Innehåll. Guide för tillgänglig undervisning 2013

Transkript

1

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Tillgänglighet Urvalsprov, antagning och studiemiljö Biblioteken Tillgänglig undervisning och studieplanering Intyg över funktionsnedsättning Allmänna råd för tillgänglig undervisning Flextent Olika typer av funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan göras tillgänglig Läs- och skrivsvårigheter och inlärningssvårigheter Mentala funktionshinder Neuropsykiatriska funktionshinder Fysiska funktionshinder Syn- och hörselskador Övriga funktionshinder Tilläggsinformation Källor Baserad på Rekommenderade åtgärder för tillgänglighetsarbetet vid Yrkeshögskolan Novia av Carina Tamminen, Tillgänglighetskoordinator, Novia 2

3 1 Inledning Denna skrift är en sammanställning som har som syfte att kortfattat redogöra för hur Åbo Akademi och undervisningen vid Åbo Akademi kan göras mer tillgänglig. Grunden till sammanställningen är Yrkeshögskolan Novias Rekommenderade åtgärder för tillgänglighetsarbetet (Carina Tamminen, 2011). Tack för att vi fått använda materialet! Sammanställningen innehåller också delar från Åbo Akademis Handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning samt från rapporten ÅA utan hinder. Denna sammanställning behandlar kortfattat många olika typers funktionshinder i syfte att redogöra för hur genomförandet av studier kan underlättas för studerande med funktionshinder. Denna sammanställning skall ge läsaren en helhetsbild av vilka olika slags behov det finns, hur man kan göra undervisningen tillgänglig för alla studerande och var man hittar tilläggsinformation om de olika funktionshindren och stödformerna. Ifall man gör undervisningen för studerande med funktionshinder gagnas samtidigt också alla andra studerande och deras inlärning underlättas. 1.1 Bakgrund Jämlikhet är på nationell nivå garanterad för personer med funktionsnedsättning i Finlands grundlag. I 6 i grundlagen anges: Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. På nationell nivå har möjligheterna till utbildning på högskolenivå för personer med funktionsnedsättning utretts inom det s.k. ESOK-projektet (Esteetön opiskelu korkea-asteen oppilaitoksissa). ESOK stödjer tillgänglighetsarbetet vid alla högskolor, arrangerar utbildningar samt utarbetar riktlinjer och rekommendationer i frågor om fysiska, psykiska och sociala hinder för studier inom högre utbildning. En tillgänglig högskola beaktar mångfalden bland studenterna såväl i verksamheten som i planeringen av studiemiljön: byggnader, läromedel, undervisningsmetoder och attityder. Alla studerandes examina skall vara likvärdiga men utbildningen kan vara individuell gällande tid, utformning och utförande. I 5 i lagen om likabehandling framgår det att den som låter utföra ett arbete eller ordnar utbildning vid behov vidta skäliga åtgärder för att en person med funktionshinder skall få tillträde till arbete eller utbildning samt för att denne skall klara av sitt arbete och kunna avancera i arbetslivet. Detta innebär i praktiken att skolan bör göra mindre anskaffningar och ändringar för att skolan skall vara tillgänglig men att ingen kan kräva att det görs stora investeringar för en enskild studerande om detta inte är ekonomiskt möjligt. 3

4 I Finland ansvarar hemkommunen och Folkpensionsanstalten för en stor del av det personliga stödet och för hjälpmedel som krävs för enskilda funktionshindrade studerande. 1.2 Tillgänglighet Med begreppet tillgänglighet menas att den fysiska, sociala och psykiska omgivningen är sådan att en person, oberoende av funktionshinder, språk, kultur eller ålder, kan fungera jämlikt i den. Alla studerande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att studera på lika villkor. Till funktionshinder räknas i detta sammanhang: läs- och skrivsvårigheter, talsvårigheter, fysiska funktionshinder, synskador, hörselskador, neuropsykiatriska funktionshinder samt mentala och sociala funktionshinder. Även övriga funktionshinder bör beaktas enligt de individuella behoven. Studerande med olika funktionshinder har olika behov. Alla funktionshindrade skall höras och deras olika behov anpassas till varandra för att få en så optimal tillgänglighetslösning som möjligt. Ibland kan det dock vara svårt att anpassa olika gruppers behov till varandra. (ÅA utan hinder, 2004) Denna rapport visar att det finns många enkla sätt att göra undervisningen mer tillgänglig och att flera av dessa sätt hjälper studenter med olika slags funktionshinder. T.ex. att minska anteckningsbördan genom att ha föreläsningsmaterialet/powerpointpresentationen tillgänglig, underlättar studierna för bl.a. studerande med läs- och skrivsvårigheter, synskada och ADHD. Ett av de största problemen i skapandet av ett tillgängligt universitet är okunskap och attityder. Det räcker inte att funktionshindrade godkänns, deras behov bör beaktas i beslutsfattandets alla skeden utan att det måste påminnas om det utifrån. (ÅA utan hinder, 2004) Ett mål med rapporten är att öka kunskapen och påverka attityderna genom att öka medvetenheten om de funktionshindrades studiesituation, deras rättigheter, svårigheter och möjligheter. Tillgängligheten skall beaktas redan vid urvalsproven samt i planeringsskedet av kurser och studiehelheter. Dessa planeras så att enskilda studerande kan förverkliga sina studier flexibelt och individuellt. Med individuella studieplaner, tillgänglighetsplaner, extra stöd och handledning kan också avbrott i studier förhindras. Personalen bör ha kunskap om hur de kan stöda och informera studerande med funktionshinder. Rapporten är främst riktad till undervisande personal och egenlärare, men det är lika viktigt att bibliotekspersonal, kanslipersonal och personal som sköter fastigheter och andra praktiska arrangemang är medvetna om hur de kan hjälpa alla studerande. 4

5 1.3 Urvalsprov, antagning och studiemiljö Information för blivande studerande skall vara bra och ge omfattande information om utbildningens mål och krav samt med vilken praxis studierna utförs. Den sökande skall vara medveten om vilka kunskaper som behövs inför urvalsprovet. Vid planering av urvalsprov bör man beakta att material och utrymmen är tillgängliga för eventuella funktionshindrade studerande. Alla sökanden, oberoende av funktionshinder, skall ha möjlighet att visa sina kunskaper på lika villkor. För att en studerande skall ha rätt till individuella lösningar vid urvalsprov skall han/hon kontakta studentexpeditionen och visa intyg över funktionshinder. Intyg hanteras konfidentiellt. Då en studerande med funktionshinder blir antagen skall han/hon i god tid innan terminsstarten kontakta studentexpeditionen och studiekansliet för att diskutera individuella stödbehov och möjligheter. Då en studerande mottar en studieplats skall han/hon vara medveten om verksamhetsformerna och kraven för en genomförd examen. Allas examen skall vara likvärdiga oberoende av funktionshinder. Personalen ska inneha kunskap om olika funktionshinder eller veta vart de kan vända sig för att få information. Vid planering av kurser och program bör tillgängligheten beaktas. Undervisningsmaterial och metoder bör vara lämpliga även för funktionshindrade. Åbo Akademi försöker i mån av möjlighet organisera undervisningen så att den blir tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, men då många av Åbo Akademis byggnader är gamla och har många trappor och trösklar krävs ibland speciella arrangemang. Vid planeringen av nybyggen och renoveringar beaktas funktionshindrade. I universitets utrymmen bör belysningen, markeringar för synskadade och hörbarheten beaktas. (ÅA utan hinder, 2004). 1.4 Biblioteken Vid Åbo Akademis bibliotek har studerande med funktionshinder rätt till förlängd lånetid. Biblioteken informerar studerande om möjligheterna att låna litteratur från Celia -biblioteket. Talböckerna kan lånas av såväl synskadade som personer med läs- och skrivsvårigheter eller motoriska svårigheter. För att få rätt att låna böcker från Celia krävs ett intyg över funktionshindret. Litteraturen som används vid urvalsproven bör enligt önskemål från Celia meddelas till Celia i god tid för att materialet skall vara tillgängligt i tid innan urvalsproven. ( 5

6 2 Tillgänglig undervisning och studieplanering Egenläraren har en viktig roll i många frågor som berör studenter i behov av särskilt stöd. Egenlärarens ansvar är inte att agera psykolog eller kurator, men egenläraren bör ha beredskap att med hänsyn till en students enskilda behov och kunna visa henne eller honom vidare till hjälp och stöd. Egenläraren representerar det ämne studenten läser och har till uppgift att ge ämnesspecifika råd och inbjuda till diskussion om studieteknik. Studiepsykologen kan ge råd åt studenterna hur de kan genomföra sina studier t.ex. om de har problem med skriftliga uppgifter, studiemotivation eller tidsplanering. I Åbo Akademis handlingsplan för bemötande av studerande med funktionsnedsättning står följande: Vid Åbo Akademi är alla ansvariga för att arbeta för jämlika möjligheter för studenterna att arbeta och studera effektivt [.] Majoriteten av universitetets personal handleder studenter i olika sammanhang: inom enskilda kurser, på seminarier, under praktikperioder och som egenlärare. Personalen behöver få fortbildning, stöd och möjlighet till arbetshandledning samt till samtal om handledning och allt vad detta för med sig. (s. 2-3) Undervisningen kan och ska göras tillgänglig. För att detta ska vara möjligt krävs det att den undervisande personalen är flexibel, förstående och beaktar studentens behov. Kursplanen, lärandemålen och färdighetskraven ska vara tydligt formulerade och välplanerade. Undervisnings- och examinationsmetoderna ska innehålla variation och kunna anpassas vid behov. (Carstensen & Henriksson 2007, s. 9) Individuella lösningar i form av alternativa undervisnings- och examinationsformer ska motsvara utbildningens krav, lärandemål och innehåll. En studerande med funktionshinder ska få en likvärdig examen men hur och i vilken takt studierna genomförs kan vara individuellt. En studerande med funktionshinder kan tillsammans med studierådgivaren och egenläraren planera sina studier. Den undervisande personalens ansvar är att i mån av möjlighet i kursplanering och fördelning av auditorier beakta behov föranledda av studenters funktionsnedsättning. (ÅA:s handlingsplan, s. 3) Studeranden ska kontakta ansvariga lärare i god tid innan kursen börjar för att diskutera hurudana möjligheter det finns till flexibla lösningar. 2.1 Intyg över funktionsnedsättning Studierådgivaren vid studiekansliet tar emot och förvaltar en kopia av det/de intyg över funktionsnedsättning som studenten har. Tillsammans med studenten diskuterar studierådgivaren de stödåtgärder som studenten ifråga är berättigad till. Det kan handla om förlängd tentamenstid, rätt att få använda dator i tentamen, rätt till förlängd lånetid på biblioteket m.m. Med studentens medgivande informeras även t.ex. biblioteket (ÅAB/Tritonia), egenläraren och/eller ämnesansvarig samt Centret för språk och 6

7 kommunikation. Det är även på studentens eget ansvar att ta upp frågan med undervisande personal och själv ge tips om vilket stöd som skulle vara relevant just i hans/hennes situation. Se närmare information om intygen: Allmänna råd för tillgänglig undervisning Några allmänna råd för tillgänglig undervisning: Fundera på vilka undervisningsformer som används och försök variera mellan olika undervisningsformer så att olika inlärningsstilar stöds. Anpassa undervisningsformerna enligt behov. Ge studeranden med funktionshinder möjligheten att kompensera moment av kursen som de p.g.a. sitt funktionshinder har svårt att klara av. Anpassa examinationsmetoderna enligt behov (byt t.ex. ut skriftliga uppgifter mot muntliga eller tvärtom). Dela ut PowerPoint-presentationen och annat material till studerande. Fundera på vilken font och fontstorlek du använder för att underlätta för studeranden med synskador eller läs- och skrivsvårigheter. Informera tydligt och i god tid om övningsuppgifter, kurslitteratur m.m. Utnyttja tekniska hjälpmedel och undersök möjligheten att spela in lektioner. Tala naturligt och tydligt och använd så konkreta uttryck och exempel som möjligt. Använd gärna visuella hjälpmedel i undervisningen. Kom ihåg att pauser kan vara nödvändiga för personer med ryggbesvär eller koncentrationssvårigheter. Var flexibel och lyssna på studeranden. (Carstensen & Henriksson 2007, 8-15) 2.3 Flextent Lärcentret erbjuder två former av flexibla tenter, dvs. e-tent och flextent. E-tent kan användas då studenten bör få tentera på dator (begränsningen med e-tent är att tenterna kan vara max 4 h och att studenten inte får ta in några hjälpmedel på tentamen). I e-tent har studenten inte tillgång till stavningskontroll eller till internet. Lärcentret kan arrangera flextent i sådana fall då studenten bör få skriva tentamen på dator och dessutom behöver antingen förlängd tentamenstid (mer än 4 h) eller bör få ta med sig hjälpmedel. Flextenten ordnas i Lärcentrets utrymmen. För närmare information, se 7

8 3 Olika typer av funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan göras tillgänglig 3.1 Läs- och skrivsvårigheter och inlärningssvårigheter Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi är funktionsnedsättningar som innebär svårigheter med att läsa och skriva. Läs- och skrivsvårigheter är mycket allmänt, upp till 20 % av befolkningen har någon form av läs- och skrivsvårigheter (Egentliga Finlands dyslexiförbund). Läs- och skrivsvårigheter kan ha många olika orsaker t.ex. ovana, svag motivation, inlärningseller koncentrationssvårigheter, dyslexi eller dyskalkyli (matematiska svårigheter). Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som har neurologiska orsaker och som kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av dålig stavning och avkodningsförmåga. Alla studerande med läs- och skrivsvårigheter har inte testats för sina svårigheter innan de inleder sina studier vid Åbo Akademi. I vissa fall märks svårigheterna först då studierna blir mer krävande. Om studeranden misstänker att han/hon har läs- och skrivsvårigheter ska han/hon kontakta studiepsykologen i Åbo och Språkcentret i Vasa. Ifall det visar sig att studenten har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi får han/hon ett intyg. Se Stödformer: Studerande får föreläsningsmaterialet/underlaget i förväg (kursmaterialet kan t.ex. finnas på Moodle). Förlängd tentamenstid eller alternativ examination Rätt att skriva tentamen/mognadsprov på dator Förteckning över planerade inlämningsuppgifter delas ut vid kursstarten för att studenten ska kunna planera sina studier och sin arbetstid. Föreläsaren ger instruktioner även muntligt. Särskild biblioteksservice (att låna talböcker via Celia och förlängd lånetid). Då en studerande har stora lässvårigheter och flera böcker skall läsas kan de ges en möjlighet tentera en bok i taget eller ges förlängd inlämningstid för uppgifter De skrivtekniska kraven på de skriftliga arbetena bör framgå och tydliggöras redan under det första studieåret Centret för språk och kommunikation erbjuder kurser i skrivande och enskild skrivhandledning (speciellt för avhandlingsskribenter) Användning av kompensatoriska hjälpmedel såsom StavaRex/Spellright, skannerpenna, ClaroRead och EyePal (se närmare information om tillgången på kompensatoriska hjälpmedel vid ÅA: ) 8

9 3.2 Mentala funktionshinder De mentala funktionshindren varierar mycket och det finns många olika symptom och svårigheter. Även olika former av missbruk hör till mentala funktionshinder. Enligt Utbildningsministeriets Barn- och Ungdomspolitiska utvecklingsprogram har en fjärdedel av alla studerande ungdomar tecken på psykisk ohälsa. Det är vanligast med ångest, ätstörningar, depressionstillstånd och stress. Den psykiska ohälsan är enligt programmet den vanligaste orsaken till att studieförmågan sänks. För att skolans personal skall kunna ingripa och stöda studerande med psykisk ohälsa krävs kunskap om mental ohälsa och kännedom av olika symptom. Studerande kan vända sig till studerandehälsovården eller studiepsykologen för att få stöd och hjälp, dit kan också personalen hänvisa studerande om de anser att det finns behov av professionell hjälp. Även studentprästen och Nyyti r.f. (studenternas förening för främjandet av psykisk hälsa) hjälper. Personalen kan konsultera studenthälsan eller studiepsykologen. Om någon mår riktigt dåligt (psykotisk eller farlig för sig själv eller andra) kontaktas sjukvårdspersonal eller polis. Depression är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i västvärlden och blir dessutom allt vanligare bland yngre människor. Nedstämdhet är ännu vanligare och drabbar de flesta någon gång i livet. Symptomen på depression eller nedstämdhet kan vara bl.a. nedstämdhet, ångest, likgiltighet, självkritik, oro, irritation, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter. Depressionen varar längre och är djupare än vanlig nedstämdhet. Meningslöshet och självmordstankar kan förekomma. Negativ stress påverkar både hälsan och prestationsförmågan. De vanligaste symptomen på stress är huvudvärk, magproblem, sömnproblem, hjärtklappningar, glömska och irritation, dessutom blir man mer mottaglig för bakterie- och virussjukdomar. Faktorer som framkallar stress kan vara tidspress, ekonomiska svårigheter, omgivningens krav, de egna kraven, sociala relationer eller andra livskriser. Universitetet kan minska risken att studeranden drabbas av negativ stress genom en god fysisk, psykisk och social omgivning i skolan, goda undervisningsmetoder och pedagoger och fungerande personlig studieteknik. Exempel på stöd för studerande med mentala problem: Försök hålla en låg tröskel för att studerande skall tala om sina problem. Fråga hur studierna går och hur han/hon mår, visa att du bryr dig om. Uppmuntra till olika studiesätt, studie- och tidsplanering. Erbjud extra handledning. Fundera på möjlighet till anpassad examination och längre inlämningstider för arbeten. Personer som lider av social fobi eller nervositetsproblem får ångest av andra människors uppmärksamhet. Detta kan yttra sig i t.ex. hjärtklappningar, yrsel, svettningar eller skakningar. Personen kan stamma, rodna, må fysiskt illa eller helt lamslås. Fobin innebär att personen kan ha svårt att arbeta i grupp eller tala inför andra, detta kan upplevas som skrämmande. Ofta 9

10 presterar personen sämre än vad han/hon kan, samtidigt som han/hon har mycket höga krav på sig själv. Dessa studerande kan behöva individuella lösningar i form av alternativa examinations-former eller inlämningsuppgifter. Det kan också vara bra att hänvisa till professionell hjälp. Exempel på stöd för personer med social fobi och nervositetsproblem: Diskutera nervositeten, ta den på allvar. Erbjud alternativ för framföranden: Mindre grupp åhörare, enbart läraren som åhörare, presentationen sittande, presentationen med tyngdpunkten på en PowerPoint presentation, inspelade presentationer. Var lugn och tala själv i lugn takt. 3.2 Neuropsykiatriska funktionshinder Koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar (ADHD/ADD) ADHD är ett neurobiologiskt funktionshinder som kan märkas som uppmärksamhetsstörningar, koncentrationssvårigheter, svårigheter att lyssna och följa instruktioner, svårigheter att hålla tillbaka impulsivt beteende samt svårigheter med att börja eller avsluta uppgifter eller projekt. Personer med ADHD kan reagera innan de hunnit tänka igenom uppgiften, kan avbryta andra och ha svårt att behålla koncentrationen. Fel kan uppstå p.g.a. slarv eller svårigheter att lyssna på instruktioner. Personer med ADHD har ofta svårt med tidsplanering och med att slutföra uppgifter i tid. Neurobiologiska funktionshinder är som alla andra funktionshinder, mycket individuella, lindrigare eller starkare. Självständigt arbete kan bli en utmaning för dessa studerande, de kan behöva stramare ramar och klarare direktiv samt extra stöd och handledning. Aspergers syndrom Personer med Aspergers syndrom har ofta svårt att läsa av andras kroppsspråk och ansiktsuttryck. De kan också ha svårt att förstå skämt, ordspråk och ironi, vilket gör att de har svårt att förstå andra människors tankar, känslor och handlingar. Studerande med Aspergers syndrom kan behöva klara regler och rutiner, förändringar leder lätt till stress. Föreläsningarna ska hålla sig till sak, ske i en lugn miljö och inte innehålla överraskningar. Om studerande har svårt med gruppdiskussioner bör dessa ersättas med andra uppgifter om det är möjligt. Speciellt i början av studierna kan de behöva extra handledning där man klart går igenom alla praktiska detaljer inför studierna. Handledning kan också behövas för att förstå rutiner och andra sociala normer. 10

11 Exempel på stöd för personer med ADHD och Aspergers syndrom: Ge klara och tydliga instruktioner om bl.a. datum, krav och praktiska arrangemang. Handledning i tidsplanering och i att komma vidare i arbeten om det kört fast. Uppmuntra att använda schema, kalender och andra planeringsfunktioner. Tänk på att minska anteckningsbördan och använd/tillåt användning av tekniska hjälpmedel såsom diktafon Berätta om lektionernas innehåll och tider för pauser i början av lektionen. Information om förändringar ges så tidigt som möjligt. Tydliga provfrågor, möjlighet att fråga om något är oklart. Lugna och tydliga föreläsningar. Tala tydligt om en sak i taget. 3.3 Fysiska funktionshinder De fysiska funktionshindren kan vara bestående eller tillfälliga. Då det gäller en fysiskt handikappad studerande så kan och vet oftast hon/han bäst vilka lösningar och förändringar som är nödvändiga för att studierna skall löpa så bra som möjligt. Studerande med sådana fysiska handikapp som kan kräva åtgärder eller anskaffningar bör i god tid kontakta skolan innan urvalsprov eller innan studierna inleds. Exempel på stödformer för studerande med fysiska funktionshinder: Fråga den funktionshindrade om vilka lösningar/förändringar som behövs för att underlätta studiemiljön (flera gånger under studietiden). Undervisningsutrymmen skall vara anpassade för eventuella hjälpmedel, t.ex. tillräckligt med utrymme för en rullstol. Byte av utrymme eller annullering av lektion skall omedelbart meddelas till studerande med fysiska funktionshinder t.ex. via textmeddelande. Studerande ska hinna avboka eventuella taxiresor m.m. Distansstudier vid behov. Användning av kompensatoriska hjälpmedel såsom C-Pen skannerpenna för sådana som har svårt att skriva för hand (se närmare information om tillgången på kompensatoriska hjälpmedel vid ÅA: ) 3.4 Syn- och hörselskador För syn- och hörselskadade studerande är det viktigt att tekniken gällande hörbarhet och belysning fungerar. Det är viktigt att kontakta skolan innan studierna inleds. Studerande och undervisande personal ska komma överens om hur information ges, vilken font och teckenstorlek som är läsbar, vilka personliga tekniska hjälpmedel som behövs, hur PowerPoint presentationerna kan se ut, var det är bäst att sitta och var läraren skall stå m.m. Stödformer för synskadade/blinda studerande: 11

12 Belysningen skall vara bra. Anpassa teckenstorleken på text i t.ex. PowerPoint-presentationer enligt studerandes behov. Använd lättläst textsnitt t.ex. Arial. Ge tillgång till föreläsningsmaterial, anteckningar och PowerPoint-presentationer Föreläsningar kan spelas in eller studenten kan spela in föreläsningen med diktafon Tänk på vilka färger och bilder som används i PowerPoint-presentationer, kontrasten mellan text och bakgrund skall vara tillräckligt stor. Biblioteksservice: Celia-biblioteket. Tänk på att det tar längre tid att läsa föreläsningsmaterial och läsa till tent Användning av kompensatoriska hjälpmedel såsom EyePal (se närmare information om tillgången på kompensatoriska hjälpmedel vid ÅA: ) Exempel på stödformer för hörselskadade/döva studerande: Akustiken bör vara bra. Använd hörslinga, mikrofon och andra tekniska hjälpmedel Störande buller bör tas bort t.ex. genom att limma filttyg under stolsbenen Talturer i diskussion/gruppdiskussion så att studerande inte talar på varandra Föreläsaren ska stå så att den hörselskadade kan läsa från läpparna och se t.ex. tavlan samtidigt. Belysningen ska vara mot föreläsarens ansikte då en studerande läser från läpparna, så föreläsaren ska t.ex. inte stå med ryggen mot ett fönster. Tala aldrig med ryggen mot publiken. Visa dvd material med textning. 3.5 Övriga funktionshinder Ta även i beaktande studeranden som lider av smärttillstånd, reumatiska sjukdomar, tarmsjukdomar, narkolepsi och andra medicinska funktionshinder. Tänk på att många mediciner medför biverkningar såsom trötthet. (Carstensen & Henriksson 2007, 61-65) 4 Tilläggsinformation Information åt studenterna: Information åt personalen: Åbo Akademis handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning Stödmaterial 12

13 Kontatkpersoner: Johanna Hedenborg, studierådgivare på Lärcentret Jämställdhetskommittén behandlar ärenden som berör likabehandling och tillgänglighet. 5 Källor Carstensen, Gunilla och Henriksson, Ann-Sofie (2007): Undervisa tillgängligt, Om funktionshinder och undervisning, Universitetstryckeriet, Uppsala. Egentliga Finlands Dyslexiförbund: ESOK-broschyrerna: ESOK: Info om funktionshinder: Tamminen Carina (2011) Rekommenderade åtgärder för tillgänglighetsarbetet vid Yrkeshögskolan Novia ÅA utan hinder (2004): Rapport om den fysiska tillgängligheten vid Åbo Akademi Åbo Akademis handlingsplan för bemötande av studenter med funktionsnedsättning. Råd för personal och studenter (2010) Delarna ur Rekommenderade åtgärder för tillgänglighetsarbetet vid Yrkeshögskolan Novia baseras dessutom på följande källor: Finlands studentkårers förbund: Studieförmåga och gemenskap. Främjande av studieförmågan rekommendationer för universiteten Hämäläinen Riita m.fl 2008: Erilaisen oppijan käsikirja. Luvuista lakeihin, kuntoutuksista keinoihin. Erilaisten oppijoiden liitto ry Jaakkonen m.fl. 2007: Högskolestudier för alla, att studera med funktionshinder vid yrkeshögskolor och universitet. Utbildningsstyrelsen Ylönen, Puupponen 2009: Esteetön opiskelijavalinta suositus ja opas 13