiden varje morgon i alla klasser ska för alla ha ett tydligt syfte. Den är en del av en positiv förstärkning i klasserna. Målet är att det ska bli en tydlig attitydförstärkning åt det positiva hållet vilket ska kunna utläsas i kommande undersökningar under läsåret. Detta arbete har haft en mycket positiv genklang hos alla. Hela skolan läser omfattar alla klasser från förskoleklass till åk nio, där handledare läser med sina varje dag vid skoldagens början. Detta ska avspeglas i ökat läsflyt hos alla. Tidigaredelen fortsätter med laborativt arbete i matematik och införskaffar kompletterande konkret material att användas direkt i undervisningen. Framförallt avspeglas lässatsningen i ett markant ökat bokintresse hos en stor del av våra. Fortsätta att utveckla metoder kring begreppet entreprenörskap. Skolans syv? tillsammans med övrig pedagogisk personal och rektor under läsåret ska skapa rutiner som möjliggör elevprao utan att skapa extra studietid. Skolan bjuder in föreningar för att visa på positiva möjligheter. Föreningsdagen blev mycket väl mottagen av såväl inbjudna föreningar som våra. 6

7 Utveckla arbetet med IUP Dexter, dess innehåll, delaktighet från och föräldrar, samt kontakten med föräldrar. IUP ska vara ett verktyg vi använder kontinuerligt för att hjälpa na och underlätta planering. Detta kommer att kräva förberedelser och tid. För att få fler att ta ansvar behövs tydliga, framåtsyftande samtal, fortsätta att utveckla de demokratiska processerna samt regelbundna klassråd och elevråd i alla åldrar. Vi är på god väg mot ett starkt elev/föräldrainflytande. Vi ska under kommande läsår koppla in föräldrar mer aktivt i de datoriserade närvarosystemet. För att få och bibehålla en hög närvaro på föräldramöten måste dessa ges mer struktur, i form av ex teman, där föräldrar blir mer delaktiga. Vi ska försöka få en ökad SYV-info? till lägre åldrar, t ex en gång per termin, samt under föräldramöten. I vissa klasser har detta givit önskade resultat men vi behöver fortsätta att utveckla detta innehåll. Vi fortsätter undervisning över åk 5-6 gränsen av både 1-7 och 4-9 lärare och utvecklar arbetet med övergången mellan åk 5 och 6 där mottagande lärare på senaredelen finns med i arbetet. Vi ökar utbytet av idéer mellan tidigare- och senaredel samt givetvis Ope-skola. De äldsta förskolebarnen äter några luncher på skolan för att lära känna miljön. De yngre na på skolan har idag ett nära förhållande till senaredelens ämneslärare vilket ger en naturlig och odramatisk övergång 4. Utvecklingsområden 2010/2011 Vi har detta läsår lagt stort fokus på LGR11. Ett stort antal konferenstimmar har ägnats åt att studera likheter/skillnader i nya/gamla lärplanen. Studerat vilka konsekvenser detta för vårt sätt att bedriva verksamheten samt att förbereda kommande förändringar. Samtliga kursplaner har genomlysts av undervisande lärare med stöd av utsedda nyckelpersoner. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande läsår. Skolan granskades i januari av skolinspektionen. Det var undervisning i engelska skolår 6 9 som var under luppen. Skolan fick en del kritik för oklarheter med lektioners syfte och mål samt s delaktighet och reflektion. Vi har under våren arbetat fram strategier inför kommande läsår för att tillrättalägga detta. Vi ska vid läsårets slut tydligt kunna utvärdera nas och vårdnadshavares syn på detta arbete via IUP-samtal enkäter och föräldramöten Vi kommer att fortsätta det påbörjade arbetet med att bättre anpassa skolans förutsättningar mot ett mer aktivt it-stöd i undervisningen. Det under läsåret installerade trådlösa nätverket har gett skolan goda yttre förutsättningar för detta. Mycket kraft kommer att läggas under kommande läsår på att tolka styrdokument och kursplaner för att möta detta rent aktivt pedagogiskt. I detta ligger även planerade inköp av datorer och kringutrustning. Vi har en förhoppning om att bli en av kommunens pilotskolor till en till en datorstöd. Den kommande satsningen på Matematik för de senare skolåren ska ha stort fokus. Denna ska i sin tur ha en tydlig koppling till de satsningar som görs i de tidiga skolåren. Vi ska värna om en sammanhållen undervisning med en tydlig röd tråd. Datoriseringen av IUP samt närvaro (dexter) behöver fortsatt utveckling. 7

8 5.1-7 Områden i skolans läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Skolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i skolans läroplan (Lpo 94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Skolans läroplan (Lpo 94) Skolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och skolans mål. 5.1 Normer och värden Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Vi ska sträva mot en fortsatt hög trivsel på skolan 8

9 där alla känner delaktighet och trygghet. Resultatet av arbetet kan tydligt avläsas i enkäter, IUP-samtal och en subjektiv upplevelse inom skolkulturen. Målet är nått när själva uttrycker harmoni och trivsel. Insatser för att nå målet: Lokala ordningsregler som revideras årligen i samråd med, föräldrar och föräldraråd utgör grund för värdegrundsarbetet. Vi har ett Friends-arbete på skolan med kamratstödjare i alla klasser från åk3. Vi har handledning varje morgon i alla klasser, handledardagar, tjej- och killgrupper och en ökad vuxennärvaro på raster. Resurscentrum har jobbat i en klass, framförallt med mångfald mot enfald för att motverka främlingsfientlighet och för att stärka nas självkänsla. Resultat: Friendsarbetet har utvecklats i den riktning vi önskat på hela skolan. Vi har skapat ett bättre gruppklimat genom att de äldre Kamratstödjarna har haft en aktivitetsdag för de yngre na. Tjej- och killgrupper i årskurs 5 har varit populärt bland och gett bra resultat. Resultatet av grupperna har lett till en ökad sammanhållning i klassen. Skolkuratorn har haft en tjejgrupp i årskurs 7 som heter DISA(Din Inre Styrka Aktiveras) vid 10 tillfällen. Handledarna ser att vissa individer har utvecklats vid diskussioner. Läsårsutvärdering till föräldrar på hela skolan visar på ett bra resultat. Under läsåret har vi haft 30 minuters handledning varje morgon i alla klasser. Förutom handledning för hela klassen, har det funnits möjligheter för handledarna att samtala med na individuellt vid behov. Detta ger en bra start på dagen. Alla vet hur dagen ser ut och det sprider både en individuell trygghet och en trygghet i gruppen. Tydliga regler och rutiner fortsätter att förbättra arbetsklimatet. Analys lärdomar: Skolan har haft Friendsutbildning under tre dagar för både, föräldrar och personal. Detta har stärkt kamratstödjarna i sina roller. Aktivitetsdagen som de äldre Kamratstödjarna ansvarade för gav positiv respons. Tjej- och killgrupperna i årskurs 5 fortsätter att sprida ett positivt arbetsklimat i klassen. DISA-gruppen i årskurs 7 har varit gruppstärkande och även stärkande på individnivå. Handledningstiden har varit bra och vi ser gärna en fortsättning. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Kamratstödjarna på senaredelen har planerat att ha aktivitetsdagar. Syftet är att bygga broar mellan årskurserna och detta leder förhoppningsvis till en ökad trivsel på skolan. 5.2 Kunskaper Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. 9

10 Insatser för att nå målet: Fortsatt arbete med MIL och SIL. Hela skolan läser 15 minuter läsning och samtal om böcker varje dag. Detta ska avspeglas i ökat läsflyt och bokintersse hos alla. Ämneskonferenser för att vidareutveckla undervisning och arbetssätt. För att nå en hög måluppfyllelse i NO, fortsätter arbetet med NTA. Kommunens kultursatsning fortsätter och skolan har ansökt om mer pengar. Utveckla nya arbetsmetoder för att nå hög måluppfyllelse för hela skolan. Detta ska gagna skolans strävan mot ständigt högre studieresultat. Fortsätta att utveckla metoder kring begreppet entreprenörskap. Skolans syv tillsammans med övrig pedagogisk personal och rektor under läsåret ska skapa rutiner som möjliggör elevprao utan att skapa extra studietid. Resultat: Alla ämneskonferenser bl a inom MIL och SIL som vi planerat för kunde ej genomföras i önskad omfattning pga implementering av lpo11 med tillhörande analyser av ämnesplaner. Hela skolan läser har visat att många tycker om aktiviteten och att läsintresset har ökat. Nta arbetet har fortgått i årskurser och en NTA plan har upprättats utifrån Lpo11. Kommunens kultursatsning fortgår och har utökats att gälla också de yngre årskurserna. Utvecklandet av nya arbetsmetoder samt det intensiva arbete som bedrevs i syfte att så många i åk 9 som möjligt skulle nå minst G i ämnen gav mycket goda resultat. Endast tre saknade vid läsårets slut gymnasiebehörighet. Tidigaredelen har kommit längre än senaredelen med att utveckla entreprenöriella arbetsmetoder. Analys lärdomar: I arbetet med lpo 11 arbetade all undervisande personal med matematik och svenskaplanerna. Det underlättar fortsatt arbete med fördjupad förståelse för hur vi ska utveckla läsa och tolka ämnesplanerna för en höjd undervisningskvalitet. Vi har haft svårt att hitta fungerande metoder kring ett fördjupat litteraturarbete där läsförståelse står i centrum samt metoder för att hitta fungerande kompensatoriska hjälpmedel för i lässvårigheter. Arbetet med att ta fram NTA planen kommer möjliggöra en bra planering för vilka utbildningar personalen behöver gå samt få en röd tråd i undervisningen i No/Tk 1-9. För att öka medvetenheten kring de metoder vi använder i undervisningen ska de lyftas i pedagogiska diskussioner i samband med planering av verksamheten. Det kreativa arbete som lades för att nå högre måluppfyllelse bör fortsätta och genomsyra all undervisning i alla årskurser. 10

11 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsatt arbete med kommunens läs- och matematiksatsning i syfte att höja pedagogkompetensen och därmed elevresultaten Hela skolan läser- utveckla former för detta genom konferenser, handledning samt utveckla aktiviteten för med läs och skrivsvårigheter. Läs-satsningen ska syfta till ökat läsintresse hos na och därigenom ge ökad måluppfyllelse. Fortsatt arbete med NTA lådor i alla årskurser för att öka måluppfyllelse i No. För att utveckla matematikundervisningen ska vi utveckla formerna för laborativa arbetssätt i syfte att höja nas förståelse och kunskaper. Kommunens kultursatsning fortsätter och inbegriper nu också tidigaredelen. Skolan har sökt och fått riktade kulturpengar till en klass. En ansökan är planerad för ett arbete kring reklam där filmpoolen kommer att bli engagerad. Öka kunskapen om entreprenöriella arbetsmetoder hos alla lärare bl a genom att använda Michael E och Anne-Lies ämnesplaneringsmall. Ett genomgripande attitydsarbete ska fortgå i syfte att få alla att se skolan viktig.? Fokus ska ligga på att höja s måluppfyllelse, även de som är högpresterande. Målet är att ska se det som eftersträvansvärt att lyckas bra i skolarbetet. 5.3 Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Vi ska under läsåret fortsätta arbetet med ett optimerat elevinflytande där känner att de äger sitt lärande. Detta ska vi kunna avläsa genom att uttrycker viljan i IUPsamtal och på sin ansvarstid med respektive handledare. Insatser för att nå målet: IUP Dexter, inklusive samtal, där na förväntas vara aktiva genom att planera, utforma och ta ansvar för sitt eget lärande. Detta kan ske genom ex stoffurval, provformer mm. Klassråd, elevråd och friendsmöten. Handledartid där vi har diskuterat bl a lärande, kunskap, ansvar och planering av skolarbete. 11

12 Resultat: Dokumentet för IUP fungerar bra. Elever och föräldrar är nöjda med den information de får angående elevens kunskaper. De är nöjda med utvecklingssamtalen och anser att de är framåtsyftande. När det gäller nas inflytande över undervisningen så har vi inte nått målen. Analys lärdomar: IUP i sin nuvarande form, inklusive utvecklingssamtalen fungerar bra och vi fortsätter på samma sätt kommande läsår. Vi behöver förbättra arbetet med ett ökat elevinflytande när det gäller innehåll och arbetssätt på lektioner för att se och ta ansvar för sitt lärande. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter arbetet med IUP Dexter. Frågeställningarna i nas IUP kommer att revideras vid start av höstterminen. Vi arbetar fram ett dokument som ska tydliggöra syfte och mål med varje arbetsområde, där na får möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer. Varje arbetsområde kommer att avslutas med en utvärdering som tydligt knyter till syfte och mål, enligt resp. kursplaner. Detta baseras på resultatet av det arbete som gjorts för att möta delar av den kritik som riktats mot skolan från skolinspektionens granskning vt Skola och hem Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Vi vill se ett tydligt ökat engagemang från föräldrar, uttryckt dels på föräldramöten, föräldraråd men även i spontana kontakter. Målet kan anses uppnått då en majoritet av föräldrarna deltar i de processer skolan förfogar över. Insatser för att nå målet: Vi har veckobrev i årskurser, föräldramöten, familjemöten, IUP, hämtning och lämning i tidiga åldrar, täta kontakter med hemmet, av elevhälsan på vissa föräldramöten, samt grillkvällar och övriga informella möten med föräldrar. Resultat: Föräldrar är nöjda med veckobreven och den information de får. Föräldrarna som deltar på föräldramötena är nöjda med dessa, dock är målet ej uppnått när det gäller deltagarantalen. 12

13 Analys lärdomar: Vi ska fortsätta med veckobrev där föräldrar och får utförlig information om vad som händer på skolan och vad som förväntas av na. Detta ger en regelbunden kontakt där de flesta föräldrar känner sig delaktiga. Det är också viktigt för resultaten i skolarbetet. Vi ska ändra upplägget vad gäller föräldramöten. IUP-dexter har fungerat bra. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: För att öka t på föräldramötena och känslan av delaktighet för föräldrarna ska vi specificera innehållet på föräldramötena som lyfter ämnesmål/innehåll, betyg, läro- och kursplaner. Dessa möten behöver inte vara årskursstyrda utan kan också behandla ämnen som gäller flera årskurser. Fortsätta att utveckla IUP-dexter (revidera frågeställningarna), att alla som skriver omdömen i IUP-dexter ska formulera sig på samma sätt för att underlätta förståelsen för föräldrarna. 5.5 Övergång och samverkan Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Vi ska arbeta efter den övergångsplan vi utarbetar för Ängsmon/Ope och dess förskolor. Målet med detta är att skapa tydliga igenkännbara strukturer där både personal, /barn och deras föräldrar känner igen sig. Detta ska kunna avläsas i en trygghet hos alla som vid läsårets slut ska ge trygghet inför kommande läsår. Målet är nått när detta kommer till uttryck från och föräldrar i de planerade IUP-samtalen. Insatser för att nå målet: Skolan har tydliga rutiner för övergångar från förskola fram till övergång mot gymnasieskolan. Där målsättningen är att barn/ väl ska känna till rutiner och därmed tydligt kunna förutse kommande förändringar. Rutinerna görs väl kända både vid IUP-samtal, föräldramöten och i det dagliga arbetet. Dessa rutiner finns väl dokumenterade och utvärderas vid läsårens slut. Skolan har en tydlig och planerad inskolning från F till åk 1. Elever och pedagoger skapar naturliga mötesplatser där förskoleklassens successivt lär känna skolans rutiner samt skapar relationer till mottagande lärare. Övergången mellan årskurs fem och sex har en egen plan som involverar Ope-skola. Denna plan påbörjas redan under höstterminen med en föräldraträff där kommande arbetsgång presenteras. Sedan följer ett antal träffar under vårterminen med syfte att låta blivande klasskamrater skapa relationer samt även bekanta sig med blivande handledare på senaredelen. 13

14 Vad gäller övergång mot gymnasiet fyller SYV en viktig roll. Denne fungerar som en sluss mellan grundskola och de aktuella gymnasieskolorna. Här väntar vi på kommande gemensamma rutiner för kommunens senareskolor. Detta arbete beräknas vara klart under ht-11. Skolans f-9 organisation möjliggör även ett nära samarbete mellan stadierna. Tidigarelärare under visar till viss del på senaredelen och ämneslärare på senaredelen svarar för delar av undervisningen på tidigaredelen. För fritidshemmet sker en inskolning mot fritidsklubben under vårterminen i åk 3. Syftet är att låta dessa få en inblick i klubbens aktiviteter samt att lära känna klubbens personal inför kommande läsår. Resultat: Övergångar har blivit mindre dramatiska och fungerar bättre. I synnerhet i år 5 har träffat blivande handledare och undervisande lärare i det dagliga skolarbetet. SYV-info i åk 5, 8 och 9. SYVs närvaro har gett ökad trygghet i gymnasievalet. Analys lärdomar: Utveckla nuvarande arbete med övergångar. Den första skolveckan är viktig för na och måste vara väl pedagogiskt genomtänkt. Blivande år 6 känner sig trygga inför kommande läsår då de redan haft de flesta av sina blivande lärare i undervisningen. Blivande handledare i år 6 har varit med på träffar Ope-Ängsmon i år 5 vilket har gett möjlighet att tidigt påbörja planering utifrån individuella behov. De äldsta förskolebarnen bör äta några luncher på skolan för att lära känna även den miljön. En tillgänglig SYV samt ett strukturerat arbetssätt ger kunskap och trygghet för na inför gymnasievalet. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter undervisning över åk 5-6 gränsen av både 1-7 och 4-9 lärare. Utveckla arbetet med övergången mellan åk 5 och 6 där mottagande lärare på senaredelen finns med i arbetet. Ett fortsatt och till viss del utökat utbyte av idéer mellan tidigare- och senaredel samt givetvis Ope-skola. De äldsta förskolebarnen äter några luncher på skolan för att lära känna miljön. Vi ska försöka få en ökad SYV-info till lägre åldrar, t ex en gång per termin, samt under föräldramöten. Skolan kommer att fortsätta att integrera SYV-arbetet i övrig skolverksamhet vilket ska ge ökad uppfyllelse av målen i SSA. 14

15 5.6 Skolan och omvärlden Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Alla i åk 8 och 9 ska under läsåret känna att de har haft reella möjligheter att delta i kommunens SSA-plan där möjligheten till individuell prao i en till fem dagar erbjudits. Målet har nåtts när alla som önskar dock minst 50 % av Åk 8 och 60 % av Åk 9 varit ute på Prao. Vidare ska vi under läsåret ha studiebesök på senaredelen av företag från minst 5 olika branscher, vilka berättar om sig själva och de arbeten som finns. Vi ska öka vår strävan att få våra engagerade i de fritidsaktiviteter som erbjuds i kommunen, detta för att öka antalet föreningsaktiva. Skolan ska fortsätta arbetet med det internationella samarbetet som har påbörjats via Comenius. Insatser för att nå målet: Studiebesök på och av företag. Prao. När Prao (förskolor i närområdet) för Åk 7 Nyttjandet av kommunens kulturutbud. Föreningsdag och författarbesök. Samarbete med skolor i andra länder. Resultat: Nå ett ökat medvetande om arbetslivet och dess olika yrkesgrupper. Fler får en aktiv fritid. Eleverna i åk 8 och 9 ska känna sig säkra inför sina val till gymnasiet. Eleverna på senaredelen får en större insikt och förståelse för hur det är i andra länder. Analys lärdomar: Satsningarna med att få ut na på studiebesök och andra aktiviteter har fungerat bra. Dock kan vi öka antalet studiebesök av företagare som kommer till skolan och berättar om sina arbeten. Ett ökat antal som går ut på Prao är ett måste. et som gått på Prao har varit alldeles för lågt. Orsaken därtill har bland annat varit att det har funnits för få företag i platsbanken som tillhandahållits av SSA och att föräldrarna inte varit tillräckligt informerade för att bli engagerade i sina barns letande efter Praoföretag. Vi ska i större utsträckning informera na om hur viktigt det är att de själva ska vara nyfikna och söka information. För att kunna förbereda sig inför de val som de ska göra. Vi har varit bra på att ta tillvara på kommunens kultursatsning och det arbetet fortsätter. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Skolan kommer att aktivt delta i arbetet med den webb baserade Praolösningen. Detta kommer att få ut fler på prao. Vidare ska lärarna samarbeta med SYV vid planering 15

16 av diverse Tema arbeten som i en del fall gäller studiebesök på t.ex. Gräfsåsen, Reningsverket och Jämtkraft. Arbetet med Comenius ska intensifieras för att na ska få en större inblick i hur det är i andra länder. SYV ska minst en gång per termin besöka alla klasser och då prata om arbetslivet och de val man måste göra för att nå dit. SYV ska utöver detta ha ett antal planerade mötestider med Åk 8 och 9 för att informera om Prao och gymnasieval. 5.7 Bedömning och betyg Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Insatser för att nå målet: Arbete med IUP, utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, individuell planering och resursfördelning prioriteras. Diagnoser och/eller nationella prov ska genomföras i alla årskurser. Fortbildning i matematik och svenska ska fortgå i ett F-9 perspektiv. Kommungemensamma träffar kring rättvis och likvärdig bedömning. Ett ökat läs- och skrivstöd. Vi har under läsåret fokuserat på läsning och läsförståelse i alla årskurser, F-9, där handledarna har läst med na varje dag hela läsåret. Detta kommer att fortsätta. Vi kommer att behöva bedriva ett intensivt arbete med årets årskurs 9 då deras betyg i årskurs åtta låg långt under godtagbara resultat. Här kommer det att krävas intensiva åtgärder både vad gäller studiemotivation samt kunskapsstödjande insatser på individnivå. Detta är troligen en av de största utmaningar Ängsmogården haft under många år! Resultat: 21 av 24 i åk 9 var behöriga till gymnasiet. Av de tre obehöriga kom en in som PRIV-elev. Vi har under föregående läsår haft stora insatser i klassen. Detta har gett ett positivt resultat och minskat antalet obehöriga väsentligt. Över lag höjdes resultaten i alla ämnen. Handledarna arbete med läsningen i klasserna har ökat läsförmågan och läsförståelse hos na. Vi ser också att intresset för läsning har ökat. Analys lärdomar: Individanpassad undervisning och stödinsatser är bra, men kräver mycket resurser. Bra samverkan med vårdnadshavare och externa instanser är avgörande för vissa enskilda s möjligheter till framgång. 16

17 Vi har haft svårt att få tid till den fortbildning i matte och svenska som vi hade planerat, på grund av införandet av den nya läroplanen och kursplaner. Viktigt med att tid avsätts fortbildning under planeringen av läsåret. Det är viktigt att i all fortbildning tänka i ett F 9 perspektiv. Läsprojektet har visat att det är viktigt att avsätta tillräckligt med tid för bokprat och bearbetning av lästa texter. Detta är ett långsiktigt arbete. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Matematik samt läs och skrivutvecklings arbete på tidigaredelen och senaredelen. Skapa tydliga delmålsanpassade studieplaner för de som befaras ej kommer att nå de nationella målen. Deltagande i den kommungemensamma satsningen på matematik för senarelärare Redovisning av: Nationella prov åk 3 (tabellunderlag - se bilaga i slutet av dokumentet) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Resultaten är goda i både svenska och matematik. Analys och lärdomar: Vi har en ökad måluppfyllelse vad gäller att läsa faktatexter och kunna skriva texter, speciellt rättstavning och interpunktion har fortsatt att förbättrats. Läsprojektet har gett goda resultat och kommer att fortsätta kommande läsår. Skrivningen är det område i svenska som vi behöver förbättra. Vi kommer att fortsätta med fortbildning i både svenska med inriktning på att skriva och i matte i ett F-9 perspektiv. Man kan se en skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Pojkarna har generellt lägre resultat än flickorna. Klassen har haft samma kompetenta lärare sedan årskurs 1 och som arbetar med tydlig struktur och förutsägbarhet. Vi har några enskilda med stora behov som behöver en till en undervisning och där vi måste arbeta kompensatoriskt. Många av våra skulle behöva mer tid än bara lektionstid för att klara sina studier på ett bra sätt. Även möjligheten till att få hjälp med läxor på skolan. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsatt kompetensutveckling under hela läsåret på både svenska och matematik för lärarna. Det gäller alla lärarna på tidigaredelen samt ämneslärarna i matematik på senaredelen. I svenska kommer skrivning att vara i fokus. Under det kommande läsåret kommer vi att fortsätt med projektet Hela skolan läser som omfattar alla klasser från förskoleklass till åk nio, där handledare läser med sina varje dag vid skoldagens början. 17

18 Vi måste uppmärksamma vår undervisning utifrån genusperspektiv. I svenska behöver vi öka pojkarnas intresse för att läsa och därför hitta litteratur som tilltalar dem. Vi fortsätter även med vår egen kvalitetssäkring i svenskan med att komplettera nationella och kommunprov med egna regelbundna tester för att se hur na utvecklas. Det är ett tillfälle för lärarna att fundera över na utveckling. Tidigare- och senaredelen fortsätter att arbeta laborativt i matematik och införskaffar konkret material som kan används direkt i undervisningen. Vi satsar även i matematik på att arbeta mer med lärarledda undervisningssituationer både i helklass och i grupp. Vi kommer under läsåret att fortbilda oss i och införskaffa kompensatoriska hjälpmedel, för att na så tidigt som möjligt skall bli förtrogna med att använda dessa. Vi ger na möjlighet till hjälp utanför lektionstid en gång i veckan i åk 4-9. Fritidsverksamheten har även viss möjlighet att stödja i de tidigare årskurserna. Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk och matematik åk 3 (tabellunderlag se bilaga i slutet av dokumentet) En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan lärares bedömning att målen nås i ämnet och erhållna resultat på nationella proven: Det är ett mycket nära samband mellan den bedömning som läraren har gjort och det resultat som nationella proven visade. Det var inga överraskningar gällande nas prestationer. Nationella prov åk 5 (tabellunderlag se bilaga i slutet av dokumentet) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenskan ligger för lågt medan matten och engelska har förbättrats. Analys och lärdomar: Det har varit en åldershomogen åk 5 vilket vi upplever som bra. Arbetsklimatet har förbättrats successivt under läsåret. Dessa har haft många olika lärare och har mött flera pedagogiska förhållningssätt tidigare vilket fortfarande spelar en roll för prestationerna. Läsprojektet i svenska har även i åk 5 gett goda resultat, men vi ser skillnader mellan könen. Det behövs mer kvantitativ träning i skrivning. 18

19 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Fortsatt kompetensutveckling under hela läsåret i både svenska och matematik för lärarna. Det gäller alla lärarna på tidigaredelen samt ämneslärarna i matematik på senaredelen. I svenska kommer skrivandet att vara i fokus. Under det kommande läsåret kommer vi att fortsätt med projektet Hela skolan läser som omfattar alla klasser från förskoleklass till åk nio, där handledare läser med sina varje dag vid skoldagens början. Vi fortsätter även med vår egen kvalitetssäkring i svenskan med att komplettera nationella och kommunprov med egna regelbundna tester för att se hur na utvecklas. Det är ett tillfälle för lärarna att fundera över na utveckling. Tidigaredelen fortsätter med laborativt arbete i matematik och införskaffa kompletterande konkret material att användas direkt i undervisningen. Vi satsar även i matematik på att arbeta i större utsträckning med lärarledda undervisningssituationer både i helklass och i grupp. Vi kommer under läsåret att fortbilda oss i och införskaffa kompensatoriska hjälpmedel, för att na så tidigt som möjligt skall bli förtrogna med att använda dessa. Vi ger na möjlighet till hjälp utanför lektionstid en gång i veckan i åk 4-9. Sammanfattande bedömning om måluppfyllelse i svenska, svenska som andra språk, matematik och engelska åk 5 (tabellunderlag se bilaga i slutet av dokumentet) En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan lärares bedömning att målen nås i ämnet och erhållna resultat på nationella proven: Det är ett mycket nära samband mellan den bedömning som läraren har gjort och det resultat som nationella proven visade. Det var inga överraskningar gällande nas prestationer. Bedömning av måluppfyllelse i övriga ämnen åk 5 (tabellunderlag se bilaga i slutet av dokumentet) Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: Alla ämnen har na klarat bra. Analys och lärdomar: Vi har sett att ett nära samarbete med vårdnadshavare gör att na ges möjlighet till goda prestationer och god trivsel på skolan. 19

20 Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi fortsätter att arbeta i ett nära samarbete med vårdnadshavarna. Nationella prov åk 9 (tabellunderlag se bilaga i slutet av dokumentet) Betyg ämnen åk 9 (tabellunderlag se bilaga i slutet av dokumentet) Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Svenska Det är ett bättre resultat än väntat. Uppsatsdelen är det som na haft svårast att bemästra. Analys och lärdomar: Satsningen på läsning har gett resultat och vi kommer att fortsätta med den. Eleverna behöver träna mer när det gäller skrivandet. Det är bra med ämneskunniga extra resurser i klasserna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Under det kommande läsåret fortsätter vi med projektet Hela skolan läser som omfattar alla klasser från f-klass till åk 9. Vi hoppas att på detta sätt ge mer tid och framförallt inspirera na till mer läsande även utanför skolan. Vi kommer även att informera föräldrarna och uppmuntra dessa att hjälpa sina barn till goda läsare. Vi kommer att fortsätta med fortbildning i svenska och matte för lärarna. I svenska kommer fokusering ske på att skriva texter. Vi kommer under läsåret att fortbilda oss i och införskaffa kompensatoriska hjälpmedel, så att na så tidigt som möjligt skall bli förtrogna med att använda dessa. Vi ger na möjlighet till hjälp utanför lektionstid en gång i veckan i åk 4-9. Matematik Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Bättre resultat än förväntat. 20

21 Analys och lärdomar: NP och betygssättning överensstämmer. Det är viktigt att na har en god förståelse av grundläggande begrepp redan från de tidigare årskurserna. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Ängsmogården påbörjade läsåret 09/10 en treårig kunskapsförstärkning i matematik omfattande alla lärare på tidigaredelen samt de lärare som undervisar i matematik på senaredelen. Den har bland annat ett syfte att stärka nas grundläggande förståelse av matematiken redan i de lägsta årskurserna, för att de skall ha en förståelse att bygga sitt matematikkunnande på. Detta fortsätter även under kommande läsår. Elever med extra behov skall få det individuella stöd som behövs. Engelska Vilka områden (utifrån de nationella proven) har na klarat bra respektive mindre bra i de olika ämnena: Inget delprov sticker ut i år. Eleverna är jämnare om man jämför olika moment. Bra resultat på läs- och hör-förståelse. Mindre bra på muntliga uppgifter. Analys och lärdomar: Miljön/förutsättningarna i klassen har gjort det svårt att arbeta regelbundet med muntliga övningar. Det har så medfört fler enskilda läsuppgifter. Det har varit många individuella behov. Det borde ha varit mer resursstöd på lektionerna i engelska. Resultaten på NP sammanfaller med slutbetygen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi måste bli bättre på att tydliggöra syfte och mål med arbetet och involvera na mer i planeringen. Detta kommer att ske med de delvis nya metoder som utarbetats efter skolinspektionens granskning av skolans undervisning i engelska år 6 9. Vi kommer att fortsätta med att lägga stor vikt med individuellt stöd och motivera na att göra sitt bästa. Övriga ämnen Vilka ämnen har na klarat bra respektive mindre bra: De ämnen som sticker ut negativt är idrott och hälsa, moderna språk och fysik. I hem och konsumentkunskap, musik, kemi, och samhällskunskap har 4 ej klarat godkänt. Övriga ämnen har bra resultat. En elev har ej närvarat under vårterminen. 21

22 Analys och lärdomar: Det har varit en klass med många individuella svårigheter. Orsaken till att ej har nått målen i idrott och hälsa är att de har en stor frånvaro på lektionerna. Skolan har haft ett nära samarbete med vårdnadshavare för att få till en trygg undervisning i alla ämnen med mycket aktiva handledare. När det gäller de övriga ämnena så bedömer vi att det är individuella faktorer som är avgörande. Resultaten har förbättrats sedan årskurs 8. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Det är fortsatt mycket viktigt med nära samarbete med vårdnadshavarna. Vi måste bli bättre på att tydliggöra syfte och mål med arbetet och involvera na mer i planeringen. Här kommer vi att ta hjälp av det arbete som gjorts i engelskan. En jämförelse och ett resonemang av sambandet mellan betyg och erhållna resultat på nationella prov: Det är en större diskrepans mellan nationella prov och betyg detta år. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Då vi är en liten skola med få får små avvikelser i resultat till synes stort genomslag vid procentuella sammanställningar. Här är det viktigt att vi fortfarande vågar tro på de arbetssätt vi gemensamt baserat på tidigare erfarenheter arbetat fram. Vi kommer som vanligt att fortlöpande bevaka och kontinuerligt följa nas studieresultat under läsåret. Totalt antal i åk 9: 24 Totalt antal pojkar i åk 9: 14 Totalt antal flickor i åk 9: 10 Betyg åk 9 läsåret 2010/2011 Andel Genomsnittligt meritvärde som uppnår lägst betyget godkänt i ämnen i årskurs 9. behöriga till gymnasieskolan (%) som ej uppnått målen i 1 ämne (%) helt utan slutbetyg (%) Pojkar 141,1 Flickor 245,5 Totalt 184, ,5 4 22

23 Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barnoch utbildningsnämndens kvalitetskrav. Insatser för att nå målet: Vi har från ett besvärligt utgångsläge arbetat hårt med motivation och studiestöd. Målsättningen har givetvis varit att ska nå godkända resultat. Eleverna har haft individuella studieplaner och flera har även haft individuellt studiestöd. Vi har under flera år försökt uppmärksamma och vårdnadshavare om vår oro. Vi märkte under vårterminen en generell ökning av studieinsatserna men får några av na räckte det inte hela vägen mot målet. Resultat: En stor del av flickorna har presterat anmärkningsvärt goda studieresultat något också statistiken visar. Alltför många av pojkarna har haft betydligt svårare att finna meningen med studier. För att möta detta hos pojkarna har vi under längre tid haft täta kontakter och träffar med berörda och deras vårdnadshavare. Flera av dessa har haft åtgärdsprogram med bl.a. extra studiestödd mm. För några av dessa har detta varit tillräckligt för att nå målen. För dem vi inte lyckats nå får vi konstatera att vi saknat de verktyg som krävts trots stöd från pedagoggruppen elevhälsa speciallärare och andra insatser. Analys lärdomar: Vi kan konstatera att studiemotivation hos skoltrötta kräver i vissa lägen metoder och bemötanden som vi idag saknar effektiva metoder att möta. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: Vi behöver utveckla vårt arbete med studiemotiverande insatser ytterligare. Här har vi ett stort arbete att göra inom ämnet idrott och hälsa samt matematik och de naturorienterande ämnena. Vi behöver tydliga rutiner samt att på ett tidigt stadium signalera och kommunicera elevfrånvaro med berörda vårdnadshavare. Åtgärdsprogram ska upprättas där så erfordras samt noggranna analyser av företagna åtgärder. Detta måste ligga som rutiner i vårt elevvårdsarbete. 5.8 Rektors ansvar (se punkt 9) 23

24 6. Hälsa och livsstil Skolans mål. Bygger på läroplan, Kommunfullmäktiges inriktningsmål i Plan för lärande och Barn- och utbildningsnämndens kvalitetskrav. Skolan ska prestera ett välorganiserat "Idrott och Hälsa ämne" med stor variation där inslag av viktiga moment som dans/rytmik och orientering har sin givna plats. Vi har som rutin att arrangera friluftsdagar med inslag av tex. friidrott, löpning och skidåkning. Skolans regelbundna handledardagar innehållande friluftsaktiviteter som kanotpaddling och fjällturer där även matlagning och övernattning praktiseras. Målsättningen skall vara att friluftsliv i någon form alltid skall finnas som alternativ för na i elevens val. Utestädsområden där na städar och ansvarar för att hålla rent "sitt" område. Insatser för att nå målet: Vi kommer under detta läsår genomföra ett flertal friluftsdagar med inslag av friidrott, konditionsträning och skidåkning i olika former. Detta mål är uppnått när alla dessa friluftsdagar är genomförda. Elever vid Ängsmogårdens skola skall genomföra friluftsaktiviteter som tex kanotpaddling, fjällturer och dagsvandringar med inslag av övernattning och matlagning under fältmässiga förhållanden. Målet är nått när som går avslutar sin skolgång genomfört friluftsaktiviteter med övernattning och egen matlagning. Vi ska ge na ämnesövergripande undervisning inom ämnena idrott, no och hkk kring risker och följder av nyttjande av ANT. Målet är uppnått: När det finns en genomarbetad plan för ämnesområdet, och när na har tagit del av den och arbetet präglas av denna. Ge na ämnesövergripande undervisning inom ämnena idrott, no och hkk kring vikten av sambandet mellan kost, motion och hälsa för få en sund livsstil. Målet är uppnått: När det finns en genomarbetad plan för ämnesområdet som genomsyrar denna del av undervisningen. Resultat: Till största delen har skolan genomfört den planering som legat till grund för läsåret. Det finns svårigheter vid genomförandet av en del aktiviteter då saknat relevant utrustning och skolan inte kunnat tillhandahålla lån i tillräckligt stor utsträckning Analys Lärdomar: Uppnådda målkriterier bygger till stor del på en god planering/struktur och handledare som tar ett stort ansvar för planering och genomförande. 24

25 Det finns även handledare som upplever viss osäkerhet kring att ge sig ut med skolklasser på mer omfattande friluftslivsaktiviteter. Ett antal föräldrar och vårdnadshavare avstår från att investera i utrustning som t.ex. längdskidor, skridskor och slalomskidor. Det anses för dyrt och kommer ej till användning utanför skolan. Skolan behöver satsa resurser för att nå högre kvalitet och större måluppfyllelse inom området friluftsliv, idrott och hälsa. Detta innebär inköp av nödvändig utrustning samt personalresurser vid mer omfattande friluftslivsaktiviteter som t.ex. fjällturer och kanotturer. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året: ANT-utb. Lärare i ämnena No, Hk, So och Idrott behöver träffas och lägga upp en tydlig plan för att ge kunskaper och insikter vad gäller droger och alkohol. Vi ska uppdatera vår friluftsplan. Denna ska vara väl genomtänkt samt känd av alla pedagoger. Denna ska gälla hela grundskolan. Vi behöver se över på vilket sätt skolan kan främja en ökad elevnärvaro på lektionerna. Här gäller även ett aktivt med relevant utrustning. Skolan behöver utarbeta tydliga mål för vilken utrustning det är rimligt att skolan ska stå för 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Skollag (2010:800) 6kap 8 Huvudmannen skase till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och --- Mycket av det arbete som har bedrivits på Ängsmogården (grundskola, förskoleklass och fritidshem) under det gångna läsåret 10/11 utifrån likabehandling finns beskrivit under 5.1 Normer och värden. Ängsmogården (grundskola, förskoleklass och fritidshem) arbetar främjande och förebyggande, för att skapa miljöer där trygghet och god stämning råder och där kränkande behandling och andra trakasserier motverkas. Om det ändå uppstår situationer med dessa inslag så är det viktigt med tidig upptäckt och åtgärder för att förhindra en fortsättning. Skolan gjorde utvärderingar kring s upplevelse av trygghet. På tidigaredelen intervjuade specialpedagogerna alla och markerade på karta över skolbyggnad och skolgård om det fanns otrygga platser. Generellt uttrycker na upplevelsen av en trygg skolmiljö. I den mån det finns någon plats att uppmärksamma skulle det vara omklädningsrum till idrotten och kullen där några kände sig mindre trygga. Alla som uttryckte något negativt togs upp med respektive handledare. Senaredelen gjorde en enkät i åk 6-8 som sedan bearbetades i klasserna. Den visade på att na i stort upplever Ängsmogården som en positiv skola. 25