Dokumentation av kvalitetsarbetet

Transkript

1 Dokumentation av kvalitetsarbetet för Lundby förskola Läsåret 2014/2015

2 Lundby förskola består av 3 avdelningar 1-5, 1-3 och 3-5 år På förskolan finns det barn med 13 olika språk och 63 barn inskrivna under året På enheten arbetar 13 pedagoger varav 2 pedagoger är arabisktalande, en förskolechef och en administratör. Arbetet som bedrivs på förskolan utgår från Lpfö 98 och vår kvalitetsredovisning med analys och åtgärder Grunden till mitt ledarskap *Att skapa tillit till mina medarbetare och vara delaktig i deras pedagogiska arbete men också ha höga förväntningar. *Att som ledare föregå med gott exempel och vara tydlig, öppen och prestigelös. *Att engagera och entusiasmera pedagogerna i barns utveckling och lärande genom att vara en ledare med varmt hjärta och fast hand och vara så mycket närvarande jag kan. *Tydlighet, våga och vilja samt att allt är möjligt är några av mina ledarord. *Vardagen ska innehålla mycket humor, utmaning, uppmuntring och coaching. *På vår förskola ska Vi ha Roligt, Tryggt och Lärorikt. *Strävar också efter att ha högt till tak i min organisation, stor gemenskapskänsla samt att glädjas åt det vi gör som är bra i verksamheten *Arbeta i en mångkulturell verksamhet och ta tillvara kunskap från alla de länder som barnen kommer ifrån och visa respekt för deras kulturer. Skapa förståelse tillit och ett gott samarbete med alla föräldrar.

3 Lundbys Kvalitetsdekleration Värdegrund: Alla människors lika värde Demokrati, rättigheter o skyldigheter Medvetet förhållningssätt hur man bemöter andra Pedagogisk grundsyn: Att man utgår från det enskilda barnet och barngruppens behov Gemensamma mål som ger tydlighet o struktur och som kontinuerligt följs upp och utvärderas Pedagogiska diskussioner Ta till sig ny kunskap Bra kommunikation mellan personal-barn-föräldrar Interna spelregler: Vi har en handlingsplan om samarbete på Lundby förskola som vi reviderade

4 Pedagogiska Miljöer Det här har vi gjort: Vi har observerat barnens lek, och sedan utformat den pedagogiska miljön utifrån deras behov och intressen. På två avdelningar har vi inrett en liten utklädningshörna. Där hänger utklädningskläderna på galgar på en hatthylla, det finns krokar för upphängning av väskor, smycken mm. Hemvrån finns intill utklädningshörnorna, så att barnen kan klä ut sig, laga mat, packa i väskor osv. På en annan avdelning har vi inrett ett vardagsrum, och det finns även en bil, som man kan sitta i och köra. Barnen har själva satt dit ratt och pedaler på bilen. Vi har tänkt på barnens intressen när vi köpt in leksaker, så att de kan relatera dem till sin omvärld, t.ex. från filmen Frost, Angry birds, och prinsessor. Några av oss har gått på en utbildning, Miljön den extra pedagogen. Den innebar lite arbetsuppgifter som fått oss att öppna ögonen mer när det gäller den pedagogiska miljön. Vi har fotograferat miljön, och sedan har vi tittat på bilderna för att uppmärksamma vad barnen ser och påverkas av. Efter utbildningen har vi gjort förändringar i den pedagogiska miljön, t.ex. flyttat hyllor med pussel och spel, gjort i ordning ett pysselbord, och inrett nya lekmiljöer som bondgårdsvrå och lek med figurerna från Frost. Utomhus har vi försökt att göra förändringar på gårdarna för att göra den pedagogiska miljön mer stimulerande och inbjudande för barnen. Vi har t.ex. hängt upp olika saker som går att spela på, titta på och undersöka. Vi har städat, rensat och märkt upp leklådorna i förrådet för att det ska bli enklare för barnen att få en översikt. På en gård har vi tagit bort gungorna för att få mer lekyta för barnen. Där har vi grävt ner en kabeltrumma som bord, där barnen kan stå och leka. Alla våra barn uppskattar musik mycket och lyssnar och dansar, och vill höra en del låtar om och om igen. Barnen leker lekar som innefattar musik t.ex. Hela havet stormar och Dansstopp. Så här har det gått: Vi tycker att vi kan se en mer fungerande lek bland barnen, t.ex. kojbyggen och rollekar. En bidragande orsak kan vara att vi som pedagoger varit mer tillåtande och låtit barnen flytta runt leksakerna till andra lekmiljöer och rum, så att leken fått andra användningsområden. Barnen har själva blandat fler material med varandra, och varierat materialen i de olika miljöerna. Genom att blanda materialen med varandra, har de skapat t.ex. bilbanor och gungbrädor.

5 En del av barnen har dock svårt att hålla fast vid en aktivitet en längre tid. De har svårt att koncentrera sig, vill byta aktivitet hela tiden och påverkas av vad kompisarna bredvid gör. Linda Häll från LIU har undersökt vår verksamhet och jämnfört det med en förskola i Linköping med endast svenska barn. Hennes esultat blev att i de mångkulturella grupperna är det rörigare och rörligare De nya lekmiljöerna vi inrett har intresserat och stimulerat barnen till en väl fungerande lek. När vi flyttade hyllan med pussel och spel har leksakerna använts mycket mer. De är placerade så att det blir attraktivare för barnen att använda dem. Barnen har uppmärksammat förändringarna i utemiljön, och inspirerats till ny lek. Bordet i sandlådan har använts mycket till lek. Den nya lekytan har utnyttjats väl av barnen. Musikrummen har varit mycket uppskattade. Barnen visar stort intresse för dans och musik och talar om vad de tycker om att lyssna på, t.ex. musik från Melodifestivalen och Frost. Hur går vi vidare: Vi fortsätter att inreda de pedagogiska miljöerna utifrån barnens intressen. Vi fortsätter att söka nya och annorlunda material, istället för vanliga leksaker t.ex. på loppisar. Vi håller ögonen öppna för litteratur, föreläsningar och studiebesök som kan inspirera oss att utveckla den pedagogiska miljön. Till hösten kommer det att bli förändringar i alla avdelningars arbetslag, vilket innebär att det kommer nya pedagoger med nya idéer till förändringar i verksamheten och miljön både ute och inne. Tyvärr sätter förstörelsen av utegårdarna stopp för oss att lägga alltför mycket pengar och arbete för att utveckla den pedagogiska miljön utomhus. Mångkulturellt Det här har vi gjort: Vi har hängt upp flaggor från barnens olika ursprungsländer och har satt upp flaggor från barnens ursprungsland på deras platser, för att göra det mer synligt att det är en mångkulturell förskola. Vi lånar böcker och cd-böcker på biblioteket med de språk som finns tillgängliga. Vi har även lyssnat på musik från barnens hemländer när de visat intresse, t.ex. på Ipaden.

6 En avdelning har lärt sig att säga hej och tack på alla de hemspråk som förekommer på avdelningen. Idén kom ifrån dokumentet Arbete med kulturell mångfald och modersmålsstöd i förskolan. Vi har visat barnens olika ursprungsländer med hjälp av en världskarta där vi dragit trådar från länderna med bilder på varje barn, och ett stort träd vars rötter illustrerar barnens ursprung med hjälp av flaggor. En avdelning har byggt en barkbåt med flaggor från alla barnens ursprungsländer. En avdelning har en stor matta med en världskarta på, som har gett upphov till diskussioner om olika länder, vilka flaggor de har och var de ligger i förhållande till Sverige. Vi anpassar våra forum för information om verksamheten till föräldrarna så att den ska nå fram på ett bättre sätt. Vi har familjer från många olika kulturer som talar många olika språk, och det blir ofta missförstånd och svårigheter med språkförståelsen. Vi har mycket muntlig information istället för lappar. Ibland väljer vi att ha Drop In-fika då de kan få information och ställa frågor under mer avslappnade former. Om vi ska ge skriftlig information, måste den alltid kompletteras med flera muntliga informationstillfällen. Vi har även haft ett vanligt föräldramöte där förskolechefen gav allmän information om verksamheten. Några i personalen har gått på föreläsningar, en om barnuppfostran i andra kulturer med Gillis Herlitz och en föreläsning om hedersrelaterat våld med Marlene Stenman. Vi har tillgång till Nadja som erbjuder några av våra barn hemspråksträning en förmiddag i veckan. Hon är även till stor hjälp när vi ska kommunicera med föräldrarna (de som talar arabiska och syrianska). Så här har det gått: Vi fick mer kunskap om bemötandet och relationer till familjer från andra kulturer efter föreläsningarna. Barnen uppmärksammar att de kan tala olika språk, och lär sig att säga en del ord på t.ex. arabiska. De diskuterar och jämför med varandra: vad heter det på kirundi, och vad heter det på arabiska?? Barnen har visat intresse för ländernas olika flaggor, och vill veta vilket land flaggorna kommer från. De visar nyfikenhet och intresse för omvärlden och de olika länder som finns. Vi har inte fått så stor uppslutning och engagemang från föräldrarna på Drop Infika, föräldramöte och utvecklingssamtal som vi önskat. Vi lägger mycket tid på att informera föräldrarna muntligt om olika delar av verksamheten.

7 Hur går vi vidare: Vi fortsätter att lyfta fram barnens olika ursprung, och vill att det ska synas mer av de olika kulturerna när man kommer in på avdelningen. Vi uppmärksammar när det kommer barn från nya länder till förskolan. Vi försöker att hitta vägar att nå fram till våra föräldrar för att öka deras delaktighet och engagemang i förskolans verksamhet. Vi fortsätter att vara flexibla och kreativa i våra sätt att informera och få föräldrarna mer delaktiga. Vi försöker hitta nya alternativ och idéer för att uppmärksamma det mångkulturella på förskolan. Vi hoppas på att utbudet av böcker på andra språk på biblioteket ska utökas, och att det kommande samarbetet kan leda till något som gynnar vårt mångkulturella arbete på förskolan. Vi önskar att få ett bättre och mer ömsesidigt samarbete med olika instanser som t.ex. Komvux, Flyktingsamordnare och Arbetsförmedlingen mm. Kultur Det här har vi gjort: Vi har regelbundet besökt biblioteket. Vi har gått tillsammans med ett färre antal barn. Där läser vi och lånar böcker, och tittar på de olika konstutställningar som finns. Vi har promenerat med barnen till centrum och tittat på olika statyer och pratat om vad de föreställer. Vi har varit på teater med de äldre barnen, Pettson och Findus, en föreställning som pedagogerna på Eldslösa anordnade och även en föreställning i Ostkupan, Nasse hittar en kudde som biblioteket anordnade. Vi lyssnar mycket på musik, dansar och sjunger. Vi försöker hålla oss uppdaterade på vad barnen tycker om att lyssna på just nu. Ipad är ett bra hjälpmedel för att lyssna på den musik som barnen önskar. Femåringarna har besökt en bondgård och träffade djur som t.ex. får, åsnor, getter, höns, kaniner och fåglar. Så här har det gått: Barnen har visat uppskattning över teaterföreställningarna. Barnen dansar och sjunger mycket, och visar att de vill lyssna på musik.

8 Besöket på bondgården uppskattades av barnen, det var en ny upplevelse för många av dem. Bara bussresan var ett äventyr i sig! Hur går vi vidare: Vi fortsätter att regelbundet besöka biblioteket. Vi tar tillvara på det utbud som erbjuds, och håller ögonen öppna när något kulturutbud för barn dyker upp. Språk Det här har vi gjort: Vi arbetar med språk i alla delar av verksamheten. Vi pratar mycket med barnen, vi benämner saker och använder olika begrepp. Detta sker under alla moment såsom frukost, lunch, mellanmål, påklädning, handtvätt, blöjbyte, toalettbesök, samling och i leken både inomhus och utomhus. Vi väljer att dela barnen i grupper, för att kunna ge varje barn mer tid, uppmärksamhet och talutrymme. På så sätt får vi mer tid för samtal med barnen. Under samlingen använder vi sånger och ramsor som vi har i små burkar, på sångkort eller i påsar. Kontinuerligt har vi en större musiksamling, då vi även ibland använder instrument. Innan vi äter vår lunch har vi en matramsa. Vi har tillgång till Nadja som erbjuder några av våra barn hemspråksträning. Vi har lånat böcker på biblioteket på några av barnens olika hemspråk, t.ex. arabiska. Några pedagoger har varit på en föreläsning om språkmaterial, Språkpiller och en föreläsning om språkstörning hos flerspråkiga barn. Vi har använt oss en del av materialet i språkväskor från Hatten förlag, med bl.a. Babblarna. Vi har arbetat med teman om olika sagor, då vi har läst böcker, dramatiserat och läst flanosagor både ute och inne. Vi har även byggt upp miljöer från sagorna, t.ex. Guldlock och de tre björnarna. Vi har även lyssnat på sagor med hjälp av Ipaden. Vi har haft språkgrupper som varit anpassade efter barnens behov. Där har vi t.ex. samtalat om bilder som tagits med Ipaden på t.ex. fordon, föremål, djur, symboler mm. En del barn visar stort intresse för bokstäver, vilket vi uppmärksammat och uppmuntrat genom att t.ex. lära sig känna igen varandras namn och träna sig i att skriva själv.

9 Vi har till viss del använt tecken som stöd, t.ex. för att benämna frukter, månader, årstider mm. Vi har varit på föreläsning med Leif Strandberg, Vygotskij, barnen och jag. Så här har det gått: Vi märker att barnen känner igen sånger och ramsor, och de kan flera av dem utantill. De känner igen sångkorten och sångburkarna, och vet vilken sång eller ramsa som är förknippade med dem. Våra besök på biblioteket ger möjlighet att ge var och ett av barnen egen tid och uppmärksamhet. Det har varit ett bra tillfälle för att samtala och ge barnen talutrymme, även under promenaden dit. Det är en tillgång att få ha Nadja som hemspråkstränare. Materialet med Babblarna har varit uppskattat bland barnen. Det är bra att det går att låna via biblioteket, så att man kan prova innan man väljer att köpa in till förskolan. Det fungerar bättre när vi delar upp barnen i grupper, då det blir en lugnare miljö med tryggare barn som vågar ta plats och tala mer. Vi har haft stor användning av Ipad i vårt språkarbete, när vi lyssnat på sagor, tittat på bilder som vi samtalat om och spelat olika pedagogiska spel tillsammans. Temaarbetet med sagorna har uppskattats bland barnen. De har lärt sig sagorna utantill, återberättat dem på olika sätt och även lekt och dramatiserat dem själva. De tecken vi har använt har barnen snabbt lärt sig utantill. Hur går vi vidare: Vi fortsätter att besöka biblioteket med ett eller två barn varje vecka. Vi önskar att Nadjas tid skulle utökas lite ytterligare, för att hon skulle hinna lära känna barnen och nå fram till fler barn lite bättre. Vi strävar efter att få in mer sagoläsning och sagoberättande. Där har temaarbetet varit ett mycket bra sätt att arbeta på. Vi fortsätter att dela in barnen i grupper. Vi fortsätter att arbeta med barnen i språkgrupper. Vi fortsätter att ta tillvara barnens eget intresse för skriftspråk.

10 < Antal flickor pojkar ba rn Antal barn som får modersmålsstöd flickor % pojkar % arabiska albanska 2 2 kirundi syrianska persiska spanska 1 1 uzbekiska 1 1 Ryska 1,5 0,5 1 Mandarin 1 1 Oromska Somaliska 1 1 Amhariska 1 1 Engelska 0,5 0,5 Assyriska 1 1 (Ett barn har 2 hemspråk: engelska och azeriska) Hur går vi vidare? Verksamhet Förbättringsområde/ förändringsområden Språkutveckling Insats Kompetensutveckling/ Flerspråkighet: Språkstörning hos flerspråkiga barn Språkpiller Föreläsning med Leif Strandberg (Vygotskij) Förväntad effekt Uppföljning Mer kunskap hos personal, bättre språkutveckling hos barnen Utvärdering i arbetslag/på personalmöte Mångkulturellt i förskolan Värdegrundsfrågor Föreläsning med Gillis Herlitz och Marlene Stenman Litteratur, diskussioner i hela arbetslaget. Ökad kunskap och förståelse Förbättra och utveckla vårt förhållningssätt Utvärdering i arbetslag/på personalmöte Utvärdering i arbetslag/på personalmöte

11 Helhetsbedömning Här görs ett fantastiskt mångkulturellt arbete och att få barn och föräldrar med olika språk trygga och välkomna till oss i de 13 olika språken. Här utmanas verkligen pedagogerna i sina roller. Stor förändring har skett i tänkandet och utvecklandet av pedagogiska miljöer och till stor del inspirerades pedagogerna av ett studiebesök i Linköping på förskolan Kakburken i Ryd. Vi fortsätter att utvecklas och utmanas av den mångkulturella förskolan som vi har och ser fram emot att möta 15 nya barn/familjer i höst. Vi har haft stor nytta av de föreläsningarna vi får gå på vad det gäller mångkulturellt utbud. Slutord Här på Lundby förskola fokuserar pedagogerna nästan lika mycket på föräldrarna som med barnen. Många av föräldrarna förstår inte svenska och då långt mindre det svenska regelsystemet för förskolan och dess läroplan. Men med gott mod och skickliga pedagogers bemötande går det bra. Jag ser fram emot en härlig höst med nya utmaningar. För det är en stor utmaning att arbeta på Lundby förskola såväl för medarbetare som för chef. Förskolechef Rose-Marie Egnell Lundby förskola