Likabehandlingsplan för Lindöenheten 2010

Transkript

1 Likabehandlingsplan för Lindöenheten 2010 Förskolor: Focken, Jollen, Isjakten, Ekan och Båten Skolor och fritidshem: Långtorpsskolan, Bråviksskolan och Lindöskolan

2 Likabehandlingsplan för förskolor och skolor i Norrköpings kommun I Norrköpings kommuns förskolor, grundskolor, skolbarnsomsorg, gymnasieskolor och vuxenutbildning ska alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Ingen form av kränkande behandling, mobbning, rasistiska yttringar och våld ska förekomma. Var och en har ett ansvar för att, utifrån sina egna förutsättningar, bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen. Alla barn och elever och vuxna i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra barn eller elever för någon slags kränkande handlingar. Om det ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt den egna enhetens handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling (Kerstin Tägtström, programsekreterare, December, 2006). Anette Ulvestaf Nilsson Rektor Eva-Marie Forsberg Rektor Caroline Strid Rektor Anna Nilsson Kurator Karin Soukka Kurator Tack alla föräldrar, elever och personal som hjälpt till vid revideringsarbetet! 2

3 Innehåll...1 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLOR OCH SKOLOR...2 I NORRKÖPINGS KOMMUN...2 LINDÖENHETEN...4 VISION...4 GRUNDSYN...4 KÄND FÖR ALLA!...4 BARN/ELEVER...4 VÅRDNADSHAVARE...5 PERSONAL...5 ÖVERGRIPANDE ANSVAR...5 DEFINITIONER...6 KRÄNKANDE BEHANDLING...6 OLIKA FORMER AV KRÄNKANDE BEHANDLING...6 FÖREBYGGANDE ARBETE...7 PÅ ENHETSNIVÅ...7 PÅ PERSONALNIVÅ...8 PÅ BARN-/ELEVNIVÅ...8 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE...9 NULÄGESBESKRIVNING...10 ÖVRIGT... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. VAD HAR GJORTS FÖREGÅENDE LÄSÅR OCH VAD ÅTERSTÅR ATT GÖRA UNDER DETTA?...12 RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG...14 RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG FÖR FÖRSKOLAN...14 RIKTLINJER FÖR SKOLAN...14 ARBETSGÅNG FÖR SKOLAN...15 ARBETSGÅNG DÅ ANSTÄLLD DISKRIMINERAR ELLER PÅ ANNAT SÄTT KRÄNKER BARN/ELEV...16 UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN

4 Vi bryr oss om varandra och visar varandra respekt; Genom att vi är mot varandra så som vi vill andra ska vara mot oss. Ingen får mobbas, trakasseras, kränkas eller diskrimineras. LINDÖENHETEN Lindöenheten utgörs av fem förskolor, Focken, Jollen, Isjakten, Ekan och Båten samt tre skolor, Långtorpsskolan (år F-3), Bråviksskolan F-6 och Lindöskolan (år F-3). Sammanlagt är det ungefär 750 barn och elever inom enhetens verksamheter. Då det hädanefter står skola innefattas även fritidsverksamheten, grundtanken är alltid hela barnet, hela dagen. Vision Lindöenheten ska vara en trygg och vänlig plats, där ingen blir utsatt för negativa handlingar. Ingen form av kränkande behandling accepteras på Lindöenhetens förskolor, skolor och fritidshem. Barn och vuxna ska känna att omgivningen reagerar med full kraft, så fort som möjligt, om problem uppstår. Om kränkande behandling och mobbing förekommer betraktas det som en olaglig handling och det krävs att det ovillkorligen upphör. Vår vision är att föräldrar och barn/elever görs delaktiga och upplever att de har möjlighet att påverka trygghetsarbetet på Lindöenheten. Grundsyn Vi är enligt lag skyldiga att motverka alla former av kränkande behandling och mobbing. Vår likabehandlingsplan bygger på skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (svensk författningssamling, 2006:67) samt enhetens grundsyn. Lindöenhetens gemensamma grundsyn sammanfattas enligt följande: Alla människor har lika värde. Alla barn och vuxna, ges möjlighet att växa och utvecklas. Alla, barn och vuxna, möts med respekt och respekterar varandra. Likabehandlingsplanen ska vara känd, och följas av alla som vistas på enheten. KÄND FÖR ALLA! Likabehandlingsplanen ska vara känd för barn/elever, vårdnadshavare och personal på Lindöenheten. Barn/elever Likabehandlingsplanen görs känd för barn i förskolan genom deras föräldrar samt personal. I skolan görs den känd för elever genom att lärare tillsammans med 4

5 kontaktpersoner från trygghetsgruppen informerar om den vid varje läsårsstart. Klasslärare ansvarar för att det omnämns i veckobrev till vårdnadshavare. Den form av likabehandlingsplan som enhetens kamratstödjare har gjort, en förenklad och mer lättillgänglig version, skickas hem till alla barn och elever. Detta sker när barnen börjar förskolan och sen när de börjar förskoleklass. Vårdnadshavare Vårdnadshavare till barn i förskolan informeras om likabehandlingsplanen under barnets inskolningsperiod och sedan på föräldramöten. När barnen börjar på förskolan får vårdnadshavare ett skriftligt exemplar och information om att det också går att hitta informationen på enhetens hemsida. Den personal som särskilt ansvarar för trygghetsarbetet visas på foto i förskolornas tamburer, för att vårdnadshavare ska veta vem de kan vända sig till för att få mer information. Vårdnadshavare till elever i skolan informeras i veckobrev, på föräldraråd och föräldramöten om likabehandlingsplanen. Det görs vid varje läsårsstart och lärare/ansvarig pedagog ansvarar för detta. Likabehandlingsplanen finns också på enhetens hemsida: Personal Det görs genom fortlöpande information och diskussion på personalkonferenser och andra gemensamma forum, exv pedagogiska möten. Rektorerna ansvarar för detta. På förskolorna är trygghetsarbete och likabehandling en huvudrubrik på den första personalkonferensen för läsåret. ÖVERGRIPANDE ANSVAR Alla vuxna och personal, oavsett befattning, arbetslag, avdelning inom förskolan etc. känner och tar ansvar för alla barn inom verksamheten. Alla vuxna och elever/barn som vistas på enheten är ansvariga för att värdegrund, ordningsregler och likabehandlingsplan åtföljs. Det övergripande ansvaret för elevstödet ligger på enhetens ledningsgrupp men enhetens Trygghetsgrupp har ett särskilt ansvar och intresse för att utveckla, följa upp och utvärdera trygghetsarbete och likabehandlingsplan. I trygghetsgruppen ingår rektorer, pedagoger från alla verksamheter, samt kurator och skolsköterska. När trygghetsgruppen kallar till samtal och uppföljning sker detta på lektions- eller verksamhetstid. Det innebär att medlemmarna i gruppen frigörs från ordinarie arbetsuppgifter för att genomföra sitt uppdrag. 5

6 DEFINITIONER Lindöenheten utgår från följande definitioner i trygghetsarbetet. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkande behandling kan vara: - Fysiska (exv. slag och knuffar) - Verbala (exv. hot, glåpord) - Psykosociala (exv. utfrysning och ryktesspridning, blickar, gester) - Textburna (exv. lappar, sms, mail) Upplevelser av kränkande behandling är ingen åsiktsfråga och kan inte ifrågasättas, den som upplever sig kränkt måste alltid tas på allvar. Det är inte handlingen i sig som definieras som kränkande utan om en handling upplevs som kränkande av den som utsätts. Olika former av kränkande behandling 1. Mobbing 2. Diskriminering 3. Sexuella trakasserier 4. Rasism och främlingsfientlighet 5. Kränkning på grund av sexuell läggning Nedanstående definitioner är delvis hämtade ur Olikas lika värde, som publicerats vid myndigheten för skolutveckling. 1. Mobbing Med mobbing menar vi då en person upprepade gånger blir utsatt för kränkande handlingar, psykiskt och/eller fysiskt våld, från en eller flera personer. Det som skiljer mobbing ifrån annan kränkande behandling är att den som blir mobbad utsätts flera gånger under en längre tidsperiod. Mobbing innefattar också obalans i makt de/den som mobbar har makt över och förtrycker den som utsätts. Mobbing kan utövas av en eller flera personer, mot en eller flera personer. Mobbing kan liksom annan kränkande behandling vara fysik, verbal, psykosocial (exv. utfrysning, blickar) och textburen. 2. Diskriminering Med diskriminering menar vi negativ särbehandling och kränkning av individer utifrån grunder som kön, etnisk eller nationell bakgrund, religion, social status, funktionshinder och sexuell läggning. Det handlar om särbehandling som missgynnar, kränker eller begränsar de drabbades fri- och rättigheter. Diskriminering kan utföras av individer, grupper eller samhällsinstitutioner. 6

7 3. Sexuella trakasserier Med sexuella trakasserier menar vi kränkningar som anspelar på kön och sexualitet. Det kan t ex vara tafsningar och ryktesspridning. Den vanligaste formen av sexuella trakasserier är verbala, som t ex nedsättande uttryck, könsord eller ord som anspelar på sexuell läggning. 4. Rasism och främlingsfientlighet Med rasism och främlingsfientlighet menar vi då någon på något sätt kränker eller nedvärderar någon annan utifrån uppfattningar om att människor är olika värda beroende på etnisk bakgrund. 5. Kränkning på grund av sexuell läggning Det innebär att någon nedvärderar eller på annat sätt kränker en annan person med anknytning till sexuell läggning. Det kan ta sig uttryck i såväl verbala, som fysiska eller textburna kränkningar. FÖREBYGGANDE ARBETE Vi förebygger kränkningar och mobbing och skapar ett gott klimat på enheten genom en gemensam grundsyn samt tydliga trivsel- och ordningsregler. Värdegrundsfrågor har alltid en självklar plats i den dagliga pedagogiska verksamheten. Grunden i det förebyggande arbetet utgörs av att vuxna som vistas på enheten bemöter varandra och barn och elever med respekt. Alla vuxna på enheten ska agera goda förebilder. På enhetsnivå I personalrummen på enhetens skolor har man brevlådor där samtliga medarbetare på skolan kan lägga lappar med iakttagelser gjorda på skolan. Ambitionen är att det ska underlätta det förebyggande arbetet samt att i tid få kännedom om sådant som kan leda till att elev känner sig kränkt. För ökad trygghet krävs en särskild kännedom om de platser på skolan som upplevs som särskilt otrygga. Dessa har man fått fram genom en enkätundersökning till vårdnadshavare. De har i den fått angett vilka platser de anser att deras barn upplever som otrygga. Dessa är: - omklädningsrum och duschar - kapprum - matsal - korridorer - toaletter - entréer - Skolgården i stort - Cykelparkeringen - Dungen/skogen - Bakom skolbyggnaden - Fotbollsplan I det förebyggande arbetet är det viktigt att upprätthålla och följa de överenskomna ordningsregler. En del i att öka tryggheten på skolorna är att se över de ordningsregler 7

8 som finns på skolan med jämna mellanrum. Alla elever har möjlighet att vara delaktiga men utsedda elevrådsrepresentanter tillsammans med pedagoger har ett särskilt uppdrag. Ordningsreglerna granskas sedan av ett sumpmässigt urval av föräldrar. Något som är att betrakta både som en åtgärd och som förebyggande arbete är att det har gått ut en uppmaning till vårdnadshavare att inte låta sina barn ha med sig mobiler till skolan. På personalnivå Samtliga pedagoger och annan elevvårdande personal (förskola och skola) försöker hela tiden ta del av nya kunskaper på området. Trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att inhämta och sprida kunskaper kring det elevvårdande området. Pågående: Utbildning av personal i SET (social emotionell träning, en metod för livskunskap). Tanken är att det ska spridas till övriga att ta del av. Enheten har som mål att alla pedagoger ska utbilda sig i KOMET. Ett par pedagoger kommer varje år att utbilda sig i skolkomet. Komet är en förkortning på KOmmunikationsMETod, och handlar om ett förhållningsätt mellan lärare och barn, som bygger på att se och stärka det positiva. På barn-/elevnivå Det förebyggande värdegrundsarbetet på barn- och elevnivå kan se olika ut i de olika verksamheterna och i de olika klasserna på enheten. Hösten 2008 infördes Livskunskap på schemat. Livskunskap är en social emotionell träning där barnen får arbeta med livsfrågor. Det finns många olika metoder som man både inom förskolan och skolan använder sig av i det förebyggande arbetet. Som exempel kan nämnas: Fadderverksamhet: På Lindöskolan är elever i år 3 faddrar till elever i förskoleklass. På Långtorpskolan har man faddrar i år 1. Faddersystem på Bråviksskolan är under diskussion. Massage: Barnen/eleverna ger varandra massage. Grundtanken är avslappning och att våga ha kroppskontakt på ett mjukt sätt. Kill- och tjejgrupper: Ansvariga pedagoger eller andra som arbetar med elevvården har dessa grupper. Arbetet anpassas till det behov som just dessa elever behöver, t ex konflikthantering och samarbetsövningar. Drama: Vissa klasser har schemalagt drama där man arbetar mycket med olika värdegrundsövningar. Både inom förskolan och skolan finns det särskilda dramapedagoger som stöttar och kompletterar övriga pedagoger i det. Charlie/Bettan: Bettan riktar sig till förskolan upp till år 3 och Charlie till klasserna 4-6. I grunden är det en metod för att arbeta med att stärka självkänslan och för att stärka gruppen som helhet. Dumpa ord: Det går ut på att man i klassen tillsammans med sin lärare går igenom vilka ord som är ok att säga till varandra och vilka ord som inte är ok. SET: Social emotionell träning. Så snart personal har genomgått kursen har man för avsikt att använda även det som metod i livskunskap. Gruppen som grogrund: Gruppstärkande övningar/aktiviteter. 8

9 Övriga aktiviteter som också är att se som förebyggande arbete är: Samlingar sker främst på förskolan och är ett verktyg man använder sig av för att lyfta saker som har hänt och prata med barnen om hur man är mot varandra. Rastvärdar Personalen har till ansvar att utse rastvärdar ur personalen till varje rast. Det ska sålunda hela tiden finnas vuxna ute på skolgården bland barnen. Rastvärdarna har på sig gula västar för att barnen enklare ska kunna se dom. Även om det inte kallas rastvärdar i förskolan så är det där en självklarhet att det alltid ska finnas vuxna där barnen är. Vid uteaktivitet är det alltid någon som cirkulerar d v s går runt på gården, för att se alla barn och ligga steget före. Observationer På förskolan arbetar man med att regelbundet och systematiskt observera barnen i olika situationer för att upptäcka negativa beteenden. Det kan också förekomma inom skolan. ART Lindöenheten har arbetat med ART sedan Under varje läsår har vi haft flera ART-grupper på mellanstadiet. ART går övergripande ut på att jobba med känslor och självförtroende i blandade grupper om ca 8 stycken elever. Särskilt utbildad personal genomför detta. Kamratstöd Kamratstödet fungerar både förebyggande och som ett verktyg för att upptäcka kränkningar. Genom att ständigt påminna och arbeta med dessa frågor och göra eleverna delaktiga tror vi på ökad trygghet i skolan. I varje klass finns det två stycken kamratstödjare. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Vår vision är att föräldrar och elever ska känna sig delaktiga och ha möjlighet att påverka trygghetsarbetet på Lindöenheten. Ambitionen är att barn och elever fortlöpande ska göras delaktiga och ha möjlighet till inflytande över sin skolvardag, det sker i det lilla i klassrumsverksamheten. De görs också delaktiga genom mer organiserade former som i elevråd och kamratstöd. Vårdnadshavare görs delaktiga och har möjlighet till att påverka genom forum som föräldramöten och föräldraråd. Elevråd Elevrådet fungerar som ett forum för elever att föra fram sina åsikter i olika frågor, t ex vilka regler som ska gälla på fotbollsplanen. Från varje klass är det två representanter utsedda att delta i elevrådet. De frågor som tas upp har först beretts på respektive klassråd. Kamratstöd Trygghetsgruppen genom utsedda representanter ansvarar för kamratstödsarbetet. För att som elev få bli kamratstödjare skriver man en ansökan till dessa. Kamratstödet 9

10 träffas var tredje vecka för att diskutera sådant som eleverna iakttagit som kan uppfattas kränkande och vidare vad man kan göra åt det. Kamratstödjarna återkopplar sedan till sin respektive klass. Det kan t ex vara att de återkopplar en fråga av typen Vad kan du göra när du ser eller hör att någon inte får vara med?. Föräldramöte Förskolan anordnar föräldramöten en gång per termin, men här sker också en naturlig daglig kontakt med vårdnadshavare, vid lämning och hämtning av barnen. I skolan har varje klass alltid ett föräldramöte per termin. Vid behov kallas det till extra föräldramöten. Emellanåt förekommer det också att flera klasser har gemensamma föräldramöten. Föräldraforum Nytt för i år är föräldraforum som vi kommer att ha istället för föräldraråd för att se om vi kan få hit fler föräldrar. På dessa forum diskuteras olika aktuella frågor på förskolan och skolan. Information om olika händelser och verksamheter ges också. Rektor ansvarar för dessa men pedagoger och vårdnadshavare kan också hålla i det aktuella mötet. Vårdnadshavare ansvarar för att föra protokoll vid varje möte. Föräldraråd hålls minst två gånger per termin i både förskolan och skolan. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal har man både inom förskola och skola och de är att se som ett självklart forum där det ges möjlighet till delaktighet och inflytande kring elevens hela skolsituation. NULÄGESBESKRIVNING På samtliga enhetens förskolor pågår utvecklingsarbete kring Årsplanen. Detta är ett arbetssätt för att tydliggöra struktur och kvalité i förskolans verksamhet Förskolorna arbetar medvetet med att utveckla ett undersökande arbetssättet samt att skapa spännande lärmiljöer som lockar till lärande enligt målen i förskolans läroplan. Några ur förskolans personal har deltagit i nätverk kring genus och jämställdhet. Lindöenhetens två skolor har detta läsår blivit tre vilket inneburit en del omorganisationer både när det gäller personal och elever. Skolornas lärmiljöer har förändrats och enheten arbetar tydligare utifrån Vygotskjis pedagogiska tänk. Detta har inneburit förändringar i den pedagogiska miljön med fler möjligheter till flexibilitet. På Lindö, Långtorp och Bråviksskolan arbetar man med det berättande rummet vilket för en del personal och barn kan ta en tid att anpassa sig i. En förändring för eleverna på Bråviksskolan är den översyn som finns med mycket glas och öppna lokaler. På Lindöskolan arbetas det för fullt med att skapa en trevlig och anpassad miljö då elevantalet minskat och byggnader ska försvunna. Eleverna har flyttat in i huvudbyggnaden där all undervisning och aktiviteter bedrivs. Utemiljön är idag betydligt öppnare vilket vi tror skapar större trygghet för barnen då översyn blir bättre. Mindre konflikter sker då eleverna har större ytor att röra sig på vilket gör att barnen inte behöver gå på varandra. På Långtorpskolan har man under hösten arbetat med att anpassa rutiner och regler utifrån de förändringar man gjort där. 10

11 Enkäter För att fånga upp förekomst av kränkande behandling genomförs enkätundersökningar bland personal, vårdnadshavare och elever Under hösten fick samtliga föräldrar på skolorna fylla i en enkät om hur deras barn upplever trygghet i skolan. Någon förskola fick även fylla i enkäten. Vi fick en hög svarsfrekvens på hela enheten. Resultaten vi fick fram var väldigt positiva då majoriteten (ca 95%) av alla föräldrar upplever att deras barn alltid eller ofta är trygga i skolan. På fritidshemmet var 94% alltid eller ofta trygga i skolan. Majoriteten av föräldrarna upplever att deras barn alltid eller ofta har någon att leka med på rasten. Svaren skiljde sig inte åt mellan pojkar och flickor. Några föräldrar på Bråviksskolan önskade ett bättre överlämnande mellan skola och fritidshem samt mer personal ute på mornarna. Under detta år arbetar vi med för att öka tryggheten på fritidshemmen men även under skoldagen då vi strävar efter alla barn ska trivas under hela sin dag i skolan. Det ska inte var någon skillnad mellan skola och fritidshem. 11

12 Vad har gjorts föregående läsår och vad återstår att göra under detta? I övrigt har det arbetats och görs fortfarande kring följande: Vad? Hur? Ansvarig När Raster Rastvärdar bär gula västar för att synas bättre. All personal Genomfört Ev. införa rastvärdsstation. En fast plats där det alltid ska finnas en rastvärd. All personal Under diskussion Rastvärdandet som stående punkt att gå igenom på morgonmöten. För att förhindra att det är för få värdar ute på rasten. All personal Pågående Bli bättre på att få syn på mobbing och kränkningar Behövs det planerad och organiserad rastaktivitet i större utsträckning? diskutera trygghetsarbete i hela personalgruppen samt fortsätta att utveckla och förbättra vårt arbetssätt. Rektor samt övrig personal All personal Under diskussion Påminna om brevlådan för eleverna att lämna meddelanden till trygghetsgruppen. Trygghetsgrupp med hjälp av kamratstödjare Ordningsregler Hänga upp händelsekarta över var på skolan mobbing och kränkningar sker. Se till att ordningsreglerna är kända för alla på skolan. Kamratstödjarna och Trygghetsgrupp Rektor Genomfört 12

13 Barnen i gråzonen - utanförskap och utfrysning I personalgruppen diskutera och utarbeta strategier för att få syn på tyst mobbing, utanförskap och utfrysning. Rektor och trygghetsgrupp Utveckling av kamratstöd I större utsträckning lägga lappar i lådan över gjorda iakttagelser. Ev. starta kamratstödsutbildning, via Friends som alternativ. Rektor och trygghetsgrupp Trygghets-grupp Under diskussion Elevinflytande Arbeta för att öka kamratstödets status, Kamratstödet är delaktiga i upprättande av likabehandlingsplan och brukarversionen. Har också i uppdrag att föra ut information till sina klasser och återföra till trygghetsgruppen. Trygghets-grupp Trygghetsgrupp Föräldrainflytande När vuxna kränker Individuell trygghetsenkät till alla elever. För att få kunskap om hur de ser på tryggheten på skolan Föräldrar har gjorts delaktiga i trygghetsarbetet genom föräldraråd och trygghetsenkät. Inför upprättande av likabehandlingsplanen blir utvalda föräldrar ombedda komma med synpunkter. Tydliggöra för barnen vart de kan vända sig om de upplever sig kränkta av någon vuxen på skolan. Rektor och trygghetsgrupp Rektor och trygghetsgrupp Rektor och all personal Återkommande 13

14 RIKTLINJER OCH ARBETSGÅNG Nedan beskrivs Lindöenhetens riktlinjer och arbetsgång kring utredning och åtgärder vid händelser som innebär brott mot Barn och elevskyddslagen. Riktlinjer och arbetsgång för förskolan De grundläggande riktlinjerna på förskolan är, liksom i skolan, att närmaste berörda pedagoger i första hand försöker lösa de konfliktsituationer som uppstår. Även här utgår man från att det är handlingen som åtgärdas och arbetar för att inte skuldbelägga barnet. Om situationen bedöms som kränkning diskuterar arbetslaget tillsammans vilka åtgärder som ska vidtas. Arbetslaget har också möjlighet till rådfrågning och stöd av styrgruppen i detta. Berörda vårdnadshavare kontaktas samma dag som händelsen inträffat. Inom förskolan sker naturligt en daglig kontakt med vårdnadshavare detta samarbete är mycket viktigt för att få stopp på negativa beteenden. Det barn som blir utsatt för någon form av kränkande behandling tas på allvar och stöttas. Observationer, åtgärder och samtal dokumenteras och sparas. Riktlinjer för skolan Mindre bråk och konflikter hanteras (utreds och åtgärdas) i första hand av berörda klasslärare, pedagoger och andra vuxna på plats. Därefter, samma dag, kontaktas vårdnadshavare. 1. Pedagog samtalar med berörda elever, utreder och dokumenterar det inträffade genom ett händelseprotokoll. 2. Pedagog kontaktar berörda elevers föräldrar. Kontakten/samtalet diarieförs i särskild diarielista. Även försök till, men ej uppnådd kontakt diarieförs. Vid allvarligare och upprepade fall av trakasserier, kränkningar och mobbing kontaktas skolans trygghetsgrupp. I de fall där pedagoger på egen hand utreder och åtgärdar även allvarligare och upprepade fall av mobbing och kränkningar skrivs händelseprotokoll som sedan förvaras i den sekretesskyddade elevmappen. När enheten, genom pedagog, elev, vårdnadshavare eller annan vuxen fått kännedom om att elev kan vara utsatt tar sålunda trygghetsgruppen vid, jämte pedagogens kontinuerliga värdegrundsarbete. Kamratstödsfunktionen är en viktig del i arbetet med att upptäcka kränkande behandling och mobbing. Trygghetsgruppens arbete går ut på att den som utsatts tas på allvar för det denne upplever. En stor del i arbetet är att försöka reparera den otrygghet som kränkningen kan ha medfört. Det är också av största vikt att inte skuldbelägga förövaren som person utan det är handlingen i sig som fokuseras. Trygghetsgruppens uppgift är att genom samtal utreda och sakligt tala om det som har hänt och därmed också kräva att eleven/eleverna omedelbart upphör med det som uppfattas kränkande. En grundläggande tanke att man alltid ska vara två vid utrednings- och åtgärdsarbetet kring kränkningar. Trygghetsarbetet grundar sig på samtal med berörda elever och allt ska dokumenteras. 14

15 Eftersom enhetens tre skolor är olika stora uppbyggnaderna något olika ut, man arbetar dock i stort utifrån en gemensam grundtanke och arbetsgång. I trygghetsgruppen på Bråviksskolan arbetar man med kontaktpersoner. Avsikten med det är att det tydligt ska framgå vem man ska vända sig till om man vill ha stöd från dessa grupper. Långtorpskolan och Lindöskolan som är mindre har ingen sådan uppdelning. Arbetsgång för skolan Utredningsfas 1. Pedagog fyller i checklista för att därefter kontakta trygghetsgruppens kontaktperson. Checklistan gås igenom tillsammans för att utreda om trygghetsgruppen ska gå in i ärendet eller ej, samt för att få tips och råd. 2. Om trygghetsgruppen går in bestämmer gruppen vilka som går in i ärendet. Kontinuerlig återkoppling sker vidare mellan kontaktperson och berörda lärare/pedagoger under hela arbetets gång. Om det är nödvändigt informeras även rektor. Åtgärdsfas 3. Samtal förs med inblandade elever (förövare och utsatt). Särskild samtalsmall. Vad, vem/vilka, när, var, hur, är grundläggande utgångspunkter i samtal med både förövare och utsatt. Tillvägagångssättet för samtal anpassas efter problematik och individ (det kan t ex ske i grupp eller enskilt, med eller utan vårdnadshavares närvaro). 4. Kontaktpersonen tar kontakt med inblandade elevers vårdnadshavare samma dag som samtalet sker. I klasserna F-2 ska kontakten med vårdnadshavare så långt det är möjligt tas innan samtalet med barnet sker. Ibland finns det anledning till att kontakta vårdnadshavare innan samtalet med eleven sker även i de andra åldersgrupperna 5. Återkoppling ges till berörda pedagoger och andra vuxna på skolan. Uppföljningsfas 6. Efter ca en vecka har kontaktpersonen uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Även dessa dokumenteras. Vid behov kopplas också annan elevvårdande personal såsom kurator, speciallärare/specialpedagog och skolsköterska in. Här är det viktigt att tänka på att både den som varit utsatt och den som har utsatt någon kan vara i behov av stöd. Det kan också bli aktuellt att respektive klasslärare svarar för ytterligare uppföljning. 7. Berörd personal informeras så att samtliga kan ha extra uppsikt kring att den kränkande behandlingen har upphört. Kontaktpersonen har extra uppsikt kring den elev det berör under resterande tid på skolan. 8. Om kränkningen inte upphör ansvarar närmaste rektor för vidare åtgärder. I samarbete med ansvarig lärare sammankallar rektor till elevvårdskonferens. Inför elevvårdskonferensen upprättas ett åtgärdsprogram av ansvarig lärare. 9. Grova överträdelser kan leda till att kontakt tas med socialtjänst eller polis för konsultation om vidare åtgärder. Avslut 10. När trygghetsgruppen avslutar ärendet skriver man ett dokumentationsprotokoll som förvaras i elevvårdsakt samt i trygghetsgruppens pärm. Då man på skolan får kännedom om e-mobbing och andra Internetrelaterade kränkningar arbetar man på samma vis som beskrivs ovan. Om det är så att det inte 15

16 alls berör skolan och relationerna mellan barnen under skoltid för man vidare det till vårdnadshavare, liksom i andra fall då skolan får kännedom om sådant som rör barnens fritid. Det som dokumenteras förvaras i två exemplar. Ett exemplar i trygghetsgruppens inlåsta pärmar, samt i respektive elevs sekretesskyddade elevmapp hos kurator. Pedagog har ansvar för att informera kurator och rektor. Viktigt att ha i åtanke är att det vid samtalen kan komma fram information som inte faller under trygghetsgruppensarbete utan istället faller under Hur gör vi när vi misstänker att ett barn far illa. Då är det denna handlingsplan som också tar vid, parallellt med trygghetsgruppens arbete. Det är av stor betydelse att arbetet inte blandas samman, bl a på grund av lagen om anmälningsskyldighet. ARBETSGÅNG DÅ ANSTÄLLD DISKRIMINERAR ELLER PÅ ANNAT SÄTT KRÄNKER BARN/ELEV När barn upplever sig ha blivit kränkt av vuxen kan eleven vända sig till någon vuxen eller skriva en lapp/brev och lägga i kamratbrevlådan. Informationen förs sedan vidare till rektor. Då rektor får kännedom att elev diskrimineras eller på annat sätt kränks av personal på enheten är rektor ålagd att vidta de åtgärder som anses nödvändiga. Vid sådana händelser är arbetsgången som följer: 1. Rektor samtalar med den anställde samt de vårdnadshavare som berörs. 2. Någon, av rektor utsedd, samtalar med det barn/elev som det berör. 3. Personalkontoret kopplas in och nödvändiga åtgärder vidtas, exv. förbättringskontrakt. UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLAN Enhetens likabehandlingsplan upprättas utifrån trygghetsenkäter och frågeformulär till barn och föräldrar, även utifrån utvärdering och diskussion i personalgruppen som helhet och i trygghetsgruppen. Rektor och trygghetsgruppen har ett särskilt ansvar för att upprättande görs men förändringsarbetet i övrigt är ett gemensamt ansvar för all personal på enheten. 16