MARIA FÖRSAMLINGS FÖRSKOLA
|
|
- Ann-Charlotte Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MARIA FÖRSAMLINGS FÖRSKOLA KVALITETSREDOVISNING - 08/09 FÖRESTÅNDARE: Maria Blixt
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning....sid.2 1. Inledning..sid.3 2. Grundfakta...sid.3 3. System för kvalitetsarbete...sid.3 4. Föregående års åtgärder för utveckling... sid.3 5. Förskolans egna mål sid Likabehandlingsplan...sid Hälsa och livsstil... sid Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd...sid Arbetet med genus och jämställdhet...sid Barns inflytande..sid Språk- och läsutveckling.... sid.9 7. Åtgärder för utveckling...sid.9 2
3 1. Inledning Ännu ett år har gått, ett år då många av våra visioner fick stå tillbaka av olika skäl medan andra visioner blommat upp och utvecklats. Vi hade när vi började detta år så mycket tankar på hur vi ville komma längre inom olika områden, hur vi ville arbeta med genus, barns inflytande, hur vår likabehandlingsplan skulle utvecklas, arbetet med teckenspråk, arbetsplanen mm. Vad hände? Jo, under hösten var det inte många dagar som vi som helt arbetslag arbetade ihop, detta p.g.a. sjukdom. Vi har under året haft två i personalen som varit långtidssjukskrivna och det har varit svårt att hitta vikarier. Detta påverkar naturligtvis de som arbetar och våra barn. Då blir helt plötsligt inte arbetet med genus eller teckenspråket lika viktigt längre, utan kraften får läggas på att barnen ska känna sig trygga. Det betyder inte att vi ingenting gjort under året utan snarare att det inte blev som vi tänkt och planerat. Nu ska ni inte tro att det här är en kvalitetsredovisning som går i moll bara för att förutsättningarna varit som de varit, utan det finns många saker att vara stolt över också och även de finns redovisade här. 2.Grundfakta Maria Församlings Förskola är en liten enhet med endast en förskoleavdelning. Vi håller till i Sätra där vi delar en stor gård med Gunghästens Förskola. På vår gård finns det stora gräsytor, en liten kulle, en asfalterad slinga, en stor sandlåda, två klätterställningar, en kiosk i trä, gungor och en träddunge. Vi har nära till små skogsområden i Sätra och lekparker med stora gräsytor och en stor pulkabacke. Vi har också nära till Sätra centrum med bl.a. bibliotek och matvaruaffär. Till Gävle centrum tar vi oss enklast med buss. På vår förskola har det under året som gått varit 17 barn inskrivna, varav 11 är flickor och 6 är pojkar. På förskolan har det under året funnits en barnskötare på heltid, 2 förskollärare på deltid (80%) och en resurs på 67%. 3. System för kvalitetsarbete. Varje hösttermin har vi en två dagars planering och kick-off tillsammans med all personal i Maria Kyrkan. Under de dagarna går förskolepersonalen undan större delen av planeringstiden för att planera sin verksamhet inför hösten. När vi planerar skriver vi ned små utvärderingsbara mål till verksamheten. Dessa mål är små men tydliga för att man lätt ska kunna se om vi uppfyllt dem eller ej. Under terminen träffas sedan pedagogerna två timmar varje vecka för att utvärdera och planera verksamheten. Under det här året har vi haft möjlighet att göra detta under dagtid och det är något vi värderar högt. Vi upplever att vi är mer effektiva och inte lika trötta som när man måste ha kvällsmöten efter en lång dag på förskolan. I december hade vi en dag då vi utvärderade hösten halva dagen samt planerade inför våren den andra halvan. Vi har även haft en dag då vi utvärderat nu i vår. 4. Föregående års åtgärder för utveckling. Vi ska: Fortsätta med diskussioner vid föräldramöten. 3
4 Omarbeta vår likabehandlingsplan. Se hur andra förskolor gjort för att få tips om hur den kan se ut och innehålla. Dela in barnen i små grupper så ofta som möjligt för att få en mindre stressig miljö samt att ge mer tid till varje barn. Dessa gruppers indelning kan vara åldersmässig, utvecklingsmässig eller beroende på intresse. Ha en föreläsning med genuspedagogen Pether Arnberg som introduktion i ämnet genus och jämställdhet. Därefter fortsätter arbetet med små utvärderingsbara mål i ämnet med honom som stöd. Arbeta med tecken bl.a. genom vår teckenlåda, sånger och lekar. Vi vill lära oss användbara tecken, enkla uppmaningar m.m. Observera mera Vi upplever att vi har uppfyllt de flest av dessa åtgärder under året som gått även om en del av det skedde på sluttampen av året. I kvalitetsredovisningen kan ni läsa under olika områdena hur det gått med varje mål. 5. Förskolans egna mål Vi har i år valt att belysa vårt temaarbete. Vi har delat in våra barn i tre olika grupper. Det är mestadels åldersindelat men vi har även tittat på utvecklingsnivån. Dessa grupper träffas tre dagar i veckan. Vi har egna mål för varje grupp. Här är t.ex. Nyckelpigornas mål för våren Nyckelpigorna: Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar sitt ord och begreppsförråd. Utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. Utvecklar sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang. Mål: Att få ihop barnen till en grupp som kan lyssna på varandra, vågar att prata/framträda inför varandra, som hjälper varandra och klarar av att följa enkla regler som vi sätter upp tillsammans. Att utveckla sitt talspråk och sin motorik. Arbetssätt/hur når vi målen? Vi tränar in olika små teatrar som vi visar för de andra barnen. Vi sitter tillsammans när vi äter och då hjälps vi åt att skicka maten till varandra, hjälpa de som behöver att dela maten mm. Vi samtalar även mycket under matsituationen om olika ämnen. Vi går på utflykt, ofta i skogen eller till andra lekplatser. 4
5 Vi leker regellekar ute, såsom Kom alla mina små kycklingar och Under hökens vingar kom. Intressegrupper: Utöver dessa tre grupper har vi haft intressegrupper där alla som är intresserad av ett visst ämne är med. Ett exempel på det är dinosaurietema. Det temat började med att några pojkar var väldigt intresserade av dinosaurier och att vi då lånade lite böcker tillsammans som vi sedan läste. Efter ett tag var det fler och fler som blev intresserad och det slutade med att i stort sett alla var involverade i dinosauriebyggande/ målande och vi lekte köttätare och vasständer allihopa. Vi har även gjort ett landskap åt dinosaurierna och vi har tittat och mätt upp hur stora de egentligen var. Analys: I Läroplan för förskolan står det med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande Det håller vi absolut med om och tycker att det är det mest givande sättet att arbeta för alla parter. Med ett temainriktat arbetssätt där man dessutom delar in barnen i mindre grupper upplever vi att vi når alla barn på ett helt annat sätt än när vi arbetar i helgrupp. Det blir en lugnare miljö och barnen har större chans att kunna påverka verksamheten. Vi som pedagoger upplever en större glädje och stimulans i vårt arbete när vi får följa en viss grupp och dess intressen och får planera och utvärdera tillsammans med dessa barn. Vi funderar på hur man kan utveckla det vidare. En av grupperna sitter redan tillsamman vid samma bord och äter lunch för att de där ska kunna fortsätta samtalen, skulle man kunna göra det med alla grupper? Hur ser storleken ut på de olika grupperna? Vi vill också arbeta vidare med pedagogisk dokumentation, arbetet gör vi men vi behöver dokumentera mera för att kunna se var vi befinner oss och vart vi är på väg Likabehandlingsplan Vi har under senvåren arbetat fram en likabehandlingsplan innehållande 6 rubriker. Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet. Religion och annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning. Under varje rubrik har vi satt upp mål för vårt förebyggande arbete för att förhindra diskriminering inom dessa områden. Vi har även skrivit vilket arbetssätt vi ämnar ha och vad vi vidtar för åtgärder om diskriminering sker. Vi har bestämt att vi vid utvärderingsdagen på våren ska revidera likabehandlingsplanen. Vi kommer även att dela ut den till föräldrarna för att få respons på den. 5
6 6.1.2 Hälsa och livsstil Förra året hade vi mycket diskussion kring mat, socker och stress. Dessa punkter känner vi att vi hittat en bra balans kring, vilket vi även belyste i förra årets kvalitetsredovisning. Året som gått har varit fullt av sjukdom så att belysa hygien, smitta i förskolan samt friskvård känns naturligt i den här redovisningen. Vi har haft besök av bygg och miljö som gjorde en hygienkontroll på vår förskola. Det var väldigt lärorikt och vi har efter det tagit bort handdukar och använder nu pappershanddukar i stället. Vi har även blivit bättre på att påminna barnen om att tvätta händerna med tvål före och efter mat, när man kommer in efter utevistelse och efter toalettbesök. Men även här finns det åtgärder för utveckling att ta till. Vi har pratat om göra en hygienplan som ska sitta vid skötbordet. Där ska det stå saker som att skötbädden ska spritas av efter varje blöjbyte, när barnen bör tvätta händerna etc. Detta är viktigt för att vikarier ska se hur vi gör på vår förskola, men det fungerar även som en påminnelse för den ordinarie personalen. Vi pratade vidare om hur vi kan påminna barnen om tvätt av händer efter toalettbesök med hjälp av bilder. Vi ska även skriva in hygien som en punkt i arbetsplanen till nästa år. Smitta i förskolan är en annan brännande punkt. Vi har under året utarbetat en sjukdomspolicy där vi berättar när barnen får vara på förskolan och när de bör vara hemma och kurera sig av smittoskäl eller för att hämta krafter. Den delade vi ut till föräldrarna i januari och bad att få respons på den. Sedan dess har förkylningar härjat under hela våren och nu under utvecklingssamtalen fick vi en del respons och vi har lovat att vi ska lyfta upp den till diskussion vid nästa föräldramöte som vi har i september. En av oss ur personalen har gått på föreläsning om just smitta i förskolan som kommunen anordnade och fick med ett mycket bra material som vi kommer att använda oss av. Vi som personal har under 7 veckor deltagit i en stegtävling som korpen anordnade. Vi från förskolan var ett lag och vi tävlade emot två lag från Mariakyrkan. Det var ett mycket effektivt sätt att komma ut och röra på sig. Helt plötsligt började personalen att gå ut och gå på rasten eller när man kom hem. Vi har även blivit bättre på att försöka skicka hem varandra när tid finns för att kunna få ut en friskvårdstimme lite då och då, tid för att röra på sig. Vi tror och hoppas på att om vi fortsätter med detta så ska det märkas i vårt arbete, att vi orkar mera och håller oss friskare. Analys: Både barnen och vi som personal har varit mycket sjuka under det år som gått och det går det inte att sticka under stol med. Vad det beror på har naturligtvis många orsaker. Den stora frågan får ändå bli vad vi som förskola kan göra för att förbättra förutsättningen att hålla sig frisk och det tror vi är att minska smittorisken samt att ha en god friskvård. En del anser att man ska sprita barnens händer efter varje tvätt eller att barnen ska vara hemma vid minsta tecken på snor medan andra säger att lite baciller skadar inte. Vart landar vi i den här debatten? Jo, där tycker vi att vi fick hjälp av Bygg och miljö som var hos oss och av den föreläsningen som en av oss gick på om smitta i förskolan. Det får bli någonstans mittemellan, där en kombination av smittorisk och barnens ork får avgöra om man är hemma eller ej och där situationen och samtal med föräldrar får avgöra om vi ska sprita barnens händer. 6
7 6.1.3 Redovisa situationen för barn i behov av särskilt stöd Varje barn har en egen loggbok där vi ska skriva varje/varannan vecka. Tanken är att det är ansvarspedagogen som ska skriva lite om barnet i boken. Boken används sedan som underlag vid utvecklingssamtal samt vid de veckosamlingar som personalen har. Vid personalmötena går vi igenom hur barnen mår och om det är något särskilt barn som vi anser att vi behöver observera mera. Upplever vi att så är fallet så bestämmer vi hur och vem som ska observera och under vilken period. Efter observationerna kan man sedan diskutera vidare. För att få en mer hel bild av barnet brukar vi ha ett samtal med föräldrarna för att se hur de upplever situationen och hur barnet är hemma, då kan vi även informera föräldrarna om Elevstödet och vad det finns för hjälp att få om vi tillsammans kommer överens om att det är den väg vi ska gå. Vi har under våren upplevt att det kan vara svårt att veta vad man ska skriva om sina ansvarsbarn, då man kanske inte varit så mycket med just dem. Vi delar ju in barnen i tre grupper och dessa barn är vi ofta med under en längre tid. Vi diskuterade huruvida vi ska byta ansvarsbarn så att man har ansvaret för de barn man just då har grupp med, men upplever att det kan bli rörigt, framförallt för föräldrar. Vi har därför kommit fram till att vi ska skriva i de barns loggböcker som man har grupp med för tillfället, även om de inte är ens ansvarsbarn Arbetet med genus och jämställdhet Läroplan för förskolan Lpfö 98 Arbetslaget skall: Verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Mål: Vi ska titta på vad pojkar respektive flickor är bra på. Vi ska filma och diskutera två olika situationer, hall- och mat situationer. Vi ska ha fortsatt föreläsning med genuspedagogen Pether Arnberg Hur gick det? Vi hade under senhösten en föreläsning och samtalskväll med Pether Arnberg. Den var väldigt inspirerande och vi kände att nu är vi på gång. Vi satte upp två mål; vi skulle skriva ned vad pojkar/flickor hos oss är bra på och vi skulle filma oss själva i olika situationer och sedan samtala kring detta. Situationerna var: Hur bemöter vi pojkar/ flickor i hallen när de kommer på morgonen? Hur ser det ut vid matbordet vid lunch? Vad pratar vi om med flickor/pojkar? P.g.a. att vi inte arbetat så mycket ihop under året som gått (se inledning) så har vi inte kunnat göra det vi föresatt oss att göra. Vi har inte filmat de olika situationerna vi bestämt oss för, men vi har däremot skrivit ner vad flickor respektive vad pojkar är bra på. Vi pratade bl.a. om att pojkarna hos oss är duktiga på att leka motoriska lekar medan flickorna är duktiga på att pyssla. Detta kan vi dock se att det har förändrats en del. Vi har diskuterat om orsaken till denna förändring och kommit fram till att en möjlig orsak kan vara att vi gjort ateljén mera lättillgänglig för barnen då materialet nu står framme. Det är enklare nu, de slipper ett steg- nämligen att be om lov, och de kan då vara mer impulsiva. Pojkarna är helt plötsligt mera i ateljén där flickorna härskat. En annan bidragande orsak kan också vara det dinosaurietema vi haft. Pojkarna satt en hel del i ateljén där de ritade och pratade om dessa djur och sedan lekte de dinosaurier i lekhallen. Även 7
8 flickornas lek förändrades i och med detta. De leker mer med pojkarna och mera fysiska lekar. Kan det vara så att flickorna blivit mera involverade i leken då de fått mycket fakta i och med dinosaurie pysslet och därmed kan deltaga på samma villkor som pojkarna? Även om vi inte gjort det vi föresatt oss så känns det ändå som att det här är något som vi alla är genuint intresserade av och något vi vill prioritera under nästkommande år. Det märks också under våra diskussioner hur kul vi tycker att det är när vi ser något tokigt som vi säger eller gör. Som att vi t.ex. skrev killar och flickor i vår arbetsplan. Inte killar och tjejer eller pojkar och flickor Barns inflytande Läroplan för förskolan Lpfö 98 Förskolan skall sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö. Arbetslaget skall: Ta till vara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. Se till att alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt och delta i utvärderingen av verksamheten. Mål: Materialet på förskolan skall bli mer tillgängligt för barnen så att de kan välja vad de vill göra utan att fråga. Att dela in barnen i mindre grupper så att de på det viset har större möjlighet att göra sin röst hörd och på så vis lättare kunna påverka verksamheten. Arbetssätt/hur når vi målen? Vi tar fram saxar, lim, tuschpennor, kritor, målarfärg, penslar och papper och ställer så att barnen når dessa. Vi ska göra materialet som vi har i förrådet mera synligt. Bollarna kan finnas i ett nät på väggen, rockringarna kan hänga i lekhallen. Barnen ska hjälpas åt att städa efter sig. När man lekt färdigt med en sak städar man bort det innan man börjar med något annat. Vi delar in barnen i mindre grupper, ålders och utvecklingsmässigt/intressegrupper /pojk- och flickgrupper. Analys: För ett år sedan trodde vi inte att det var möjligt att ha materialet i ateljén framme, det lät som en romantiserad vision. Vi tyckte dock att det var värt ett försök, fungerar det på andra förskolor så borde det gå hos oss också. Vi har nu saxar, tuschpennor, lim, färg och penslar framme jämt, och det fungerar. Barnen tar och använder det de vill utan att behöva fråga efter det. Helt smärtfritt var det inte till en början. Mycket lim har vi tvättat bort från stolar och målarfärg under bordet, många tuschpennor saknar kork m.m. Men när vi satt och utvärderade häromveckan så upptäckte vi att det faktiskt var länge sedan vi sett barn som målar under bordet eller limmar på en stol. 8
9 I våra grupper har vi även arbetat mycket med demokrati. Vi har bl.a. pratat om förutsättningar att kunna gå iväg på utflykt, något barnen älskar att göra. För att kunna gå iväg 7 barn och en vuxen måste man t.ex.lyssna på varandra och gå tillsammans. Man kan inte springa iväg utan vi måste hålla ihop. Vi har även tränat oss i att lyssna på var de andra barnen vill gå på utflykten och berättat vart man själv vill gå ( till skogen, en lekpark). Sedan har vi tillsammans bestämt oss för vart vi går. När man ger en människa ansvar tar människan oftast det också, vare sig man är 2,5 eller 32 år gammal. Våra barn har lärt oss det i år. Man ska inte vara så rädd för att våga. Vårat motto vad är det värsta som kan hända hjälper oss att våga många gånger. Är det inte värre än att tvätta bort lim från stolar så.varför inte? Språk- och läsutveckling Vi har under flera år arbetat med tecken på vår förskola. Det arbetet har i stort sett legat på is under året som gått. Vi har sjungit vissa sånger med tecken och nästan alla har persontecken. Vi pratade nu om hur vi ska göra, om vi ska lägga ned det arbetet helt eller om det ska få nytt liv igen. Vi bestämde oss för att tecken är ett sådant bra hjälpmedel i språkutveckling att det vore synd att inte använda oss av och underhålla det vi ändå lärt oss. Vi ska börja med att se till att varje barn har ett persontecken och sedan ska vi ha sånger med tecken samt damma av teckenlådan igen med olika saker i som vi lär oss tecken på. När det gäller språk och läsutveckling för övrigt så har vi läst mycket böcker under året som gått och barnen har skrivit egna böcker och under våra temaarbeten så har barnen själva skrivit under foton eller på teckningar de gjort. Barnen är väldigt intresserade av det skrivna språket och entusiastiska till att skriva själva. De vill gärna skriva och sedan ska vi läsa det de skrivit. 7. Åtgärder för utveckling Vi ska: Skriva in Hygien som en rubrik i vår arbetsplan Filma olika situationer och samtal kring hur vi bemöter pojkar/flickor. Skriva loggböcker om de barn som vi har grupp med. Skriva en arbetsplan på hösten och en på våren. Sätta upp bilder på toaletten som en påminnelse för barnen att de ska tvätta händerna efter toalettbesök. Diskutera sjukdomspolicy med föräldrarna vid föräldramötet i september. Alla barn ska ha ett persontecken. Vi ska sjunga sånger med tecken. Likabehandlingsplanen ska delas ut till föräldrarna, diskuteras och revideras på våren. 9
Kristinebergs förskoleområde 2008-01-24 Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren
Verksamhetsplan Haren 0 UTVÄRDERING AV DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN 2007-2008! Arbetslag: HAREN Personal: Karin Johansson, Josefin Johansson, Carina Andersson, Ann Engström DETTA SER VI FRAM EMOT UNDER
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merKvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014
Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merKvalitetsredovisning 2012/2013
2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog
Läs merKvalitetsredovisning 2008/2009
Kvalitetsredovisning 2008/2009 Föräldrakooperativet vid Testeboå ekonomiska förening 1 Innehållsförteckning: sid. 1. Inledning..2 2. Grundfakta..2 3. System för kvalitetsarbete..4 4. Föreg. års åtgärder
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merKvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun
Kvalitetsredovisning 2009/2010 Hults förskola Eksjö Kommun 1 Innehållsförteckning: 1. Övergripande information 1.1 Fakta om Hults förskola 1.2 Ansvar för kvalitetsredovisningens innehåll 1.3 Rutiner och
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA. Inglis Lindahl
2011-03-17 KVALITETSREDOVISNING 2011 FÖRSKOLA Avsikten är att kvalitetsredovisningen skall lämnas direkt i detta formulär. Ansvarig skriver i de gråmarkerade fälten. Område/förskola/arbetslag: Ansvarig
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15
LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Nyckelpigan 2014-15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är reviderad under hösten 2014 och
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merKvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens
Kvalitetsrapport läsår 2014/2015 I Ur och Skur Vattendroppens Inledning Förskolan I Ur och Skur Vattendroppen bedrivs med I Ur och Skur pedagogik. Vi bedriver verksamheten till största delen ute i naturen,
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gläntan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merNormer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013
Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merNorra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden
Läs merFörskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merKVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015
Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning
Läs merRingens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Lill Anton är en fristående förskola som består av sex avdelningar. Slottet, Leklådan
Läs merBorgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan
Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9
Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:
Läs merSmedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Smedjans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen. Läsåret 2011 2012
Systematiskt kvalitetsarbete för Förskolan Kohagen med avd Kohagen och Kalvdansen Läsåret 2011 2012 Arbetslaget som omfattas Kvalitetsarbetet omfattar arbetslaget vid Förskolan Kohagen och Kalvdansen.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan
Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merKROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012
KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merHaga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan
Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs merArbetsplan Snäckans förskola 2008
Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand
Läs merBarn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus
Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merRödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rödbäckens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merOlika fast lika unika. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14
, Olika fast lika unika Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Skanörs Förskola. Läsåret: 2015/2016 Upprättad 2015-09-14 Innehållsförteckning 1 Inledning. 1.1 Alla barn och elever har rätt att
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merFALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning 2008. Slättens förskola
FALKENBERGS KOMMUN Kvalitetsredovisning 2008 Slättens förskola 1 1.1.1.1 Innehållsförteckning 1. Inledni ng.... 3 2. Vår arbetsorganisation... 3 3. Vårt kvalitetsarbete... 3 4. Kunskap och lärande prioriterade
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merFamiljedaghemmen i Innertavle/Yttertavle. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Familjedaghemmen i Innertavle/Yttertavle Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Som ansvarig förskolechef kan jag utifrån både verksamhetsbesök, föräldraenkät, föräldrasamtal och kvalitetsredovisningen
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA
2015-06-22 KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA Område/förskola/arbetslag: Ansvarig förskolechef: Klippans förskola, Bredaryd Evelina Josefsson 1 Sammanfattande bedömning Max 1 A4-sida. Rektors/arbetslagets
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merFörskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Svaleboskogen 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merTrygghetsplan 2015-2016
Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKvalitetsredovisning 2011/2012 RO 3
Kvalitetsredovisning 2011/2012 RO 3 Åmotfors Agneta Greek Rektor Innehållsförteckning Kvalitetsarbete 11/12 1. Kvalitetsarbete för läsåret 2011/2012...3 2. Arbetslaget som omfattas...3 3. Underlag och
Läs merÅshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16
Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merCentrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA
Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS
Läs merför Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad.
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Dungen 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4-5 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merRostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Rostocks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-3 år 1/10 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merArbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12
Arbetsplan för Sollidens förskola Läsåret -11/12 FÖRUTSÄTTNINGAR Framtid Vid starten av läsåret 2011/12 öppnas en ny förkola. Sollidens-, Solbergs- och Strandgatans förskolor slås samman i nya lokaler.
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merVERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merKORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merVästra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merArbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14
Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14 Beskrivning av verksamheten Rosenholms förskola startades i januari 2007 och består av två avdelningar, Skorpan och Körsbärsdalen. Vi har barn i åldrarna
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde DOMHERREN Läsåret 2015-2016 2015-08-17 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Plan mot diskriminering
Läs merGranbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Granbergs Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Kobjer Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,
Läs merFörskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merSkogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5år Läsår 2015-2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs mer2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se
2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merHösten 2010 och Våren 2011
Hösten 2010 och Våren 2011 Kvalitetsredovisning 2010/11, Förskolan Fröet Enhet: Förskolan Fröet Rektor: Grundfakta Förskolan Fröet består av en avd. med 17 barn på heltidsplats, i åldern 1-5 år. Den är
Läs merFäre Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades 2015-04-27
! Färe Montessoriförskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen reviderades 2015-04-27 Planen revideras årligen vid vårterminens studiedag senast 2016-04-30 Ansvarig:
Läs merFörskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014
Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan
Läs merVargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och
Läs merKvalitetsredovisning 2008-2009. Katarina Kling. Personalkooperativet Varva-Daggmasken
Kvalitetsredovisning 2008-2009 Katarina Kling Personalkooperativet Varva-Daggmasken 1. Inledning 1.1 Förskolan Daggmasken Daggmaskens förskola är ett personalkooperativ, vilket innebär att vi driver och
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Skattkammarens förskola Förskolechef 1 2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 4 2 Redovisning av särskilda insatser
Läs mer2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Förskola Junibacken 2015-2016 Förskolan Junibackens vision På vår förskola ska alla må bra, leka, lära och utvecklas. Gemenskapen ska präglas av omsorg,
Läs merFörskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Svalebogatan 52 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har
Läs merTreklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef, pedagogiska ombud,
Läs mer