Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Förskoleområdet i Tierps kommun

Transkript

1 Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum Diarienummer 1(12) Adress Förskoleområdet Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Förskoleområdet i Tierps kommun Verksamhetsåret Handläggare Bo Sundberg E-post: Bo.Sundberg@tierp.se

2 2(12) Innehåll Inledning sid 3 Fakta om Förskoleområdet sid 4 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen sid 5 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning sid 6-8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse sid 8 Sammanfattning sid 9-10 Förslag till åtgärder sid Redovisning av måluppfyllelse sid 12 Bilaga 1: Informationsblad till föräldrar/beskrivning av området Bilaga 2: Årsredovisning 2008 Bilaga 3: Resultat av psykosocial enkät våren 2009 Bilaga 4: Likabehandlingsplan för Förskoleområdet Bilaga 5: Resultat chefsenkät Förskoleområdet 2008

3 3(12) Inledning Detta är den samlade bilden av förskoleverksamheten i Förskoleområdet för verksamhetsåret utifrån förskolechef och biträdande förskolechefers syn, med hänsyn tagen till fakta och synpunkter beskrivna under Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen. För en samlad bild av hela kommunens förskoleverksamhet hänvisas till Kvalitetsredovisning av Tierps kommuns skolverksamheter För en mer detaljerad bild av varje förskola och dagbarnvårdarlags verksamhet hänvisas till Kvalitetsredovisning för förskolorna Humlegården, Vallskoga, Mattisborgen, Grodan, Björkgården, Tegelbruket, Kyrkbyn, Tallbacken, Ekorren och Solgläntan samt dagbarnvårdarlagen Kottarna och Trollbacken.

4 4(12) Fakta om Förskoleområdet Förskoleområdet består av förskolor och familjedaghem i orterna Tierps köping, Kyrkbyn, Månkarbo, Söderfors och Mehedeby i Tierps kommun enligt bilaga 1. Totalt finns det 10 förskolor med tillsammans 26 förskoleavdelningar och 11 dagbarnvårdare i området. I området fanns det i snitt under år 2008, 500 barn inskrivna i verksamheten varav 90% på förskolor och 10% i familjedaghem. Av dessa var det vid årsskiftet 15 st 4-5 åringar med plats i allmän förskola. Vid samma tidpunkt 20 barn placerade enligt skollagen 2a kap 9 (barn med behov av särskilt stöd), därutöver tillkommer minst ett tiotal barn som är i behov av särskilt stöd men som ännu inte har sådan placering eller inte kommer att ansöka om sådan. 46 barn har annat modersmål/annan etnisk bakgrund, av dessa var 32 placerade på förskolan Mattisborgen. Personalbemanningen vid årsskiftet var 11 årsarbetare i familjedaghemmen och på förskolorna var det 46,45 årsarbetare med förskollärarutbildning eller motsvarande, 23,6 årsarbetare med barnskötarutbildning eller motsvarande och 3,5 årsarbetare utan pedagogisk utbildning i tjänst.. På förskolorna fanns också tillsammans 3,3 årsarbetare kökspersonal. Arbetsledningen bestod under året av 2,75 årsarbetare förskolechef och biträdande förskolechefer och i staben fanns 1,5 årsarbetare administrativa assistenter. I området finns en ledningsgrupp bestående av förskolechef, biträdande förskolechefer, specialpedagog från Resurscentrum för barn och 11 arbetslagsledare, 1 för varje förskola och 1 från ett dagbarnvårdarlag. Vid årsskiftet var 13 tillsvidareanställda medarbetare inte i tjänst beroende på sjukdom, barnledighet eller annan ledighet. Totalt antal medarbetare var vid årsskiftet 125 st, varav 105 tillsvidareanställda i tjänst, 7 långtidsvikarier och 13 ej i tjänst.

5 5(12) Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Underlaget till denna kvalitetsredovisning finns att hämta i följande skrifter och samtal: Varje arbetslag i Förskoleområdet (arbetslag är en avdelning på förskola eller dagbarnvårdarna på en geografisk ort) skriver i december och juni en utvärdering av terminens verksamhet. Tierps kommun använder utvärderingsmetoden/kvalitetsbedömningen Ecers, i Förskoleområdet genomförs den av förskolechef och biträdande förskolechefer. Under arbetsåret har 8 avdelningar besökts enligt Ecers, den genomsnittliga bedömningen på dessa avdelningar är 4,5 på den 7 gradiga skalan. Ekonomiska prognoser. Årsredovisning Redovisas som Bilaga 2. Här finns beskrivningar och analyser som inte återupprepas i själva kvalitetsredovisningen. För en fullständigare bild av 2008 års verksamhet rekommenderas att läsa årsredovisningen. Psykosocial enkät som genomförs årligen i juni. Sammanställning av 2009 års enkät där jämförelse med 2008 finns, redovisas som Bilaga 3. Chefsenkät som genomförs årligen under våren. Redovisas som Bilaga 5. Utöver detta så är det utvecklingssamtal, chefers besök i verksamheten, diskussioner i ledningsgrupp, samverkansgrupp, fortbildningsgrupp, köksträffar och på områdets pedagogdagar som ligger till grund för detta dokument.

6 6(12) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I den föregående kvalitetsredovisningen tog vi upp ett antal förslag till åtgärder (kursiv text nedan) utan inbördes rangordning, här redovisar vi i samma ordning vad som hänt med dessa. Alla förskolor får trådlösa datauppkopplingar Klart våren Skapa och/eller uppdatera hemsidor för varje förskola/dagbarnvårdarlag Inte klart beroende på olika information huruvida dessa skall vara kvar eller inte. Öka it-stödet till verksamheterna Klart, en av våra medarbetare som är områdets IT-samordnare har under året tjänstefördelats så att hon enbart arbetat med it-stöd till området, omfattning var under hösten 50 % och under våren 75 % tjänst. Prova schemaläggningssystemet Time-care i några verksamheter Vallskoga förskola har gått in i systemet från senhösten 2008, Humlegården har påbörjat från senvåren En medarbetare på Vallskoga är 25 % av sin tjänst en av Time-Cares huvudadministratörer och utbildare. Till hösten 2009 provar ytterligare 4 förskolor schemaläggningssystemet.

7 7(12) Fler ändamålsenliga lokaler så att antalet barn i grupperna kan minska Ej klart, utbyggnaden av Vallskoga förskola med 1 avdelning har tillsvidare lagts på is, dels beroende på ekonomin och dels beroende på de eventuella fornminnen/gravfyndigheter som kan finnas på det kommande bostadsområdet Vallskoga Gärde, vilket gör att bygglov inte kan beviljas för en utbyggnad av Vallskoga förskola innan det är undersökt. Ökat stöd till barn med annat modersmål Delvis åtgärdat, inom området har resurser omfördelats så att Mattisborgen, som har 32 av de 46 barn med annat modersmål som finns i området, fått större personaltilldelning än vad barnantalet ger. Kvarstår en omfördelning av resurser totalt i kommunens förskoleverksamhet till förmån för barn med annat modersmål. Minska de fysiska arbetsmiljöproblemen Kvarstår delvis, framförallt är det bullerproblemen som är svåra att komma tillrätta med. Barnen låter fortfarande och bullerdämpande åtgärder provas fortlöpande, under året har flera förskolor bytt ut bord mot nya med bullerdämpande bordsskiva vilket dämpar slammer från byggmaterial, porslin mm. Barnen delas också ofta i mindre grupper bland annat för ljudnivåns skull. Se över problemet med vikarieanskaffnngen Har vi inte hunnit med under året. Öka tiden för möten chef-medarbetare Har istället minskat något under året då besparingskrav gjorde att vissa möten och framförallt pedagogdagarna ställts in. Mycket tid har gått till individuella medarbetarsamtal och 118 lönesamtal. Det är ett ledningsdilemma att samtidigt som kraven på att vi ska vara pedagogiska ledare och väl förtrogna med verksamheten så äts alltmer av arbetstiden upp av andra krav, både nationella och kommunala. Som exempel kan nämnas denna kvalitetsredovisning, uppföljningar och revideringar av likabehandlingsplaner mm, månadsvisa ekonomiska prognoser, deltagande i upphandlingsarbete, kontroll och åtgärder av lokalvård och mattransporter, lokalförsörjning, konflikthantering osv. Öka tydligheten i fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan chef, administration, arbetslagsledare, arbetslag och enskild medarbetare Detta arbete har påbörjats i områdets ledningsgrupp, alla medarbetare har haft möjlighet att lämna sina synpunkter på detta. En sammanställning av alla synpunkter kommer att göras och diskuteras vidare i olika konstellationer i området. Öka möjligheterna att ta vara på kompetensen inom verksamheten för att fortbilda varandra Detta sker kontinuerligt men bedöms inte ha ökat under året.

8 8(12) Öka planeringstiden Det har inte skett någon ökning av planeringstiden då detta kräver ökade ekonomiska resurser. Uppmuntra och stötta friskvårds och sammansvetsande aktiviteter i arbetslagen Sker kontinuerligt och framförallt sammansvetsande aktiviteter har ökat, ofta har handledararvoden för högskoleelever använts för studiebesök och liknande och i samband med detta har även andra aktiviteter genomförts för en ökad sammanhållning och laganda. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Budgeten för området uppgick 2008 till 50,4 miljoner kronor och resultatet blev 49,9 miljoner kronor. (se bilaga Årsredovisning 2008) Kostnaden per barn blev i snitt kr (49,9 miljoner kronor delat med 500 barn). Personaltätheten var i familjedaghemmen 4,0 barn/dagbarnvårdare och på förskolorna 5,1 barn/årsarbetare. Av den pedagogiska personalen på förskolorna var , 63 % förskollärare, 32 % barnskötare och 5 % utan pedagogisk utbildning. Fortbildningsinsatser: All personal; Mångfald. Att arbeta i olika åldersgrupper. Arbetslagsledare: Skolforum med föreläsningar Vissa i arbetslagen: Handledarutbildning. TAKK. Första hjälpen. Matematik ute. Miniröris. Dagbarnvårdarens pedagogiska förhållningssätt.

9 9(12) Sammanfattning Ett relativt lugnt och stabilt verksamhetsår utan några större förändringar i organisation eller personalgrupper, med nöjda föräldrar( se nöjdhetsindex i Medborgarundersökning i Tierps kommun 2009) och fortsatt minskad långtidssjukfrånvaro. De nya IT-baserade system som förra verksamhetsåret upptog mycket tid och kraft har börjat införlivas i vardagen och då barnsjukdomar allteftersom rättas till och vanan att hantera systemen blir allt bättre så är inte frustrationen lika stor över dessa nyheter. Arbetet med likabehandlingsplanen som utgår från normer och värden i läroplanen har visat på olika vägar att gå för att nå mot dessa mål. Olika material och metoder har används och även delgetts varandra i olika konstellationer så att en större verktygskarta finns nu att tillgå i detta arbete. I och med det stora antalet medarbetare så har enskilda medarbetarsamtal som genomfördes under hösten (ca 125 st) och lönesamtal som genomfördes under våren (118 st) på 2,75 chefer medfört att annat kvalitetsarbete fått stå tillbaka, bland annat har vi inte genomfört så många Ecersbesök som vi planerat. Vår analys av bedömningen av arbetslagen enligt Ecers är att det förmodligen är en mer rättvisande bild idag när vi gör bedömningarna själva som chefer. Eftersom det var en lägre bedömningsnivå de första åren sen vi som chefer tog över bedömningen så trodde vi oss vara strängare än föregående Ecers-observatörer, men nu tror vi mer på att arbetslagen vågar visa upp sin normala sida, de flesta medarbetarna är vana med oss i och med många diskussioner genom åren i medarbetarsamtal, lönesamtal och övriga kontakter. De spontana eller planerade verksamhetsbesöken har enligt vår bedömning också varit för få och har mestadels varit i anslutning till de enskilda samtalen eller vid akut behov. Trots att kontakterna mellan chef-medarbetare kan vara betydligt fler så pekar både chefsenkät och psykosocial enkät på bättre resultat än föregående år. Vår bedömning av detta faktum är att vi som chefer ändå har ett stort förtroende hos medarbetare och att vi bedöms vara förtrogna med verksamheten och dess innehåll. Här tror vi att vår gemensamma erfarenhet, 100 år tillsammans som chefer i Tierps kommuns förskole- och skolverksamheter, ett gott samarbete i ledningsteamet och i områdets ledningsgrupp samt det faktum att vi via Ecersarbetet verkligen avsätter tid för att se verksamheten ur ett kvalitetsperspektiv är starkt bidragande orsaker. Som chefer har vi ett stort förtroende för arbetslagens kapacitet och vilja till utveckling och självständighet och utifrån den psykosociala enkäten och vår bedömning så vill arbetslagen att ta ett stort eget ansvar. Detta ger oss större möjlighet att stötta och/eller utmana arbetslag och individer utifrån olika behov.

10 10(12) En utvärdering har gjorts i området under höstens pedagogdagar och i områdets föräldraråd av de olika modeller för åldersindelning som finns på våra förskolor och familjedaghem, småbarns och storbarnsavdelningar kontra syskongrupper. Slutsatsen av dessa diskussioner är att den åldersindelning man arbetar i för tillfället respektive den åldersindelning man har sitt/sina barn i tycker man fungerar bra och vill behålla. En fortsatt diskussion om åldersindelningen måste föras både utifrån ett pedagogiskt perspektiv hur vi bäst stödjer barnet i dess utveckling men också ur ett platsperspektiv, hur får vi vid årsskiften plats för alla de småbarn som då står i kö. Mot slutet av verksamhetsåret har det varit mycket diskussioner om hur vi ska möta lågkonjunkturen och dess följdverkningar med minskade skatteintäkter till kommunen med besparingskrav som följd.

11 11(12) Förslag till åtgärder utan inbördes rangordning Skapa och/eller uppdatera hemsidor för varje förskola och dagbarnvårdarlag. Prova schemaläggningssystemet Time-care i några fler verksamheter samt utvärdera där det nu används. Fler ändamålsenliga lokaler så att antalet barn i grupperna kan minska. Ökat stöd till barn med annat modersmål. Minska de fysiska arbetsmiljöproblemen framförallt bullerproblematiken. Se över problemet med vikarieanskaffningen. Öka tydligheten i fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan chef, administration, arbetslagsledare, arbetslag och enskild medarbetare. Öka planeringstiden Ta del av och analysera de nya mål som elever lägst ska ha uppnått i slutet av tredje skolåret i matematik och svenska. Utifrån det se över vad förskoleverksamheten kan göra för att ännu bättre förbereda barnen för skolan och övriga livet. Utveckla uteverksamheten. Diskussioner har under våren förts, framförallt i vår ledningsgrupp, om möjligheter att som bärande ide under kommande år se över möjligheten att utveckla uteverksamheten. Där finns enligt vår bedömning potential att utveckla lärande och socialt samspel i barngrupperna genom att planera uteverksamheten på gården lika väl som verksamheten inne eller vid utflykter. Hos många medarbetare finns ett engagemang och tänkande runt uteverksamheten men ibland ses den dagliga utevistelse mer som viktigt ur aspekten frisk luft och möta barnens rörelsebehov. Detta är självklart viktigt men med mer planering och tankar runt material och vuxenledda aktiviteter ute på gården så tror vi att vi kan stödja barnens utveckling i lärandet och socialiseringen ännu mer. Utveckla arbetet mot Skolplanens mål Hållbar utveckling, stötta och sporra arbetslagen så att fler i likhet med avdelning Myggan, ansöker om att få utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Följa och utvärdera nya inskolningsmodeller som prövas i området och i övriga landet, bland annat den så kallade föräldraintensiva inskolningen En fortsatt satsning på fortbildning av arbetslagsledarna, eventuellt med hjälp av Förskolelyftet.

12 12(12) Fortsätta diskussionerna med alla medarbetare om hur vi ska möta förändringar i verksamheten och som en del ännu mer se hela området som en arbetsplats och inför varje höst eller varje återgång efter längre ledigheter/frånvaro se efter var behovet av personal är just då och också att se byte av arbetslag som ett sätt till kompetenshöjning för enskild medarbetare och kvalitetshöjande för hela vår verksamhet. Öka samarbetet med flyktingmottagningen så att det om möjligt blir en bättre framförhållning och förståelse för varandra och för att öka kvaliteten i mottagande och stöd till barn med annan härkomst. Bli bättre på att ta del av andras erfarenheter både internt och externt, bland annat genom fler studiebesök, följa Jämförelsenätverket Tumstocken (där Tierps kommun ingår) och auskultationer hos varandra. Måluppfyllelse Vår bedömning av årets verksamhet är att verksamheterna även i år, i de flesta avseenden, når mot de mål som finns i läroplanen. Det området behöver utveckla ytterligare är utifrån både läroplan och resultat från Ecers-bedömningar arbetet med kulturell mångfald och jämställdhet. Kvarstår från förra årets kvalitetsredovisning som områden att utveckla är också arbetet med barn som har annat modersmål, föräldrars delaktighet i utvärderingar, arbetet med barns inflytande och förbättra övergången mellan verksamheter. Inför framtiden finns en farhåga som samtidigt är en utmaning, hur kan vi möta försämrad ekonomi med minskad personaltäthet i barngrupperna som följd, med ett nytänkande och ökad flexibilitet så att den goda kvalitet vi tycker oss ha kan behållas? Vi bedömer också att det finns en risk att långtidssjukfrånvaron ökar igen om det inte går att ta bort eller underlätta några arbetsuppgifter då det blir fler barn per medarbetare att ansvara för. Tierp i augusti 2009 Bo Sundberg Vivianne Lindén Agneta Person Ramsten