Kvalitetsrapport för Marnäs förskoleområde läsåret

Transkript

1 0 Kvalitetsrapport för Marnäs förskoleområde läsåret GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskolorna Biskopsnäset och Hillängen Ansvarig förskolechef Lars-Erik Bång

2 1 Innehåll Styrkort KVALITETSARBETE... 2 MÅL... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Medarbetarperspektivet... 3 Ekonomiperspektivet... 7 RESULTAT... 8 KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG... 8 Barnperspektivet... 8 NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet... 10

3 1 Lust att lära och att utvecklas i en trygg miljö präglad av hänsyn och respekt. STRATEGISKT MÅL STYRTAL VAD SOM MÄTS Resultat Måltal Styrkort Förskolechef på Marnäs förskoleområde AKTIVITETER/ÅTGÄRDER Resultat Barnperspektiv Processperspektiv Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer med delaktighet och kreativitet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling Andelen barn som upplever att de har inflytande i förskolan Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur mitt barn utvecklas i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är tryggt i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn bemöts respektfullt av personalen Andelen vårdnadshavare som känner sig välkomna i förskolan Andelen barn som känner sig välkomna i förskolan 95,6 91,1% 93% 89,2% 100% 95,4% 95,5% 92,5% 96% Bibehålla Driva utvecklingen av pedagogisk dokumentation av barns lärande, utveckling och inflytande, kunna påvisa progression i vardagen FC tillsammans med specialpedagog utveckla verksamhetsbesök m återkopplande beröm och råd Förbättrade rutiner kring info t vårdnadshavare runt barns lärande och utveckling Införa Fokusområden, bl a lärande och utveckling med därtill hörande temainriktat arbetssätt och förbättrade analys Införande av utvecklingssamtal i Unikum Värdegrundsarbete hög prioritet Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling görs mera levande Vi ska använda metaforen spegeln och påminna varandra om bemötandet gentemot barn och vårdnadshavare

4 2 Medarbetarperspektiv Ekonomiperspektiv Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Andelen nöjda medarbetare Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 67% 46% d samordning mellan avdelningarna så att resurserna används på bästa sätt för barns bästa lärande Fördela arbetsuppgifter så att arbetsmängden blir hanterbar Eftersträva att ha förskollärare på förskollärartjänster Ge förutsättningar för personalens kompetensutveckling kring barns språkutveckling Fördjupa kunskapen om barns matematiska lärande Sträva efter förbättrat friskvårdsarbete Budget i balans 0 samordningen av personella resurser mellan de båda förskolorna för att minimera andelen timvikarier ytterligare Halvera inköpen av färdigt lekmaterial för inomhusbruk för att istället samla på oss användbara saker ur återvinningen som utvecklar barns tankar och kreativitet Mera använda naturen som materiell resurs Driva egen vikariepool inom området

5 2 MÅL Förskolechefens kvalitetsrapport för läsåret innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen i läroplanen (Lpfö 98) för förskolan uppnåtts samt vilka åtgärder som rektor avser att vidta för att utveckla kvaliteten inom verksamheterna. Kommunens ansvar, som huvudman för utbildningen, är att stödja verksamheterna i deras uppdrag och arbete med de nationella målen. Ludvika kommun/ social- och utbildningsnämnden beskriver sitt ansvarstagande och sina ambitioner för utbildningsverksamheten i Social- och utbildningsplanen för perioden I den formuleras politikernas viljeinriktning som strategiska mål: KVALITETSARBETE Under läsåret har ett förankringsarbete pågått för att utveckla målstyrningen som metod; att tillsammans med personalen enas om inriktningen för verksamheten och att hålla koll på att riktningen följs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de fyra perspektiven: barn- och vuxen, process, medarbetare, ekonomi. Styrkort användas på alla nivåer och i alla verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss mot målet. Barn och vuxna får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt. Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Budget i balans genom strategiska prioriteringar Följande kvalitetsrapport är en resultatsammanställning med fördjupad analys utifrån förskolechefens styrkort. Underlag för sammanställningen är resultat hämtade från: SCB- statistik Motorikkartläggning förskoleklass Personalens självvärdering BRUK Personal, barn- och föräldraenkäter Uppföljning och utvärdering av områdets likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Medarbetarenkät 2014 Förskolan Biskopsnäset och Hillängens förskola i centrala Ludvika

6 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Medarbetarperspektivet Under läsåret fanns totalt 173 barn Inom förskoleområdets verksamhet: 62 barn på förskolan Biskopsnäset 111 barn på förskolan Hillängen Ett gott ledarskap och medarbetarskap med rätt kompetens präglar verksamheten. Förskolan Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Området/ Kommunen Riket enheten 46% 56 % 53 % 19,2 17,8 17,0 5,6 5,1 5,3 Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal gällande för Förskolechefens analys Hur blev det? Andelen personal med högskoleexamen har minskat lite under året, några förskollärare har valt att söka överflyttning till den nya förskolan Solsidan, rekrytering har skett och en behörig har sökt någon av de utlysta tjänsterna. En förskollärare har också valt att gå tillbaka från förskoleklass till förskolan. Kommunövergripande strategier har inletts över hur vår lilla kommun ska locka till sig det stora behov av legitimerade förskollärare som finns. Vision specialpedagogik har inneburit att specialpedagoger placerats på förskolor för att ge råd och stöd till arbetslag, tilldelningen för vårt förskoleområde har varit liten i förhållande till behovet men diskussioner förs för en förstärkning inför kommande år. Andelen nöjda medarbetare vad gäller ledarskapet på enheterna är drygt 67 %, detta i jämförelse med kommunsnittets 54,9%. Forskning säger att det är i de mest komplexa barnmiljöer som de bästa pedagogerna med högst kompetens ska arbeta. Inom förskoleområdet har andelen pedagoger med högskoleexamen minskat vilket medfört att arbetstrycket på befintlig personal har varit hårt på båda förskolorna; På Biskopsnäsets förskola stora barngrupper med långa vistelsetider och på Hillängens förskola stora barngrupper med många barn från andra länder.

7 4 Att leva upp till de av läroplanen stora antalet stipulerade mål har krävt mycket för all personal. För de förskollärare som varit ensamma på sin avdelning har trycket upplevts extra stort. Det märks att behovet av att få prata undervisning, lärande och utveckling är stort för i synnerhet förskollärare, något som kräver mera kompetensutveckling samtidigt som samvetet säger att de ska vara i barngruppen mesta tiden. Var är vi? Förskolechefens nära ledarskap börjar visa att såväl andelen nöjda medarbetare som resultaten ökar som helhet, det är bra. Det som oroar är att, i takt med att vi strävar mot högre måluppfyllelse så ökar också sjukfrånvaron. Under hösten fanns, via instegs- och nystartsjobb, möjlighet för i första hand förskollärare att gå ur barngruppsarbetet för att fördjupa sig i begreppen lärande och utveckling samt olika form av pedagogisk dokumentation. Att upprätta och att försöka följa handlingsplaner över hur man ska arbeta kring barn med särskilda behov med täta uppföljningar har tagit mycket tid för pedagogerna. När denna tid att kunna gå ifrån försvann så ökade trycket på att upprätthålla denna höga nivå utan att få dåligt samvete av att lämna kollegan med alltför många barn. Det kan vara en orsak till att flera ordinarie förskollärare blev sjukskrivna under våren. Detta måste vi ha med i tankarna när vi planerar kommande verksamhetsår. På Hillängens förskola har en större organisationsförändring genomförts och under året har man arbetat med yngre- alternativt med äldregrupper, detta då upptagningsområdet numera har en egen kö av barn. Detta i kombination med flera nya arbetslag har varit en tuff omställning, men redan första året märks en förbättring vad gäller barns lärande och utveckling. Stödresurser Specialpedagogisk resurs Under hösten genomfördes fördjupade observationer på äldrebarnsavdelningarna med språkutvecklande arbetssätt som tema för observationerna. Specialpedagogen i förskoleområdet fick hela sin halvtidstjänst med ferieledighet i vårt område som ökade möjligheterna att ge råd och stöd till arbetslag men även för talpedagogiskt stöd till ett antal barn. Specialpedagogen har varit en utmärkt samordnare för kontakter med flera av nedanstående enheter/myndigheter och har givit personalen nödvändig information kring förhållningssätt runt barn med särskilda behov. Resurspersoner Flera barn har olika diagnoser som t ex autism, epilepsi, ADHD och utvecklingsstörning vilket har gjort det nödvändigt att förstärka redan stora barngrupper med resurspersoner. Att minska barngrupperna är inte möjligt då detta skulle medföra en minskad budget och därmed ett tvång att minska antalet personal. Det är ett konststycke att kunna balansera alla barns behov, att se till att personalen orkar med alla uppdrag och samtidigt med så många behov få budgeten att gå ihop. Förstärkningar i skollagen kommer att öka kravet på att barn med stora behov ges samma förutsättningar till likvärdigt lärande och utveckling, under det gångna året har inga extra medel funnits för dessa barn, något som gjort att tilldelad budgetram inte gick att klara fullt ut.

8 5 Modersmålsstöd Hillängens förskola Formellt modersmålsstöd i arabiska har minskats under året, delvis beroende på minskat antal barn, delvis för att läraren i arabiska utökat arbetsfältet till flera olika grundskolor. Modersmålsstöd i somaliska har funnits med speciell inriktning på de äldre förskolebarnen med stora behov av språkligt stöd och stimulans. Modersmålsstöd saknas helt för ett antal barn inom vissa språkgrupper. Anställning av en resursjobbare och en nystartsjobbare under höstterminen har kompletterat behovet för de yngre barnen. Under våren har det stränga ekonomiska läget inte medgivit modersmålsstöd i samma omfattning. Med de statliga medel för nyanlända som kommunen f r om våren 2014 fördelar mellan förskolor och skolor kan dessa på sikt förhoppningsvis ge alla förskolebarn mera likvärdiga villkor än vad som varit fallet fram till nu. Biskopsnäsets förskola Här har modersmålsstödjaren endast hunnit med ett fåtal besök under senare delen av våren för nyanlända barn. Andelen barn med annat modersmål förväntas öka något även på denna förskola till hösten. Socialtjänsten Samarbetet med socialtjänsten har fungerat under året och handläggningstiderna är på väg att kortas till max 14 dagar gällande orosanmälningar, mycket bra. BVC och samtalsmottagningen Vi har de senaste åren inte använt BVC som resurs så mycket. Med hjälp av specialpedagogen har denna kontakt börjat användas allt flitigare då funderingar runt vissa barn uppstått. Samtalsmottagningen har använts på konsultativ basis ett antal gånger. Habiliteringen Barn med olika diagnoser har rätt till stöd från HAB och kontakten med dem för våra aktuella barn har varit bra under året. Vi har tillsett att resurser och beteendeträning har kunnat genomföras och HAB har bistått med bra utbildning och handledning. SPSM Vi har börjat konsultera SPSM(Specialpedagogiska skolmyndigheten) i svåra fall för att få ännu mera kvalificerat stöd och rådgivning. PUG (pedagogiska utvecklingsgrupper) sedan några år har vi möjliggjort en pedagogiska utvecklingsgrupp på vardera förskoleenhet, som träffar förskolechef 1h var 14:e dag. På mötena behandlas pedagogiska frågor, för att förskolechef på bästa sätt balansera stöd och utmaningar för pedagogerna.

9 6 Organisatoriska förutsättningar Förskolechefsträffar Förskolecheferna har haft egna kontinuerliga träffar där mål, visioner, kompetensutveckling med mera diskuterats. Dessa har varit väldigt nödvändiga och fungerat bra, under våren har utvecklingssamordnaren fått en förskolechefstjänst och skolchef har blivit chef över förskolecheferna förutom en massa andra tuffa uppdrag som ligger under dennes ansvar. PUG (pedagogiska utvecklingsgrupper) sedan några år har vi möjliggjort en pedagogisk utvecklingsgrupp på vardera förskoleenhet, som träffar förskolechef 1h var 14:e dag. På mötena behandlas pedagogiska frågor, för att förskolechef på bästa sätt balansera stöd och utmaningar för pedagogerna. Arbetsplatsträffar(APT) ska hållas varje månad och det har vi haft, 2h per gång. Någon enstaka gång har vi prövat att sammanföra båda förskolorna till en och samma träff men med över 30 medarbetare så blir det då mera av ren information än dialog. Därför beslutades att ha APT på respektive förskola. Arbetslagen: I princip alla arbetslag har valt att ha längre konferenstid varannan vecka istället för ca 45 min varje vecka. De verkar nöjda med detta. Ett arbetslag med små barn har valt kortare möten för att all personal inte ska vara borta för länge från barnen, detta sett ur trygghetssynpunkt. De flesta avdelningar har infört mera formella dagordningar för att förbättra strukturen på konferenserna och minnesanteckningar förs. Barngruppens sammansättning Biskopsnäsets förskola avdelning ett har under året varit en ren småbarnsavdelning med 18 barn på 4 heltidstjänster, avdelning två har haft barn i åldrarna 3-6 år med 22 barn i gruppen. Den här avdelningen har måst förstärkas under våren med 0,5 årsarbetare. Avdelning 3 har haft 22 barn i åldrarna 3-6 år och haft resursförstärkning i gruppen med 0,75 årsarbetare. Hillängens förskola förändrade inför förra verksamhetsåret sin organisation. Under året har förskolan haft fyra s k yngrebarnsavdelningar med ca 17 barn med i grunden 3 heltidstjänster vardera. Två äldrebarnsavdelningar har haft 22 barn vardera. Dessa har haft flera barn i behov av särskilt stöd med resurspersoner anställda på 75% på vardera avdelningen. Vart ska vi? FC ska verka för att områdets resurser fördelas på bästa sätt genom att -specialpedagogiskt stöd utnyttjas så långt det räcker till att ge erforderligt stöd till arbetslagen kring barn i behov av särskilt stöd. -talpedagogresurs får igång ett fungerande samarbete med logoped för att stödja barn med språkstörning -modersmålsstödjare används på bästa sätt

10 7 Förskolechefens åtgärder läsåret Hur gör vi? Eftersträva att ha förskollärare på förskollärartjänster Fördela arbetsuppgifter så att arbetsmängden blir hanterbar Sträva efter förbättrat friskvårdsarbete Med hjälp av ovanstående sträva efter högre andel nöjda medarbetare Ekonomiperspektivet Budget i balans genom strategiska prioriteringar Förskolechefens (FC) analys Hur blev det? Med tanke på alla de barn med olika former av behov som finns på nästan alla avdelningar inom området så har budgeten inte gått att följa utan att bryta mot skollagen. Ett skäl är också att FC tog emot några rehab-ärenden och för tidigt fick ta fullt ekonomiskt ansvar för dessa, trots att personerna inte var fullt kapabla att klara det pedagogiska uppdraget. Modersmålsstödjarens lön gick också på områdets budget. En sakta förbättring har dock skett under året jämfört med tidigare år. Var är vi? Vissa pedagoger har under våren blivit långtidssjukskrivna med ökade kostnader som följd. FC har gjort en jämförelse mellan utbetald sjuklön kontra tim-vikariekostnader. Kan konstateras att vissa månader är väldigt kostsamma i jämförelse med andra. Förskolechefens åtgärder läsåret Hur gör vi? samordningen av personella resurser mellan de båda förskolorna för att minimera andelen timvikarier ytterligare Driva egen vikariepool inom området Halvera inköpen av färdigt lekmaterial för inomhusbruk för att istället samla på oss användbara saker ur återvinningen som utvecklar barns tankar och kreativitet Mera använda naturen som materiell resurs

11 8 RESULTAT Förskolechefen ansvarar för enhetens kvalitetsarbete och att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje elev att utvecklas så lång som möjligt i förhållande till de nationella målen (Allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete s 13.) KUNSKAPER, ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE, SKOLA HEM, ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN, BEDÖMNING OCH BETYG Barnperspektivet Barn får sitt lärande format efter sina förutsättningar, behov och kunskapsnivåer, med delaktighet och kreativitet. Styrtal Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur mitt barn utvecklas i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling Andelen barn som upplever att de har inflytande i förskolan Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % 95% 79% 88% 90% 91% 78% 80% Förskolechefens analys Hur blev det? Generellt märks en tydlig uppgång i resultaten vad gäller hur vårdnadshavarna upplever att deras barn får möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan. Fokus har också legat på att arbeta lite mera utifrån rubrikerna lärande och utveckling med speciell inriktning på att arbeta på ett språkutvecklande sätt.

12 9 En klar uppgång märks också generellt vad gäller vårdnadshavares syn på i vilken mån de får veta hur deras barn utvecklas i förskolan. Vårdnadshavarnas upplevelse av att barnen fått stöd och hjälp i sin utveckling visar en svag uppgång, något som bör kunna förbättras ytterligare i och med det specialpedagogiska stöd som kommit till i verksamheten som ska ge råd och stöd till arbetslagen hur de ska anpassa verksamheten utifrån barns olika behov. Vad gäller barns inflytande så har införandet av det digitala verktyget Unikum och mallar till pedagogisk planering, reflektion, utvärdering och analys medfört att barnen under hela processen tas med och får ha synpunkter på sitt lärande, kommer troligen att öka ytterligare framöver. Förskolan Biskopsnäset: Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklats i förskolan är 80% av de svarande, en ökning från 74% föregående år. Andelen vårdnadshavare som ansett att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling är 84,4%, en minskning från 88,2% föregående år. Andelen vårdnadshavare som upplevt att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan uppgår till 90,7% av de svarande, i princip samma som föregående år. Andelen barn som upplevt att de har inflytande är 76,9%, detta att jämföra med fjolårets 78,7% Hillängens förskola: Andelen vårdnadshavare som upplevt att deras barn ges möjligheter att prova på, uppleva och lära i förskolan uppgår till 100% av de svarande i jämförelse med 84,6% föregående år. Andelen vårdnadshavare som på utvecklingssamtalet får veta hur deras barn utvecklats i förskolan är 97,1% av de svarande i jämförelse med 83,3% föregående år. Andelen vårdnadshavare som ansett att deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling är 97,1% i jämförelse med 91,9% föregående år. Andelen barn som känt att de har inflytande är 82,8%, detta att jämföra med fjolårets 78,3% Av enkäterna kan utläsas att vårdnadshavare på Biskopsnäset i lägre grad anser att deras barn får möjlighet att prova på, uppleva och lära sig i förskolan jämfört med förra året, likaså en minskning vad gäller hur vårdnadshavarna ser på i vilken omfattning deras barn får stöd och hjälp i sin utveckling. Personalen på förskolan Biskopsnäset(endast 5 svarande) bedömer i högre grad att barnen får dessa möjligheter, dessutom i högre grad än förra året. Vårdnadshavarna på båda förskolorna bedömer att de i högre utsträckning fått information på utvecklingssamtalet hur deras barn utvecklats

13 10 Var är vi? Man kan se en klar förbättring vad gäller svaren på Hillängens förskola. Förskolans nya organisation kan också spegla högre nöjdhet bland såväl barn som vårdnadshavare. På förskolan Biskopsnäset kan man se en svängning i svar från vårdnadshavare, man kan säga att deras bedömning kring lärandemiljön är att den blivit lite sämre. Man kan ställa sig frågan om vårdnadshavare anser att nivån är för enkel och att barn inte utmanas i tillräcklig grad. En bidragande orsak kan även vara att andelen förskollärare minskat de senaste åren, en annan att arbetslagen fått nya medlemmar vilket tar tid att få till ett väl fungerande team. Personalen upplever att de ställer stora krav på varandra. Man gör saker som man kanske inte borde. Vart ska vi? Generellt gäller att ge pedagogerna bra verktyg för att kunna ge barnen rätt sorts utmaningar så att de känner att de lär och utvecklas på bästa sätt. Personalen på förskolan Biskopsnäset bör, i dialog med vårdnadshavarna, föra samtal över de synpunkter de har på vår verksamhet, framför allt när det gäller barn som behöver extra utmaningar kognitivt. De bör även ägna tid åt att diskutera saker som man kan undvika att göra, detta för att undvika onödig stress. Förskolechefens åtgärder läsåret Hur gör vi? Driva utvecklingen av pedagogisk dokumentation av barns lärande, utveckling och inflytande, kunna påvisa progression i vardagen Förskolechef tillsammans med special-pedagog utveckla verksamhetsbesök med återkopplande beröm och råd Införande av utvecklingssamtal i Unikum Införa Fokusområden, bl a lärande och utveckling med därtill hörande temainriktat arbetssätt och förbättrade analyser NORMER OCH VÄRDEN, SKOLA OCH HEM Processperspektivet Skolan och IFO samverkar i insatser för barn och deras familjers välmående och behov av stöd. Miljön i nämndens verksamheter präglas av trygghet, hänsyn och respekt.

14 11 Styrtal Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn är tryggt i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn trivs i förskolan Andelen vårdnadshavare som upplever att deras barn bemöts respektfullt av personalen Andelen vårdnadshavare som känner sig välkomna i förskolan Andelen barn som känner sig välkomna i förskolan Resultat läsåret Måltal läsåret Resultat läsåret % 100% 100% 98% 100% 100% 93% 100% 95% 90% 100% 92% 97% 100% 97% Förskolechefens analys Hur blev det? Som förskoleområde är årets värdering högre i allt, mycket bra. Andelen barn som känner sig välkomna är lika som ifjol, 97%. Förskolan Biskopsnäset: Personalens självvärdering tillika vårdnadshavarnas svar visar att samtliga barn (100%) känner sig trygga och trivs i förskolan. Målet med trygghet och trivsel är nått. Personalen bedömer att barnen har bemötts mindre respektfullt, 83,4%(5 svar av 11) jämfört med 100% i fjol, vårdnadshavarna svarar 90,7% jämfört med 97,1% i fjol. Personalen bedömer att vårdnadshavarna har bemötts lite mindre välkomnande 83,3% jämfört med 100% i fjol, vårdnadshavarna svarar 84,4%, lika som ifjol. Hillängens förskola Personalens självvärdering tillika vårdnadshavarnas svar visar att samtliga barn (100%) känner sig trygga och trivs i förskolan. Målet med trygghet och trivsel är nått. Såväl samtliga vårdnadshavare svarar tillika personal bedömer att samtliga barn (100%) bemötts på ett respektfullt sätt. Målet med att bemöta barn på ett respektfullt sätt anses nått. Samtliga vårdnadshavare (100%) svarar tillika all personal bedömer att vårdnadshavarna bemötts på ett välkomnande sätt av personalen. Målet med att bemöta vårdnadshavare på ett välkomnande sätt anses nått. Dessa siffror är jättebra, många vårdnadshavare med annat modersmål är väldigt tacksamma för att deras barn får möjlighet att gå i förskola. På båda förskolorna finns sedan flera år planer för likabehandling/mot kränkande behandling.

15 12 Var är vi? Trygghet och trivsel lever vårt område upp till fullt ut, det inger förtroende. Personalen på Biskopsnäset har mer negativ syn på hur respektfullt de bedömer att man bemött barnen än vårdnadshavarna. Detta kan ha att göra med att arbetssituationen varit mycket pressad. Detta gäller även i vilken mån personalen bedömt att man bemött vårdnadshavarna, en nergång från 100% till årets 83,3%. Detta skulle kunna bero på att man är lite mera öppen än tidigare med hur man som personal bedömer sig själv, det finns ingen skillnad i hur vårdnadshavarna bedömt bemötandet, det är samma värde som året innan. Vi har försökt använda metaforen spegeln, att man ska titta i spegeln innan man går ut och möter barn och vårdnadshavare. Vart ska vi? Vi fortsätter att prioritera arbetet med värdegrund i vardagen, då får vi nöjda barn och vårdnadshavare. Vi ska arbeta för högre måluppfyllelse på förskolan Biskopsnäset inom detta perspektiv Hur gör vi? Vi får i förskolans verksamhetsråd diskutera hur vi gemensamt kan komma till högre nöjdhetsgrad och därifrån formulera aktiva åtgärder Förskolechefens åtgärder läsåret Värdegrundsarbete ska ges fortsatt hög prioritet 2. Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling görs mera levande 3. Vi ska använda metaforen spegeln och påminna varandra om bemötandet gentemot barn och vårdnadshavare Ludvika Lars-Erik Bång Lars-Erik Bång, förskolechef