Delårsbokslut med helårsprognos - Koncernen Karlstads kommun 2012

Transkript

1 Dnr KS Dpl 10 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänsteskrivelse Ingemar Granath, ingemar.granath@karlstad.se Delårsbokslut med helårsprognos - Koncernen Karlstads kommun 2012 Dnr KS Dpl 10 Kommunledningskontorets förslag Delårsbokslut och helårsprognos för koncernen Karlstads kommun godkänns. Sammanfattning av ärendet Kommunledningskontoret har sammanställt delårsbokslut och helårsprognos för kommunen och kommunkoncernen. Resultatet i delårsbokslutet för kommunen uppgår till +237 mnkr och för koncernen till +336 mnkr. Årsprognosen för kommunen pekar mot ett positivt resultat på +180 mnkr. Kommunens höga resultat förklaras till stor del av intäkter av engångskaraktär. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 8 oktober Kommunledningskontorets tjänstemannayttrande den 8 oktober Delårsbokslut och helårsprognos Koncernen Karlstads kommun Delårsuppföljning av åtaganden inom strategisk plan. Nämndernas verksamhetsbeskrivningar och prognoser. Lars Sätterberg ekonomidirektör Ingemar Granath budgetchef Beslutet skickas till Samtliga styrelser, nämnder och bolag. Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

2 Dnr KS Dpl 10 sid 1 (2) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ekonomi- & verksamhetsstyrning Tjänstemannayttrande Ingemar Granath, ingemar.granath@karlstad.se Delårsbokslut med helårsprognos - Koncernen Karlstads kommun 2012 Dnr KS Dpl 10 Ärende Denna delårsrapport har upprättats med nämndernas och bolagens delårsbokslut och prognoser för helåret som grund. Kommunledningskontoret har vidare gjort prognoser över skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämningssystem, finansiella poster, avskrivningar samt pensionskostnader. Periodens resultat är positivt för både kommunen och koncernen i sin helhet. Kommunens resultaträkning visar ett positivt resultat med hela 237 mnkr efter åtta månader. Här svarar dock engångsposter (reavinster och återbetalning från AFA Försäkring) för 136 mnkr. Dessutom är exploateringsverksamhetens intäkter ovanligt höga i år. Det bör även noteras att lönerörelsen ännu inte gett något utfall för stora personalgrupper inom kommunen. När det gäller läraravtalet bedömer de båda skolförvaltningarna preliminärt att merkostnaden jämfört med den lämnade prognosen kan komma att uppgå till mellan 5 och 6 mnkr. Verksamhetsbeskrivningen fokuseras på en uppföljning av hur långt nämnderna har kommit med sina åtaganden i den strategiska planen. En sammanfattning ingår i förvaltningsberättelsen medan en detaljerad uppföljning ligger som bilaga till delårsbokslutet. Några av nämnderna visar avsevärda negativa budgetavvikelser i sina prognoser. Samma gällde redan i 4-månadersuppföljningen. Nämnderna fick då i uppdrag att i samband med delårsbokslutet redovisa en långsiktig strategi för att anpassa kostnaderna till de ramar som gäller under budgetperioden Uppdraget redovisas i ett särskilt ärende. Lars Sätterberg ekonomidirektör Ingemar Granath budgetchef Postadress: Kommunledningskontoret, Karlstad Besöksadress: Tage Erlandergatan 8 A Webb: karlstad.se Tel: E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Dnr KS Dpl 10 Delårsbokslut och helårsprognos Koncernen Karlstads kommun 2012

4 Delårsbokslut januari-augusti Innehållsförteckning Delårsbokslut Förvaltningsberättelse Inledning och sammanfattning 3 Målområden i den strategiska planen 5 Koncernens ekonomi med finansiell analys 11 Kommunens ekonomi med finansiell analys 12 Resultaträkning 16 Kassaflödesanalys 17 Balansräkningar 18 Nothänvisningar 19 Redovisningsprinciper 25 Driftredovisning 26 Kommentar till avvikelser 27 Investeringsredovisning 29 Större investeringar 30 Prognos för kommunen helår 31 Kommunala företag 34 Kommunkoncernen - organisationsschema 38 2

5 Delårsbokslut januari-augusti Förvaltningsberättelse för kommunkoncernen Inledning Delårsbokslutet omfattar perioden januari-augusti 2012 och visar resultat och ställning för hela kommunkoncernen. Härigenom får vi en samlad bild av kommunens verksamhet och ekonomi. Samtidigt har vi ett särskilt fokus på den kommunala nämndsorganisationen. Det är bara den som omfattas av balanskravet och det är inom denna verksamhet som skattemedlen fördelas i budgetprocessen. En nyhet är att vi från och med 2012 har en strategisk plan med mål och åtaganden, som vi följer upp i delårsbokslutet. En helårsprognos med resultaträkning har upprättats för den kommunala nämndsorganisationen. Den grundas på nämndernas delårsbokslut och prognoser tillsammans med kommunledningskontorets prognoser över skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämningssystem, finansiella poster, avskrivningar samt pensionskostnader. Prognoser har även upprättats för de bolag, stiftelser och kommunalförbund som ingår i kommunkoncernen. Sammanfattning ekonomi Resultatutveckling kommun och koncern. (belopp i mnkr) Delårsresultat koncernen 258,7 149,0 336,1 kommunen 177,7 83,2 237,2 Helårsprognos (kommunen) 218,8 163,1 180,0 Koncernen Koncernen Karlstads kommuns positiva utveckling har fortsatt och årets åtta första månader uppvisar ett historiskt högt resultat i koncernen på 336,1 mnkr (före bolagens bokslutsdispositioner och skatter). Till stor del är dock rekordresultatet en följd av engångseffekter i kommunen. Kommunen Kommunens resultaträkning visar ett positivt resultat med hela 237 mnkr efter åtta månader. Här svarar dock engångsposter (reavinster och återbetalning från AFA Försäkring) för 136 mnkr. Dessutom är exploateringsverksamhetens intäkter ovanligt höga i år. Det bör även noteras att lönerörelsen ännu inte gett något utfall för stora personalgrupper inom kommunen. Prognos Helårsprognosen visar ett resultat på 180 mnkr för kommunen. Engångsposterna på 136 mnkr utgör en stor del av resultatet. Prognosen visar att vi kommer att nå resultatmålet, även om det är tack vare återbetalningen från AFA. Däremot når vi inte finansieringsmålet utan vår nettolåneskuld beräknas öka med 138 mnkr för den skattefinansierade verksamheten och med 27 mnkr för VA. Kommunfullmäktige har dock godkänt dessa nivåer i samband med budgetbeslutet. Investeringsnivån beräknas uppgå till 565 mnkr inklusive investeringar inom exploateringsområden. Framtiden Årets resultat orsakas till stor del av engångsposter, som inte kommer att återkomma under åren framöver. Utgångsläget inför nästa år är att nämndernas kostnadsnivå sammantaget ligger avsevärt högre än årets budgetramar. Situationen skiljer sig dock åt mellan olika nämnder, det är framförallt ett par nämnder som har stora ekonomiska problem. Inför nästa år är den generella uppräkningen för pris- och löneökningar begränsad till 1 %, vilket ska ställas mot de relativt stora löneökningarna för våra stora personalgrupper, lärare och vårdpersonal. Eftersom det budgeterade resultatet inte innehåller några större marginaler och det samtidigt finns risk för en långsammare tillväxt av skatteunderlaget, kommer det att ställas stora krav på den kommunala organisationen under de närmaste åren. 3

6 Delårsbokslut januari-augusti Sammanfattning verksamhet Kommunfullmäktige fattade i juni 2011 beslut om en strategisk plan med målområden och mål för koncernen. 133 åtaganden fördelades samtidigt till nämnderna. Åtagandena är en viktig del i att nå målen och de ska genomföras under perioden Delårsbokslutet utgör den första samlade uppföljningen. Här ges en samlad beskrivning av hur långt nämnderna har kommit med sina åtaganden inom varje målområde. Viktiga händelser inom områdena redovisas också. En beskrivning för varje enskilt åtagande finns som bilaga till delårsbokslutet. Efter beslutet i juni 2011 har nämnder och bolagsstyrelser arbetat med att bryta ned de övergripande målen till sin verksamhet. Flera nämnder har tagit bort sina nämndmål och ersatt dem med strategiska planens mål. Bolagen har arbetat med att koppla ihop ägardirektiv och målen i den strategiska planen. Målen i strategiska planen följs upp i årsredovisningen. Nämndernas åtagande Kommunfullmäktiges 133 åtagande har inarbetats i nämndernas verksamhetsplaner under året. Ett nätverk har bildats med ekonomichefer och verksamhets-/utvecklingschefer för förankring och för att få in synpunkter från förvaltningarna. Framöver kommer även bolagen att omfattas, men under år 2012 har de inte fått några åtaganden. Nämnderna har jobbat ambitiöst med sina åtaganden, majoriteten av dem, drygt 100, är i gång. Glädjande är att 15 åtaganden redan är klara efter åtta månader. Det är bara 12 som ännu inte har startat. Eftersom fullmäktigebeslutet angav genomförandeperioden så bedöms detta vara ett bra resultat. Samtidigt måste vi vara medvetna om att det är många åtaganden som ska bli klara och att det kommer att krävas omprioriteringar för att ro i hamn samtliga. Sammanställningen av åtaganden visar på några brister i utformningen. Flera åtaganden är så breda och otydliga och de kommer knappast någonsin att kunna bedömas som klara. Åtagandena måste vara mycket mer tydliga och avgränsade i tid. Denna lärdom tar vi med framöver i utvecklingsarbetet av styrmodellen. Det är också en svårighet att flera nämnder gemensamt ansvarar för ett och samma åtagande. Nämnderna anger att de har kommit olika långt och samordning saknas. Detta är dock åtgärdat i beslutet som gäller för 2013, där finns en samordnande nämnd ansvarig för varje åtagande. Detta kommer att underlätta uppföljningen. Några viktiga händelser under perioden I mitten av juni invigdes den nya konsthallen Sandgrund Lars Lerin Flera stora byggprojekt har färdigställts eller kommer att färdigställas under året: upplevelsebadet i Sundstabadet, upprustning av Mariebergsskolan, Infanteribrigadmuséet, Södra Råtorps förskola samt utbyggnad av Naturrum. Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden har påbörjats, genom bland annat förberedande markarbeten. Under året har 61 nyproducerade lägenheter färdigställts på Sjögången vilket innebär att byggnationen i kvarteret på land är avslutad. Tredje och sista etappen flytande bostäder har påbörjats Projektering för första etappen av ny huvudvattenledning från Sörmon är klar och arbetet startar i september. Under våren genomfördes för första gången en kvalitetsgranskning enligt SKL:s utvärderingsverktyg Kommunkompassen. 4

7 Delårsbokslut januari-augusti Verksamhetsmål - god ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen ska kommuner och landsting ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Uppföljning ska ske i årsredovisning och delårsbokslut. Tidigare har dessa mål varit åtskilda från övriga övergripande mål hos nämnderna. Vi har alltså haft en dubbel uppsättning mål. Genom den strategiska planen kommer vi från denna otydlighet från och med i år. De mål som finns under de olika målområdena nedan är genomgående sådana mål som har definierats som god ekonomisk hushållning. Om kommunen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Under pågående år kan det vara svårt att följa upp en del av målen, medan det är lättare att se tendenser inom andra områden: Befolkning ökning tom aug September summa (helårsutfall) Grundskola Meritvärde åk 9 genomsnitt Gymnasiebehörighet, andel Gymnasieskola Slutför utbildning inom 4 år Slutbetyg genomsnitt poäng (1 005) 211,2 92,9% 88,5% 14, (656) 211,2 90,5% 89,5% 13, ,1 90,8% 91,2% 14,1 Stadstrafik, resande, 1000-tal Äldreboende, kö 31 augusti Försörjningsstöd eller introduktionsersättning, hushåll Befolkningen har ökat med 489 personer enligt den preliminära septemberuppgiften. Härigenom finns det möjligheter att nå målet om 700 personer. Resultaten inom skolan har genomgående förbättrats jämfört med i fjol. Den nedåtgående trend som kunde skönjas förra året har nu brutits. Stadstrafiken har ökat resandet även i år (2 % ) även om ökningen är mindre än under de senaste åren. Kön till äldreboende har visserligen minskat, men det är endast tack vare att mer än 40 korttidsplatser har omvandlats till gruppboende. Antalet hushåll med försörjningsstöd eller introduktionsersättning har ökat med närmare 4 % från förra året. Prognos över underhållsinsatser saknas. Mot bakgrund av ökade budgetramar och extra tilläggsanslag för underhållsinsatser finns det förutsättningar för att hamna på en högre nivå i år. Slutsats Grundat på de tendenser vi kan se är vår bedömning att verksamheten huvudsakligen har bedrivits i enlighet med god ekonomisk hushållning. Inom vissa områden kan vi dock se en utveckling som inte är fullt lika positiv. Omvärldssituationen med lågkonjunktur och arbetslöshet medför att försörjningsstödet ligger fortsatt på en hög nivå, trots olika jobbpaket. Kön till äldreboende är ett annat problem, som dock är beaktat i budget Mindre positivt är även att de ekonomiska prognoserna visar på budgetavvikelser inom flera nämnder, där verksamheten inte kunnat drivas inom fastställda ramar. Kommunstyrelsen har gett nämnderna i uppdrag att redovisa långsiktiga strategier för att kunna hålla sina budgetramar. Redovisning sker till kommunstyrelsen i oktober. 5

8 Delårsbokslut januari-augusti Tillväxt Attraktiv stad Viktiga händelser Ny översiktsplan är fastställd Åtaganden Inom målområdet finns 25 åtaganden, av dessa är tre åtaganden klara, 19 pågår och tre är ännu inte påbörjade. I arbetet med att öka antalet förvärvsarbetande pågår bl.a. Jobbpaketet, där utvalda grupper får möjlighet till tidsbegränsad anställning som alternativ till försörjningsstöd och arbetslöshet. Samtidigt prövas olika metoder att motverka långtidsarbetslöshet. Den branschanalys som har till syfte att identifiera framtida tillväxtbranscher kommer att upphandlas under hösten. I syfte att förbättra Karlstads företagsklimat genomförs redan nu minst 10 företagsbesök varje månad av politiker och Tillväxtcentrum. Vi arbetar med att upprätthålla god planberedskap för bostäder och detaljplaner har fastställts under perioden som täcker flera års behov. Detaljplaner för verksamhetsmark i Bråtebäcken och Kartberget har vunnit laga kraft. Åtagandet ta fram riktlinjer för planberedskap för verksamhetsmark är inte påbörjat ännu. I syfte att skapa attraktiva boendemiljöer kring trygghets- och vårdboenden sker nu en kartläggning, där flera åtgärdsförslag redan har presenterats. Åtagandet med att ta fram metoder för att göra socioekonomiska analyser på stadsdelsnivå är klart, här ingick Våxnäs. Program och detaljplaner för seniorboenden finns i Vallargärdet, Molkom och Väse. I Skattkärr har utredningar och samtal inletts. Karlstadsborna kommer att ges bättre möjligheter till hållbara kommunikationer bland annat genom arbetet med framtidsinriktad kollektivtrafik, Karlstadsstråket, där vi befinner oss i förstudieskedet. Dialog förs med Trafikverket om att förbättra cykelförbindelserna mellan stadsdelar/tätorter och kranskommuner. Tillsammans med Trafikverket verkar vi för en utbyggnad västerut av E18. Projektet Tåg i tid är påbörjat och arbetet fortskrider. Åtagandet om att samordna varutransporter kommer att påbörjas år Viktiga händelser Båttrafik till Kristinehamn har startat i samarbete med Hammarö och Kristinehamns kommuner. Konsthallen Sandgrund Lars Lerin är invigd Upplevelsebadet, etapp 1 av Sundstabadet är öppnat Stadsutvecklingsprojektet Älvpromenaden är under utställning. Åtaganden Inom målområdet finns 29 åtaganden, varav två är klara, 25 pågår och två ännu inte är påbörjade. I arbetet med att stärka förtroendet för kommunen och med att underlätta kontakten med kommunen öppnas snart ett kontaktcenter. Verksamheten har börjat komma igång och 2013 är man i full drift. Lansering av ny webbsida karlstad.se sker under hösten Dialogen med karlstadsborna har ökat bl.a. genom facebook men också genom ökad medborgardialog i stadsutvecklingsprojekt såsom Älvpromenaden och Stadsnära odling I syfte att öka kommuninvånarnas trivsel har centrummiljön i Väse utvecklats och motsvarande arbetet är påbörjat i Edsvalla och i Skåre. Det finns nu ytterligare ett alternativ att välja på inom handikappomsorgen och kundval kommer att införas inom hemtjänsten i Molkom. Åtagandet om att genomföra en undersökning om medborgarnas syn på Karlstads stadskärna är ännu ej igång men planeras för För att öka tillgängligheten har Västra Långholmen tillgänglighetsanpassats och handikappbryggor finns även i bl.a. Mariebergsviken och Lambergstjärn. Trafiksäkerhetsarbetet har i huvudsak fokuserats på trygghet vid skolor, förskolor och oskyddade trafikanter. Trygghetsvandringar och studiecirklar har genomförts för kvinnor på Rud. Inom besöksnäringen har en värdskapsutbildning genomfört och arbete pågår med en plan för skärgårdsutveckling. Arbetet med att utveckla I2- skogen har påbörjats. Åtagandet om att kartlägga hur Karlstad ska bli känd som hållbar destination har inte genomförts eftersom det var beroende av bidrag från Vinnova.

9 Delårsbokslut januari-augusti Utbildning och kunskap En stad för alla Viktiga händelser Eleverna på Mariebergsskolan startade höstterminen i en nyrenoverad skola. Dator En till en har utvidgats till att även omfatta årskurs två på gymnasiet. Åtaganden Inom målområdet finns 24 åtaganden, varav två är klara, 19 pågår och tre inte är påbörjade. I syfte att förbättra förutsättningarna till fortsatta studier erbjuds alla som påbörjar yrkesutbildning möjlighet att komplettera till behörighet till vidare studier. En rutin för samverkan runt placerade barns skolgång är klar och implementering sker under hösten. Kartläggningen av skolmiljön i gymnasieskolan kommer att genomföras I arbetet med att höja utbildningsnivån samarbetar vi med Karlstads universitet inom framförallt naturvetenskap, teknik och friidrottens elitmiljö. Ett fjärde år för teknikprogrammet på gymnasiet har införts på försök. Förslaget om en yrkeshögskoleutbildning inom småföretagande är enligt Yrkeshögskolan inte möjligt att genomföra. Karlstad utvecklas som studentstad genom att samverkan med Karlstads universitet om bland annat praktik nu är klar. Strategin för hur kommunen ska jobba med studenter som målgrupp för tillväxt är även den klar. Arbetsformerna för Studentrådet och arbetet med att öka dialogen är under översyn. I syfte att matcha arbetsmarknadens kompetensbehov genomförs i samverkan med näringslivet en ny ansökningsomgång för nya utbildningar inom Yrkeshögskolan. Kommunen deltar aktivt i Vård- och Omsorgscollege, Servicecollege och Teknikcollege. Entreprenörskapsperspektivet håller på att förstärkas inom såväl gymnasiet som inom gymnasial vuxenutbildning och Yrkeshögskolan. Som ett led i att bättre ta tillvara karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper genomförs en översyn av arbetsformerna för pensionärsrådet och rådet för personer med funktionsnedsättning. Arbetet med att inrätta ett mångfaldsråd kommer inte att starta förrän den översynen är klar. Viktiga händelser Förslag till organisation av arbetet med Bostad först i Karlstad har godkänts. Bostad först handlar om att personer som har svårt att komma in på bostadsmarkanden får en bostad och erbjuds därefter olika former av insatser för att komma till rätta med missbruk eller psykisk ohälsa. Antalet externa placeringar utifrån LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) har ökat i jämförelse med samma period förra året, från 8 personer 2011 till 15 personer Åtaganden Inom målområdet finns 22 åtaganden, varav ett åtagande är klart, 20 pågår och ett ännu inte är påbörjat. I arbetet med att skapa förutsättningar till egen försörjning har Horisont, som är ett projekt med syfte att bryta utanförskapet för ungdomar och få dem att komma närmare studier och/eller arbete. En handlingsplan håller på att tas fram för att motverka barnfattigdomen i kommunen. För att förbättra karlstadsbornas hälsa har det bedrivits förebyggande arbete inom skuldrådgivning. Flertalet insatser görs även för att utveckla former för generellt föräldrastöd, t.ex. kommer vägledningsdokumentet Nya perspektiv införas i kommunen. Förslaget om kulturpeng är utrett. Åtagandet om att arbeta in det regionala strategidokumentet för att förebygga barns och ungas övervikt och fetma kommer att starta Karlstadsbornas möjlighet till en bostad ökar genom att den evidensbaserade modellen Bostad först införs. Arbetssättet effektiviserar arbetet mot hemlöshet. I arbetet mot diskriminering, kränkningar och våld arbetar samtliga nämnder med information och utbildning av personal. Dessutom ställs det tydliga krav på föreningar som söker stöd av kommunen att de aktivt ska motverka diskriminering och kränkningar i sin verksamhet. Samtliga nämnder arbetar även med att hbtq-utbilda sin personal. 7

10 Delårsbokslut januari-augusti Den goda gröna staden Vårda tillgångar Viktiga händelser Byggstart av ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk på Heden. Byggnationer som främjar resande med kollektivtrafik och cykel har genomförts. Åtaganden Inom målområdet finns 22 åtaganden, av dessa är fyra klara, 16 pågår och två är ännu inte påbörjade. I ansträngningarna för en minskad klimatpåverkan från energi- och transportsektorn har två projekt genomförts med Region Värmland inom energirådgivning. Det konstateras i dagsläget även att 60 procent av lastbilarna och 20 procent av övriga tunga arbetsfordon i vår organisation är biogas- eller biodieseldrivna. Arbetet med kommunens luft- och vattenkvalitet har bedrivits genom olika insatser. Här ska främst nämnas den lavinventering för att kartlägga påverkan av luftföroreningar och användningen av rötgas till fordonsgasproduktion som båda är klara. Det som inte har realiserats är byggandet av en ny snötipp som ska bidra till att minska snöupplagets negativa påverkan på vattenkvalitén. Anledningen är att en detaljplan ännu inte fastställts. Bygget beräknas dock inledas Det pågår flera åtaganden för att bevara och utveckla naturen och den biologiska mångfalden i kommunen. Det genomförs biotopvårdande åtgärder med syfte att bland annat etablera ett rikt fågelliv. I samhällsplaneringen ska hänsyn tas till natur och kulturvärden. Idag klassas samtliga nybyggnadsprojekt som lågenergihus samtidigt som varje byggnadsprojekt utvärderas utifrån möjligt användande av massivträ. Vad som dock saknas inom detta område är en metod för att hälsokonsekvensbedömningar ska tillämpas i planarbeten, något som förväntas införas Viktiga händelser Budgetramen höjdes med 25 mnkr för ökat underhåll från och med 2012, sammantaget för lokaler och gator. Genom beslut i kommunfullmäktige i september ökades budgeten tillfälligt med ytterligare 10 mnkr. Projektering för första etappen av ny huvudvattenledning från Sörmon är klar och arbetet startar i september. VA-verksamheten har fått utökad grundram med 8 mnkr för att öka förnyelsen av ledningsnätet. Insatserna har dock begränsats av att personalen har fått prioritera projekteringen av huvudvatten-ledningen. Fram till och med augusti har det varit 17 vattenläckor och 18 avloppsstopp (betydligt färre än i fjol då det var 34 läckor och 31 stopp vid samma tid och ungefär lika många året innan) Åtaganden Under 2012 finns det inte några åtaganden inom målområdet. Ett antal åtaganden kommer dock att ingå i budget för Styrsystem/kvalitetsarbete Viktiga händelser Undersökningen Kommunens kvalitet i korthet har genomförts Kommunkompasssen, SKL:s utvärdering av kommunens kvalitetsarbete har genomförts 8

11 Delårsbokslut januari-augusti Åtaganden Inom målområdet finns fem åtaganden, av dem är två klara och resterande pågår. Ett av åtagandena var att den strategiska planen ska ha varit styrande i 2012 års budgetprocess. Detta uppfylldes under våren då hela processen utgick från den nya styrmodellen. Åtagandet om att genomföra kvalitetsgranskningen Kommunkompassen är också klart. SKL:s utvärderingsverktyg visar att kommunen ligger på eller över genomsnittet inom samtliga områden jämfört med andra kommuner. De förbättringsområden som finns kommer kommunen att prioritera i det fortsatta kvalitetsarbetet. SKL: s undersökning Kommunens kvalitet i korthet har också genomförts. Den visar goda resultat inom flera områden men sämre resultat beträffande vår tillgänglighet via telefon och mejl. Detta tar vi med i förbättringsarbetet och är ett led i vårt kvalitetsarbete. Under året har åtagandet om att ta fram servicegarantier inom samtliga nämnder pågått. Servicegarantierna syftar till att informera Karlstadsborna och näringslivet om vilken servicenivå man kan förvänta sig av kommunen inom vissa verksamheter. Servicegarantierna träder i kraft innan årsskiftet 2012/2013. Arbetsgivarperspektiv Viktiga händelser Viss ökning av sjukfrånvaron under perioden, inte av den omfattningen att målet avseende frisktalen i koncernen inte kommer att uppnås men om utvecklingen fortsätter så kan målet vara i riskzonen Aktuell uppföljning av kommunens sjuktal finns redovisade på solsidan i hälsouppföljning. Införande av ett nytt personaladministrativt verksamhetssystem pågår i stor omfattning under hösten och våren Utbildningsinsatserna i koncernen kommer att vara omfattande inför bytet av nuvarande system under april månad Revidering av koncernens ledar- och medarbetarpolicy, ny policy presenteras hösten Nytt PIL-program (program för intern ledarförsörjning) har startats med 20 nya chefskandidater. Nytt Ny som chef-program och Program för erfarna chefer har startats. En ny kartläggning kring hur kommunen ligger till i förhållande till andra organisationer avseende jämställdhet har genomförts via JÄMIX, resultatet finns att hämta på solsidan. Åtaganden Inom området finns sex åtaganden. Ett är klart, fyra pågår och ett är ännu inte påbörjat. Arbete med att förbättra ledarskapet och medarbetarskapet pågår ständigt genom olika aktiviteter. Under perioden har ett utbildningsprogram i genusvetenskap och mångfald tagits fram för kommunens chefer. Utbildningarna kommer att påbörjas under hösten och åtagandet beräknas pågå under Under november 2012 kommer kommunens ledar- och medarbetarundersökning att genomföras. Vid denna LMU undersökning har kommunen en annan leverantör av undersökningen vilket medför att det i begränsad omfattning är möjligt med historiska jämförelser. Från hösten 2012 kommer undersökningen att genomföras varje år i koncernen. Kommunledningskontoret har startat upp ett arbete med ett gemensamt grundutbud av friskvård för kommunens anställda. I detta arbete ingår att ta fram ett koncept för hälsokontroller vart tredje år för kommunens anställda. Detta är ett led i att förbättra den goda hälsan bland medarbetarna. Arbetet kommer att slutföras under Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare och här ingår åtagande om översyn av lönepolicy och lönekriterier. Ett arbete med arbetsvärdering har startats upp och beräknas vara slutfört under våren Under hösten så startas Kvartalets idé, där medarbetarnas/arbetslagets idéer som gör att verksamheten förbättras och utvecklas belönas. Första prisutdelning kommer att äga rum i november Ett mål är att kommunen ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. Ett nytt program för intern ledarförsörjning med tjugo chefsaspiranter har startats i kommunen. Under hösten kommer samtliga verksamheter ha infört tidsbegränsade chefskontrakt i koncernen, detta gäller samtliga nyanställda chefer. För att jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka arbetar vi med att få in ungdomar med examen från särskolan. 9

12 Delårsbokslut januari-augusti Finansiellt perspektiv Finansieringsmålet kommer däremot inte att nås enligt prognosen. Kommunfullmäktige har dock godkänt en ökning av skulden under 2012 på den nivå som prognosen pekar mot. Åtaganden Under 2012 finns det inte några åtaganden inom målområdet. Viktiga händelser Osäkerhet om utvecklingen av den globala ekonomin i allmänhet och skuldkrisen i Sydeuropa i synnerhet skapar en osäkerhet även i vår planering. De senaste skatteprognoserna från SKL pekar mot en förbättring jämfört med budget i år men en försämring under nästa år. AFA Försäkring har tagit beslut om att återbetala 2007 och 2008 års avgifter för avtalsgruppsjukförsäkring, för vår del ger det en engångsintäkt på 74 mnkr. Ekonomiska mål Resultatmålet kommer att uppnås under året, även om det är med hjälp av återbetalningen från AFA. Samtidigt har naturligtvis nämnderna ett allmänt åtagande att driva verksamheten inom de ekonomiska ramarna. På motsvarande sätt har bolagen ett åtagande att nå upp till sina avkastningskrav. Flera nämnder har prognoser som visar relativt stora negativa budgetavvikelser, vilket är bekymmersamt inför kommande år. Beträffande bolagen finns en något blandad bild. Några verksamhetsgrenar når inte fullt upp till avkastningskraven, medan andra överträffar den nivån. 10

13 Delårsbokslut januari-augusti Koncernens ekonomi Koncernen Karlstads kommun (sammanställd redovisning) i korthet Januari - Augusti Periodens resultat (mnkr) 149,0 336,1 Nettoinvesteringar (mnkr) 542,9 543,2 Soliditet (%) 46,0 46,2 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet (%) 26,5 26,7 Not: Resultatet avser resultat efter finansiella poster. Koncernen Karlstads kommun har visat ett stabilt resultat under en följd av år. Denna utveckling har fortsatt och årets åtta första månader uppvisar ett historiskt högt resultat i koncernen på 336,1 mnkr (före bolagens bokslutsdispositioner och skatter). Till stor del är rekordresultatet en följd av engångseffekter i kommunen. Den långsiktiga finansiella kapaciteten är fortsatt god. Periodens resultat Delår 2011 Delår 2012 Periodens resultat (mnkr) 149,0 336,1 % av eget kapital vid årets början 3,5 7,6 Koncernen Karlstads kommun redovisar ett rekordhögt positivt resultat på grund av stora engångseffekter i kommunen. Resultatet efter finansiella poster för årets åtta första månader uppgår till 336,1 mnkr. Detta innebär att det egna kapitalet ökar med 7,6 %. Investeringsvolym Delår 2011 Delår 2012 Periodens nettoinvesteringar (mnkr) 542,9 543,2 Periodens nettoinvesteringar uppgick till 543,2 mnkr. De största investeringarna har gjorts inom kommunen 312,8 mnkr, Karlstads Energi AB 124,0 mnkr och Karlstads Bostads AB 65,3 mnkr. Energibolagets investeringar utgörs framför allt av starten av den nya kraftvärmepannan. För bostadsbolagets handlar det om såväl renoveringar som nyproduktion av hyreslägenheter. Soliditet Delår 2011 Helår 2011 Delår 2012 Soliditet (%) 46,0 44,8 46,2 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 26,5 24,8 26,7 Soliditeten är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Koncernens soliditet är fortsatt god och ligger för närvarande på 46,2 %. Med hänsyn tagen till pensionsåtagandet som redovisas utanför balansräkningen har soliditeten ökat något till 26,7 %. Sammanfattande analys Koncernen Karlstads kommuns positiva utveckling har fortsatt och årets åtta första månader uppvisar ett historiskt högt resultat i koncernen på 336,1 mnkr (före bolagens bokslutsdispositioner och skatter). Till stor del är dock rekordresultatet en följd av engångseffekter i kommunen. Den långsiktiga finansiella kapaciteten är fortsatt god. 11

14 Delårsbokslut januari-augusti Kommunens ekonomi Kommunens ekonomiska utfall och ställning i korthet Januari - Augusti Periodens resultat (mnkr) Resultat i procent av skatter och utjämning 3,3 9,1 Resultat efter avstämning mot balanskravet (mnkr) Bruttoinvesteringar (mnkr) Förändring av nettolåneskuld Soliditet 47,1 47,2 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 22,9 22,9 Kommunens delårsresultat är betydligt högre än föregående år. Balanskravet och kommunens resultatmål uppnås med god marginal. Resultatet i procent av skatter och utjämning uppgår till 9,1 % under 2012 jämfört med 3,3 % förra året. I periodens positiva resultat ingår ett antal engångposter. Här avses 62 mnkr i reavinster samt 74 mnkr i form av återbetalda premier för avtalsgruppsjukförsäkring från AFA Försäkring. Med hänsyn taget till dessa poster återstår drygt 100 mnkr av resultatet. Periodens bruttoinvesteringar ligger på en fortsatt hög nivå. Investeringsnivån har minskat med 9 mnkr jämfört med förra året. Soliditeten har förbättrats marginellt jämfört med årsskiftet främst till följd av en högre resultatnivå. Med hänsyn taget till det totala pensionsåtagandet blir kommunens soliditet 22,9. Finansiell analys - fyra aspekter I nedanstående avsnitt görs en analys av kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. Analysen bygger på fyra perspektiv: det ekonomiska resultatet kapacitetsutvecklingen riskförhållanden kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal. RESULTAT I ett första läge kartläggs periodens resultat och dess orsaker. Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under perioden? Under detta perspektiv analyseras också investeringar och dess utveckling. Periodens resultat Periodens resultat (mnkr) % av skatteintäkt, bidrag, utjämning 3,3 9,1 % av eget kapital vid årets början 2,3 6,5 Kommunens delårsresultat visar en avsevärd resultatförbättring jämfört med förra året. Resultatet motsvarar 9,1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning och det egna kapitalet har ökat med 6,5 %. Avstämning av balanskravet (belopp i mnkr) Periodens resultat avgår realisationsvinster Avstämning mot balanskravet justering jämförelsestörande poster - övriga jämförelsestörande poster 0-74 Underliggande resultat Det lagstadgade balanskravet avser resultatet i årsredovisningen och inte delårsresultatet. Det är ändå av intresse att göra en avstämning för perioden eftersom det ger en indikation om utfallet även för helår. Resultatet justeras för reavinster, som inte får tillgodoräknas vid avstämningen. Årets reavinst är betydligt högre än föregående år och genereras i huvudsak av friköp av småhustomter. Resultatnivån är betydligt högre än förra året och balanskravet uppnås med god marginal. I tabellen har periodens resultat justerats med en jämförelsestörande post på 74 mnkr som avser återbetalning av premier för 12

15 Delårsbokslut januari-augusti avtalsgruppsjukförsäkring från AFA Försäkring. I det underliggande resultatet för 2011 ingår höga intäkter för elproduktion, medan det i årets underliggande resultat ingår ovanligt höga exploateringsintäkter. Det underliggande resultatet enligt tabellen ligger betydligt närmare resultatet för samma period Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkt och utjämning, ökning (mnkr) Nettokostnad ökning (mnkr) Procentuell förändring, skatteintäkt mm 2,6 % 3,2 % Procentuell förändring, nettokostnad 6,7 % -2,6 % Skatteintäkter och utjämning har ökat betydligt mer än verksamhetens nettokostnad. Den senare har till och med minskat. Minskningen hänger till stor del samman med tidigare omnämnda engångsposter. Utan dessa poster hade nettokostnaden ökat med 2,9 %. Nettokostnadsandel Andel av skatteintäkter och utjämning % Verksamhet Avskrivningar 5 5 Finansnetto 0 0 Totalt Detta nyckeltal har koppling till nyckeltal som beskrivits i tidigare avsnitt. Den andel av skatteintäkterna som inte tas i anspråk av driftkostnader, alltså 9,1 %, utgör årets resultat. Nettokostnadens andel av dessa intäkter har under perioden minskat eftersom skatteintäkter och bidrag i år ökar mer än verksamhetens nettokostnad. Investeringsvolym (belopp i mnkr) Periodens bruttoinvesteringar Periodens bruttoinvesteringar ligger på en fortsatt hög nivå och uppgår till 313 mnkr, vilket är 9 mnkr lägre jämfört med föregående år. De största enskilda investeringarna under perioden är om- och tillbyggnad av Sundsta badhus samt ombyggnad av Mariebergsskolan. Teknik- och fastighetsnämndens bruttoinvesteringar för den skattefinansierade verksamheten uppgår till drygt 235 mnkr och VAverken svarar för drygt 16 mnkr. I beloppet ingår investeringar i exploateringsområden. En utförligare beskrivning av de större investeringarna redovisas under avsnittet Investeringsredovisning. KAPACITET Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för kommande lågkonjunkturer. Soliditet Delår 2011 Bokslut 2011 Delår 2012 Soliditet (%) 47,1 46,1 47,2 Soliditet inkl hela pensionsåtagandet 22,9 21,1 22,9 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Förbättringen jämfört med bokslutet förklaras framför allt av den höga resultatnivån. RISK Under det tredje perspektivet risk analyseras kommunens finansiella riskexponering. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Finansiella tillgångar (belopp i mnkr) Delår 2011 Bokslut 2011 Delår 2012 Aktier mm Långfristig utlåning Kortfristig utlåning Likvida medel Totalt De finansiella tillgångarna har ökat jämfört med årsskiftet till följd av en tillfälligt större likviditet. En omklassificering har skett av utlåningen till Vindpark Vänern Kraft AB från kort- till långfristig. 13

16 Delårsbokslut januari-augusti Finansiella skulder (belopp i mnkr) Delår 2011 Bokslut 2011 Delår 2012 Långfristiga lån Kortfristiga lån Koncernkonto Totalt De totala finansiella skulderna har ökat i syfte att tillfälligt stärka likviditeten. Kortfristiga lån utgörs av kommuncertifikat. Dessa emitteras i syfte att minska upplåningskostnaden. Utestående volymer kan variera avsevärt under året. Pensionsåtagande (belopp i mnkr) Delår 2011 Bokslut 2011 Delår 2012 Avsättning till pensioner Pensionsförpliktelser före Summa pensionsförpliktelser (återlån) Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket innebär att större delen av skulden tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Det totala pensionsåtagandet har ökat med drygt 50 mnkr under perioden. Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet, utan hela förpliktelsen har återlånats i verksamheten. Härigenom begränsas kommunens låneskuld. Borgensåtagande (belopp i mnkr) Delår 2011 Bokslut 2011 Delår 2012 Helägda bolag Värmlandskraft-OKG delägarna Bostadsrättsföreningar Övriga Totalt Borgensåtagandet har ökat med drygt 50 mnkr genom att kommunen har gått i borgen för det helägda bolaget Karlstads Energi AB. Åtagandet avser kostnader för en eventuell förtida avveckling av avfallsdeponin. KONTROLL Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Avstämning av ekonomiska mål Resultatmålet Skatter och generella statsbidrag (mnkr) Resultatmål (2 %) Periodens resultat (just för övervinst el 2011 och reavinst 2012) Vid avstämning mot resultatmålet ska justering ske för reavinster. Dessutom får högst 45 mnkr av elproduktionens intäkter räknas med, vilket motsvarar 30 mnkr för perioden. Här har ingen justering skett i 2012 års delårsbokslut p g a lägre resultat avseende elproduktionen. Kommunens ekonomiska mål avser utfallet i årsredovisningen, i likhet med vad som gäller för balanskravet. Det är ändå av intresse att göra en avstämning för perioden eftersom avstämningen även ger en indikation om utfallet för helår. Årets delårsresultat ligger betydligt högre än resultatmålet. Resultatet för perioden ligger hela 123 mnkr över resultatmålet. Resultatmålet är naturligtvis viktigt, men det ska bedömas tillsammans med finansieringsmålet för att kunna ligga till grund för bedömningen av huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning. Avstämning av ekonomiska mål Finansieringsmålet Finansieringsmålet innebär att kommunens nettoskuld, inräknat hela pensionsåtagandet, inte ska öka. Avstämning sker genom att summera samtliga finansiella skulder och samtliga finansiella tillgångar inkl. kassa. I delårsbokslutet gör vi dock en förenklad avstämning genom att jämföra investeringarna med de medel som skapas från den löpande verksamheten (resultaträkningen). 14

17 Delårsbokslut januari-augusti Avstämning av finansieringsmålet (mnkr) (belopp i mnkr) Periodens resultat Avskrivningar Medel från den löpande verksamheten Investeringar netto Lånebehov (minustecken: minskat behov) Ansvarsförbindelse, förändrad skuld Avstämning mot finansieringsmålet Avstämningen visar att lånebehovet minskar med 93 mnkr. Skulden inom ansvarsförbindelsen (pension intjänad före 1998) ökar däremot med närmare 25 mnkr. Kommunens nettoskuld har under perioden minskat med 68 mnkr. Vid avstämning av finansieringsmålet ska en uppdelning ske mellan den skattefinansierade och den avgiftsfinansierade verksamheten. Vid delårsbokslutet visar det sig att den avgiftsfinansierade delen bara har en marginell påverkan: Uppdelning skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet, skuldförändring (belopp i mnkr Skattefinansierad Avgiftsfinansierad 13-1 Total skuldökning

18 Delårsbokslut januari-augusti Resultaträkning Koncern Koncern Kommun Kommun jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug Belopp i mnkr Verksamhetens intäkter not 1) 1 926, ,7 960, ,8 Verksamhetens kostnader not 2-3) , , , ,1 Avskrivningar not 4) -277,8-284,0-134,3-144,1 Verksamhetens nettokostnader , , , ,4 Skatteintäkter not 5 ) 2 202, , , ,9 Statsbidrag, utjämning not 6 ) 335,3 326,2 335,3 326,2 Finansiella intäkter not 7 ) 24,9 29,8 75,7 82,0 Finansiella kostnader not 8 ) -92,2-88,9-73,5-70,5 Resultat före extraordinära poster 149,0 336,1 83,2 237,2 Periodens resultat not 9) 149,0 336,1 83,2 237,2 16

19 Delårsbokslut januari-augusti Kassaflödesanalys Koncern Koncern Kommun Kommun jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug Belopp i mnkr Den löpande verksamheten Resultat före extraordinära poster 149,0 336,1 83,2 237,2 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet not 10) 298,2 313,6 154,1 170,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 447,2 649,7 237,3 408,1 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet not 11) -231,3-188,2-162,2-153,5 I Kassaflöde från den löpande verksamheten 215,9 461,5 75,1 254,6 Investeringsverksamheten Förvärv av immatriella anläggningstillgångar not 12) -2,5-1,1-2,3-1,1 Förvärv av materiella anläggningstillgångar not 12) -510,5-508,4-289,8-278,0 Förvärv av materiella anläggning. exploatering not 12) -29,9-33,7-29,9-33,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar not 13) 3,6 38,7 3,6 38,7 Förvärv finansiella anläggningstillgångar - -19, ,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar - 1,4-1,4 Investeringsbidrag 9,1 4,1 9,1 4,1 II Kassaflöde från investeringsverksamheten -530,2-518,0-309,3-287,6 Finansieringsverksamheten Erhållet inträdeskapital i kommunalförbund 0,2 Utlåning Utlåning/Ökning långfristiga fordringar -10,3-96,1-312,3-225,0 Kortfristig utlåning, ökning(-) minskning(+) 2,4 72,1-15,4 257,8 Upplåning Amortering av låneskulder -244,6-106,1-0,9-46,1 Kortfristig upplåning, ökning(+) minskning(-) 434,7 377,3 436,2 238,9 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 182,4 247,2 107,6 225,6 Förändring av likvida medel (I+II+III) -131,9 190,7-126,6 192,6 Likvida medel vid årets början 173,8 230,8 128,1 194,0 Likvida medel vid årets slut 41,9 421,5 1,5 386,6 17

20 Delårsbokslut januari-augusti Balansräkning Koncern Koncern Kommun Kommun 31-aug 31-aug 31-aug 31-aug Belopp i mnkr Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar not 14) 7,0 5,9 5,5 4,6 Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggn o tekn anläggn not 15) 7 925, , , ,2 - Maskiner och inventarier not 16) 213,3 241,5 149,8 162,9 - Bostads- o underhållslånepost 13,1 12,3 - - Finansiella anläggningatillgångar - Aktier, andelar mm not 17) 45,4 45,5 346,2 347,8 - Uppskjuten skattefordran 4,3 6, Andra långfristiga fordringar not 18) 556,4 447, , ,6 Summa anläggningstillgångar 8 765, , , ,1 Omsättningstillgångar Förråd 67,3 61,1 0,8 0,8 Kortfristiga fordringar not 19) 706,7 730,1 762,6 541,8 Kortfristiga placeringar 24,8 28,7 - - Kassa och bank not 20) 41,9 421,5 1,5 386,6 Summa omsättningstillgångar 840, ,4 764,9 929,2 Summa tillgångar 9 606, , , ,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital not 21) 4 418, , , ,6 - därav årets resultat 149,0 336,1 83,2 237,2 Summa eget kapital 4 418, , , ,6 Avsättningar Avsättningar för pensioner not 26) 228,7 285,2 212,2 265,2 Övriga avsättningar not 22) 299,4 320,3 16,0 12,5 Summa avsättningar 528,1 605,5 228,2 277,7 Skulder Långfristiga skulder not 23) 2 335, , , ,4 Kortfristiga skulder not 24) 2 324, , , ,6 Summa skulder 4 659, , , ,0 Summa skulder och eget kapital 9 606, , , ,3 Ställda panter och borgensförbindelser Borgensförbindelser not 25) 476,9 529,3 476,9 529,3 Pensionsförpliktelser not 26) 1 870, , , ,9 Kraftproduktionsanläggningar not 27) Solidarisk borgen not 28) 18

21 Nothänvisningar Resultaträkning (belopp i mnkr) Delårsbokslut januari-augusti Koncernen 2011 Koncernen 2012 Kommunen 2011 Kommunen 2012 Not 1) Verksamhetens intäkter Försäljning mm 356,1 475,2 252,4 381,1 Taxor, avgifter 280,5 296,0 202,9 211,7 Elverksamhet, fjärrvärme 558,5 459,5 117,8 71,6 Hyror och arrenden 439,1 445,5 109,6 109,6 Driftbidrag 291,8 354,5 277,7 339,8 Summa 1 926, ,7 960, ,8 Varav jämförelsestörande post 74,2 återbetalning premie AFA Försäkring Not 2) Verksamhetens kostnad Personalkostnader 2 208, , , ,0 Inköp av el o vatten mm för distribution 427,8 323,5 71,5 77,9 Material och tjänster 977, ,4 869,8 916,7 Lokalkostnader, fastighetsförvaltning 211,9 223,6 180,9 184,4 Bidrag och transfereringar 145,3 151,1 145,3 151,1 Summa 3 970, , , ,1 Not 3) Pensionsförpliktelse enl. blandad modell I verksamhetens kostnader ingår: - årets nyintjänade pensionsförmåner 77,9 96,4 - utbetalning av pensioner 66,6 73,3 I finansiella kostn ingår ränta för pension 4,9 9,9 Summa i 149,4 179,6 Not 4) Avskrivningar Immateriella tillgångar 1,9 2,0 1,7 1,8 Byggnad, mark o tekn.anläggningar 238,8 242,6 106,2 114,8 Inventarier 36,6 38,9 26,4 27,5 Balanslåneposter 0,5 0,5 - - Summa 277,8 284,0 134,3 144,1 Not 5) Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 2 155, , , ,5 Slutavräkning föregående år 8,1 6,2 8,1 6,2 Prognos slutavräkning innevarande år 39,5 34,2 39,5 34,2 Summa 2 202, , , ,9 Utdebiteringen i Karlstads kommun är 21:75 per skattekrona. Not 6) Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 359,5 387,6 359,5 387,6 Regleringsbidrag/avgift 58,4 28,4 58,4 28,4 Kostnadsutjämning -148,0-158,0-148,0-158,0 Utjämningsavgift LSS -19,5-21,9-19,5-21,9 Kommunal fastighetsavgift 84,9 90,1 84,9 90,1 Summa 335,3 326,2 335,3 326,2 19

22 Delårsbokslut januari-augusti Koncernen 2011 Koncernen 2012 Kommunen 2011 Kommunen 2012 Not 7) Finansiella intäkter Räntor på koncernkonto mm 6,7 4,4 5,8 4,7 Utlämnade lån kommunala företag 1,7 2,4 51,4 53,7 Utlämnade lån övriga 3,1 1,4 3,1 1,4 Reavinster aktier - 4,5-4,5 Derivat 9,9 7,6 9,9 7,6 Övriga finansiella intäkter 3,5 9,5 5,5 10,1 Summa 24,9 29,8 75,7 82,0 Not 8) Finansiella kostnader Räntor på långfristiga lån 52,4 61,7 33,6 43,3 Räntor på koncernkonto 2,2-0,9 2,2-0,9 Ränta finansiell leasing 0,2 0,2 0,2 0,2 Räntor på pensionsskuld 4,8 9,9 4,8 9,9 Ränta deponi - 0,5-0,5 Ränta under byggnadstid -1,5-3,4-1,5-3,4 Kommuncertifikat 14,8 6,5 14,8 6,5 Derivat 19,0 14,0 19,0 14,0 Övriga finansiella kostnader 0,3 0,4 0,4 0,4 Summa 92,2 88,9 73,5 70,5 Ränta deponi redovisades 2011 i not 2 Verksamhetens kostnader Not 9) Periodens resultat Skattefinansierad verksamhet 81,1 237,2 Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) 2,1 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner 149,0 336,1 237,2 Summa 149,0 336,1 83,2 237,2 Avstämning av balanskravet Periodens resultat 83,2 237,2 Avgår realisationsvinster 10,4 61,7 Justerat resultat 72,8 175,5 Kassaflödesanalys (belopp i mnkr) Not 10) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 277,8 284,0 134,3 144,1 Periodiserat investeringsbidrag -0,2-0,3-0,2-0,3 Ökning av pensionsskuld 19,7 28,7 19,9 26,7 Övrig justering 0,9 1,2 0,1 0,4 Summa 298,2 313,6 154,1 170,9 Not 11) Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökn.(-)Minskn(+) av varulager 13,3 15,4 30,4 0,4 Ökn.(-)Minskn(+) av rörelsefordringar 32,1 10,8-84,7-11,4 Ökn.(-)Minskn(+)av kortfrist.placeringar -1,8-3,2 - - Ökn.(+)Minskn(-) av rörelseskulder -274,9-211,2-107,9-142,5 Summa -231,3-188,2-162,2-153,5 20

23 Delårsbokslut januari-augusti Koncernen 2011 Koncernen 2012 Kommunen 2011 Kommunen 2012 Not 12) Bruttoinvesteringar immateriella o materiella anl. Immateriella 2,5 1,4 2,3 1,1 Kommunen materiella 289,8 278,0 289,8 278,0 Kommunen invest. exploateringsverks. 29,9 33,7 29,9 33,7 Elnät AB 16,7 18,9 - - Energi AB 67,4 124,0 - - KBAB 125,0 65,3 - - Stiftelsen Karlstadshus 2,5 3,8 - - Övriga företag 9,1 18,1 - - Summa 542,9 543,2 322,0 312,8 Not 13) Försäljning av anläggningstillgångar Fastighetsförsäljning 3,6 38,6 3,6 38,6 Försäljning maskiner o inventarier - 0,1-0,1 Summa 3,6 38,7 3,6 38,7 Balansräkning (belopp i mnkr) Not 14) Immateriella tillgångar Anskaffningsvärde ,1 13,6 8,6 11,7 Investerat under året 2,6 1,1 2,3 1,1 Ack. avskrivning 1.1-3,8-6,8-3,7-6,4 Avskrivet under året -1,9-2,0-1,7-1,8 Bokfört värde 31/8 7,0 5,9 5,5 4,6 Not 15) Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde , , , ,5 Investerat under året, brutto 512,1 724,3 288,8 280,2 Omklassificering -13,7-235,0 - - Avyttrat, utrangerat -0,8 - - Ack. avskrivning , , , ,1 Avskrivet under året -238,8-242,6-106,2-114,8 Avskrivning avyttrat, utrangerat 0,6 0,6 0,1 - Sålt under året -3,6-38,7-3,6-38,6 Bokfört värde 31/ , , , ,2 Not 16) Maskiner o inventarier Anskaffningsvärde ,5 784,4 527,9 580,7 Investerat under året 42,0 52,9 30,9 31,6 Avyttrat utrangerat -1,2-2,1 - - Ack. avskrivning ,4-556,1-382,6-421,9 Avskrivet under året -36,6-38,9-26,4-27,5 Avskrivning avyttrat, utrangerat 1,3-0,1 Sålt under året 0,0 0,0 - -0,1 Bokfört värde 31/8 213,3 241,5 149,8 162,9 21