Multimed. Örebro 20 april 2010

Transkript

1

2 Läkardagarna i Örebro 2010 Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre Tisdag 20 april 2010

3 Ulf Bergman Överläkare Regionala Biverkningsenheten, Avd. för klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset

4 SK-kursen, IPULS nr: A: april 2010 Läkemedelsbiverkningar ur ett sjukvårdsoch myndighetsperspektiv

5 Session 2: Multimedicinering Negativa effekter av läkemedel, praktiska interaktioner och biverkningar

6 Negativa effekter av läkemedel (Ulf Bergman) Hur ofta är läkemedel orsak för inläggning och vård på sjukhus? (Hur görs f.ö. bedömningen att inläggningen är läkemedelsrelaterad?) Är äldre särskilt känsliga för läkemedelsbiverkningar? Ge exempel på underskattade läkemedelsbiverkningar hos äldre? Ge exempel på underskattade läkemedelsinteraktioner hos äldre? Vilka är farligaste naturläkemedlen med avseende på biverkningar / interaktioner? Angående långtidsbehandling med läkemedel: Förändras farmakokinetik / farmakodynamik över tid? Kan man förvänta sig en nedreglering av läkemedelsreceptorer?

7

8

9 Take Home messages: Läksaks Kloka Råd: * Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar. Dokumentera ogynnsamma effekter t ex med ICD-koden Y57.9 * Generellt särskilt viktigt hos äldre: Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel

10 Groucho Marx: Don t screw up things by providing lots of facts!

11 Läkemedelsbiverkningar ur ett myndighetsoch ett sjukvårdsperspektiv

12 Department of Clinical Pharmacology at Karolinska Institutet- Karolinska University Hospital Right drug for the Right patient in the Right dose for the Right time to the Right costs

13

14 McBride WG (1961). Thalidomide and congenital abnormalities. Lancet 2:1358.

15 Dr William McBride described phocomelia in the offspring of women who had received it during pregnancy Lenz a West German pediatrician demonstrated a very strong association in a case control study Thalidomide The regulation of therapeutic drugs became concerned primarily with safety for many years

16

17 Drugs associated with adverse events that led to withdrawal from the market in at least one country Drug Thalidomide Clozapine Terodiline Phenformin Nomifensine Temafloxacin Zimelidine Phenylbutazone Dipyrone Zomepirac Benoxaprofen Practolol Clioquinol Adverse reaction Phocomelia Agranulocytosis Torsades de pointes Lactic acidosis Haemolysis Haemolysis Guillain-Barré syndrome Stevens-Johnson synd, blood dyscrasias Agranulocytosis Anaphylactic shock Liver toxicity, phototoxicity Fibrosis, ocular toxicity SMON (subacute myelo-optic neuropathy) Frequency of occurrence 1/4 1/200 1/1000 1/1500 1/3000 1/5000 1/6000 1/100,000 1/1,000,000 1/1,000,000???

18 The Forword by Barbro Westerholm of this book from 2008 outlines the whole area of pharmacovigilance and pharmacoepidemiology and Barbro states: This book is one of the most important books ever written. It is about a tradegy that must never been forgotten.

19

20

21

22

23 Risk management is defined as the steps taken to alter, i.e., reduce, the levels of risk to which an individual or a population is subject John M Last 2001

24

25 Definition - Biverkning Varje skadlig eller oönskad effekt av ett läkemedel som uppkommer vid doser som normalt ges i terapeutiskt, preventivt eller diagnostiskt syfte (WHO-definition 1970)

26 Läkemedelsbiverkningar: Typ A = augmentet Typ B = bizarre

27 Biverkningar av läkemedel Typ A: augmented farmakologisk effekt Typ B: bizarre ej dosberoende, oförutsägbara ofta överkänslighetsreaktioner

28 Typ A =augmentet = förstärkt Farmakologisk effekt, överdriven och förutsägbar. Vanlig, dos-relaterad och mindre allvarlig än typ B reaktioner

29 Typ A reaktioner: Farmako-kinetik/dynamik ger förstärkt och förutsägbar farmakologisk effekt Minskad njurfunktion Avvikande metabolism: interaktioner diet genetik underliggande sjukdom Receptor karateristik: selektivitet interaktioner

30 Typ A reaktioner: predikterbara farmakologiska effekter = förebyggbara! Risk Management!

31 Typ B (B=bizarre) Oväntade effekter oförutsägbara ej dos-relaterade ovanliga

32 Typ B reaktioner: Idiosyncratiska reaktioner Överkänslighets reaktioner Mekanismen ofta oklar men för en del biverkningar är immunologiska /hypersensitivitets reaktioner involverade

33 Typ B Idiosyncratisk reaktioner Exempel: Dermatological Blood Liver Toxic epidermal necrolysis Urticaria Stevens-Johnson reaction Agranulocytosis Aplastic anemia Thrombocytopenia Hepatit Liver failure Cholestasis Systemic effects Anaphylaxis Fever

34 Drugs associated with adverse events that led to withdrawal from the market in at least one country Drug Thalidomide Clozapine Terodiline Phenformin Nomifensine Temafloxacin Zimelidine Phenylbutazone Dipyrone Zomepirac Benoxaprofen Practolol Clioquinol Adverse reaction Phocomelia Agranulocytosis Torsades de pointes Lactic acidosis Haemolysis Haemolysis Guillain-Barré syndrome Stevens-Johnson synd, blood dyscrasias Agranulocytosis Anaphylactic shock Liver toxicity, phototoxicity Fibrosis, ocular toxicity SMON (subacute myelo-optic neuropathy) Frequency of occurrence 1/4 1/200 1/1000 1/1500 1/3000 1/5000 1/6000 1/100,000 1/1,000,000 1/1,000,000???

35

36

37

38 Läkemedelsbiverkningar ur ett myndighets perspektiv

39

40

41 Var finns blankett? FASS längst bak - fakta för förskrivare - Hälso och sjukvård - biverkningsrapportering -blanketter

42 Biverkningsenheten, Läkemedelsverket Uppsala

43 SWEDIS Swedish Drug Information System Från sambandsbedömda rapporter

44 Sveriges totala spontanrapportering totalt riket riket serious

45

46

47

48

49 6 st Regionala biverkningsenheter Norra Regionen Umeå Uppsala Regionen Uppsala Västra Regionen Göteborg Stockholm Regionen Stockholm Södra Regionen Lund och Malmö Östra Regionen Linköping

50 Veckorond vid Regionala Biverkningsenheten, Avd. för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

51 Biverkningsrapportering region- Stockholm I-län totalt AB-län totalt

52 Bedömning av orsakssamband Känd reaktion

53 Bedömning av orsakssamband Känd reaktion Tidssamband

54 Bedömning av orsakssamband Känd reaktion Tidssamband Kan ej förklaras av underliggande sjukdom

55

56 Frånvaro av symtom kan vara friskhetstecken. Grönköpings veckoblad 2007

57 Bedömning av orsakssamband Känd reaktion Tidssamband Kan ej förklaras av underliggande sjukdom Kan ej förklaras av andra läkemedel

58 Beje Wiholm

59

60

61

62

63 Vad måste en rapport innehålla? Rapportör Misstänkt biverkning Misstänkt läkemedel Patient - Bifoga gärna journal- epikriskopia, gör journalanteckning!

64 RAPPORTERA PÅ MISSTANKE!

65 Bedömning av orsakssamband Känd reaktion Tidssamband Kan ej förklaras av underliggande sjukdom Kan ej förklaras av andra läkemedel Försvinner vid utsättning

66 Bedömning av orsakssamband Känd reaktion Tidssamband Kan ej förklaras av underliggande sjukdom Kan ej förklaras av andra läkemedel Försvinner vid utsättning Återkommer vid insättning

67

68 Bedömning av orsakssamband Säkert Troligt Möjligt (Certain) (Probable) (Possible) Ej sannolikt (Unlikely) Ej bedömbart (Unclassifiable)

69 WHO Drug Monitoring Programme Associate memb Official member

70 WHO WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring (The Uppsala Monitoring Centre) 5 miljoner rapporter

71

72

73 Vad skall rapporteras? Samtliga läkemedel Dödsfall Livshotande tillstånd Permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning Sjukhusvård eller förlängd sådan Nya och oväntade biverkningar eller interaktioner Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad Nya läkemedel (< 2 år) - alla misstänkta biverkningar, om ej listade som vanliga i FASS - förgiftningar, missbruk

74 RAPPORTERA PÅ MISSTANKE!

75 Det spontana biverkningsrapporteringen inrättades ursprungligen för att upptäcka oväntade, sällsynta och allvarliga biverkningar huvudsakligen Typ B reaktioner

76 Läkemedelsbiverkningar ur ett sjukvårdsperspektiv

77 Biverkningsepidemiologi

78

79

80 Läkemedelsrelaterade problem som orsak till inläggning på medicinklinik 2 medicinska vårdavdelningar 285 konsekutivt inlagda patienter Standardiserade definitioner och kausalitetskriterier

81 Läkemedelsrelaterade problem som orsak till inläggning på medicinklinik 16% (45 av 285 patienter)

82 Läkemedelsrelaterade problem som orsak till inläggning på medicinklinik Otillräcklig effekt 7% För stark/biverkan 9% 16%

83 Läkemedelsrelaterade problem som orsak till inläggning på medicinklinik Följt Ej följt ordinationen ordinationen Otillräcklig effekt 3% 4% 7% För stark/biverkan 6% 3% 9% 9% 7% 16%

84

85 Svenska biverkningsstudier 1. Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A et al. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:

86 Svenska biverkningsstudier 1. Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:

87 Svenska biverkningsstudier 3. Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A et al. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:

88 Biverkningsinläggningar i % 1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. 9 % Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission 6 % to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 14 % leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 12 % medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records 11 % and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:

89 Ålder - Biverkningsinläggningar 1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. 71 år Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission 66 år to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 77 år leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 74 år medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records 72 år and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:

90

91 Antal läkemedel - Biverkningsinläggningar 1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. 3,7 Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission 3,5 to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 6,2 leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 7 medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records 8,3 and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:

92

93 Utköp av läkemedel i Jämtland % av befolkningen Män Kvinnor % 68 % % 76% Svensk Läkemedelsstatistik 1985, 2000

94 Andelen av befolkningen i Jämtland Proportion (%) of Population with Rxs Issued at the Pharmacy med utköp av läkemedel Total Rx 1 Rx 2-4 Rx 5-9 Rx Rx 30 - Rx Age M F M F M F M F M F M F Total Källa: Source: Jämtlandsundersökningen, The Study 1999 Svensk Läkemedelsstatistik

95

96 ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM LÄKEMEDELSBEHANDLAS RECEPT UTHÄMTADE UNDER 2009, RIKET Andel av befolkningen (%) Tot Åldersgrupp

97 ANTAL OLIKA SUBSTANSER PER ÅLDERSGRUPP RECEPT UTHÄMTADE UNDER 2009, RIKET Andel av befolkningen (%) Tot Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister Åldersgrupp

98 Farmakologiska (typ A) biverkningar % 1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. >75 % Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission >75 % to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 100 % leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 91 % medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15: %

99 Svenska biverkningsstudier - sammanfattning: % fler inläggningar Äldre patienter Fler läkemedel per patient Farmakologiska reaktioner (typ A) helt dominerande

100

101

102

103 Typ B-biverkningar år ålder män kvinnor

104

105 Läkemedelsbiverkningar och andra läkemedelsrelaterade problem (LRP) utgör det enskilt största problemet i akutmedicin och är därmed den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning bland äldre

106 Det är inte roligt att åldras men det är intressant Strindberg

107 Sjukhusinläggningar pga läkemedelsbiverkningar: Meta analys av 25 prospektiva studier Bland över sjukhusvårdade patienter fann man att: 5,3 % av alla sjukhusinläggningar var associerade med biverkningar, 10,7% för patienter > 60 år. Kongkaew C, Noyce PR, Ashcroft DM. Hospital admissions associated with adverse drug reactions: a systematic review of prospective observational studies. Ann Pharmacother Jul;42(7):

108 Adverse drug reactions as cause of admission to hospital: prospective analysis of patients. British Medical Journal 2004;329;15-9 Pirmohamed M, James S, Meakin S, Green C, Scott AK, Walley TJ, Farrar K, Kevin Park B and Breckenridge AM.

109 Types of ADRs Type A Predictable from pharmacology of the drug, dose-dependent and preventable Type B 95% Bizzare, unpredictable from known pharmacology, and no dosedependency 5% Pirmohamed M. et al. Br Med J 329:15-19 (2004)

110 Type A Types of ADRs Predictable from pharmacology of the drug, dose-dependent and preventable Type B 95% Bizzare, unpredictable from known pharmacology, and no dosedependency 5% 76% of patients were 65 years or over Pirmohamed M. et al. Br Med J 329:15-19 (2004)

111 How Many ADRs Were Avoidable? Definitely avoidable 8.6% Possibly avoidable 63.1% Not avoidable 28.1% 72 % of ADRs were definitely or possibly avoidable Pirmohamed M. et al. Br Med J 329:15-19 (2004)

112 Fokus på biverkningar Sjukvården Tillverkare & myndighet Typ A Typ B

113

114

115

116 Indikatorer som fokuserade på tre områden: 1. Läkemedelsanvändningen 2. Entydiga läkemedelsordinationer 3. Läkemedelsbiverkningar FOKUS på Typ A biverkningar

117 Dessa tre indikatorer skulle också ligga till grund för ett kvalitetsbokslut

118 1. von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalization can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilization. Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2006;15(3): Odar-Cederlöf I, Tesfa Y, Oskarsson P, Öhlén G, Bergendal A, Helldén A, Bergman U. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Vanliga medel står för merparten, visar tvärsnittsstudie. Läkartidningen 2008;105(12-13): Fryckstedt J, Asker-Hagelberg C. Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten. Orsak till inläggning hos nästan var tredje patient, enligt kvalitetsuppföljning. Läkartidningen 2008;105: Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. Läkartidningen 2008;105(35):

119 1. von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalization can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilization. Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2006;15(3): Odar-Cederlöf I, Tesfa Y, Oskarsson P, Öhlén G, Bergendal A, Helldén A, Bergman U. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Vanliga medel står för merparten, visar tvärsnittsstudie. Läkartidningen 2008;105(12-13): Fryckstedt J, Asker-Hagelberg C. Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten. Orsak till inläggning hos nästan var tredje patient, enligt kvalitetsuppföljning. Läkartidningen 2008;105: Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. Läkartidningen 2008;105(35): Inga Biverkningsrapporter! Inga Biverkningsdiagnoser!

120

121 LÄKSAKs Kloka Råd 2009 t ex Y 57.9 Ogynnsam effekt av drog eller läkemedel i terapeutiskt bruk

122 Individer och vårdtillfällen med orsaksdiagnos Y57.9 i SLL individer vårdtillfällen

123 S:t Göran Y579 individer och vårdtillfällen Summa av individ 100 Summa av vtf_meddiakod

124 Individer med Y57.9 Karolinska Universitetssjukhuset Solna Huddinge

125 Y57.9 som underlag för kvalitetsbokslut

126

127

128 Orsak till biverkningar självmedicinering oförmåga följa ordinationer interaktioner okänd hög dos alt. olämpligt läkemedel för njurfunktionen hög dos

129 Referenser om njurfunktionen: 1. Bergman U, Wiholm B. Drug-related problems causing admission to a medical clinic. European Journal of Clinical Pharmacology 1981;20: von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalization can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilization. Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2006;15(3): Helldén A, Bergman U, Dwyer R, Medin C, Molanaei H, Ståhle L, et al. Risk för CNSbiverkningar vid behandling av Herpes Simplex och Herpes Zoster med aciclovir och valaciklovir - se upp med njurfunktionen! Läkartidningen 2007;104: Odar-Cederlöf I, Tesfa Y, Oskarsson P, Öhlén G, Bergendal A, Helldén A, Bergman U. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Vanliga medel står för merparten, visar tvärsnittsstudie. Läkartidningen 2008;105(12-13): Fryckstedt J, Asker-Hagelberg C. Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten. Orsak till inläggning hos nästan var tredje patient, enligt kvalitetsuppföljning. Läkartidningen 2008;105: Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. Läkartidningen 2008;105(35): Helldén A, Bergman U, Euler Mv, Hentschke M, Odar-Cederlöf I, Herrlin B, et al. Adverse drug reactions in a defined cohort of elderly patients admitted to the emergency department: impaired renal function a risk factor particularly in very elderly women. Drugs Aging 2009;26(7):

130 Läksaks Kloka Råd Generellt särskilt viktigt hos äldre: Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel

131 Kvalitetssäkra läkemedelsförskrivningen: Inbyggda expert/beslutsstöd i de datoriserade journalsystemen t ex Janus Interaktionsvarnare Njurfunktionsanpassad dosering

132 Utveckling och utvärdering av ett nytt koncept för njurfunktionsbaserat förskrivarstöd: modell för att minska läkemedelsbiverkningar

133 Njurfunktionen i Janus verktygslåda Röd: Patienten har läkemedel och njurfunktionen ligger under 30 ml/min (egfr) Om du vill ha mer information tryck på knappen

134

135

136

137 Njurtjänsten - ett elektroniskt beslutsstöd som ökar medvetandet om nedsatt njurfunktion hos äldre och medverkar till förbättrad läkemedelsförskrivning. Abstract, 6562.doc. Riksstämman, 2008 Helldén A., Al-Aieshy F., Bastholm Rahmner P., Bergman U., Gustafsson L L., Guterstam P., Nyman K.,Odar- Cederlöf I., Sjöviker S.

138 På vilken njurfunktionsalgoritm baseras läkemedelsdosering i FASS för renalt utsöndrade läkemedel? Abstract, D:\doc\6766.doc Riksstämman 2008 Helldén A., Bergman U., Hentschke M., Odar-Cederlöf I.

139

140

141

142

143

144

145

146 I avvakatan på Njurtjänsten Vad göra?

147 egfr 34 ml/min

148 Läksaks Kloka Råd 2009 Generellt särskilt viktigt hos äldre Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Hur följa upp detta?

149 Läksaks Kloka Råd 2009 Generellt särskilt viktigt hos äldre Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel. Förslag: Andelen patienter 75 år med egfr (ml/min)

150 Klokt Råd njurfunktionen hos äldre Andelen patienter 75 år med egfr (ml/min) Över 75 år har "alla" läkemedel och då måste man ta hänsyn till njurfunktionen vid både val av och dosering av läkemedel. egfr enligt Cockcroft & Gault (CG)

151 Njurfunktionen egfr ml/min beräknad enligt Cockcroft & Gaults formel kön, ålder, vikt och P-kreatinin

152 Njurfunktionen I TakeCare saknas egfr enligt C-G Även om det är beräknat enligt formeln så är det inte sökbart i journalen

153 Njurfunktionen Vi har då föreslagit att titta på hur ofta förutsättning finns för beräkning av egfr enligt C-G, dvs finns kön, ålder, vikt och P-kreatinin

154 GF R k a n b e räknas,p ro c e n t Ne u rokirurgiska kliniken Ba rnorto Op SABH Reuma Infektionskliniken GFRk a nb e räknas, > 7 5 å r, % Akutkliniken,Huddinge GFRk a nb e räknas, % Öron-,n ä s-och halskliniken Kv innokliniken

155 Vikt hos vårdtillfällen med utskrivning januari-december 2009 Karolinska Universitetssjukhuset Antal vtf Antal med vikt Ålder

156 Vikt hos vårdtillfällen med utskrivning januari-december 2009 Karolinska Universitetssjukhuset Procent med vikt Procent med vikt

157 Andelen patienter 75 år med egfr (ml/min) kan då redovisas per klinik, vårdcentral etc (benchmarking)

158 egfr 34 ml/min

159 Ge exempel på underskattade läkemedelsbiverkningar hos äldre? Ge exempel på underskattade läkemedelsinteraktioner hos äldre?

160

161

162

163 Läkemedel som orsakar biverkningar NSAID övriga ACE-hämmare +diuretika analgetika antikoagulantia betablockerare digoxin

164 Exempel på underskattade läkemedelsbiverkningar/ interaktioner hos äldre: Största problemet är att de inte upptäcks!

165 Människorsnubblarofta över sanningen, de flesta reser sig upp och rusar vidare som om ingenting hänt. Winston Churchill

166 Exempel på underskattade läkemedelsbiverkningar/ interaktioner hos äldre: Vardagssjukvårdens problem Välkända biverkningar - inträffar för ofta Största problemet är att de inte upptäcks! Ökad uppmärksamhet Återkoppling Kvalitetsbokslut

167 Exempel på underskattade läkemedelsbiverkningar hos äldre? Välkända biverkningar - inträffar för ofta: Blödningar: CNS, GI mm, antikoagulantia, SSRI ASA, NSAID Hjärtsvikt o Njursvikt: NSAID Hyperkalemi av ACE hämmare Kreatininstegring av diuretika Bradykardi/hypotension av betablockerare/antihypertensiva Förstoppning av opiater Laktatacidos - metformin

168 Exempel på underskattade läkemedelsinteraktioner hos äldre Blödningar: Antikoagulantia med SSRI/ASA/NSAID Hyperkalemi/arrytmi: K+ med ACE häm./spironolakton Hyponatremi: diuretika med citalopram Laktatacidos: ACE-hämmare med metformin

169 Vilka är farligaste naturläkemedlen med avseende på biverkningar / interaktioner? Barbro Gerdén Senior expert, Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket Naturläkemedel får inte var farliga. Den som ansöker om godkännande för naturläkemedel måste kunna visa på att de inte har några skadeverkningar i förhållande till avsedd effekt

170 Vilka är farligaste naturläkemedlen med avseende på biverkningar / interaktioner? Barbro Gerdén: Hypericum Johannesört är ett exempel på att en traditionellt använd växt kan ge oväntade effekter, t.ex. genom det extraktionsförfarande som används och som kan ge upphov till anrikning av en viss substans. Det är det främsta exemplet på interaktionsproblematik men har lyckligtvis inte följts av andra liknande fall. Johannesört är dock inte belastat av biverkningar per se i någon större utsträckning.

171 Take Home messages: Läksaks Kloka Råd: * Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar. Dokumentera ogynnsamma effekter t ex med ICD-koden Y57.9 * Generellt särskilt viktigt hos äldre: Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel

172 Keep in mind the origin Advancement in safety heavily relies on reporting of safety events by health care professionals

173

174 Groucho Marx: These are my principles. If you don't like them I have others.

175

176

177