Handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd

Transkript

1 Handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd Den 1 mars 2009 tillsatte dekanus en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta konkreta åtgärdsförslag i enlighet med den handlingsplan för hur Pedagogiska fakulteten hanterar och stöder studerande i behov av särskilt stöd som utarbetats av arbetsgrupp 1 år Arbetsgrupp 2 har bestått av: Karin Linnanmäki, ordförande Mårten Björkgren Christel Sundqvist Anne Uppgård Nina Kallio, sekreterare Arbetsgruppen har sammankommit till 8 möten. Arbetsgruppen har strävat efter att konkret lista studerandes och lärares rättigheter och skyldigheter samt ge anvisningar för hur studerande och lärare går tillväga i olika situationer. Sakkunniga har inbjudits för att tematiken skulle belysas från olika håll. Rapporten är indelad i fem avsnitt. Först ges en allmän bakgrund till behovet av en konkret handlingsplan. De två följande avsnitten, som fokuserar på läs- och skrivsvårigheter och psykisk ohälsa, utgör den egentliga handlingsplanen. I de två avsnitten ingår utdrag från den tidigare handlingsplanen. Utdragen, som kursiverats i texten, har utgjort grunden för gruppens arbete. Efter utdragen följer i respektive avsnitt en kort begreppsutredning. Därefter presenteras arbetsgruppens kommentarer och rekommendationer. De båda avsnitten avslutas med en komprimerad tablå över studerandes, föreläsares eller egenlärares, fakultetens eller Åbo Akademis ansvar vid stödåtgärder. I de två sista avsnitten ger arbetsgruppen förslag på fortsatt arbete för att studierna vid fakulteten skall göras tillgängliga för studerande med olika typer av funktionshinder samt lyfter fram hur egenlärare och annan övrig personal kan agera i linje med den föreslagna handlingsplanen.

2 1. HANDLINGSPLAN 1.1. Bakgrund Förenta Nationerna har ända sedan deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948 godkänt konventioner, utfärdat resolutioner, antagit standardregler och utgett rekommendationer gällande funktionshindrade personers rättigheter. Den undertecknades Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Finland har undertecknat konventionen Artikel 9 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller tillgänglighet, dvs. åtgärder som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och delta i samhället på alla livets områden på samma villkor som andra. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s handikappklassifikation, från 1980, är handikappbegreppet avhängigt miljön. Med handikapp avses en person som av psykiska och fysiska skäl har betydande svårigheter att klara den dagliga livsföringen. Handikappbegreppet uttrycker en relation mellan människor och miljö. De svårigheter som uppträder för människorna är därmed situationsbundna. En person kan således vara funktionshindrad i en miljö men inte i en annan. I en ur tillgänglighetsaspekter tillfredsställande miljö är en person inte handikappad även om funktionsnedsättningen finns kvar hos den enskilda. Jämlikhet är på nationell nivå garanterad för personer med funktionshinder i Finlands grundlag. I 6 i grundlagen anges: Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Möjligheterna till utbildning på högskolenivå för personer med funktionshinder har utretts på nationell nivå inom det s.k. ESOK-projektet (Esteetön opiskelu korkea-asteen oppilaitoksissa). ESOK stöder tillgänglighetsarbete vid alla högskolor, arrangerar utbildningar samt utarbetar riktlinjer och rekommendationer i frågor om fysiska, psykiska och sociala hinder för studier inom högre utbildning. En tillgänglig högskola beaktar mångfalden bland de studerande såväl i verksamheten som i planeringen av studiemiljön: byggnader, läromedel, undervisningsmetoder och attityder. Delaktighet och mångfald ses som en tillgång. Även i Åbo Akademis likabehandlingsplan lyfts lika möjligheter till studier tydligt fram: Åbo Akademi strävar efter att alla inom sitt arbete och sina studier skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder, sjukdom eller hälsotillstånd. (---) Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller sociala begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan t.ex. gälla rörelsehinder, syn- eller hörselskador, tal- och inlärningssvårigheter, utvecklingsstörning, psykisk sjukdom eller andra sjukdomar. (s. 13) "Ett tillgängligt universitet innebär att en person oberoende av speciella egenskaper kan fungera jämlikt i den fysiska, sociala och psykiska omgivningen". (s. 14) "En kartläggning för att synliggöra behoven för den sociala och psykiska tillgängligheten vid Åbo Akademi bör övervägas i syfte att skapa en universitetsgemenskap där också de som behöver speciella hjälpmedel eller stöd utan hinder kan delta i studier och arbete". (s. 14). Arbetsgruppen har för PF:s del påbörjat detta arbete.

3 Målet med föreliggande handlingsplan är att öka tillgängligheten och anpassningen av utbildningen för studerande med behov av särskilt stöd vid Pedagogiska fakulteten. Studerande med funktionshinder skall ha samma möjligheter som andra att delta i utbildningen. Studerande med funktionshinder har rätt till full delaktighet, respekt och gott bemötande Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi Den första arbetsgruppen har inlett arbetet och följande utdrag fungerar som en sammanfattning. "Bland studerande vid Pedagogiska fakulteten finns personer som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. En del av dessa studerande har fått diagnos för sina svårigheter redan i grundläggande utbildning och i gymnasium. Studentexamensnämnden har mycket strikta regler för hur examinander kan ges tillstånd till särskilda arrangemang, till exempel förlängd tid eller avläggande av prov med dator, och det är därför självklart att gymnasierna uppmuntrat samtliga diagnostiserade studerande att skaffa sig alla nödvändiga intyg inför studentproven. Det är således många examinander årligen som skriver proven genom särskilda arrangemang. Vi vet att flera av dessa söker in till fakulteten och det är rimligt att anta att studerande som har andra typer av problem än de muntliga och sociala, även antas för studier. " Begrepp Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi är funktionshinder som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. Termen specifika läs- och skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd som dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter kan ha många olika orsaker t.ex. ovana, svag motivation, koncentrationssvårigheter eller dyslexi. Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, vilken ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor och trots möjligheter till effektiv undervisning. (International Dyslexia Association, 2002) Sekundära konsekvenser av dyslexi kan yttra sig på samma sätt som övriga former av läs- och skrivsvårigheter: problem med läsförståelse, begränsad läserfarenhet, ett snävt ordförråd och osäkerhet att formulera sig i skrift är exempel på följder. Arbetsgruppens kommentarer och rekommendationer Utgångsläget för vårt arbete har varit att det finns personer bland våra studerande som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. En del av dessa studerande har redan intyg från tidigare medan en del borde utredas. Det är rimligt att förutsätta att även Pedagogiska

4 fakulteten har minst samma stödåtgärder tillgängliga som studerande erhåller vid studentskrivningarna. Alla studerande vid Åbo Akademi tilldelas en egenlärare direkt i början av studierna. Egenläraren uppmuntrar sina egenstuderande att lämna in eventuella intyg i början av studierna. Intyget lämnas in till fakultetens studierådgivare som informerar dels Centret för språk och kommunikation dels studerandens egenlärare. För att studerande skall lämna in sina intyg är det önskvärt att det tydligt framgår vilka rättigheter och vilket stöd de kan få genom att lämna in intyget. Vidare föreslås att skrivstödet ytterligare utvecklas vid Åbo Akademi Vasa. Centret för språk och kommunikation kunde tillsammans med Vasa specialpedagogiska center samarbeta kring dessa frågor. Arbetsgruppen föreslår att Centret för språk och kommunikation skickar studerande, både de som har intyg och de som anses vara i behov av en utredning, vidare till Vasa specialpedagogiska center. Vidare föreslår arbetsgruppen att Vasa specialpedagogiska center kunde erbjuda skrivverkstäder för studerande som behöver särskilt stöd. När föreläsare upplever att studerande har problem med skriftliga uppgifter uppmanar föreläsaren studerande att kontakta fakultetens studierådgivare som slussar studerande vidare. Studerande med eventuella läs- och skrivsvårigheter kan genomgå en utredning vid Vasa specialpedagogiska center. Detta förutsätter att Vasa specialpedagogiska center får finansiering för dylik verksamhet. Studerande efterlyser i olika sammanhang respons på studierna. Respons skulle vara betydelsefull för alla studerande, men i synnerhet för studerande med läs- och skrivsvårigheter. Respons är speciellt viktig när studerande underkänns. Studerande bör då få respons på vad hon eller han skall arbeta med och tänka på inför nästa tentamenstillfälle eller nästa gång ett arbete skall lämnas in. Mot denna bakgrund föreslår arbetsgruppen att pedagogiska fakulteten utvecklar responskulturen när det gäller vägledning av studerande i skriftliga arbeten. Studerande efterlyser även möjlighet att få tillgång till lärares föreläsningsunderlag. För många studerande med läs- och skrivsvårigheter är det lättare att följa med i undervisningen om de inte behöver sätta ner mycket energi på att göra anteckningar. Ett möjligt sätt för lärare att underlätta för dessa studerande är att ha kursmaterial på t.ex. Moodle. Vidare rekommenderas att en förteckning över inlämningsuppgifter delas ut redan vid kursstarten för att studerande skall få möjlighet att planera sina studier och sin arbetstid. Detta skulle vara värdefullt för alla studerande, men i synnerhet för studerande med läs- och skrivsvårigheter eftersom deras problematik förutsätter noggrann planering av tidsanvändningen. Pedagogiska fakulteten kunde med fördel överväga på vilket sätt fakulteten hanterar frånvaro. För studerande med läs- och skrivproblematik är skrivarbeten extra arbetsdryga, varför flexibla möjligheter kunde utvecklas. Föreläsarna föreslås i samråd med studerande komma överens om en rimlig form för komplettering av frånvaro. Kandidatavhandlingen är det skrivarbete som orsakar mest problem för studerande, följt av pro graduavhandling och mognadsprov, enligt Centret för språk och kommunikation. För att

5 underlätta för alla studerande, men för studerande med läs- och skrivproblematik i synnerhet, bör kraven på de skriftliga arbetena framgå och tydliggöras redan under det första studieåret. I språkinstruktionen finns inga formella hinder för att studerande skall kunna skriva mognadsprov på dator. I tentamensinstruktionen för Åbo Akademi 10 står "Studerande får använda hjälpmedel vid tentamen om denna rätt anges på tentamensuppgiften eller på annat av fakulteten godtaget sätt. /.../ Mobiltelefon eller därmed jämförbar elektronik får inte användas under tentamen." Därmed torde det inte heller i tentamensinstruktionen finnas formella hinder för att studerande skall kunna använda dator under tentamen. Pedagogiska fakulteten kunde ge studerande med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi möjlighet att skriva både tentamina och mognadsprov på dator. Datorn bör vara en skrivdator som inte är nätkopplad. Arbetsgruppen föreslår vidare att pedagogiska fakulteten borde diskutera flexibelt tenterande. Flexibilitet i tenterandet kunde ske till exempel genom alternativa tentamensformer, muntlig komplettering i samband med tentamen, förlängd tentamenstid etc. Studerande med intyg över läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kunde förslagsvis erhålla förlängd lånetid på böcker vid Tritonia. Vid Tritonia utarbetas ett system gällande service för studerande med särskilda behov. I planerna ingår möjlighet till förlängd lånetid och information om inlästa böcker. Detta servicesystem förutsätter dock kontaktperson(er) vid Åbo Akademi Vasa och ett fungerande system för hantering av studerandenas intyg. Åbo Akademis webbsidor kunde bli mera lättillgängliga för olika grupper av studerande. Det kunde t.ex. finnas möjlighet att lyssna på webbinnehållet.

6 Studerandes möjligheter och ansvar: - lämna in intyg till studierådgivaren och diskutera behovet av stöd - begära möjlighet att skriva tentamen och/eller mognadsprov på dator - begära förlängd tentamenstid i samband med anmälan till tentamen Personalens ansvar: - redan i kursplaneringen tillgodose att kursen är tillgänglig för alla - hantera studerandes intyg smidigt så att endast berörda parter tar del av det - dela ut förteckning över inlämningsuppgifter vid kursstart - ge studerande möjlighet att ta del av föreläsningsunderlag i förväg. - informera studerande om att kandidatarbetsskrivandet kan ta mera tid än 6 sp i och med att det är ett övningsarbete - uppmuntra studerande att lämna in sina intyg över läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi Fakultetens ansvar: - ge rätt till förlängd tentamenstid - ge studerande möjlighet att skriva tentamina och mognadsprov på dator - se till att handlingsplanen för studerande i behov av särskilt stöd uppdateras och utvecklas Utvecklingsmöjligheter: - alternativa tentamensformer - flexibilitet i tenterandet - muntlig komplettering i samband med tentamen - stavningskontroll på studerandedatorer - skrivstödet utvecklas - förlängd lånetid vid biblioteket - utveckla stödet till studerande från Vasa specialpedagogiska center - utveckla tillgängligheten till information på Åbo Akademis webbplats t.ex. hörsidor - utreda möjligheten att skriva mognadsprov med stavningskontroll

7 1.3. Psykiska ohälsa Den första arbetsgruppen har inlett arbetet och följande text är ett utdrag ur den handlingsplanen. "Fakulteten vill med handlingsplanens hjälp nå ut till de studerande som mår psykiskt dåligt. Adekvat och aktuell information om den hjälp som finns är avgörande. Informationen bör finnas lättillgänglig och vara tydlig. Studerande som mår dåligt saknar kanske egen initiativförmåga och därför är det viktigt att både personalen och alla studerande känner till de stödåtgärder och den handlingsplan som finns tillgänglig. Eftersom egenläraren är den ur personalen som genom samtal kan ha god möjlighet att upptäcka studerande som behöver få hjälp så är egenläraren i nyckelposition avseende kunskap om tillbuds stående stödfunktioner. Egenläraren är också den som naturligt kan ta kontakt med den/de studerande ur den egna gruppen som uteblir och egenläraren blir på så vis en viktig kontakt i arbetet med att hjälpa dessa studerande vidare. Även de som ansvarar för kandidat- och magisterseminarierna kan vara i nyckelpositioner när det gäller att upptäcka och reagera på studerande som behöver särskilt stöd och hjälp." Begrepp Psykisk ohälsa är ett mångfacetterat begrepp som ofta används som ett övergripande begrepp. Det kan handla om allt från lindrigare depressioner och ångest till allvarligare psykiska störningar eller psykisk sjukdom. Även missbruk av olika former ryms inom begreppet. Psykisk ohälsa kan beskrivas som subjektivt upplevda besvär av psykisk karaktär. Besvären kan vara av tillfällig art och behöver inte ha samband med psykisk sjukdom eller psykisk störning. Med psykisk sjukdom avses allvarligare psykiska avvikelser som kännetecknas av förvrängd verklighetsuppfattning. Oftast kan debuttiden fastställas. Begreppet psykisk störning är något vidare och förutsätter inte förvrängd verklighetsuppfattning eller en klar debuttid. Arbetsgruppens kommentarer och rekommendationer Enligt Undervisningsministeriets Barn och ungdomspolitiska utvecklingsprogram uppvisar en fjärdedel av alla studerande tecken på psykisk ohälsa. Psykiska symptom och sjukdomar är den största sjukdomsgruppen av alla som sänker förmågan att studera. Som typiska symptom nämns depression, olika slag av ångest, stressymptom och ätstörningar. Många psykiska störningar och sjudomar debuterar hos individen i 20 års ålder. Erfarenheten vid fakulteten är att det finns studerande som uppvisar tecken på psykisk ohälsa. Det som upplevs som det vanligaste är stressrelaterade symptom men även andra former av psykisk ohälsa förekommer bland studerande. Det stöd som finns att tillgå för studerande som själv upplever eller uppvisar tecken på psykisk ohälsa är i första hand Studenthälsovården. Vid Studenthälsovården i Vasa finns i nuläget två psykologer och en psykiater. Det finns även dagligen möjlighet till akuta tider. Egenläraren, eller någon annan i personalen, som upplever oro gällande en studerandes psykiska välbefinnande föreslås i första hand diskutera med studerande. Tidigt insatt stöd av professionella är viktigt och egenlärarens uppgift är därför främst att lyssna samt att uppmana studerande att kontakta Studenthälsovården. För studerande kan det vara en oöverkomlig barriär att ta kontakt med psykolog. Det kan rekommenderas att studerande först kontaktar hälsovårdare för psykisk första hjälp för att därifrån sedan sändas vidare till psykolog.

8 Vid fortsatt oro är det även möjligt för egenläraren att konsultera kollegor eller personal vid Studenthälsovården. Kontakten till Studenthälsovården kan i första hand tas via hälsovårdare under telefontid. Det är även möjligt att lämna ringbud till psykolog eller psykiater. Om en studerande uppvisar tecken på allvarligare psykiskt illamående eller psykisk störning, som medför att man upplever fara för studerandes eller andras hälsa och säkerhet, skall sjukvårdspersonal eller polis kontaktas. Vid behov kan även beredskapsgruppen vid krissituationer inom ÅA Vasa kontaktas. Studerandes ansvar: - diskutera upplevd stress med egenlärare - söka hjälp vid Studenthälsan (Egen)lärarens ansvar: - känna till den service Studenthälsan ger i fråga om psykisk ohälsa (akuttider och telefonnummer) Vid oro över studerandes psykiska hälsa: - Diskutera med studerande, lyssna och samla information - Uppmana studerande att kontakta Studenthälsan - Konsultera egenlärarkollegor eller studenthälsovård vid fortsatt oro När någon mår riktigt dåligt (psykotisk, fara för liv etc.): - Kontakta sjukvårdspersonal eller polis - Kontakta beredskapsgruppen vid krissituationer, ÅA Vasa Fakultetens ansvar: - tydliggöra vad som ingår i egenlärarens arbete - ordna diskussionstillfällen för egenlärare kring svåra frågor Utvecklingsmöjligheter - utarbeta en plan för samarbete mellan studenthälsovården och fakultetens egenlärare

9 Kontaktuppgifter till Studenthälsovården Adress: Hovrättsesplanaden 15 C, Vasa (ingång från Hartmansgränd) Tfn: Webbadress: Det finns dagligen akuta tider klockan vid studenthälsovården till vilken lärare kan hänvisa studerande. Om (egen)läraren har frågor eller känner behov av att konsultera specialister kan i första hand hälsovårdare på Studenthälsovården kontaktas. Dessutom finns psykolog och psykiater som också kan konsulteras. (Egen)Läraren lämnar ringbud och blir därefter uppringd från Studenthälsovården. Hälsovårdarna vid Studenthälsovården har telefontider vilka även (egen)lärarna kan använda Övrigt Ett utdrag ur den tidigare arbetsgruppens arbete. "Kategorin studerande med fysiska funktionshinder, till exempel personer i rullstol, borde i sig inte vara ett problem. Åbo Akademi har gjort en tillgänglighetsundersökning, och även vid ÅA i Vasa är möjligheten att röra sig med fysiska funktionshinder tillfredsställande. Den stora frågan beträffande denna kategori är varför så få söker sig till Pedagogiska fakulteten. Rent principiellt, och även av praktiska orsaker, borde lärarkollegiets sammansättning avspegla befolkningens sammansättning, men det är ett krasst faktum att synnerligen få personer med fysiska funktionshinder, söker sig till fakulteten. Fakultetens marknadsföring granskas så att informationen inte diskriminerar eller exkluderar någon befolkningsgrupp. Inom ramen för utbildningen av specialpedagoger finns det redan nu ett stort intresse för hur elever med fysiska funktionshinder skall inkluderas i undervisningen i exempelvis gymnastik och slöjd, men däremot har det inte reflekterats kring möjligheten att uppmana funktionshindrade att utbilda sig till lärare." Arbetsgruppens kommentarer och rekommendationer Pedagogiska fakulteten har inte haft studerande med direkta fysiska funktionshinder. Arbetsgruppen föreslår att fakulteten tillsätter en arbetsgrupp som försöker utröna varför fakulteten inte haft dylika sökande samt hur fakulteten kunde marknadsföra sig till denna potentiella studerandegrupp. Ett annat funktionshinder som inte behandlats i denna rapport är missbruk som funktionshinder. Arbetsgruppen föreslår, som ett led i utvecklingsarbetet, att detta kunde utredas ytterligare.

10 1.5. Egenlärare och annan personal vid fakulteten I många frågor som berör studerande i behov av särskilt stöd befinner sig egenläraren i en nyckelposition. Mot denna bakgrund är det viktigt att fakultetens egenlärare får den utbildning och fortbildning som krävs för detta arbete. Det är viktigt att betona att egenlärarens ansvar inte är att fungera som psykolog eller kurator. Däremot bör egenläraren ha beredskap att hänvisa studerande vidare till hjälp och stöd utifrån studerandes enskilda behov. Fakultetens personal bör erbjudas stöd när det gäller att möta studerande med olika behov och möjligheter. Majoriteten av fakultetens personal handleder studerande i olika sammanhang; inom enskilda kurser, vid seminarier, under praktikperioder och som egenlärare. Personalen behöver få fortbildning, stöd och möjlighet till samtal kring handledning av studerande och allt vad detta för med sig, varför möjlighet till arbetshandledning vid behov bör finnas tillgänglig för personalen. Egenläraren är den person som representerar det ämne den studerande läser. Till egenlärarens uppgifter hör att tillsammans med sina egenstuderande ge ämnesspecifika råd och inbjuda till diskussion om studieteknik. Egenlärarens ansvar: - presentera studieteknik för ämnet ifråga - hänvisa studerande vidare Åbo Akademis ansvar: - tillhandahålla utbildning för Åbo Akademis personal i Vasa - tillhandahålla arbetshandledning för personalen

11 Urval av källor Likabehandlingsplan: Arbetsgruppsrapport 1. Handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd. Finlelc Ohjeita ja suosituksia kypsyysnäytteiden kielentarkastukseen. LAAKEAosahanke. Den hemliga koden Aktuell forskning om läsning (2006). Vetenskapsrådet. Stockholm. Taskinen, Elina (2008) Korkeakouluopiskelijoiden lukivaikeudet ja hyvät käytännöt opiskelun tukemiseksi. Turun yliopiston opiskelijapalvelut. Undervisningsministeriet (2008). Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet "Framtiden förpliktar, nutiden avgör!". Undervisningsministeriets publikationer 2008:6. Helsingfors Vasa den 9 juni 2009 Karin Linnanmäki Mårten Björkgren Christel Sundqvist Anne Uppgård Nina Kallio