Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. vid Björsäter skola, Åtvidabergs kommun Läsåret 2017/2018

Transkript

1 Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Björsäter skola, Åtvidabergs kommun Läsåret 2017/2018

2 Syfte Likabehandlingsplanens syfte är att effektivt förebygga och förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. Arbetet utifrån likabehandlingsplanen skall även syfta till att verka främjande. Vision Björsäter skolas vision: På Björsäter skola skall alla barn och vuxna känna trygghet, glädje och tillit till varandra. Här skall det därför råda ett öppet och tillåtande klimat där alla respekterar varandra och känner sig accepterade för den de är. På Björsäter skola skall alla barn vara alla vuxnas barn. På Björsäter skola ska alla elever känna sig trygga i alla lärmiljöer. Grund för strategiskt arbete utifrån de sju, ovan nämnda, diskrimineringsgrunderna. Arbetet skall verka främjande för att förebygga att barn och elever diskrimineras eller på annat sätt får begränsade möjligheter i skolan. Ansvarsförtydligande och arbetsgång enligt nedan. 1. Ledningens uppgift och ansvar är att se över verksamhetens rutiner och handlingsplaner, riktlinjer och policydokument men också attityder och normer. Detta görs genom trygghetsgruppens handlingsplan för konflikter, kartläggning av otrygga områden, enkäter, intervjuer eller planerade samtal. Undersökningen skall göras på en övergripande nivå för att identifiera de hinder och risker som finns i skolan. Undersökningen görs på en övergripande nivå, ingen individuell kartläggning. Genom att på kvällsmöten och studiedagar under läsåret 2017/2018 genomföra ett gemensamt arbete med skola och fritidshem kring värdegrund och likabehandling med särskilt fokus på lågaffektivt och normkritiskt förhållningssätt. 2. Analysera orsaker till de upptäckta riskerna och hindren. Reflektera kring, analysera och dra slutsatser kring varför det ser ut som det gör, se över behovet av att eventuellt göra fler undersökningar. 3. Genomföra åtgärder Skolan ska genomföra de förebyggande och främjande åtgärder som kan krävas utifrån vad undersökningen och analysen visar. Det är rektors ansvar att bedöma vilka konkreta åtgärder som bör vidtas. Rektors ansvar är att genomföra åtgärder för att undanröja risker eller andra hinder som upptäckts. 4. Följa upp och utvärdera arbetet med undersökningen, arbetet med normkritisktoch lågaffektivt förhållningssätt samt målen. Har åtgärderna fungerat, har målen uppfyllts? Erfarenheterna kan sedan föras tillbaka till steg 1 i nästkommande års arbete med aktiva åtgärder.

3 Mål för föregående års arbete/ Strategier för att nå målen Arbeta mer i faddergrupper genom t ex teman. Utvärdering från föregående års arbete -> Genom medarbetarsamtal, verksamhetsbesök samt enkätundersökning har det framkommit att skolan behöver utveckla ett likvärdigt förhållningssätt gentemot alla elever på skolan. Mål och åtgärder för detta läsår, 2017/2018 Björsäter skola ska utvecklas mot att bli en skola där alla pedagoger och vuxna i skolan har ett gemensamt förhållningssätt i bemötandet av eleverna. Alla pedagoger i skolan arbetar utifrån ett lågaffektivt bemötande och ett normkritiskt förhållningssätt där de vuxna tar ansvaret för att möta varje barn och elev utifrån dennes behov, utvecklingsnivå och personliga särart. Alla pedagoger på Björsäter skola ska känna ett gemensamt ansvar för att alla elever känner sig trygga i alla lärmiljöer under hela skoldagen. Björsäter skolas lärare och personal ska ta gemensamt ansvar för att rasterna under skoldagen är trygga för alla elever och personal ska finnas synliga bland eleverna vid varje rast tillfälle. Orosområden Björsäter skola: - Kapprummet vid matsalen. - Omklädning vid idrotten. Strategier för att nå målen Ex: Genomföra ett systematiskt arbete kring lågaffektivt bemötande och normkritiskt förhållningssätt under läsåret 2017/2018 för samtlig personal på skola och fritidshem. Värdegrundsdagar i faddergrupper, minst 1 ggr/termin Genomgång av elevenkäten/trivselenkät i hela personalgruppen samt i varje klass. Det finns från och med höstterminen en Trygghetsgrupp på skolan. Utökning av vuxna i samband med lunchen för att trygga upp kapprummet. Vuxennärvaro i omklädningsrummen i idrottshallen.

4 Förebyggande och främjande arbete Organisationsnivå: - Skolans ledning och all personal tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. - Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen revideras varje år i augusti. - Rektor ansvarar också för att det finns en fungerande Trygghetsgrupp samt elevhälsoteam. - Alla anställda på Björsäter skola skall känna till likabehandlingsplanen. - Rektor ansvarar för att skolans personal och elever delges information kring likabehandlingsplanen vid varje läsårsstart. I samband med detta ges eleverna möjlighet att diskutera förebyggande och främjande åtgärder inom skolan. - Rektor ansvarar för att all personal på skola och fritidshem får utbildning i lågaffektivt bemötande och normkritiskt förhållningssätt. - Rektor informerar föräldrar via föräldramöten samt skolans hemsida. - Trygghetsgruppen består av personal från låg-och mellanstadiet samt fritidshemmet.de tar, varje läsår fram en trygghetsenkät som sedan genomförs i varje klass. Varje klasslärare ansvarar för att enkäten genomförs. Trygghetsgruppen sammanställer svaren och återger till personalen på skolan som i sin tur ansvarar för uppföljning tillsammans med eleverna. - All personal samt vikarier på Björsäter skola har ansvar för att de gemensamt upprättande trivselreglerna efterföljs. - Rektor ansvarar för att Trygghetsgruppens arbete är väl känt på skolan. Trygghetsgruppen har 45 minuter/vecka avsatt tid inom tjänsten för att arbeta med trygghets frågorna på skolan. - På Björsäter skola finns ett elevhälsoteam som består av rektor, skolsköterska, specialpedagog samt kurator. Tillgång till skolpsykolog finns vid behov. - På studiedagar och kvällsmöten jobbar all personal på skola och fritidshem tillsammans med ett värdegrundsarbete för att främja likabehandling på skolan. All personal får då utbildning i lågaffektivt bemötande och hur vi jobbar utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Gruppnivå:

5 - Rastvärdsschema upprättas varje läsår. Rastvärdarna tar aktiv del i elevernas aktiviteter och ordnar i samarbete med eleverna rastaktiviteter 1 förmiddag/ vecka. - En vuxen skall alltid finnas i korridor/kapprummet i samband med avslutad lektion. - Rektor ansvarar för att likabehandlingsplanen följs upp och revideras varje år. Detta påbörjas under studiedagarna i augusti och tas med i uppstartsarbetet tillsammans med eleverna i början av varje läsår. - Integrering av likabehandlingsplanen i det vardagliga arbetet. Regler upprättas varje år tillsammans med eleverna. Kontinuerliga samtal kring värdegrund och demokrati i klasserna. Under året anordnas temadagar där eleverna är indelade i faddergrupper för att stärka gemenskapen. - Individnivå: vad förväntas av eleverna, samtal med eleverna kring ex matsalen och raster. Kommunikation mellan lärare och förälder. - Alla vuxna på skolan har ansvar vid konflikt, tydligt regelsystem, tydliga rutiner för åtgärd vid kränkande behandling Arbetsgång vid kränkande behandling Steg 1: Första indikation på kränkande behandling En första misstanke eller indikation på att kränkande behandling förekommer måste uppmärksammas. Om detta sker måste åtgärder vidtas omedelbart. Det gäller om elever upplever sig kränkta av någon annan i verksamheten, vuxen eller elev. Målet är att så snabbt som möjligt få kränkningarna att upphöra och förhindra att de fortsätter. När indikation om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier sker tar vårdnadshavare eller elev kontakt med klasslärare. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Elevens vårdnadshavare kontaktas alltid. Läraren som utreder ärendet och följer upp det. Om problem kvarstår trots lärarens uppföljningar eller om det uppstår akuta situationer kopplas BUS/ trygghetsgruppen in. Trygghetsgruppen agerar enligt följande: samlar information kring det problem som finns. Gruppen lägger upp en strategi för att lösa problemet. Trygghetsgruppen arbetar alltid två och två vid dessa samtal och för dokumentation. Steg 2: Följande åtgärder vidtas. - Samtal med den som har blivit kränkt. - Samtal med den som kränkt, där ett löfte om omedelbart upphörande avkrävs.

6 - Samtliga berörda vårdnadshavare informeras. - Uppföljning med båda parter inom två veckor. Om kränkningar inte upphört enligt överenskommelse se steg 3. Steg 3: Detta steg används om det har skett en allvarlig kränkande handling eller om åtgärderna i steg 1 och 2 inte fungerar: - Enskilt samtal med den som blivit kränkt. - Enskilt samtal med den som kränkt. - Samtal med föräldrar till den som blivit kränkt. - Samtal med föräldrar till den som kränkt, budskapet här måste vara tydligt. Om det inte upphör vidtas åtgärder. Steg 4: När ovanstående åtgärder ej resulterat i ett slut på kränkningarna, kopplas rektor/biträdande rektor och elevhälsoteam in. För den som kränkt och dennes föräldrar presenteras ett åtgärdsprogram, vilket t. ex. kan innebära fortsatta samtal med skolpersonal, byte av grupp/klass, kontakt med polis/sociala myndigheter. Det finns ingen laglig skyldighet för skolan att anmäla en elev som begått ett brott. Vid varje enskilt fall görs en bedömning av hur allvarlig situationen är och om anmälan till polis/socialtjänst bör göras. Vid allvarliga tillbud där det är fara för hälsa skall arbetsmiljöverket underrättas. Steg 5: Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling gentemot en elev skall rektor ansvara för utredningen. Särskild delegationslista talar om vilka personer som är ställföreträdande då rektor ej finns närvarande. Definition av begrepp Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande. Gemensamt för kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. kränkningar är ofta ett uttryck för för makt och förtryck. en viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Diskriminering Innebär att en person missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.diskriminering av individer eller grupper innebär ett avsteg från principen om likabehandling. En institution, som skolan, kan genom organisation, regler, grupperingar, schemaläggningar och andra inslag avsiktligt eller oavsiktligt medverka till att diskriminerande effekter uppstår. Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller

7 flera samt äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta likväl dolda och subtila. De kan utföras inte bara under den tid och plats där verksamheten äger rum utan också via t. ex. telefon och dator (sms, mms, e-post, chatt). De kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan ta sig uttryck i fysisk, verbalt, icke-verbalt uppträdande eller bemötande. Trakasserier och annan kränkande behandling kan ta sig uttryck i nedsättande tillmälen, nedsvärtning, förtal och ryktesspridning, förlöjligande eller förnedrande uppförande som t. ex. negativa kommentarer om utseende eller beteede. Det kan handla om att frysa ut eller hota liksom att skapa och sprida rasistiska eller homofobiska texter eller bilder och märken med annat kränkande innehåll. Ett aktivt jämställdhetsarbete liksom kunskap om hur olika faktorer sammantaget påverkar situationen är av stor vikt vid arbetet att motverka kränkningar. Att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste prägla valet av arbetsformer och hur en bemöter varandra i verksamheterna. Att ha kunskaper om vad som påverkar uppkomst av kränkningar och vilka uttryck de kan ta sig är grundläggande för det främjande och förebyggande arbetet och för att kunna granska och analysera den egna verksamheten. det bör särskilt uppmärksammas att ett barn eller en elev som anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen inte får utsättas för repressalier. Annan kränkande behandling kan vara uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns/elevs värdighet. Ytterligare aktuella begrepp Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och avsiktligt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller betendemässiga karaktäristiska. Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homo, bi eller transsexualitet eller homo, bi eller trans personer. Sexism: Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Att ha i bakhuvudet kanske. Skolverket

8 Forskningen säger Möjligheterna till lärande och utveckling påverkas negativt för barn och elever som blir utsatta för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2. Enligt en studie av Skolverket är ungefär 6-7 procent av eleverna i åk 4-9 utsatta för mobbning. För de flesta är situationen förbättrad inom ett halvår. Men 1,5 procent av eleverna är utsatta för mobbning under ett år eller längre. 3. Studier och utvärderingar av metoder visar att inget program kan rekommenderas i sin helhet. Två insatser riskerar att leda till ökad mobbning. Det handlar om schemalagda värdegrundslektioner för alla klasser och elever som fungerar som observatörer eller rapportörer - till exempel kamratstödjare. 4. Exempel på framgångsfaktorer i likabehandlingsarbetet är; ett normkritiskt förhållningssätt, att hela verksamheten är delaktig (inklusive barn och elever), att aktivt och löpande arbeta med likabehandlingsplanen och att planera grundas i verksamhetens situation här och nu. 5. Att arbeta med inkludering genom att se olikheter som en tillgång och bejaka mångfald är andra viktiga faktorer. 6. Diskriminering, trakasserier och kränkningar är sällan enskilda företeelser. 7. Orsakerna ska inte främst sökas hos de enskilda individerna utan i de sociala processer som barn och elever ingår i. 8. Verksamheter med få kränkningar kännetecknas av stabilitet i organisationen, tillitsfulla relationer och ett tillåtande klimat. 9. Föreställningar om vad som är normalt och avvikande påverkar barns och elevers upplevelser av kränkningar. 10. Det är ofta just det främjande arbetet som behöver stärkas i förhållande till det förebyggande och åtgärdande arbetet. 4. Exempel på framgångsfaktorer i likabehandlingsarbetet är: a) att arbeta med ett normkritisk förhållningssätt, b) att hela verksamheten är delaktig (inklusive barn och elever) c) att aktivt och löpande arbeta med likabehandlingsplanen och d) att planen grundas i verksamhetens situation här och nu. 5. En vanlig brist är att barn och elever inte medverkar i det förebyggande arbetet.