Undervisa. tillgängligt

Transkript

1 Undervisa tillgängligt

2 Texten bygger på Undervisa tillgängligt Lathund för lärare på Örebro universitet, samt Undervisa tillgängligt Lathund för undervisare vid Umeå universitet, och används med deras tillstånd. Stöd vid funktionsnedsättning E-post: Foto: Malin Palm, Håkan Röjder, Leif Johansson. Grafisk form, layout och produktion: Malmö universitet inhouse Tryck: TMG Taberg, Malmö, 2017

3 Så undervisar du tillgängligt Det är krävande att studera på högskola och universitet, och för den som dessutom har ett funktionshinder ställer det ofta ännu större krav. Den här skriften är till för dig som arbetar som lärare på Malmö universitet, som en guide för att bättre tillgodose de behov som en student med funktionshinder har. Man kan med ganska enkla medel underlätta studierna för studenter med funktionsnedsättningar. Lästips och användbara länkar finns samlat sist i denna skrift. Definition av funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Studenter med varaktig funktionsnedsättning kan uppleva hinder i studiesituationen eller i miljön på universitetet. Tillgänglig undervisning För studenter med en funktionsnedsättning kan det vara till stor hjälp att läraren har kunskap om lämpligt pedagogiskt stöd och kan hitta lösningar som inkluderar studenten i undervisningen, studiesociala sammanhang och i all kommunikation som rör studenten. Om man undervisar och tar särskild hänsyn till studenters olika behov utifrån ett funktionsnedsättningsperspektiv, brukar detta dessutom gynna hela studentgruppen. Detta kallas för att undervisa tillgängligt. Alla studenter är hjälpta av att vara delaktiga i diskussionen kring stödåtgärder. Mer information om tillgänglig undervisning finns på Universal Design for Learning, UDL:s hemsida. UDL är ett pedagogiskt förhållningssätt som ger användbara riktlinjer för att utveckla kursplaner, välja material och att skapa lärmiljöer som inbegriper alla studenter, med eller utan funktionsnedsättning, inom högre utbildning.

4 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Alla universitet och högskolor ska erbjuda studenter med någon form av funktionsnedsättning olika former av pedagogiskt stöd under studietiden. Enligt diskrimineringslagen, (2008:567), får universitetet inte diskriminera någon student eller sökande till universitetet. Det är en pedagogisk utmaning att utforma lärandemiljön så att alla studenter får uppleva tillgänglighet och delaktighet. Så underlättar du för studenten Studiemiljö En funktionsnedsättning blir till ett funktionshinder om den fysiska eller psykosociala miljön brister i generell tillgänglighet. En tillrättalagd miljö präglad av öppenhet och respekt hjälper generellt studenter med någon form av funktionsnedsättning och gör att det krävs färre individuella lösningar. Det är en pedagogisk utmaning att utforma lärandemiljön så att alla studenter får uppleva tillgänglighet och delaktighet. Anpassningar som berör undervisningens upplägg och innehåll, sammansättningen av studenter vid grupparbeten, anpassning av eller val av lokaler och utformning av undervisningsmaterial kan hjälpa studenten. Kursplan Tydliga lärandemål underlättar för studenterna och är en bra utgångspunkt när nödvändiga anpassningar behöver göras. Det är viktigt att det framgår vilka färdigheter och kunskaper som ska bedömas och att bedömningskriterierna är tydliga. Är det till exempel ett krav att skriva formellt god svenska och vilka kriterier ska i så fall vara uppfyllda? Kurslitteratur Alla studenter med funktionsnedsättning har möjlighet att få anpassad kurslitteratur från Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Böcker som redan är producerade kan laddas ner direkt från MTM:s hemsida. Nyinläsning tar cirka 6-8 veckor. Detta betyder att förändringar inte kan göras på litteraturlistan efter att kursplanen är fastställd. Allt kursmaterial bör finnas i elektronisk form för att enkelt kunna läsas med punktskrift eller talsyntes, helst i Word-format. Introduktion Som lärare kan du vid kursstart informera om att studenter som har behov av specifika anpassningar gärna kan ta kontakt med dig för samtal. Studenten har själv störst kunskap om sin funktionsnedsättning och du som lärare har mest kunskap om kursens upplägg, innehåll och mål. Ett gemensamt resonemang i ett tidigt skede ger goda förutsättningar att finna bra lösningar utan att ge avkall på kursmålen. Om studenten har ansökt om stöd för sin funktionsnedsättning har den oftast kontakt med personal på Stöd vid funktionsnedsättning, Studentcentrum. Då finns det också ett beslut om särskilt pedagogiskt stöd i studierna, som kan vara en bra utgångspunkt i samtalet mellan lärare och student. Vill du läsa mer om kursintroduktion, finns information under rubriken Utbildningsstöd på Medarbetarwebben Tips på hur du gör undervisningen tillgänglig Föreläsningar Använd alltid mikrofon i undervisningssalar. Låt även studenter som pratar använda mikrofonen. I vissa salar finns en hörslinga som aktiveras av mikrofonen. Upprepa frågor och kommentarer från studenterna. Hörselskadade kan behöva läsa på läpparna, så stå vänd mot studenterna och undvik om möjligt motljus. Inled med att berätta om föreläsningens upplägg, och gör sammanfattningar i slutet av föreläsningen. Lägg ut åhörarkopior i förväg så att studenterna har möjlighet att förbereda sig på innehåll, nya ord och begrepp. Då blir det lättare att hinna anteckna och det ger en förförståelse för innehållet. Material som läggs upp på lärplattformen ska vara lätt att hitta. I avsnittet om studenter med synnedsättning ger vi tips om hur powerpointpresentationer kan anpassas. Ljud- och bildupptagning Studenter med funktionsnedsättning, som behöver särskilda hjälpmedel, har rätt att göra ljud- och bildupptagning. Detta får endast göras av studenten själv genom personlig närvaro vid föreläsningen. Om en student vill göra ljud- och bildupptagningar ska det meddelas i god tid före föreläsningen. Studenten ska vid förfrågan kunna uppvisa beslut om sådant behov, utfärdat av Stöd vid funktionsnedsättning, vid Malmö universitet. Läs mer på Medarbetwebben under rubriken Utbildningsstöd.

5 Pauser och raster Tänk på att det är krävande att studera på universitet, och för en person med koncentrationssvårigheter och smärtproblematik kan en paus eller rast vara nödvändig för att kunna ta till sig kunskap och delta aktivt. Seminarier och muntliga redovisningar Var tydlig med att förklara vad syftet med seminariet är och hur det är upplagt. Skriv gärna upp stödord på tavlan under redovisningen, vilket ger struktur och minneshjälp. Personer med talängslan kan vara hjälpta av att redovisa för en mindre grupp, enbart för läraren, eller få lov att inleda redovisningen. Att få slippa redovisa är inte alltid det bästa stödet. Grupparbeten och praktiska moment Det är viktigt att du som lärare bestämmer gruppindelningar och utser samarbetspartners. Att inte bli vald drabbar ofta personer med funktionsnedsättning. Ge studenter med särskilt stöd möjlighet att påverka vilken grupp den ska vara medlem i. Det är också bra att erbjuda fler grupper och mindre gruppstorlek. Vissa personer har väldigt svårt att arbeta i grupp utan styrning från läraren. Sätt ramar för grupparbetet där arbetsformer tydliggjorts och bemötande diskuterats. Se till att studenterna förstår uppgiften och vilken roll de har i gruppen. Examinationer Presentera uppgifterna konsekvent, logiskt och tydligt. Använd ett enkelt och begripligt språk, undvik till exempel långa meningar med negationer. Använder du flervalsfrågor ska skillnaden mellan de olika svarsalternativen framgå tydligt. Använd teckenstorlek större än 12. Gör layouten så ren och tydlig som möjligt. Alla studenter gynnas av varierade examinationsformer. Distansstudier Uppmuntra till kontakt mellan kursdeltagarna. Den kontakten kan vara extra värdefull för studenter med funktionsnedsättning.

6 Tips och råd vid olika funktionsnedsättningar I följande del presenteras de vanligaste förekommande funktionsnedsättningarna i studentpopulationen. De moment som studenten får hjälp med av Stöd vid funktionsnedsättning är markerade med lila text. konkreta instruktioner, gärna både muntliga och i skrift längre tid vid inlämningsuppgifter att om det krävs få tentera muntligt, istället för skriftligt (genomförs efter trepartsmöte mellan student, examinator och Stöd vid funktionsnedsättning) litteratur i form av talböcker, och möjlighet att läsa dokument med talsyntes enskilt rum under tentamen Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en varaktig funktionsnedsättning som påverkar avkodning och stavning. Med rätt stöd kan läs- och skrivförmågan övas upp men ofta krävs det tidig upptäckt och mycket träning och kompensation. Många utvecklar en god förmåga att uttrycka sig muntligt. Med alternativa verktyg och stödinsatser kan studiemiljön förbättras. Studenter med dyslexi är hjälpta av: att få föreläsningsmaterial som powerpoint-presentationer i förväg. Då kan studenten få förförståelse för innehållet och det blir lättare att orientera sig i kurslitteraturen att dela upp skriftliga examinationer i två eller flera delar eller komplettera muntligt (genomförs efter trepartsmöte mellan student, examinator och Stöd vid funktionsnedsättning) att få förlängd tid, enskild sal eller möjlighet att skriva i mindre grupp vid salstentor att få dator med talsyntes och rättstavningsprogram vid salstentor att få anteckningsstöd att få tillgång till talböcker via biblioteket Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beror på en medfödd neurologisk avvikelse som påverkar beteende, kommunikation och inlärning. Begreppet används om diagnoser som ADHD, ADD och Aspergers syndrom. Aspergers syndrom faller under det bredare begreppet autismspektrumtillstånd. Diagnoserna kan ta väldigt olika uttryck. Till exempel kännetecknas en person med ADHD ofta av hyperaktivitet, medan personer med ADD ofta har ovanligt låg aktivitetsnivå. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan påverka förmågan till social interaktion, koncentration, abstrakt föreställningsförmåga eller impulskontroll. en mentor som vid regelbundna möten ger hjälp att strukturera och planera studierna Studenter med Aspergers syndrom är hjälpta av: konkreta, helst bokstavliga instruktioner tydliga lässcheman och kursbeskrivningar att läraren ger tydlig information och undviker metaforiska och bildligt menade uttryckssätt att regelbundet ta raster längre tid vid inlämningsuppgifter tydlig struktur i studierna en mentor som regelbundet bockar av vad som gjorts och påminner om vad som återstår Motoriska funktionsnedsättningar Motoriska funktionsnedsättningar avser medfödda eller förvärvade nedsättningar av kroppens motoriska funktioner. Det kan vara svag muskulatur, felställda skelettdelar, spasmodiska rörelser eller smärta i leder och muskler. Det är vanligt att nedsättningar kommer i skov, med perioder av högre funktionsförmåga däremellan. Vissa studenter behöver assistans vid all förflyttning, för andra är det tillräckligt med anpassningar endast vid föreläsningar och tentamensskrivning. Studenter med motorisk funktionsnedsättning är hjälpta av: en anpassad och lämplig sittplats vid föreläsningar eller tentamen ta paus för att röra på sig att få besked om föreläsningssal i tid för att kunna beställa färdtjänst längre skrivtid på grund av nedsatt rörelseförmåga i händer och fingrar Studenter med ADHD eller ADD är hjälpta av: att läraren sammanfattar en föreläsning, och inleder nästa föreläsning med att kort sammanfatta föregående

7 Synnedsättningar Begreppet innefattar alla synnedsättningar och blindhet. Tänk på att vi till stor del kommunicerar icke-verbalt. Lärarens medvetenhet om detta kan göra stor skillnad för en synskadad student. Vårt tal förstärks av pekningar, illustrerande rörelser och demonstrativa pronomen som detta eller den här. Studenter med synnedsättning är hjälpta av: att få föreläsningsmaterial utdelat i förväg så att studenten får chans att bilda sig en förförståelse att extramaterial som delas ut under kursens gång distribueras elektroniskt, helst i Word-dokument att få tillgång till filmer innan filmvisning för att om möjligt kunna se filmen hemma först att material som läggs upp på lärplattformen är lätt att hitta att powerpoint-presentationer har vit bakgrund med svart text eller svart bakgrund med vit text. Kontrasterna är viktiga. att ha halva powerpoint-bilden med text och andra halvan med bild att typsnittet är Arial, minsta storlek Undvik klackar och kursiv stil att ljuset i lokalen går att reglera. Några behöver ha det mörkare, andra ljusare. att få uppläst vad som visas på skärm eller tavla att få tillgång till inläst kurslitteratur, eller litteratur som kan läsas med talsyntes att få längre tid vid salstentamen och hemtentamen att få diagram och bilder syntolkade Hörselnedsättning En hörselskada kan variera från hörselnedsättning till dövhet. Nedsatt hörsel är en stressfaktor och påverkar studentens möjligheter att kommunicera. Hörselskadade personer har vanligtvis inte några problem att meddela sig via talet. Däremot kan det vara svårt att uppfatta vad andra säger. Det kan vara svårt för omgivningen att veta om den hörselskadade har förstått kommunikationen. Nedsatt hörsel kräver ökad koncentration för att kunna delta i kommunikationen, vilket kan leda till anspänning och trötthet. att få hörselslinga att det finns mikrofon att få tillgång till föreläsningsmaterial i förväg att få tillgång till filmer innan filmvisning och att filmerna är textade att ljudinspelning av föreläsning tillåts att läraren upprepar frågor som ställs att lärare inte skriver på tavlan och pratar samtidigt att namn på personer, platser och nya begrepp skrivs upp på tavlan att inte blanda svenska och engelska bokade grupprum till grupparbeten att vara i mindre grupp vid seminarier att få anteckningsstöd Psykisk ohälsa Begreppet psykisk ohälsa är vitt och innefattar såväl diagnoser som psykos, schizofreni, bipolär sjukdom som olika tillstånd präglade av till exempel oro, ångest, depression, nedstämdhet och sömnbesvär. En student med psykisk ohälsa kan ha nedsatt kognitiv och social funktionsförmåga, något som kan inverka på minne, koncentration, uppmärksamhet och relationen till studiekamrater. Det är ett komplext och varierande tillstånd, men det finns exempel på anpassningar som kan förbättra villkoren för lärande. Studenter med psykisk ohälsa är hjälpta av: att vara delaktig vid diskussionen om stödåtgärder att få tydliga och strukturerade instruktioner, gärna både i muntlig och skriftlig form att få alternativa redovisnings- och tentamensformer, till exempel redovisning i grupp istället för enskilt eller muntlig tentamen istället för skriftlig att ha tillgång till ett vilorum för paus och återhämtning att få möjlighet att spela in föreläsningar att få tillgång till enskild sal vid tentamen att ha en mentor, som bidrar med strukturering och planering av studierna Studenter med hörselnedsättningar är hjälpta av: att få teckenspråkstolk att få en anpassad och lämpligt placerad sittplats

8 Lästips Elmgren, Maja & Henriksson, Ann-Sofie (2016): Universitetspedagogik. Stockholm. Norstedts. Socialdepartementet (2008):FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglig på internet. Gustafsson, Åsa (2014): 10 tips för tillgänglighet Henriksson, Ann-Sofie (2003): Undervisa tillgängligt! Pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder. Uppsala. Universitetstryckeriet, Ekonomikum. UDL är ett pedagogiskt förhållningssätt som ger användbara riktlinjer för att utveckla kursplaner, välja material och att skapa lärmiljöer som inbegriper alla studenter, med eller utan funktionsnedsättning, inom högre utbildning. Universal Design for Learning, UDL. Tillgänglig på internet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har mycket material för vuxna med funktionsnedsättning. Tillgänglig på internet. Läs mer på Medarbetwebben under rubriken Utbildningsstöd.

9