Handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning

Transkript

1 Handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning Råd för personal och studenter

2 Handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning 1 Inledning Den 9 juni 2009 tillsatte rektorn för Åbo Akademi en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en handlingsplan och informationsmaterial för bemötande av studenter med funktionsnedsättning. Arbetsgruppens medlemmar var Monika Antikainen, Viljam Engström, Heidi Karlsson, Christel Lindfors, Pirkko Rautakoski, Anne Uppgård och Sonja Vidjeskog. Ordförande var Ulrika Wolf- Knuts och sekreterare Johanna Hedenborg, senare ersatt av Erik Lund. Denna plan bygger i stor utsträckning på en handlingsplan i samma ärende som utarbetats inom pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi under åren och godkänts av fakulteten i september Arbetet med den planen utfördes i två etapper av Petra Autio, Mårten Björkgren, Tom Gullberg, Karin Linnanmäki, Heidi Sunabacka, Christel Sundqvist, Anne Uppgård och Nina Kallio. De tankar om hur man kunde utveckla arbetet kring studenter med särskilda behov som där framförts har övertagits och anpassats till hela akademin. Vi tackar pedagogiska fakulteten för deras grundläggande arbete, som i högsta grad underlättat vårt uppdrag. Arbetsgruppen har sammankommit till 7 möten. Den har strävat efter att konkret lista studenternas och personalens rättigheter och ansvar samt ge anvisningar för hur de ska gå tillväga i olika situationer för att på ett korrekt sätt bemöta personer med funktionsnedsättning. Med den här handlingsplanen vill vi väcka medvetenhet om behovet av stödjande åtgärder för studenter med funktionsnedsättning, speciellt läs- och skrivsvårigheter och psykisk ohälsa. Målet med föreliggande handlingsplan är att öka tillgängligheten och anpassningen av utbildningen för studenter i behov av särskilt stöd vid Åbo Akademi. Studenter med funktionsnedsättning har rätt till full delaktighet, respekt och gott bemötande. De ska ha samma möjligheter som andra att delta i utbildningen. Åbo Akademi har en särskild arbetsgrupp som ser till att den fysiska miljön kontinuerligt förbättras. Därför förtecknar vår grupp i allmänhet inte detta slag av mål för utveckling utan hänvisar till En funktionsnedsättning som inte behandlats i denna rapport är rusmedelsmissbruk. Vi hänvisar till broschyren Hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi 2 Bakgrund Förenta Nationerna har ända sedan deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948 godkänt konventioner, utfärdat resolutioner, antagit standardregler och utgett rekommendationer gällande rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Den undertecknades Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Finland har undertecknat konventionen Artikel 9 i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller tillgänglighet, dvs. åtgärder som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och delta i samhället på alla livets områden på samma villkor som andra. Enligt världshälsoorganisationen WHO:s handikappklassifikation från 1980 är handikappbegreppet avhängigt miljön. Med handikapp avses en person som av psykiska och fysiska skäl har betydande svårigheter att klara den dagliga livsföringen. Handikappbegreppet uttrycker en relation mellan människor och miljö. De svårigheter som uppträder för människorna är därmed miljöbundna. En person kan således vara funktionshindrad i en situation men behöver inte vara det i en annan. I en miljö som ur tillgänglighetsaspekter är tillfredsställande är en person inte handikappad även om funktionsnedsättningen finns kvar. 1

3 Enligt WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (International Classification of Functioning, Disability and Health [ICF], 2001) är det samhällets kollektiva ansvar i stort att vidta nödvändiga förändringar i omgivningen för att personer med funktionshinder ska vara fullständigt delaktiga i verksamheten. Det här gäller alla livsområden och det sociala livet. Målet är att minska och eliminera aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar. Jämlikhet är på nationell nivå garanterad för personer med funktionsnedsättning i Finlands grundlag. I 6 i grundlagen anges: Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Möjligheterna till utbildning på högskolenivå för personer med funktionsnedsättning har utretts på nationell nivå inom det s.k. ESOK-projektet (Esteetön opiskelu korkea-asteen oppilaitoksissa). ESOK stödjer tillgänglighetsarbete vid alla högskolor, arrangerar utbildningar samt utarbetar riktlinjer och rekommendationer i frågor om fysiska, psykiska och sociala hinder för studier inom högre utbildning. En tillgänglig högskola beaktar mångfalden bland studenterna såväl i verksamheten som i planeringen av studiemiljön: byggnader, läromedel, undervisningsmetoder och attityder. Delaktighet och mångfald ses som en tillgång. Även i Åbo Akademis likabehandlingsplan lyfts lika möjligheter till studier tydligt fram: Åbo Akademi strävar efter att alla inom sitt arbete och sina studier skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder, sjukdom eller hälsotillstånd. [---] Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller sociala begränsningar av en persons funktionsförmåga. Det kan t.ex. gälla rörelsehinder, syn- eller hörselskador, tal- och inlärningssvårigheter, utvecklingsstörning, psykisk sjukdom eller andra sjukdomar (s. 13). Ett tillgängligt universitet innebär att en person oberoende av speciella egenskaper kan fungera jämlikt i den fysiska, sociala och psykiska omgivningen (s. 14). En kartläggning för att synliggöra behoven för den sociala och psykiska tillgängligheten vid Åbo Akademi bör övervägas i syfte att skapa en universitetsgemenskap där också de som behöver speciella hjälpmedel eller stöd utan hinder kan delta i studier och arbete (s. 14). 3 Egenlärare och annan personal vid institutionen I många frågor som berör studenter i behov av särskilt stöd befinner sig egenläraren i en nyckelposition. Mot denna bakgrund är det viktigt att fakultetens egenlärare får den utbildning och fortbildning som krävs för detta arbete. Det är viktigt att betona att egenlärarens ansvar inte är att agera psykolog eller kurator. Däremot bör egenläraren ha beredskap att med hänsyn till en students enskilda behov visa henne eller honom vidare till hjälp och stöd. Egenläraren är den person som representerar det ämne studenten läser. Till egenlärarens uppgifter hör att tillsammans med sina egenstudenter ge ämnesspecifika råd och inbjuda till diskussion om studieteknik. Också lärarna vid det öppna universitetet berörs av detta tema och uppmanas att bekanta sig med det. Vid Åbo Akademi är alla ansvariga för att arbeta för jämlika möjligheter för studenterna att arbeta och studera effektivt. Åbo Akademi besöks frekvent av gästföreläsare och timlärare som också bör göras medvetna om hur Åbo Akademi stödjer studenter med funktionsnedsättning. Arbetsgruppen framför att information om funktionsnedsättning bör införas i guiden Information till ny undervisande personal. Dessutom kunde dessa frågor behandlas i information för ny personal. 2

4 Arbetsgruppen anser att detta tema är så viktigt att det bör få utrymme i den utvidgade kursen i universitetspedagogik och föreslår temat som ett utvecklingsmål samt att egenlärare inom hela Åbo Akademi måste ha samma tillgång till utbildning/fortbildning. Majoriteten av universitetets personal handleder studenter i olika sammanhang: inom enskilda kurser, på seminarier, under praktikperioder och som egenlärare. Personalen behöver få fortbildning, stöd och möjlighet till arbetshandledning samt till samtal om handledning och allt vad detta för med sig. Arbetsgruppen föreslår att en studierådgivningspsykolog ska anställas inom Åbo Akademi och fungera för hela universitetet. En studierådgivningspsykolog kan visa hur studenter kan genomföra sina studier t.ex. om de har problem med skriftliga uppgifter, studiemotivation eller tidsplanering. En studierådgivare har inte kompetens eller behörighet att visa en student hur han eller hon ska lösa sina problem på ett mentalt plan. Personalens ansvar är att informera sig om hur man kan göra studiemiljön tillgänglig för alla beakta de behov en student med funktionsnedsättning kan ha studierådgivarna bör under de allmänna introduktionsveckorna informera om möjligheterna till studier för personer med funktionsnedsättning egenlärarna bör samtala med studenten om hans eller hennes behov och erbjuda information om studieteknik i mån av möjlighet i kursplanering och fördelning av auditorier beakta behov föranledda av studenters funktionsnedsättning kunna hänvisa studenten vidare till sakkunnig hjälp. 4 Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi I pedagogiska fakultetens handlingsplan definierades målgruppen på följande sätt: Bland studerande vid Pedagogiska fakulteten finns personer som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. En del av dessa studerande har fått diagnos för sina svårigheter redan i grundläggande utbildning och i gymnasium. Studentexamensnämnden har mycket strikta regler för hur examinander kan ges tillstånd till särskilda arrangemang, till exempel förlängd tid eller avläggande av prov med dator, och det är därför självklart att gymnasierna uppmuntrat samtliga diagnostiserade studerande att skaffa sig alla nödvändiga intyg inför studentproven. Det är således många examinander årligen som skriver proven genom särskilda arrangemang. Vi vet att flera av dessa söker in till fakulteten och det är rimligt att anta att studerande som har andra typer av problem än de muntliga och sociala, även antas för studier. (Handlingsplan s. 3.). Detta är också den akademiallmänna arbetsgruppens utgångspunkt för vidare analys. Begrepp Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi är funktionsnedsättningar som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter är den övergripande termen som innefattar alla som har svårigheter att läsa och/eller skriva oavsett vad som är orsaken. Personer med dyslexi utgör en undergrupp som särskilt definieras med avseende på svårigheternas orsaker och yttringar. Termen specifika läs- och skrivsvårigheter används ibland med likartad innebörd som dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter kan ha många olika orsaker t.ex. ovana, svag motivation, koncentrationssvårigheter eller dyslexi. Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har 3

5 neurologiska orsaker. Dyslexi kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som med hänsyn till andra kognitiva förmågor ofta är oväntad, och består trots möjligheter till effektiv undervisning. (International Dyslexia Association, 2002) Sekundära konsekvenser av dyslexi kan yttra sig på samma sätt som övriga former av läs- och skrivsvårigheter. Problem med läsförståelse, begränsad läserfarenhet, ett snävt ordförråd och osäkerhet att formulera sig i skrift är exempel på följder. Arbetsgruppens kommentarer och rekommendationer Utgångsläget för vårt arbete har varit att det finns personer bland våra studenter som har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Det är rimligt att förutsätta att Åbo Akademi kan erbjuda minst samma stöd som man får under studentskrivningarna. En del studenter har redan intyg över sina svårigheter med att läsa och skriva, medan andras behov ännu inte utretts. Intyg från andra stadiets utbildning är fortfarande giltiga om universitetsstudierna inleds inom tre år. Av intyget bör det framgå vilka standardiserade tester som använts i kartläggningen och en beskrivning av vad denna visat. Vasa specialpedagogiska center kan konsulteras beträffande tolkning av och giltighet för intygen. Studenter som behöver ett intyg alternativt skall förnya ett gammalt kontaktar sin studierådgivare som informerar om hur studenten ska gå till väga för att få sitt intyg. I början av sina studier möter alla studenter vid Åbo Akademi studierådgivarna och sin tutor och tilldelas en egenlärare. Dessa informerar studenterna om vilka rättigheter och vilket stöd de kan få om de lämnar in ett intyg över läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Intyget lämnas till studierådgivaren som, efter att studenten gett sitt medgivande, informerar Centret för språk och kommunikation (i Åbo centrets direktör, i Vasa centrets föreståndare), Åbo Akademis bibliotek (chefen för kundtjänsten), Tritonia (Åbo Akademis i Vasa kontaktperson) och studentens egenlärare. Här får studenten relevant information om i vilka situationer hans eller hennes särskilda behov kan bemötas. Vid enskilda studier är det dock viktigt att studenten själv informerar sina föreläsare om läs- och skrivsvårigheterna eller dyslexin så att dessa kan beaktas också i undervisningen. Studenter efterlyser ibland möjlighet att få tillgång till en lärares föreläsningsunderlag. För många med läs- och skrivsvårigheter är det lättare att följa undervisningen om de inte behöver anstränga sig med att göra anteckningar. Arbetsgruppen rekommenderar lärarna att ha kursmaterial på t.ex. Moodle. Nätbaserad undervisning kunde utvecklas så att den lämpar sig för alla studenter. Åbo Akademis webbsidor kunde bli lättare tillgängliga för olika grupper av studenter. Det kunde t.ex. finnas möjlighet att lyssna på webbinnehållet. Vidare föreslår arbetsgruppen att en förteckning över förväntade inlämningsuppgifter delas ut redan vid kursstarten för att studenten ska kunna planera sina studier och sin arbetstid. Detta är bra för alla studenter men i synnerhet för dem som har läs- och skrivsvårigheter, för att de noggrant måste planera sin tidsanvändning. För studenter med läs- och skrivsvårigheter är skrivarbeten extra arbetsdryga, varför flexibla möjligheter kunde utvecklas. Kandidatavhandlingen är det skrivarbete som vållar mest problem för studenterna, följd av pro gradu-avhandlingen och mognadsprovet, enligt erfarenheter på Centret för språk och kommunikation. För att göra det lättare för alla studenter, men särskilt för dem med läs- och skrivsvårigheter, bör de skrivtekniska kraven på de skriftliga arbetena framgå och tydliggöras redan under det första studieåret. Centret för språk och kommunikation erbjuder 4

6 kurser i skrivande och enskild skrivhandledning för att stödja studenterna i skrivprocessen. Utöver detta föreslås att skrivstödet ytterligare utvecklas på Åbo Akademi. Läs- och skrivsvårigheter kan tas i beaktande på olika sätt. Det förutsätter emellertid att svårigheterna har konstaterats i en utredning eller testning. Direktören vid Centret för språk och kommunikation kan skicka studenter vars svårigheter borde utredas vidare till Lärcentret vid Folkhälsan för testning. I Jakobstad och Vasa sköts motsvarande uppgift av Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi ( Enligt språkbestämmelserna i examensstadgan finns inga formella hinder för att studenter ska kunna skriva mognadsprov på dator. I tentamensinstruktionen för Åbo Akademi 10 står "Studerande får använda hjälpmedel vid tentamen om denna rätt anges på tentamensuppgiften eller på annat av fakulteten godtaget sätt. [...] Mobiltelefon eller därmed jämförbar elektronik får inte användas under tentamen." Därmed torde det inte heller i tentamensinstruktionen finnas formella hinder för att studenterna ska kunna använda dator under tentamen. Detta kan lärarna vid behov få närmare information om på Centret för språk och kommunikation. Vidare föreslår arbetsgruppen flexibel examination, såsom elektronisk tentamen, alternativa tentamensformer, muntlig komplettering i samband med tentamen eller förlängd tentamenstid. Studenter med intyg över läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kunde få särskild hjälp, t.ex. förlängd lånetid på sina bibliotekslån. Chefen för kundtjänsten vid Åbo Akademis bibliotek resp. Åbo Akademis i Vasa kontaktperson på Tritonia ger närmare instruktioner. Kontinuerlig respons på studierna är betydelsefull för alla studenter, men i synnerhet för den som har läs- och skrivsvårigheter. Responsen är speciellt viktig när en student underkänns. Studenten bör då få rekommendationer om vad hon eller han ska arbeta med och tänka på inför nästa tentamenstillfälle eller nästa gång ett arbete ska lämnas in. Mot denna bakgrund uppmanar arbetsgruppen föreläsarna att arbeta för att skapa förtroende mellan student och föreläsare så att det blir lätt att ge respons. Studenternas rättigheter och ansvar är att lämna in intyg till studierådgivaren och diskutera behovet av stöd kontakta läraren för en kurs i god tid före kursen skriva tentamen och/eller mognadsprov på dator få förlängd tentamenstid i samband med anmälan till tentamen eller alternativa tentamenssätt få särskild biblioteksservice. Personalens ansvar är att uppmuntra studenten att skaffa och lämna in intyg över läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi hantera studentens intyg smidigt och konfidentiellt på andra sätt stödja studenter med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, t.ex. redan i kursplaneringen se till att kursen är tillgänglig för alla och dela ut en förteckning över planerade inlämningsuppgifter redan vid kursstarten låta studenten ta del av föreläsningsunderlag i förväg eller informera honom eller henne om att det kan ta oväntat lång tid att skriva en kandidatavhandling då det kan vara första gången han eller hon skriver en längre vetenskaplig text 5

7 Institutionens ansvar är att ge rätt till förlängd tentamenstid ge möjlighet att skriva tentamina och mognadsprov på dator anskaffa några bärbara datorer. 5 Psykiska problem I pedagogiska fakultetens handlingsplan står: Fakulteten vill med handlingsplanens hjälp nå ut till de studerande som mår psykiskt dåligt. Adekvat och aktuell information om den hjälp som finns är avgörande. Informationen bör finnas lättillgänglig och vara tydlig. Studerande som mår dåligt saknar kanske egen initiativförmåga och därför är det viktigt att både personalen och alla studerande känner till de stödåtgärder och den handlingsplan som finns tillgänglig. Eftersom egenläraren är den ur personalen som genom samtal kan ha god möjlighet att upptäcka studerande som behöver få hjälp så är egenläraren i nyckelposition avseende kunskap om tillbuds stående stödfunktioner. Egenläraren är också den som naturligt kan ta kontakt med den/de studerande ur den egna gruppen som uteblir och egenläraren blir på så vis en viktig kontakt i arbetet med att hjälpa dessa studerande vidare. Även de som ansvarar för kandidat- och magisterseminarierna kan vara i nyckelpositioner när det gäller att upptäcka och reagera på studerande som behöver särskilt stöd och hjälp. (Handlingsplan s. 7.) Begrepp Psykisk ohälsa är ett mångfacetterat begrepp som ofta används på ett övergripande sätt. Det kan täcka allt från lindrigare depressioner och ångest till allvarliga psykiska störningar eller psykisk sjukdom. Även missbruk av olika former faller inom begreppet. Psykisk ohälsa kan beskrivas som subjektivt upplevda besvär av psykisk karaktär. Besvären kan vara av tillfällig art och behöver inte ha samband med psykisk sjukdom eller psykisk störning. Med psykisk sjukdom avses allvarliga psykiska avvikelser som kännetecknas av en förvrängd verklighetsuppfattning. Oftast kan debuttiden fastställas. Begreppet psykisk störning är något vidare och förutsätter inte en förvrängd verklighetsuppfattning eller en klar debuttid. Arbetsgruppens kommentarer och rekommendationer De allra flesta studenter mår bra och klarar sina studier utan större problem. Enligt undervisningsministeriets Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram uppvisar dock en fjärdedel av alla studenter tecken på psykiska problem. Psykiska problem och sjukdomar är den största gruppen av alla sjukdomar som försämrar förmågan att studera. Typiska symtom är depression, olika slag av ångest, stressymtom och ätstörningar. Många psykiska störningar och sjukdomar debuterar hos individen i 20-årsåldern. Erfarenheten också vid Åbo Akademi är att det finns studenter som uppvisar tecken på psykiska problem. Det vanligaste är stressrelaterade symptom, men även andra former av psykiska svårigheter förekommer. Det finns risk för att problemen leder till bristande initiativförmåga. Därför är det viktigt att med egenläraren eller studierådgivaren diskutera mindre problem så tidigt som möjligt. Ju snabbare man sätter in hjälp desto bättre blir resultatet. Det stöd som finns att tillgå för studenter med psykiska problem är främst studenthälsovården, där det finns psykologoch psykiaterservice på svenska. Egenläraren, eller någon annan i personalen, som upptäcker att en student mår psykiskt dåligt föreslås i första hand diskutera med vederbörande. Egenlärarens uppgift är främst att lyssna och vid behov uppmana studenten att söka professionell hjälp på studenthälsovården, eller om en studierådgivningspsykolog finns hos denna. Om tröskeln till att kontakta en psykolog är för hög, kan studenten rekommenderas ta kontakt med hälsovårdare eller allmänläkare på studenthälsovården. 6

8 Arbetsgruppen föreslår att det anställs en studierådgivningspsykolog vid Åbo Akademi. Om en student har praktiska problem med sina studier kan han eller hon vända sig till sin egenlärare eller sin studierådgivare. Dessa kan hjälpa med rutiner att lägga upp studierna, men de har varken kompetens eller behörighet att ge råd i samband med mentala problem i studierna. Studierådgivningspsykologen är en mellanhand mellan studenten och egenläraren resp. studierådgivaren. Han eller hon visar vid behov vidare till studenthälsovårdens mentalvårdsbyrå. Studierådgivningspsykologen stöttar egenlärare och studierådgivare i problematiska situationer. En studierådgivningspsykolog kan på ett märkbart sätt förkorta köerna till mentalvårdsbyrån och bidra till att studenter avslutar sina studier med en examen. Studenter med depression, ångest, känsla av meningslöshet, tvångstankar, panik eller ett kroniskt stresstillstånd behöver stödinsatser av professionella yrkesutövare. Detta gäller också dem som har svårigheter kopplade till spel- alkohol- läkemedels- eller drogmissbruk, stora besvär med sociala relationer, ensamhet och kanske helt saknar sociala kontakter och nätverk på studieorten. De här studenterna kan vända sig till någon av de psykologer som finns på studenthälsovården och som ger service på svenska, till studenthälsovårdens psykiater eller i Vasa till ungdomsstationen Klaara. Även studentpräst finns att tillgå som samtalspart med tystnadsplikt. Om egenläraren eller någon annan personal fortsättningsvis är orolig för en student är det också möjligt att konsultera personal på studenthälsovården, se nedan. En (egen)lärare kan även hänvisa studenten till Nyyti r.f. ( som är studenternas egen förening för främjandet av psykisk hälsa. Medlemmar i föreningen är studentorganisationer, studenthälsovården och Finlands mentalhälsovårdsförbund. Stödcentralen för studerande erbjuder hjälp i form av konfidentiella diskussioner och stöd i situationer genom telefonjour, mottagning (utan tidsbeställning) och e- postjour, kallad Virtualskuldran, se: Om en student uppvisar tecken på allvarlig psykisk störning, som medför att man upplever fara för hans eller hennes eller andras hälsa och säkerhet, ska sjukvårdspersonal eller polis kontaktas. I Vasa kan även den psykosociala beredskapsgruppen vid krissituationer kontaktas. Information om motsvarande arbete i Åbo finns på Studentens ansvar och rättigheter är att diskutera upplevd stress med egenläraren söka hjälp hos studenthälsovården. Personalens ansvar är att känna till den service studenthälsovården ger i fråga om psykiska problem (akuttider och telefonnummer) och o vid oro över studentens psykiska hälsa diskutera med studenten, lyssna och samla information uppmana studenten att kontakta studenthälsovården konsultera studenthälsovården eller o när någon mår riktigt dåligt (psykotisk, fara för liv etc.) kontakta sjukvårdspersonal eller polis. känna till Åbo Akademis krishanteringsplan ( Institutionens ansvar är att tydliggöra vad som ingår i egenlärarens arbete ordna diskussionstillfällen för egenlärare kring svåra frågor. 7

9 Kontaktuppgifter till studenthälsovården Jakobstad Vasa Åbo Hälsovårdsstationen i Vasa köper hälsotjänster för studenter vid Åbo Akademi i Jakobstad. Kontakta hälsovårdaren Åsa Björk tfn: (06) Adress: Hovrättsesplanaden 15 C, Vasa (ingång från Hartmansgränd), tfn: Webbadress: Det finns dagligen akuta tider klockan vid studenthälsovården till vilken lärare kan hänvisa studenterna. Adress: Kyrkovägen 13, Åbo, tfn: Webbadress: Hälsovårdarens mottagning utan tidsbeställning vid akuta sjukdomsfall, kl dit lärare kan hänvisa studenterna. Tidsbeställning till mentalvård må fr, 4. vån eller per telefon helst kl tfn: Utvecklingsmöjligheter (ansvarspersoner) Kortsiktiga, konkreta informera om vad Åbo Akademi kan erbjuda studenter med specialbehov (studierådgivarna, Centret för språk och kommunikation, biblioteken) fortsättningsvis utveckla skrivstödet (Centret för språk och kommunikation) skapa flexibilitet i examinationen och utveckla alternativa tentamensformer, såsom muntlig tentamen eller muntlig komplettering i samband med tentamen (institutionerna, lärcentren) utreda möjligheten att skriva mognadsprov med stavningskontroll samt installera Svefix och alternativa verktyg på studentdatorerna (datacentralen) ge särskild service på biblioteken (biblioteken) i samråd med arbetsgruppen för att eliminera fysiska hinder vid Åbo Akademi inleda arbetet med att installera t-slingor i flera auditorier, ekoplattor, bärbara datorer och datorer med talsyntes i varje bibliotek (jämställdhetskommittén, datacentralen) utveckla tillgängligheten till information på Åbo Akademis webbplats t.ex. hörsidor (datacentralen) sammanföra alla arbetsgrupper som har att göra med funktionshinder till en enda arbetsgrupp med uppgift att utarbeta informationsmaterial. Ett utkast till en broschyr om osynliga hinder för studier finns. Arbetsgruppen bör ha företrädare för Åbo Akademi Vasa och Åbo Akademi Åbo (rektorn, pedagogiska fakulteten, ämnet specialpedagogik, jämställdhetskommittén). Långsiktiga, principiella anställa en studierådgivningspsykolog (jämställdhetskommittén, rektorn) se till att handlingsplanen för studenter i behov av särskilt stöd uppdateras och utvecklas årligen (jämställdhetskommittén) utveckla stödet till studenter med läs- och skrivsvårigheter genom att nyttja resurser från Vasa specialpedagogiska center och erbjuda utredningarna också till enheterna i Åbo (verksamhetsledaren, ämnet specialpedagogik) tillhandahålla arbetshandledning för personalen (personalavdelningen). 8

10 Urval av källor ESOK-projektet ( (allomfattande högre utbildning): Ta hänsyn till synsvaga och blinda studenter i högskolestudier. Ta hänsyn till studenter som är döva och studenter med hörselproblem i högskolestudier. Ta hänsyn till läs- och skrivsvårigheter i högskolestudier. Esteetön opiskelijavalinta suositus ja -opas. Finelc (2008). Ohjeita ja suosituksia kypsyysnäytteiden kielentarkastukseen. LAAKEAosahanke. Den hemliga koden Aktuell forskning om läsning (2006). Stockholm, Vetenskapsrådet. Myrberg, Mats & Lange, Anna-Lena (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Svenska Dyslexiföreningen. Taskinen, Elina (2008) Korkeakouluopiskelijoiden lukivaikeudet ja hyvät käytännöt opiskelun tukemiseksi. Turku,Turun yliopiston opiskelijapalvelut. af Trampe, Peter, Nordman Egon & Norée Marianne (2007). Dyslexi. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Ett särtryck av artiklar från Svenska Dyslexiföreningens tidskrift. Stockholm, Svenska dyslexiföreningen. Undervisningsministeriet (2008). Framtiden förpliktar, nutiden avgör! Helsingfors, Undervisningsministeriet. (Undervisningsministeriets publikationer 2008:6.) Åbo Akademi. Likabehandlingsplan: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten. Arbetsgruppsrapport 1. Handlingsplan för studerande i behov av särskilt stöd. Nyttiga adresser Ungdomsstationen Klaara (må 10 18, ti fr 9 16) för vasaungdomar i åldern år, övriga ungdomar med avtal från hemkommunen ( _och_halsovard/barn ungdomar familjer_/ungdomsstation_klaara_). Kyrkoesplanaden 28, Vasa, tfn: (06) e-post: nuorisoasema@vaasa.fi. Studentprästen Janne Hänninen, e-post: janne.hanninen@evl.fi, tfn: i Vasa och Peter Gustavson e-post: peter.gustavson@evl.fi tfn eller (02) i Åbo. Studenter och personal med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, asperger och autism kan vända sig till Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening r.f. ( kontaktperson i Vasa Hannele Wilhelms-Holmstén, e-post: hannele.wilhelmsholmsten@ymparisto.fi, tfn: och i Åbo Mia Heikkonen, e-post: mia.heikkonen@pp.inet.fi, tfn:

11 Studenter och personal med hörselskada kan vända sig till SPERES Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum ( I Vasa hörselpedagog Eivor Larpes, e-post: eivor.larpes@speres.fi, tfn: och i Åbo Lena Nyström, e-post: lena.nystrom@speres.fi, tfn: I Vasa HiA Hörselskadade i arbetslivet ( kontaktperson Siw Östman, e-post: siw@ostmans.net, tfn: Studenter och personal med synskada kan vända sig till Förbundet Finlands Svenska Synskadade r.f.( Vasaesplanaden 17, 3 vån., Vasa, rehabiliteringshandledare Pia Nabb, e- post: pia.nabb@fss.fi, tfn: eller Distriktsföreningen Vasa svenska synskadade r.f., Verksamhetscentret Lyktan, Skolhusgatan 40 C 1 2, Vasa, distriktssekreterare Tina Back, tfn: (06) , må-to kl Studenter i behov av mentalt stöd kan vända sig till Nyyti r.f. ( Sökande till Åbo Akademi med funktionshinder får information på Studenter och personal med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi kan få information på Åbo och Vasa den 14 december 2009 Ulrika Wolf-Knuts Ordf. Pirkko Rautakoski Viljam Engström Anne Uppgård Heidi Karlsson Sonja Vidjeskog Christel Lindfors Erik Lund Sekr. 10