Vinlagstiftning i fem av Europas vinländer

Transkript

1 Vinlagstiftning i fem av Europas vinländer Från augusti 2009 gäller nya vinlagar i EU. Då dom flesta av dessa förändringar är frivilliga så återstår att se hur detta kommer att påverka. Chaptalisering kommer exempelvis fortsätta att vara tillåtet men på en lägre nivå än tidigare samtidigt som man inför riktlinjer för tillåtna tillsatser (speciellt när det gäller användande av ek och tanniner). Man har dessutom skapat regler som gör att man hoppas att ungefär ha av olönsamma vinplanteringar rycks upp samtidigt som man gör det möjligt för framgångsrika producenter att faktiskt utöka sina arealer.

2

3 Eufrat Tigris

4

5 Frankrike Spanien Portugal Tyskland Italien

6 Frankrike

7 Vinklassificering i Frankrike. Indelade i 4 klasser. A.O.C.- Appellation D Origine Controle - Är den högsta klassen och det finns närmare 400 olika A.O.C. VDQS. Vins delimite de qualite supe rieur. Utgör inte mer än 1 % av den franska vinproduktionen. Dessa viner produceras i något av de 26 avgränsade områden med likartade krav,som dock är lägre än för första klassen A.O.C. Ett antal viner flyttas ibland upp till den högsta klassen. VIN DE PAYS Lantvin. Det finns närmare 40 st avgränsade områden som får kalla sig Vin De Pays-Lantvin. Även i denna klass finns begränsningar vad man får göra med vinet och vad som skall ingå. Det är dock inte lika hårda begränsningar som i de högre klasserna. VIN DE TABLE- Bordsvin. Detta är den lägsta klassen och det enda kravet som finns är att alkoholhalten inte får understiga 8,5 % Men

8 alla finslotten då??????? 1855 års klassificering av vinerna från Bordeaux spelar i en egen liga. I samband med världsutställningen i Paris 1855 bedömde man och gjorde en klassificering av vinerna från Bordeaux. Detta gjordes från de priser vinerna uppnått åren innan denna bedömning. Klassificeringen har stått sig sedan dess. Alla dessa viner kallas för Grand Cru Classe och Premier Cru är den högsta kvalitetsklassen. Premieres-Crus: Ch. Haut-Brion, Ch. Lafite-Rotschild, Ch. Latour, Ch. Margaux och Ch. Mouton-Rotschild Deuxiemes- Crus: t.ex Ch. Brane-Cantenac, Ch. Lascombes. Troisiemes-Cru: Ch. Giscours, Ch. Langoa-Barton Quatrièmes-Cru: Ch. Beychevelle, Ch Duhart-Milon Cinquèmes-Cru: Ch. Lynch-Bages, Ch. Pontet-Canet

9

10

11 Spanien viner

12 Det spanska vinklassificeringssystemet. Spanskt vin är uppdelat i två nivåer: Kvalitetsvin ( Vino Calidad Producio Règion Demarcada,( VCPRD) och bordsvin ( Vino de Mesa). Det är Subdereccion de Denominaciones de Calidad) Jordbruksdepartementet, som administrerar den spanska vinlagen. D.O.C. Denomination de Origen Calificada som är en superklass. Mycket stränga föreskrifter. Vinerna genomgår rigorösa provningar. Rioja, Jerez och Ribera del Duero är de enda som fått denna klassificering. D.O. Denomination de Origen har 47 viner klassade. Varje DO har sitt Consejo Regulador. Vdlt. Vino de la Tierra är vin från ett särskilt avgränsat område utan DO men med en områdestypisk karaktär. VdM. Vino de Mesa är gjort av viner från ospeciferade vingårdar eller vin som blivit nedklassat. Ingen årgångsbeteckning. V.C. Vino Comarcal 30 områden utan kvalitetsambitioner. Producenten kan ange årgången på etiketten

13 Portugal

14 Vinklassificering i Portugal Sedan Portugals inträde i EU 1986 har vinlagen succesivt anpassats till övriga Europas vinlagar. Idag finns 4 nivåer. 1. DOC DENOMINACÃO DE ORIGEM CONTROLADA. Detta är den högsta klassen och för närvarande får 18 regioner använda denna beteckning. 2. IPR INDICACÃO DE PROVINIÊNCIA REGULAMENTADA Detta är den näst högsta klassen. Det finns idag 26 regioner som använder sig av klassificeringen IPR. 3. Vinho Regional. Lantviner som tillåter blandningar av viner från stora områden och är oerhört flexibel i fråga om druvsorter. 4. VINHO DE MESA BORDSVIN - Resten

15 Italien

16 Vinlagarna klassificerade ursprungligen italienska viner i två klasser, men idag finns ytterligare tre kvalitetsstämplar därunder för bordsviner. DOCG Denominazione di Origine Controllata e Garantita. Detta är den högsta klassen som infördes En panel av vinprovare garanterar kvaliteten på vinet. DOC Denominazione di Origine Controllata. Skapades Reglerar maximalt antal skördar per vingård, tillåtna druvsorter, lägsta alkoholnivå, lagringstid samt geografiskt ursprung. Över 800 olika DOC-vintyper produceras från de 220 områdena. SVdT Super Vini da Tavola. Relativt ny klass.vinerna är bättre än Vino di Tavola, men de görs på andra druvor än de traditionella. IGT Indicazione Geografica Tipica. Tillkom Innebär att vinerna måste uppfylla vissa kvalitetskrav samt att de kommer från ett större definierat område. VdT Vini da Tavola. Är den lägsta klassen. Här kan man hitta några av landets dyraste och främsta viner. Dessa viner använder sig av en druva som inte är tillåten i den lokala DOC:n och klassas då automatiskt som VdT.

17 Tyskland

18 Vinklassificering i Tyskland 1. QUALITÄTSWEIN MIT PRÄDIKAT (QmP-viner). Detta är den högsta klassen och de viner som ingår här måste komma från någon av Tysklands tretton vinregioner. Prädikatsviner måste innehålla vissa bestämda druvsorter och hålla en viss mustvikt. Vinerna indelas i sex kvalitetssteg beroende på hur söta druvorna är vid skörden. Kvalitetsstegen är i stigande ordning: KABINETT vin på kvalitetsdruvor från den normala skörden, SPÄTLESE druvklasar som fått hänga kvar på vinstocken för att bli sötare, AUSLESE vin på de sötaste klasarna av Spätleseskörden, BEERENAUSLESE sött vin som görs på druvor som delvis skrumpnat och angripits av ädelröta, TROCKENBEERENAUSLESE intensivt sött vin som görs på druvor som angripits ordentligt av ädelröta, EISWEIN ett mycket sött vin som görs på druvor som frusit på stocken, skördats och allt det vatten som fryst till is avlägsnats ur musten.

19 Refraktometer

20 2. QUALITÄTSWEIN BESTIMMTER ANBAUGEBIETE (QbA-viner) För dessa viner gäller samma förutsättningar som för Prädikatsvinerna. Det enda som skiljer är att dessa viner får tillföras en sockertillsats (chaptaliseras) samt att mustvikten kan vara lägre. 3. LANDWEIN LANTVIN Vinet måste vara torrt eller nästan torrt och hålla en alkoholhalt på minst 9%. Det måste vara regionstypiskt och komma från ett av de 18 Landweinområdena. 4. TAFELWEIN BORDSVIN Detta är den lägsta klassen och oftast är det blandviner. Det kommer fler och fler viner av mycket hög klass med beteckningen Tafelwein. Vissa av dessa följer inte alla bestämmelser som gäller för Qualitätsviner och klassas därför automatisk i den lägsta klassen liksom viner i Italien klassas i Vino da Tavola.

21 Och nu till vinprovningen

22 Korrell Eberbach

23

24

25

26

27 Kloster Eberbach Nr 78331Riesling Trocken, :- Flaska, 750 ml Druvig, mycket frisk, något blommig smak med inslag av persika, honung, gråpäron och mandarin. Serveras vid 8-10 C till rätter av fisk eller kyckling, gärna med asiatiska inslag. Alkoholhalt 12 % Färg Ljusgul färg. Doft Druvig doft med inslag av persika, honung, gråpäron och mandarin.. Sockerhalt 5 g/l Producent Kloster Eberbach Om producenten Kloster Eberbach grundades av cisterciensorden på 1100-talet. Egendomen ägs idag av delstaten Hessen.

28 Kloster Eberbach Nr 5810 Riesling Kabinett, 2017 Tyskland, Rheingau 109:- Flaska, 750 ml Druvig, mycket frisk smak med sötma, inslag av päron, honung, ananas, mineral och lime. Serveras vid cirka 8 C som sällskapsdryck eller till fisk- och skaldjursrätter, gärna med heta eller asiatiska inslag. Alkoholhalt 7,5 % Färg Ljusgul färg med grön nyans. Doft Druvig, ungdomlig doft med inslag av päron, mineral, honungsmelon, vita blommor och lime. Riesling. Sockerhalt 50 g/l Producent Kloster Eberbach

29 Kloster Eberbach Nr :- Riesling Spätlese, 2017 Flaska, 750 ml Druvig smak med sötma, inslag av ananas, gula päron, honung och mandarin. Serveras vid cirka 8 C som sällskapsdryck, eller till rätter av fisk, eller till rätter med het, asiatisk kryddning. Alkoholhalt 8 % Färg Ljus, gul färg. Doft Druvig doft med inslag av gula päron, honung, mineral och mandarin. Råvaror Riesling. Sockerhalt 52 g/l Övrigt Riesling kommer i många skepnader. Från knastertorra viner från exempelvis Alsace och Australien till honungssöta trockenbeerenauslese från Tyskland och Österrike. Producent Kloster Eberbach

30

31 Korrell Beerenauslese 179:- Flaska, 375 ml Systembolaget nr 2897 Årgång 2013 Producent Weingut Korrell, Nahe Syra: 9g/l Alkoholhalt: 6 vol% Druva: Pinot Gris 50%, Pinot Blanc 50% Doft: Mogna gula frukter, russin med inslag av vanilj Smak : Mogna gula frukter, russin med inslag av vanilj, framträdande syror

32 Vinlagstiftning Redan för 4000 år sedan ska det ha funnits en reglering kring vinproduktion. Detta på de assyriska stentavlorna. Men det är först i början på 1900-talet som vi i större utsträckning ser en reglementering och då i Europa. Redan på 1700-talet la man grunden för en lagstiftning i Portugal, bland portvinshusen och tidigare ska det ha funnits en form av reglering i Tokaj i Ungern. Frankrike var först ut och i synnerhet södra Rhône, i Châteauneuf-du- Pape. Hänsyn togs till odlingsområden och vilka druvor som traditionellt hade odlats. Något som satte agendan för övrig lagstiftning. Man delade så småningom om vinlagen i flera delar, hierarkiskt uppbyggt. Kvalitetsviner med en sträng lagstiftning för sig, samt bordsviner med en mer flexibel idé kring vinproduktion för sig. Grunden i vinlagstiftningen handlar om en begränsad produktion och inte minst ursprungstypiskhet. Varje vin som lämnar ett reglerat område provas blint och ska ha en ursprungskaraktär. Annars blir vinet nedklassificerat, alltså nedgraderas från kvalitetsvin till bordsvin. Detta är inte bara en prestigeförlust för producenten utan det blir också ett ekonomiskt avbräck. Efterhand skapades samma form av reglementering i övriga europeiska länder. Idag har samtliga länder inom EU i princip samma reglering kring vinproduktion. Sedan 2012 råder en delvis modifierad vinlag. Nu talar vi inte nödvändigtvis om kvalitetsklasser, utan om skyddat eller mindre skyddat område, appellation protegé på franska. Men fortfarande gäller att vinerna ska ha en ursprungstypisk karaktär. I Nya världen är vinlagstiftningen mycket flexibel, för att inte säga obefintlig. Nu finns emellertid flera områden som har börjat lagstifta kring vinproduktion, bland annat Napa Valley i Kalifornien och delar av Mendoza i Argentina. Tanken är även här att vinerna ska få ett tydligare ursprungsuttryck.