Kan en apotekare på vårdcentralen göra skillnad? Ny studie på gång...

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Nummer 2 april - maj 2006 FiF Farmaka i Fokus Tema: Äldre och läkemedel Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Medicinering av äldre en balansakt mellan nytta och biverkning Intervju med Ingegerd Odar-Cederlöf Njurknappen hjälper läkaren att hålla koll Vi besöker distriktsläkaren Anders Söderström i Farsta Kan en apotekare på vårdcentralen göra skillnad? Ny studie på gång...

2 Njurknappen hjälper läkaren att hålla koll Patientens läkemedelslista behöver kontinuerligt stämmas av mot njurfunktionen. Men med många äldre och multisjuka patienter i upptagningsområdet blir uppgiften lätt övermäktig även för en engagerad och ambitiös distriktsläkare som Anders Söderström i Farsta. Njurknappen i janusfönstret är tänkt att bli ett användbart hjälpmedel i den kliniska vardagen. Anders Söderström är distriktsläkare och verksam inom Farsta hemsjukvård sedan tre år tillbaka. När jag kom hit insåg jag att det absolut viktigaste var att veta patientens njurfunktion. Efter att ha funderat ett tag ringde Anders Söderström till Anders Helldén på avdelningen för Klinisk farmakologi vid Karolinska Huddinge, för att höra sig för om det inte fanns någon lämplig funktion som gick att koppla ihop med det befintliga journalsystemet. Det visade sig att de hade samma tankar och att de saknade ungefär 300 patienter till ett pilotprojekt. Farsta hemsjukvård först ut Så kom det sig att Anders Söderström är en av de första som fått tillgång till den nya njurknappen i janusfönstret. När Farmaka i Fokus besöker honom i början av februari har knappen suttit där en vecka. För att njurknappen ska fungera behöver systemet ha tillgång till patientens längd, vikt och kreatinin-värde. Därefter räknar datorn ut patientens kretininclearance (GFR, glomerular filtration rate). Anders Söderström demonstrerar funktionen genom att öppna journalen för en multisjuk kvinna som är i åttioårsåldern och står på många olika läkemedel. Njurknappen lyser rött. Det betyder att den här patienten har ett GFR-värde som ligger under 30 ml/minut.... som doktor har jag ingen reell möjlighet att ta reda på allt det här. Våra patienter har i snitt åtta till tolv läkemedel per person... Njurfunktionen är med andra ord kraftigt nedsatt. Om njurknappen är grå betyder det antingen att njurfunktionen är fullgod (GFR >90 ml/min) eller att det saknas njurdata i laboratoriemodulen. I det senare fallet får den grå knappen ett frågetecken. Vit knapp signalerar ett GFR-värde mellan 60 och 90 och gul knapp betyder 30 till 60. Matchar njurfunktionen mot läkemedelslistan När Anders Söderström trycker på den ilsket röda njurknappen så matchas patientens läkemedelslista mot en specialdesignad databas med 200 av de vanligast förekommande läkemedlen. Det är överläkare Ingegerd Odar-Cederlöf på Klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, som skapat databasen speciellt för ändamålet och den växer ständigt. Snart visas en lista över de av patientens läkemedel som är mer Kortfakta njurknappen Njurknappen är tänkt att bli en del av janusfönstret, vid sidan om de befintliga knapparna för interaktion, biverkningar, amning och så vidare. Projekt njurknappen är resultatet av en biverkningsstudie gjord på klin famrlab för ett par år sedan. Bakgrunden var en insikt om att överdosering var vanligt, särskilt bland äldre, på grund av att man missat att korrigera dosen vid nedsatt njurfunktion. Syftet är att på ett enkelt sätt knyta ihop data om patientens njurstatus med aktuell läkemedelslista för just den patienten. Ett pilotprojekt pågår för tillfället tillsammans med Farsta hemsjukvård (se artikel här intill). Till hösten planeras ett â-test på två vårdcentraler i södra Stockholm. Njurknappen är resultatet av ett samarbete mellan klinisk farmakologi på Karolinska universitetssjukhuset och Läkemedelscentrum (Stockholms läns landsting). IW 2

3 När Anders Söderström kom till Farsta hemsjukvård för ett par år sedan gjorde han tillsammans med distriktssköterskorna och undersköterskorna på enheten en omfattande kartläggning av patienternas BMI (längd och vikt). Med cystatin-c som njurparameter blir dessa uppgifter inte lika avgörande. Foto: Ingela Wettergrund eller mindre beroende av patientens njurfunktion. Atenolol är ett exempel. Anders Söderström gör valet läs mer och får uppgift om att det för just den här patienten finns risk för större effekt än normalt och större risk för biverkningar vid oförändrad dos och att dosen behöver sänkas till procent av normaldosen. Alternativet till njurknappen vore att slå upp varje enskilt läkemedel som patienten står på i Fass, eller på nätet och sedan göra en individuell sammanställning. Det är ogörligt, som doktor har jag ingen reell möjlighet att ta reda på allt det här. Våra patienter har i snitt åtta till tolv läkemedel per person, säger han med en blick mot den långa läkemedelslistan på datorskärmen. Halvera dosen? Nästa läkemedel på den gamla damens lista är Primperan och Anders Söderström väljer än en gång att läsa mer om läkemedlets dosering vid nedsatt njurfunktion. Den här gången rekommenderas en dos motsvarande halva normaldosen. Om något av patientens läkemedel saknas i databasen får läkaren information även om detta och kan gå vidare och söka information på annat håll. Anders Söderström är mycket nöjd med sitt nya datoriserade hjälpmedel, men det betyder inte att det inte går att göra det bättre ändå. Ett önskemål för framtiden är att i stället för att använda kreatininclearance, knyta njurknappen till cystatin C- värdet. De två laboratorievärdena är inte helt likvärdiga men den vikt- och längdkontroll som krävs för att få fram ett korrekt kreatininclearance känns för Anders Söderström som en stor och omfattande arbetsbörda med över trehundra multisjuka, ofta sängliggande patienter att hålla koll på. Det här är patienter som dessutom ofta går upp eller ner i vikt under behandlingstiden. Korrekt medicinering tar sin tid Njurknappens intåg i janusfönstret lovar gott. Men det vill till att läkaren verkligen tar sig tid att gå igenom den nya informationen, för att knappen ska fylla sin funktion. Det är en krävande uppgift att medicinera äldre och multisjuka på rätt sätt och ju mer information du har desto mer blir det att ta ställning till, säger Anders Söderström. Mycket att vinna Men om den nya njurknappen kan bidra till att minska antalet läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar så skulle mycket vara vunnet både för patienterna och för vården i stort. INGELA WETTERGRUND 3

4 Läkemedelsbiverkningar som orsak till inläggning på sjukhus En Fokusrapport har nyligen visat att på 2000-talet jämfört med på 1970-talet, var andelen patienter inlagda på sjukhus på grund av läkemedelsbiverkningar högre, patienterna var äldre och hade fler läkemedel per patient. I alla studier var biverkningar av farmakologisk karaktär helt dominerade. Dessa effekter är kända och teoretiskt åtkomliga för preventiva insatser. Läkemedelsterapi utgör en av sjukvårdens vanligaste behandlingar. Rätt använt kan läkemedel bota, lindra och förebygga många sjukdomar och symtom. Läkemedelsterapi kan samtidigt vara förenad med risker om användningen inte överensstämmer med den enskilda patientens förutsättningar. Den medicinska utvecklingen har inneburit att allt fler sjukdomar är behandlingsbara och att nya potenta läkemedel tagits fram. Läkemedelsanvändningen har ökat under det senaste decenniet och idag använder en äldre person i genomsnitt fem läkemedel. Boende på sjukhem använder i genomsnitt tio läkemedel. Läkemedelsrelaterade problem, LRP Den omfattande läkemedelsanvändningen är en av orsakerna till så kallade läkemedelsrelaterade problem (LRP), och flera studier pekar på att felaktig läkemedelsanvändning är orsaken till procent av biverkningsinläggningar på sjukhus inom läkemedelsintensiva specialiteter. Bland de äldre har ännu högre siffror rapporterats. Medicinska programrådet i SLL uppdrog åt undertecknad att göra en genomgång av studier av biverkningsinläggningar på sjukhus i Sverige. Detta resulterade i Fokusrapporten Läkemedelsbiverkningar som orsak till inläggning på sjukhus(1). Vi fann sammanlagt fem publicerade studier, alla inom läkemedelsintensiva specialiteter (Fakta 1). Två av studierna var från 1970-talet, övriga kom från 2000-talet. Några var resurskrävande prospektiva studier, medan andra var retrospektiva journalgenomgångar. Även om studierna genomförts med olika design och inte är direkt jämförbara talar de sitt tydliga språk. På 1970-talet var 6 respektive 9 procent av de inlgda patienterna, inlagda på grund av biverkningar. På 2000-talet (OBS med betydligt färre vårdplatser) varierade inläggningarna mellan 11 och 14 procent. I takt med en åldrande befolkning var dessa inlagda patienter nu i genomsnitt äldre (72 77 år jämfört med år), och hade fler läkemedel, i snitt 6 till 8 läkemedel per patient att jämföra med 3,5 på 1970-talet. I alla studierna dominerade farmakologiska biverkningar så kallade typ A, som var över 75 procent i alla studierna, medan de betydligt sällsyntare typ B biverkningarna, de som framför allt är fokus för industrin och läkemedelsmyndighetens intresse, var sällsynta. Mot denna bakgrund presenterades ett antal fallrapporter med patienter inlagda på grund av biverkningar på sjukhus i Stockholm (muskelbiverkningar av statiner, laktatacidos av metformin, warfarinblödningar, NSAID/COX 2, digitalisöverdoseringar). Nästan alla dessa exempel gällde farmakologiska biverkningar med läkemedel som finns upptagna på Kloka Listan, således kända läkemedel med kända effekter och bieffekter som teoretiskt kan förebyggas. Patient läkarrelation För att förebygga läkemedelsbiverkningar är patient läkarrelationen A och O! Farmakologisk behandling bygger på ett dos/effekt samband. En evidensbaserad läkemedelsförskrivning förutsätter att den som ordinerar ett läkemedel också kan utvärdera effekten och modifiera doseringen. Om inte dessa basala förutsättningar kan uppnås ställs Fakta1. Svenska biverkningsstudier 1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. Läkartidningen 1978;75: Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20: Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47: Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A et al. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11: Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:

5 stora krav på en sammanhållen information med alla medicinska data relevanta för förskrivning av läkemedel. I fokusrapporten tas ett antal åtgärder upp som syftar till att förebygga läkemedelsbiverkningar (Fakta 2). Några av dessa är under prövning medan andra nu införs i sjukvården. Förenklad biverkningsuppföljning med hjälp av en gemensam ICD-10 diagnos: Y57.9 Ogynnsam effekt av drog eller läkemedel i terapeutiskt bruk gör det lättare att i datoriserade journaler spåra biverkningar i det löpande arbetet med att förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändningen. Återföring av sådana biverkningsfall syftar till att öka uppmärksamheten på att läkemedelsbiverkan utgör en differentialdiagnos. Här kan också återkoppling från den Regionala Biverkningsenheten i Stockholm bidra. Andra åtgärder syftar till att underlätta en njurfunktionsanpassad dosering av många läkemedel, framför allt till de äldre med fysiologiskt nedsatt njurfunktion, med stöd av en njurfunktionsknapp som en del i datoriserade förskrivningsstöd i journalen (se artikel på sid 2 i detta nummer av FiF). Med tanke på att läkemedel felaktigt använt orsakar biverkningar med onödigt lidande för patienten, belastningar på sjukvården i Fakta 2. Åtgärder för att motverka inläggning på sjukhus orsakad av läkemedels- biverkningar:! patient läkarrelationen A och O! ordna gemensam läkemedelslista som en del i en gemensam vårddatabas! bygg in kvalitetssäkrade beslutsstödsfunktioner i en läkemedelsmodul i vårddatabasen (njurfunktions- och interaktionsvarnare t ex)! ordna bättre struktur, fler tvingande uppgifter och möjlighet till sökbarhet och uppföljning i vårddatabasen! utnyttja all befintlig information för att förbättra läkemedelsanvändningen! utveckla mallar för att förmedla patientens aktuella terapi vid byte av vårdmiljö (t ex från sjukhus till öppen vård)! satsa på grund- och fortbildning i rationell läkemedelsförskrivning, inklusive hur man använder beslutsstöd! utveckla tillförlitliga system för läkemedelsgenomgångar! utveckla mall för kvalitetsbokslut för läkemedelsterapi inklusive biverkningar!utföra kontrollerade studier för att minska läkemedelsrelaterade problem (LRP). form av återbesök, inläggningar på sjukhus och även kan leda till dödsfall, är detta ett område som bör vara föremål för kontinuerliga kvalitetsuppföljningar. Ulf Bergman adjungerad professor, överläkare, avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, medlem i SVLK och LÄKSAK. Referens: 1. Bergman U, Ulfvarson J, von Bahr C. Medicinska programarbetet, Stockholms läns landsting Cystatin C alternativ till P-kreatinin? Cystatin C är ett litet protein som utsöndras från alla kärnförande celler. Proteinet utsöndras enbart via glomerulär filtration i njurarna och bryts sedan ned i tubuli. Anders Grubb i Lund har visat att cystatin C kan fungera som en markör för den glomerulära filtrationen (GFR), motsvarande kreatininclearance och iohexolclearance. Vid nedsatt njurfunktion minskar utsöndringen av cystatin C via glomeruli och halterna i blod ökar. Fördelarna med cystatin C jämfört med S- kreatinin är många. Cystatin C är opåverkat av de flesta sjukdomstillstånd. Ett enkelt blodprov räcker för att få en god uppskattning av njurfunktionen, det vill säga GFR kan erhållas direkt på laboratorielistan. Omräkningen från serumkoncentration av cystatin C till GFR genomförs på kliniskt kemiska laboratoriet och inga krångliga beräkningar med hjälp av vikt, ålder och kön behöver genomföras. Halten av cystatin C i serum är oförändrad i åldrarna 1-50 år, men stiger något därefter. Nackdelarna med cystatin C är bland annat att vissa tillstånd och sjukdomar i enstaka studier har visat sig påverka halten i serum, bland annat hematologiska sjukdomar såsom leukemi. Även högdosbehandling med kortison, graviditet och hyperthyreos påverkar cystatin C-nivåerna. Cystatin C är ett intressant alternativ vid njurfunktionsbestämning och kan väsentligen bidra till att korrekt läkemedelsdos ges vid nedsatt njurfunktion. ANDERS HELLDÉN 5

6 Medicinering av äldre Smal balansakt mellan nytta och biverkning Intervju med Ingegerd Odar-Cederlöf Läkemedelsbehandlingen av vår åldrande befolkning har diskuterats flitigt under senare tid, både bland utredare och i media. Bakgrunden till denna fokusering är komplex om man får tro Ingegerd Odar-Cederlöf, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, specialiserad på njurmedicin och klinisk farmakologi. För Ingegerd Odar- Cederlöf har engagemanget för äldre och läkemedel varit mångårigt. Diskussionerna om äldre och läkemedel har funnits så länge som vi haft läkemedel och jag höll min docentföreläsning om detta redan 1977, säger hon. Äldre människor har, bland annat genom försämrad njurfunktion, både en ökad känslighet för läkemedel och en ökad risk att drabbas av biverkningar. Samtidigt blir antalet tillgängliga läkemedel allt fler och många av de nya preparaten har de äldre också nytta av. Viktigt hålla koll på njurfunktionen En uppfattning om patientens njurfunktion är livsviktig vid läkemedelsbehandling av äldre, påpekar Ingegerd Odar-Cederlöf, eftersom många läkemedel utsöndras just genom njurarna. Försämrad njurfunktion kan leda till för hög koncentration av läkemedlet med risk för kraftigare effekt än vad som är tänkt, eller fler biverkningar. Från femtioårsåldern försämras njurfunktionen med en till två procent per år för att i sjuttioårsåldern ligga på ungefär femtio procents försämrad funktion. Det är också då som problemen börjar bli uppenbara. Njurfunktionen kan dessutom försämras av andra Man ska inte nöja sig med P-kreatinin utan räkna om det till kreatininclearance... sjukdomstillstånd, som diabetes eller hjärt kärlsjukdom. Förutom att njurfunktionen försämras i takt med åldrandet så är också de äldre känsligare för de läkemedel som kan skada njurarna. P-Kreatinin inte tillräckligt Ingegerd Odar-Cederlöf vill också gärna understryka att även om man kontrollerar njurfunktionen när läkemedlet sätts in, så kan en förändring gå snabbt. En dos som var helt rätt kan efter några månader vara på tok för hög. Den här försämringen märker man inte med vanliga laboratorieprover. Man ska inte nöja sig med P-kreatinin utan räkna om det till kreatininclearance, särskilt för äldre patienter säger hon och nämner även ett pågående samarbetsprojekt med överläkare Pia Thylén på geriatriska kliniken, Karolinska Huddinge. Bland annat vill de ta reda på hur ofta dosen av känsliga läkemedel måste justeras. Vi får inte heller missa risken för underbehandling, det finns en risk att läkaren tvekar att sätta in läkemedel hos en äldre patient som denne skulle haft nytta av. Särskilt i dagens sjukvårdssystem där det kan vara svårt med täta kontroller. Balansen mellan nytta och risk kan vara svår att hitta. Receptfritt har också sina risker Klassiska riskläkemedel i samband med försämrad njurfunktion är till exempel digoxin, som har en mycket smal terapeutisk bredd. Glädjande nog har digoxinförgiftningar blivit ovanligare med tiden men inträffar då och då främst hos äldre. ACE-hämmare och diabetesläkemedlet metformin är andra exempel på riskläkemedel. Men även receptfria substanser som NSAID (ex Ipren) kan ställa till det. Ingegerd Odar-Cederlöf berättar om en man hon mötte på akutmottagningen en gång, som haft problem med hosta en tid. Till sist gick han till apoteket och köpte Ipren för det visste han var bra mot förkylning. Följden blev att han började hosta mer ändå. Hostan var symptom på begynnande hjärtsvikt och i stället för att lindra förkylningen blev detta läkemedel droppen som tippade honom över kanten till en allvarlig hjärtsvikt och även sänkte njurfunktionen. Det är fall som detta som motiverat Ingegerd Odar-Cederlöf att engagera sig i ämnet äldre och läkemedel. Det kom att ligga mig varmt om hjärtat när jag såg hur fel det kan bli, säger hon. INGELA WETTERGRUND 6

7 Apotekarkompetens på vårdcentralen Patienterna på våra äldreboenden har ofta ett stort antal mediciner och läkemedelsrelaterade problem är en allt för vanlig anledning till inläggning på sjukhus. Foto: Cecilia Lenander Det har diskuterats i vilken utsträckning apotekare kan underlätta läkarnas arbete. Den kanske vanligaste formen av samarbete har hittills varit läkemedelsgenomgångar på sjukhem och äldreboenden där ett team bestående av läkare, sjuksköterska, apotekare och annan vårdande personal diskuterar frågan tillsammans. Även på sjukhus finns det i dag apotekare som arbetar ute på klinikerna med att gå igenom journaler och diskutera läkemedelsanvändning med patienter och personal. Apotekare på vårdcentralen En stor del av våra äldre multisjuka bor inte på äldreboenden, utan är kvar hemma och kontrolleras på vårdcentralen, och därför har vi gjort en randomiserad och kontrollerad studie i denna miljö. Vårt syfte var att undersöka om en strukturerad intervention av apotekare vid ett extra besök på vårdcentralen, resulterar i kvalitetsförbättringar. Första delen av studien är avslutad. Patienternas läkemedelslistor har gåtts igenom och uppföljning efter ett år pågår. Resultat kommer att presenteras i slutet av Redan nu kan vi redovisa vad läkarna på vårdcentralen tycker om arbetssättet. Via en enkät ombads de att svara bland annat på frågan I vilken utsträckning tror du att du som läkare, jämfört med en apotekare, kan öka patientens motivering till en bättre läkemedelsanvändning? Majoriteten tror att apotekaren lyckas bättre än läkaren! Många av läkarna svarar också att de tror att rådgivning av en apotekare till läkare kan förbättra läkemedelsförskrivningen. Man anser inte heller att apotekarens intervention försvårar eller förlänger det efterföljande läkarbesöket. CECILIA LENANDER Utbildning om äldre Sydvästra läkemedelskommittén kommer under 2006 att erbjuda ett flertal utbildningstillfällen runt läkemedel och äldre. Utbildningen kommer att ta upp läkemedelsomsättningen hos äldre och utifrån detta diskutera hur läkemedelsanvändningen kan förbättras. Se även kalendariet och fredagsutbildningen 19 maj om äldre och läkemedel. CL Socialstyrelsens indikationsförslag Socialstyrelsen har utarbetat ett förslag till indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi (Socialstyrelsen ). Dessa innehåller både läkemedelsspecifika och diagnosspecifika indikatorer, samt riktlinjer för god läkemedelsterapi hos äldre. Några viktiga punkter och frågeställningar ur Socialstyrelsens förslag, i korthet: Omprövning av läkemedelsordinationerna och indikationen för fortsatt behandling för varje preparat bör ske regelbundet. Finns det en aktuell (uppdaterad) läkemedelslista, som även inkluderar läkemedel från andra förskrivare? Använder patienten några receptfria läkemedel eller naturläkemedel? Dosanpassning. De flesta äldre har klart nedsatt njurfunktion, och dosen av många läkemedel behöver anpassas efter det. Finns uppgifter om patientens njurfunktion tillgänglig? CL 7

8 Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Lägsta möjliga dos bör eftersträvas vid läkemedelsbehandling av äldre. Äldre kan vara extra känsliga för läkemedel som påverkar nervsystemet. Njurfunktionen är nedsatt hos äldre. Läkemedel som till stor del utsöndras oförändrade i urinen bör därför ges i lägre dos. För att förhindra biverkningar bör läkemedelsbehandlingen ses över regelbundet och omprövas genom regelbundna läkemedelsgenomgångar. SSRI ökar blödningsrisken vid samtidig behandling med lågdos ASA. ur Kloka Listan 2006: Långverkande bensodiazepiner Lugnande medel och sömnmedel som innehåller bensodiazepiner med relativt lång verkan bör undvikas på grund av större risk för biverkningar som dagtrötthet, kognitiva störningar och muskelsvaghet med risk för fall. Endast oxazepam (Oxascand) rekommenderas till äldre. Ur Läksaks Kloka Råd 2006: Andningsvägar Undvik onödig polyfarmaci vid behandling av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) utvärdera nyttan för patienten av varje läkemedel och sätt ut läkemedlet om nyttan är tveksam. Källa: Läksaks expertgrup för luftvägs- och allergisjukdomar. IW redaktion Ansvarig utgivare: Jan Hasselström (JH), ordförande i Sydvästra Läkemedelskommittén Redaktör: Ingela Wettergrund (IW), Wettergrund Text & Design Redaktionskommitté: Ordf. Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman (CN), docent Kjell Haglund (KH), distriktsläkare Birgitta Danielsson (BD), vetenskaplig sekreterare Anders Helldén (AH), avd. för klinisk farmakologi Karolinska, Huddinge, apotekare Cecilia Lenander (CL), journalist Ingela Wettergrund (IW), tf informatör Eva Öhman (EÖ), sekreterare Anna Svartsjö. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Läkemedelskommitténs kansli: Sydvästra Läkemedelskommittén Alfred Nobels Allé 8, plan Huddinge Telefon: E-post: sydvastra.lk@sll.se Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf, på: Sök efter: Farmaka i Fokus Omslagsbild: Sjöberg 8

9 Kurser och aktiviteter i Sydvästra LK:s regi Fredagsutbildningar En fredag i månaden kl Huddinge Folkets Hus 28/4 Fetma 19/5 Äldre och läkemedel Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl Restaurang 61:an 25/4 Omega-3-fettsyror när, var och hur? Jan Palmblad, hematologen, Karolinska. 2/5 Indikationsglidning.Ylva Böttiger, Klinisk farmakologi, Karolinska. 9/5 Kostbudskapets Janusansikte ett dilemma? Tommy Cederholm, Akademiska Sjukhuset, Uppsala. Kollegor emellan, farmakologi för sjuksköterskor En torsdag i månaden kl , Alfred Nobels Allé 8, plan 9, sal 9Q*. 11/5 Program meddelas senare Läkemedelsinformation utan reklam, Södertälje En onsdag i månaden kl restaurang Kringelgumman, Södertälje sjukhus 3/5 Från Samarin till Omeprazol Ont i magen i 35 år, Jan Linde, medicin kliniken, Södertälje Sjukhus Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl /5 Älvsjö VC 7/6 Sätra VC Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. se även Allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti, se. Sök på Allergicentrum Syd. Kurs i Äldrepsykiatri utom demenser: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63A. För ST-läkare och specialister inom geriatrik, allmänmedicin och psykiatri verksamma i Stockholms län (avg 3 900:- exkl moms) maj 2006, veckokurs Anmälan till eventuella restplatser: dolores.persson@sll.se, fax: , tel: Arrangörer Läkemedelscentrum, Stockholms läkemedelskommittéer i samarbete med Svensk Förening för Äldrepsykiatri Med reservation för ändringar i programmet! se även *Föranmälan till Sydvästra Läkemedelskommittén.