Vinodlingsregion Franken

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERTSITET Institutionen för mat, hälsa och miljö Vinodlingsregion Franken - Skicka mig mer av det där "Wuerzburger", för inget annat vin kan tillfredsställa min gom! Johann Wolfgang von Goethe Kurs KK0182: Vinodlingens grunder, vitikultur, kemi och grundläggande oenologi, 10 p Projektarbete av: Lars Rothvall Alf Carlsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING/ VINODLINGREGION Franken Detaljkarta över vinregionen Franken 2.2 Utbredning av vinodlingsområden i Franken 2.3 Historik 3. ODLINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Geologi 3.2 Jordarter 3.3 Klimat 4. DRUVOR OCH VINTYPER I FRANKEN De vanligaste druvorna i Franken Müller-Thurgau Silvaner Bacchus Kerner Riesling Spätburgunder 4.2 Vintyper och kvalitetsklassificering 5. VINOMRÅDETS INDELNING OCH PRODUKTION Areal och produktion 5.2 Producenter 5.3 Karaktäristik för de tre delområdena (Bereiche) i Franken Mainviereck Maindreieck Steigerwald 5.4 Specialstudium av några Einzellägen Berömda Einzellägen i och runt Würzburg Würzburger Stein Innere Leiste Stein-Harfe Berömda Einzellägen vid Iphofen Julius Echter Berg 6. REFERENSER

3 1. Sammanfattning Denna uppsats avser att ge en översikt över den tyska vinodlingsregionen Franken som är belägen i mellersta Tyskland, sydost om Frankfurt, längs Main, en av Rhens bifloder. I uppsatsen redogörs för förutsättningar för vinodling i regionen, bl a geologiska förutsättningar, klimat och odlade druvsorter. Vidare redovisas regionens geografiska utbredning, liksom den administrativa indelningen av regionen i mindre delar samt produktionssiffror. De tre stora delområden i regionen beskrivs vad gäller jordmån, vintyper och odlade druvor. Vidare ges en detaljbeskrivning av några kända s k Einzellagen i regionen. 2

4 2. Vinodlingsregion Franken Vinodlingsregionen Franken är ett av Tysklands mindre vinområden och det är beläget i mellersta Tyskland, väster om Frankfurt, längs floden Main och dess bifloder. Franken ligger centralt i Tyskland Franken, det kuperade området öster om Frankfurt, ligger mellan Aschaffenburg och Schweinfurt och avgränsas av Spessartbergen i nordväst och Steigerwald i sydost. De flesta vinodlingarna följer floden Mains zigzag-lopp genom landskapet. Würzburg är centrum både för vin och kultur i Franken. 2.1 Detaljkarta över vinregionen Franken Det finns tre delområden, s k Bereiche: Main-viereck, Main-dreieck och Steigerwald. 3

5 2.2 Utbredning av vinodlingsområden i Franken Vinodlingarna ligger längs floden Main och dess bifloder Odlingsarealerna ligger utspriddda längs floden Mains sluttningar, men ockå längs flera av Mains bifloder, varav den största är Tauber. Vingårdarna ligger på sluttnings- och i branta lägen längs floden Main i ett långsträckt område mellan Aschaffenburg och Schweinfurt samt längst i öster på sluttningar på Steigerwalds västra sida. 2.3 Historik Regionen befolkades av och uppkallades efter en germansk stam, Frankerna. Kristendomen kom hit med irländska missionärer under 600-talet. Den mest berömde missionären, St Kilian, är skyddshelgon för vinodlarna i regionen. Under 700-talet spreds vinkulturen med klostren över hela området. Den första skriftliga källan om vinodling i Franken kan dateras till år 777. Under 1500-talet var arealen tio gånger större än idag. Redan under 1600-talet minskade den kraftigt p g a handelstullar, ökad öl-konsumtion och inte minst det trettioåriga krigets skadeverkningar. Franken var under medeltiden tillsammans med Württemberg Tysklands största vinodlingsområde med en yta på hektar. Då ägdes de flesta vinodlingar av kloster och adelsfamiljer. Dessa var dock inte de enda som drog nytta av vinodlandet. Under århundraden har inkomster från två av Frankens mest berömda vinodlingar vid Würzburg bekostat välgörenhetsinrättningar för sjuka, fattiga och åldringar, Bürgerspital från 1319 och Juliusspital från Från slutet av 1500-talet fram till slutet 1800-talet gick vinodlandet tillbaka som ett resultat av krigen, sekulariseringen och vinlusens härjningar. T ex minskade vinodlingsarealen till en femtedel under det 30-åriga kriget. Under de senaste 30 åren har vinodlingarna reorganiserats för att förbättra avkastning och arbetsförhållanden och nya druvor har introducerats. 4

6 3. Odlingsförutsättningar 3.1 Geologi Den geologiska huvudformationen för vinområden i Franken är baserad på urberg på Kahlgrund nordväst om Aschaffenburg, Buntsandstein längs Main i området kring Miltenberg, Muschelkalk i Mains dalgång runt Würzburg, Lettenkeuper tillsammans med flygsand i Mainkröken i närheten av Volkach och gipskeuper i Steigerwald-området. Geologiska formationer i Franken-regionen 3.2 Jordarter I Mainviereck dominerar erosionsjordar. Jordarna norr om Aschaffenburg är en blandning av vittrat urberg och glimmer. På andra ställen i västra Franken (rödvinsområdet) dominerar vittrad, färgad sandstensjord. I hjärtat av regionen, i Maindreieck runt Würzburg, utgörs jordarterna av vittringsprodukter från kalksten, vilka ger en torr, stenig och värmehållande jord medan jordarna längre österut, runt Volkach, utgörs av kalkrika jordar med lera och lössjord. Jordarna i Steigerwald-området utgörs av kraftiga, bördiga erosionsjordar av sandsten, lera och röd märgel. 3.3 Klimat Klimatet i Franken är utpräglat inlandsklimat med torra somrar och kalla vintrar. Det är mycket vanligt med sen frost i vissa delar av området, vilket kan ge stora skador på vinodlingen och leda till mycket stora variationer i avkastning. Under en lång period fram till 5

7 slutet av 1400-talet var klimatet varmare, vilket gjorde att vinodlingen var mera utbredd i Franken än idag. Vingårdarna i Franken är idag ofta beroende av ett gynnsamt mikroklimat. 4. Druvor och vintyper i Franken Det odlas både gröna druvor och blå druvor i Franken, även om andelen blå druvor är ganska liten. De två dominerande druvorna är de gröna druvorna Silvaner och Muller-Thurgau. Övriga gröna är bl a Bacchus, Riesling, Weissburgunder, Kerner, Scheurebe, Gewürztraminer, Perle och Rieslaner. Riesling odlas bara på mycket varma platser, som t ex de berömda vinodlingarna Stein och Innere Leiste vid Würzburg. Blå druvor är t ex Spätburgunder och Portugieser. Viner från dessa druvor framställs huvudsakligen i väster, nära Miltenberg. Fördelning mellan druvsorter: gröna 89 % blå 11 % Det finns totalt 52 kända druvsorter som odlas i Franken. De mest odlade druvorna är: Gröna Müller-Thurgau 43.4% Silvaner 20.5% Bacchus 11.1% Kerner 6.1% Riesling 4.1% Blå Spätburgunder 2.7% 4.1 De vanligaste druvorna i Franken Müller-Thurgau Arealen Müller-Thurgau i Franken är nästan ha, d v s nästan en tredjedel av den totala vinodlingsarealen. Druvan Müller-Thurgau har fått sitt namn efter den person, Hermann Müller, som ledde arbetet med att korsa befintliga druvor vid det tyska vininstitutet i Geisenheim Müller-Thurgau är en korsning mellan Riesling och en druva som kallades Madeleine Royale. Inledningsvis kallades druvan Sämling Nr 58. Ibland benämns druvan också Rivaner. Man har på senare tid gjort DNA-analyser som visar på att Müller-Thurgau bör vara en korsning mellan Riseling och den schweiziska druvan Gutedel (Chasselas). Hermann Müller kom ursprungligen från kantonen Thurgau i Schweiz. Efter det att han avlagt doktorsexamen vid universitetet i Würzburg, arbetade han vid det tyska vininstitutet i Geisenheim innan han flyttade tilbaka till Schweiz, där han fortsatte odla de nya sorter som han varit med om att ta fram. 6

8 Vin från Müller-Thurgau är lätta och har ofta en delikat blommig doft med en angenäm Muskatton och en relativt låg syra och är lättdruckna. Vinerna kan ibland visa en viss spritsighet och har ibland en lätt besk eftersmak Silvaner Det går inte med säkerhet att fastställa hemvisten för Silvaner. Man anser att druvan har sitt ursprung i Donaus dalgång. Namnet Silvaner anses härstamma från Transylvanien. Enligt historien skall en Zisterzienser-munk år 1665 ha planterat Silvaner-druvan i vingården Stein" i Würzburg. Druvan blev mycket populär och fick stor spridning. År 1930 var en tredjedel av vinstockarna i Tyskland av sorten Silvaner. Numera har den totala arealen minskat kraftigt, men i Franken är den forfarande den näst vanligaste druvan efter Müller-Thurgau. Silvaner är mycket frostkänslig och kan ta skada under vintern, speciellt efter riklig skörd, varför det vissa år kan bli ett stort skördebortfall. Under goda år kan skörden bli riklig. Silvaner-viner räknas till de bästa vita vinerna i Tyskland, speciellt om man lagrat vinerna. Viner på silvanerdruvan har ofta en fin fruktighet, en lätt krispig syra, lätta mineraltoner och en delikat bouquet. Silvanerdruvor som odlas i bra jordmån ger vin med bra kropp, förnäm doft med harmoniska syror. Vin från druvor som skördats sent kan ge högklassiga s k Prädikats-viner (Spätlese och Auslese). Silvaner har varit en viktig druvsort för framtagning av flera nya korsade druvsorter som t ex Morio-Muscat, Ortega, Bacchus och Scheurebe Bacchus Bacchus är en relativt ny sort som tagits fram på den tyska Bundesforschungsanstalt für Reben-züchtung i Geilweilerhof. Druvan är en korsning mellan Silvaner, Riesling och Müller- Thurgau. Vanligtvis producerar Bacchus druvor med högre sockerhalt än Müller-Thurgau. Vinerna blir fruktiga och har en distinkt doft av Muscat. Bacchus trivs på djupa, näringsrika jordar. Sorten är inte särskilt frostkänslig och därför kan druvorna mogna också på växtplatser där inte Silvaner skulle kunna göra det. Avkast-ningen är relativt hög. Genom att druvorna kan skördas sent, får man en druvsaft med hög sockerhalt som kan ge vin med mycket fruktaromer och högt restsocker, vilket alltså ger goda möjligheter att framställa viner med Spätlese- och Ausleseprädikat. 7

9 4.1.4 Kerner Kerner är en relativt ny druvsort som tagits fram fram av Staatliche Lehr- und Versuchsanstalt für Wein und Obstbau i Weinsberg. Druvan är en korsning mellan Trollinger och Riesling. Kerner trivs bra i medelmåttig jordmån och har en druva med tjocka skal, vilken mognar tidigt. Vinplantan har god vinterhärdighet och mognar oftast bra. Viner från Kerner-druvan påminner om Riesling, har oftast bra kropp, är rena i smaken och har en lätt, unik aromatisk bouquet Riesling I Franken är växtperioden ofta för kort för att riesling ska trivas. Riesling behöver lång växtsäsong för att nå full mognad och den ibland tidiga nattfrosten på höstarna gör att det är svårt att få fullmogna rieslingdruvor för att producera rieslingviner med hög restsockerhalt i Franken. Rieslingviner från Franken är ofta torra med frisk syra, medelfylliga med ung smak av mogen lime och röd grape och har en tydlig mineralig eftersmak Spätburgunder Spätburgunder (Pinot Noir) behöver en lång mognadsperiod för att ge bra viner och odlas i Franken bara i lägen med bra mikroklimat, gärna på mörka jordar som absorberar värme. Spätburgunder odlas huvuvdsakligen i de västra delarna av Mainviereck, mellan Aschaffenburg och Miltenberg. inslag av bittermandel. Spätburgunderviner från Franken är rubinröda med kropp och milda tanniner och har doft av björnbär och ofta ett visst bittert 4.2 Vintyper och kvalitetsklassificering Den dominerande vintypen är vitt vin. Torra viner har alltid varit tradition i Franken. Viner från Franken anses vara de mest maskulina av Tysklands viner. Detta kan till stor del härledas till de klimatiska förutsättningarna; kalla vintrar, stor årsnederbörd och tidig frost. Det är relativt ovanligt med långa, varma höstar, vilket medför att den sent mognande Rieslingdruvan spelar en mindre roll. Franken har de torraste vinerna i Tyskland. Medan ett normalt torrt vin, Trocken, innehåller högst nio gram restsocker per liter är motsvarande andel i en Trocken från Franken inte mer än fyra gram. Vita viner framställs av bl a Müller-Thurgau, Silvaner och nyare, korsade sorter, som Bacchus och Kerner. Röda viner framställs av de blå druvsorterna Spätburgunder och Portugieser, framförallt i den västra delen av regionen, mellan Aschaffenburg och Miltenberg. 8

10 Kvalitetsklasser som är tillämpliga är QbA (Qualitätswein bestimmter Anbaugebiet), QmP (Qualitetswein mit Prädikat) och bordsvin (Tafelwein). Vinproduktionen utgörs av ca 62 % QbA-viner, 37% QmP-viner medan ca 1 % är bordsvin. Andelen "fränkisch trocken" utgör ca 40 % av den producerade mängden. De ursprungliga vinerna från Franken, som hade hög syra och var ganska grova, smaksattes ofta med tillsatser för att förbättra smaken såsom honung, saffran, cinnamon, muskotnöt, ingefära, malört, sprit, fänkål, mejram, rosmarin, mint, enbär, kåda, salvia, etc. Dessa tillsatser förbjöds 1911 i den första tyska vinlagen. Av den totala volymen vin som produceras i Franken tappas ca 43 % på Bocksbeutel och resten på literflaskor. 5. Vinområdets indelning och produktion 5.1 Areal och produktion Den totala odlingsarealen i Franken är ha. Volymen vin som årligen produceras ligger mellan hl. Detta motsvarar dock bara ca 6 % av produktion i alla 13 tyska vinodlinsregioner tillsammans. Den genomsnittliga avkastningen ligger på ungefär ca 88 hl per ha. Av vinodlingsarean utgörs ca 20 % av terrassodligar på branta sluttningar medan 80 % utgörs av lättillgängliga vingårdar. Antalet vinodlare i Franken är ungefär 7 200, varav 20 % har vinodling som huvudsysselsättning, 8 % som deltidssysselsättning medan 72 % ägnar sig åt vinodling som bisyssla. Det finns 1524 odlare registrerade som har rätt att marknadsföra vin på flaska. Många vingårdar i Franken är mycket små. Av vingårdsägarna har 520 stycken en vinodling om 2-5 ha medan 148 stycken har mer än 5 ha. Franken indelas i 24 stycken s k Großlagen och 223 stycken s k Einzellagen. 5.2 Producenter Små egendomar dominerar tillsammans med kooperativen. Tre av Tysklands största vinegendomar ligger dock i denna region. De vita vinerna tappas till viss del på för Franken typisk flaska kallad "Bocksbeutel". Den har en rund, tillplattad form och får bara användas i Franken (och i en liten del av Baden). Sedan 1989 har Franken, enligt ett beslut i EG-domstolen, ensamrätt till denna flasktyp. Vin som får tappas på Bocksbeutel-flaska måste vara kvalitetsvin med en minsta sockerhalt av 70 Grader Öchsle. 5.3 Karaktäristik för de tre delområdena (Bereiche) i Franken Mainviereck Området utgör den västra delen av Franken och är det minsta av distrikten. Vingårdarna ligger glest utspridda längs floden Main mellan Aschaffenburg och Kreuzwertheim. 9

11 Jordmån Jordmänen är huvudsakligen erosionsjordar av sandsten och urberg. Anseende Mainviereck är det minst kända av Frankens delområden (Bereiche), vilket framför allt beror på att produktionen är så liten. Distriktets specialitet är röda viner av Spätburgunderdruvan. Vintyper Det görs både vita och röda viner som har en fyllig och behaglig karaktär. Rödvinerna är en specialitet för distriktet. Vinerna är huvudsakligen torra. Druvor De vanligaste druvorna är Müller-Thurgau, Silvaner, Spätburgunder Maindreieck Floden Main bildar här en triangelliknande form, därav namnet Maindreieck. I detta omräde ligger huvuddelen av Frankens stora vingårdar. De flesta av dessa är brant- eller sluttningslägen runt floden. Jordmån Musselkalk med inslag av ler- och lössjordar dominerar. Anseende Här produceras de viner som gett regionen mest berömmelse. Maindreieck är Frankens hjärtpunkt med många berömda vingärdar. Mest känd är Würzburger Stein som ett tag lånade sitt namn till alla viner från Franken som då ofta kallades "Steinwein". Vinlagen från 1971 satte stopp för detta och numera får endast den äkta vingården i Würzburg benämnas Stein. Vintyper Nästan bara vita viner med en fruktig och intensiv karaktär och utpräglad jordton. De flesta vinerna är torra eller nästan torra. Silvaner är här den huvudsakliga druvsorten. Druvor Müller-Thurgau, Silvaner m fl Steigerwald Detta område är den östra delen av regionen och var därmed det gamla Väst-Tysklands östligaste vindistrikt (det östligaste är numera Saale-Unstrut). Vingårdarna ligger utspridda huvudsakligen längs Steigerwalds västra sluttning. Jordmån Här dominerar tunga, kraftiga erosionsjordar av gipskeuper. Anseende En del kännare som uppskattar riktigt kraftfulla och jordiga viner tycker att de bästa vinerna kommer från detta område. Helt klart är att vinerna från lägen som lphöfer Julius-Echterberg och Rödelser Küchenmeister tillhör Frankens bästa viner. 10

12 Vintyper Vinerna är tunga och kraftfulla med en kärv ibland nästan kryddig jordsmak. De torra vinerna dominerar. Druvor Müller-Thurgau,Silvaner mfl. 5.4 Specialstudium av några s k Einzellagen Berömda einzellagen i och runt Würzburg Würzburger Stein Würzburger Stein utgörs av en södersluttning i den norra utkanten av Würzburg. Det är vingårdsområden på ca 85 ha som i en solfjäderliknande form ligger på en höjd, på norra sidan av floden Main, ca 200 m över havet med fantastisk utsikt över staden. Sluttningen skyddas från kalla vindar från norr och öster. Västliga vindar ger en bra luftcirkulation under den varma sommarperioden i den kitteldal som omger Würzburg. Namnet Stein kommer från de delvis mycket branta kalkstensbranterna i sluttningen. Jordmånen är vittrad Muschelkalk, i vilken är inblandad sand och lerskikt. Vinområdet är ett av de först beskrivna vinområdena i Tyskland och en flaska vin från skörden år 1504 har bevarats. Kända producenter med vin från Stein är Weingut Bürgerspital zum Hl. Geist, Weingut Juliusspital och Staatlicher Hofkeller Innere Leiste Innere Leiste är ett område med branta sluttningar väster om Stein, strax söder om fästningen Marienberg, som ligger strax väster om Würzburg. Placeringen gör att vinodlingarna är skyddade från nordliga vindar men drar nytta av den soluppvärmning som sker av den gryt-formade höjdsträckningen. Jordmånen i Innere Leiste liknar den i Stein och utgörs av Muschelkalk med inblandning av kalksten och sandblandad lera. Ytskiktet har ett rejält humusskikt, som bidrar till bra närings-tillförsel till vinplantan. Kända producenter med vin från Innere Leiste är Weingut Am Stein - Ludwig Knoll, Weingut Juliusspital och Staatlicher Hofkeller Stein-Harfe Stein-Harfe är en del av Stein i norra delen av Würzburg med en utsräckning åt öster. Namnet Harfe (harpa) har uppkommit efter det speciella mönster som syns nerifrån, bildat av genomkorsande stigar och vinradernas lutningar. 11

13 Namnet började användas i slutet av 1700-talet. Jordmånen liksom mikroklimatet liknar, av naturliga skäl, de som gäller för Stein. En känd producent av viner från Stein-Harfe är Weingut Bürgerspital zum Hl. Geist Berömda Einzellagen vid Iphofen Julius Echter Berg Staden Iphofen ligger några mil öster om Würzburg, vid foten av det höglänta Steigerwald. Julius Echter Berg utgörs av en sluttning mot söder, beläget mellan över havet. Den översta delan av sluttningen, ovanför vingårdarna är skogbevuxen, vilket skyddar mot kalla nordoch ostvindar. Sluttningen, som på sina ställen är mycket brant, ger ett optimalt mikroklimat. Den mörka jorden som utgörs av Keupervittringsprodukter håller mycket värme och ger vinerna en kraftig jordton med ett kryddigt inslag. Några kända producenter med viner från Julius Echter Berg är Weingut Juliusspital Würzburg, Weingut Johann Ruck, Weingut Weltner och Weingut Hans Wirsching. 12

14 6. Referenser Dominé, A., 2000, Wein. Könemannn Verlagsgesellschaft Fanet, J., 2004, Great Wines Terroir. Berkely, UC Press Stevenson, T., 1997, The New Sotheby s Wine Encyclopedia. Dorling Kindersley Ltd, svensk översättning Ambrosi H, Stewart K B, 1990, Vinreseguide Tyskland. Anagram förlag Mölstad, M., 2005, En värld av vin. Millhouse förlag Div. Internet-sajter 13