Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Transkript

1 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne kommun Sundsviks rektorsområde växel bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen direkt org nr Sunne Sunne mobil fax

2 2 (11) Arbetsprocess Skolans lokala arbetsplan Skolans Kvalitetsanalys I skolans lokala arbetsplan redovisas målsättningar, arbetsprocesser och hur detta dokumenteras. I Skolans kvalitetsanalys redovisas därefter resultaten. I kvalitetsanalysen beskriver personalen kort det material och de modeller och metoder i undervisningen som ligger till grund för resultaten. Analysen redovisar också graden av måluppfyllelse och de resonemang som söker orsakerna till resultaten. Kvalitetsanalysen utgör underlaget för en revidering av den lokala arbetsplanen för läsåret 2015/16. Arbetet med att höja kunskapsresultaten Skäggebergsskolan diskuterar kontinuerligt hur vi kan förbättra elevernas resultat. Det finns därför med som en stående punkt på våra personalkonferenser en gång i månaden. Även de båda arbetslagen diskuterar och följer upp olika åtgärder på de möten som sker två gånger i månaden. En gång i månaden träffar rektor lärarna för s.k. betygskonferenser, där lärarna jämför sina pedagogiska planeringar med bedömningar och resultat i de olika ämnena. Lärarna redovisar elevernas kunskapsutveckling vid två tillfällen per termin. Detta ligger till grund för de klasskonferenser rektor och elevhälsan har med varje klasslärare kring samtliga elevers kunskapsutveckling och de eventuella åtgärder som ska följa på det. Elevens språkförmågor utgör förutsättningen för all vidare kunskapsutveckling. Skäggebergsskolan arbetar med att tidigt identifiera och kartlägga elevers språkuppfattning. Redan i förskoleklass sker den första kontrollen. Det mesta av språkstödet ges inom ramarna för klassrumsundervisning genom att flera lärare samarbetar i s.k. kollegialt lärande. Språkstöd kan även, så långt resurser medger, ordnas som s.k. intensivstöd under 8-10 veckor a 3-4 tillfällen per vecka under minuter. En likartad modell finns för matematik och de elever som bedöms ha behov av stöd. I matematik sker uppföljningar av samtliga elever genom NCM s testmaterial att förstå och använda tal. Lärarna på Skäggebergsskolans beskrivning av undervisningen I förskoleklass inriktas det inledande arbetet med att skapa trygghet och bygga sociala relationer bland eleverna. Lärarna arbetar med flera olika metoder för att stärka språkutvecklingen och öka förståelsen för matematik. Det fonologiska materialet fonomix ger en snabb skjuts på inlärningen av språkljuden hos eleverna. Diagnosmaterialet Arken används för att undersöka bokstavskännedomen hos eleverna. Av de 38 elever som slutade i juni bedömdes samtliga nått förväntad språkutveckling. Av diagnosmaterialet Diamant kan vi utläsa om eleverna ser tiotalsövergångar vid s.k. ramsräkning samt förståelsen av vilka siffror ett givet tal består av. Även i matematik bedöms samtliga eleverna uppnå nivån för förskoleklass. SvA undervisning. Skäggebergsskolan har arbetat upp en god kompetens i att ge nyanlända elever ett bra mottagande. Direkt klassinkludering har gett eleverna ett socialt sammanhang. Parallellt med tidiga kamratrelationer är språkundervisning av största vikt för att nyanlända elever ska lyckas. Fonomixmaterialet visar en pedagogisk enkel väg till det svenska alfabetets ljud-/skriftsystem. SvA läraren är drivande i skolans språkarbete. I genrepedagogikens Cirkelmodell stöttas nyanlända (som samtliga) elever i att skriva olika typer av texter tillsammans med ett givet mönster där de tränar olika moment i undervisningen. Med s.k. reciprocal teaching modellerar läraren olika strategier och tänker högt för att därefter låta eleverna prova samma moment tillsammans eller på egen hand. SvA arbetar även med En läsande klass. Samtliga elever, 100 %, nådde godkända resultat på de nationella ämnesproven (Äp) åk 3 och målen för SvA i åk 3. Två av tre elever uppnådde godkända resultat på Äp - SvA, i åk 6.

3 3 (11) Särskolans elever är integrerade i klasserna efter behov och förutsättningar. Inkludering, att få eleverna att känna att de tillhör ett socialt sammanhang och uppleva positiva förebilder i klassen, är ett centralt mål. Det är viktigt att understryka att det målet ofta nås olika mellan elever. En klok inkludering förutsätter även inslag av enskild undervisning samt olika tillrättalagda situationer under skoldagen för att elever på särskolan ska respekteras efter sina olika behov. Särskolans personal samarbetar mycket med SvA läraren bl.a. med genrepedagogik och fonomix. Särskolans undervisning bedrivs ofta med hjälp av åskådningsmaterial och med färg och form. S.k. räknehändelser är en konkret metod för god förståelse av matematik. Samtliga fyra elever nådde målen i respektive ämne och årskurs. En elev i åk 6 nådde minst E i betyg för grundsärskolans samtliga ämneskursplaner. I engelska arbetar lärarna i de tidiga åren, åk 1-3, mycket med bilder och ord/begrepp som ska skapa lust hos eleverna att vilja bygga sin förmåga och vilja att kunna tala engelska i stor som liten grupp. Digitala hjälpmedel, ex via British Council, Happy, Whats Up! Muzzy in Gonoland, ger här god effekt. Mellanstadiet har under de senaste åren utvecklat många olika metoder och strategier i ENG. Åk 4 arbetar med visuella hjälpmedel, Skolverkets diagnosmaterial. Åk 4-5 läromedelslöst och använde i stället mycket digitalt material. Åk 6 arbetade lärarna med 3-grupper. Skolverkets språkportfolio kopplades till kunskapskraven i lgr-11. Vidare kan nämnas genrepedagogiken och en läsande klass för att stärka läsoch hörförståelse i ämnet ENG. Enligt Skolverkets diagnosmaterial så kan vi utläsa att de flesta elever på mellanstadiet har ökat sin språkförmåga i engelska under året. I matematik. Skolan arbetade med ett gemensamt läromedel (Eldorado) från åk 1-6. Alla årskurser arbetar med diagnosmaterialet att använda och förstå tal. När vi haft resursutrymme har vi organiserat undervisningen i s.k. tre-grupper samt även i intensivundervisning och steget före. Detta har gett god effekt på resultaten för alla elever. Mattelyftet stärkte det kollegiala lärandet. Det kollegiala lärandet har bidragit till ökad medvetenhet om samt förståelse av nya metoder i matematikundervisningen. Som exempel kan nämnas FUSER som ett verktyg för eleven att skapa en förståelse för hur man löser problem. NOMP är ett webbaserat program för mera individanpassade uppgifter, något som också frilägger tid för läraren att mer kunna inrikta sig på att följa elevens kunskapsutveckling. I svenska arbetar alla årskurser med att en gång per vecka dela klassen i tre grupper (ofta mot slöjd och/eller idrott). Syftet är främst att bättre hinna med alla elevers olika behov. Arbetet ligger generellt mot att stärka läsflytet och läsförståelse hos alla elever. Mera specifikt att även stärka pojkars skrivande. Lärarna arbetar med flera olika beprövade metoder. Intensivundervisning för elever i behov av stöd och även här s.k. 3-grupper vid minst ett tillfälle per vecka. Genrepedagogikens Cirkelmodell, en läsande klass, guidad läsning för de yngre eleverna, speedläsning för de äldre. MG programmet, högläsning, bokprat, Tummen upp, är några av de metoder och arbetsformer som används i undervisningen. NO/TK Teknikämnet har lyfts genom en målmedveten satsning på lektionsplanering där konstruktion, programmering/robotteknik ger ämnet dess tydliga karaktär. Lågstadiet arbetar med PULS materialet i naturvetenskap. Observationer, laborationer och fältstudier ska fånga elevernas intresse. På mellanstadiet arbetar vi sedan med olika material för att eleverna ska kunna utveckla centrala förmågor. Bl.a. används Skolverkets diagnosmaterial DINO för att ge eleverna stöd i hur de ska utveckla sina kunskaper. Venndiagram för att lära eleverna att göra jämförelser, s.k. VÖL-schema för att belysa förkunskaper, etc. SO. Vi är inte helt framme i att ha systematiserat undervisningen i de fyra ämnena HI-SH-GE-RE mot läroplanens centrala innehåll. En starkare grundstruktur utgör den viktiga och nödvändiga fortsättningen för att fördjupa undervisningen och lägga den på successivt högre kunskapsnivåer. I de yngre åldrarna är det viktigt att introducera eleverna i de olika ämnena genom att fånga upp intresset; vi använder oss då bl.a. av dagstidningar, studiebesök, smartboard, processdrama. På mellanstadiet utgör arbetet med de fem förmågorna - The Big Five grunden för goda lektionssamtal i alla fyra ämnen.

4 4 (11) Resultat i de nationella ämnesproven för åk 3 och åk 6 Elever som nått målen i ÄP - åk 3 VT, SV Sv Prov A Sv prov B Sv prov C Sv prov D Sv prov E Sv prov F Sv prov G Sv prov H % 32/ % 91 % 29/32 94 % 30/ % 32/32 97 % 31/32 91 % 29/ % (40/41) 93 % 38/41 93 % 38/ % 41/ % 41/41 98 % 40/41 73 % 30/ % 39/ % 95 % 37/39 97 % 38/39 97 % 38/39 95 % 37/39 97 % 38/39 91 % 29/32 85 % 35/41 95 % 37/ % 32/32 97 % 31/32 97 % 31/32 97 % 31/32 97 % 31/ % 94 % 30/32 97 % 31/32 MA Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G % 32/32 97 % 31/ % 84 % 27/32 91 % 29/32 97 % 31/ % % 41/41 80 % 33/41 95 % 39/ % 41/41 98 % 40/41 80 % 33/41 88 % 36/ % 38/39) 97 % 38/ % 97 % 38/39 69 % 27/39 90 % 35/39 92 % 36/ % 33/ % 84 % 28/33 79 % 26/ % 76 % 25/33 93 % 31/33 Rank SV Rank MA Tot. SV/MA Elever som nått målen i ÄP - åk 6 VT, Åk 6 SV MA ENG SO NO VT12 82 % (31/38) 85 % (33/39) 87 % (33/38) Ej prov Ej prov VT13 92 % (24/26) 93 % (25/27) 85 % (23/27) 92 % (24/26) HI 100 % (26/26) BI VT14 97 % (34/35) 97 % (34/35) 91 % (32/35) 94 % (33/35) GE 94 % (33/35) FY VT % 33/33 88 % 30/ % 91 % 31/34 (HI) 100 % (KE) Rank tot (12 i ÅK 3 Äp)

5 5 (11) Betygsstatistik nationella ämnesprov åk 6 VT - 14 Ämne A B C D E F Betyg NP-14 Mot satt betyg NO/fysik % Engelska % SO/geografi % Matematik % Svenska % Betyg VT 2014 Skäggeberg åk 6 20 p. 17,5 p. 15 p. 12,5 p. 10 p. 0 p. MERIT - Åmne A B C D E F VÄRDE Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd svenska och SvA Teknik Antal betyg totalt 28 (5 %) 78 (14 %) 141 (25 %) 152 (27 %) 158 (28 %) 7 (1 %) = 564 Meritvärde totalt 2014 = p ( ) Totala andelen betyg som når minst betyg E = 98.7 % Totala andelen betyg A eller B = 19.7 %

6 6 (11) Betygsstatistik nationella ämnesprov åk 6 Vt-15 Ämne A B C D E F Betyg NP-15 Mot satt betyg NO/kemi % Engelska % SO/historia % Matematik % Svenska % Betyg VT 15 Skäggeberg Åk6 20 p. 17,5 p. 15 p. 12,5 p. 10 p. 0 p. MERIT - Åmne A B C D E F VÄRDE Bild Biologi Engelska / Fysik Geografi Hem- och konsumentk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd svenska och SvA Teknik Antal betyg totalt 38 (7%) 87 (16%) 144 (26,5%) 117 (21,5%) 145 (26,5%) 12 (2%) = 543 Meritvärde totalt 2015 = p Totala andelen betyg som når minst betyg E = 97.8 % Totala andelen betyg A eller B = 23 %

7 7 (11) Analys av kunskapsresultaten I åk 3 är det viktigt att fortsätta betona försiktighetsprincipen kring elevers prestationer. Eleverna är unga och proven ger oss mer en information om ett gemensamt golv för undervisningen i två centrala ämnen än en indikation på hur eleverna ligger i olika nivåer. Delprov som har under 90 % måluppfyllelse visar på olika förbättringsområden. Vi ligger fortsatt högt i svenska vilket är ett kvitto på att våra olika diagnoser ger en fungerande stödundervisning. Vi kommer in tidigt i undervisningen med rätt metoder års årskurs 3 elever uppnår det bästa resultatet i SV jämfört tidigare årskurser. I matematik ser vi en splittrad bild. På tre av sju delprov når eleverna målen till 100 %. Det har ingen årskurs gjort tidigare. Vi kan se stora styrkor hos eleverna. Men samtidigt kan vi se på tre delprov där resultatet faller att vi inte befäster vissa grundläggande kunskapsområden. Via NCM s tester kan vi upptäcka brister i elevernas förståelse och på så vis kontinuerligt förändra relevanta delmoment i matematikundervisningen. I åk 6 är måluppfyllelsen fortsatt mycket hög. Tre ämnesprov av fem har 100 % måluppfyllelse. Matematiken ligger strax under 90 % (88 %). Här gäller samma analys som efter proven i åk 3. Vi kan arbeta mer med att finjustera undervisningen med stöd av de testvärden som kommer fram ur Förstå och använda tal (NCM). Vi vet att vi ligger efter i samplaneringen av SO ämnen och i arbetet med att utarbeta strukturer för bra bedömningar inom de olika ämnena. En mer fungerande återkoppling till elevernas prestationer ses som den nödvändigaste förbättringspunkten inom SO blocket. Skäggebergsskolan hade som en viktig målsättning att få eleverna att gå mot flera A och B betyg. Vår målsättning var över 20 % av den totala mängden betyg. Vi nådde över 23 %. Det kan säkert finnas fler troliga förklaringar bakom det. Men lite förenklat säger vi att ett mer strukturerat lektionsupplägg, tydligare förväntningar på eleverna att de ska lyckas och att de faktiskt ska arbeta den tid vi ställer i anspråk också måste ge effekt. Vi vet att vi måste fortsätta med det arbetet och att det ligger på vårt ansvar att genomföra det. Målet att nå över 20 % ligger kvar även under 2015/16. Målsättningen med det totala meritvärdet var att höja det över 215p. Vi når i snitt 216,7 per elev Det totala meritvärdet kan vara ett lite trubbigt mått att använda som mål. Vi vet att det viktigaste är att se och verka för varje enskild elevs relativa höjning av sin kunskapsförmåga. Skolverkets granskning visar hur s.k. betygsinflation kan uppstå på landets skolor. Samtidigt bör vi ha ett generellt mål som är lätt att värdera och jämföra över tiden. Vi ska gå in i diskussioner om bedömning och betygssättning genom att också anta ett kritiskt förhållningssätt till de resultat som nås. Vi har idag en fungerande linje ifrån bedömningsmallar till jämförande av elevresultat till samtal i betygskonferenser, vilket ska ge ett stöd för det meritvärde vi visar upp. Målet 215 meritpoäng ligger därför kvar 2015/16. Vi måste fortsätta att arbeta för att alla elever i samtliga ämnen ska nå minst betyget E 100 %. Tidig kartläggning och tidiga insatser är det självklara generella svaret på åtgärder för att nå dit. Vi ska också fortsätta att förbättra stödet specifikt även i åk 5 och 6, i ämnen där eleverna har det tufft att prestera - exempelvis engelska. Lärarna lämnar mycket genomarbetade beskrivningar av undervisningen. När vi granskar resultaten så fungerar beskrivningarna som ett nödvändigt underlag för analysarbetet. Ett fungerande kritiskt analysarbete bygger på förutsägbarhet och delaktighet. När lärare ser att det finns samband och orsaker till det de gör och vad som kommer ut från elevernas resultat, så ligger det till grund för ett kreativt kollegialt lärande. Den metodutveckling och det kontinuerliga arbete som bedrivs idag med att förbättra ledarskapet i klassrummet utgår idag också ifrån en vilja hos lärarna att förändra och förbättra elevernas lärande. Den studiecirkel som lärarna tagit eget initiativ under 2015/16 till är ett bra sådant exempel. Svaläraren leder arbetet Språkutveckling i alla ämnen där samtliga lärare deltar genom att läsa och diskutera Pauline Gibbons bok Stärk språket, stärk lärandet. Läsårets kanske viktigaste åtgärd för att bygga en ökad generell kunskapsutveckling hos alla elever i samtliga ämnen.

8 8 (11) Skolans lärmiljö SKL-enkäten Varje år svarar svenska skolelever i åk 5 och åk 8 på en gemensam enkät från Sveriges Kommuner och Landsting. Skäggebergs elever i åk 5 svarade på enkäten i maj Till de sju påståendena finns fem svarsalternativ; stämmer helt stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej. I tabellen redovisas det antal och den andel i procent som uppgett de båda första alternativen. Med fet stil står 2015 års värden och med kursiv 2014 års. Enkätfrågor: 1. Jag känner mig trygg i skolan. 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. SKL Enkät Skäggebergsskolan åk 5 45 elever av 48 (3 elever frånvarande) Fråga nr Flickor (20) Pojkar (25) Totalt 45 Flickor Pojkar Totalt Sunne tot % 94% 96 % 93% 96 % 94% 98 % 93 % % 62% 72 % 67% 76 % 64% 79 % 64 % % 76% 96 % 80% 98 % 77% 93 % 86 % % 88% 92 % 93% 89 % 90% 87 % 86 % % 88% 100 % 93% 100 % 90% 97 % 92 % % 82% 92 % 87% 91 % 84% 89 % 90 % % 56% 88 % 73% 91 % 65% 77 % 74 % Kommentar och analys till resultaten 96 % av eleverna i åk 5 uppger att de känner sig trygga på skolan (liten ökning jämfört 2014). Men vår skolas mål måste ändå vara att arbeta med målet att nå 100 %. Trygghet är en grundläggande faktor till framsteg. I Likabehandlingsplan beskrivs de åtgärder som skolan, med elevernas medverkan, pekat ut att vi ska arbeta efter i syfte att nå målet 100 % trygg skola. Generellt sett är svaren 2015 mycket starkare än tidigare år. Fem av sju värden ligger över kommungenomsnittet för åk 5 (totalt 125 elever). Att alla elever 100 % anser att lärarna hjälper dem om de behöver så är en mycket glädjande siffra. Fråga 2 har starkare svar än 2013 men ändå inte tillräckligt bra. Arbetet med att skapa lust och nyfikenhet för skolarbete ska fortsätta. Vi tror att vi är på rätt väg med de åtgärder vi antog i fjol; bra bedömningar och tydligare resultatuppföljningar där positiv feedback utgör en viktig faktor. Påstående sju har ett avsevärt högre värde än tidigare år, framförallt hos flickorna. Det kan finnas tidigare missuppfattningar hos eleverna som kan ligga bakom de då låga värdena. Men vi vill tro att vårt medvetna arbete med att få eleverna mer trygga i sina arbetsrelationer, till oss, till varandra men kanske främst till sig själva också ger effekt. Trivselprogrammet ska introduceras och stegvis genomföras under hösten Programmet bådar gott. Vi ska inte ge det alltför avgörande betydelse i det korta loppet. Men bara att vi kan genomföra ett arbete som inte tvingar oss att ta tag i symptomen kränkningar/mobbning, utan kan börja mer i målsättningen en ökad trivsel - är bara det ett stort framsteg jämfört bara ett par år tillbaka i tiden. Med rätt engagemang och långsiktigt upplägg så kan även Trivselprogrammet bidra till att öka skolans hela lärmiljö.

9 9 (11) Skolans fem förbättringsområden läsåret 2015/16 Av vår kvalitetsanalys kan vi sammanfatta de åtgärder vi ska arbeta efter under läsåret 2015/16 i fem områden. Dessa områden beskrivs mer utförligt genom den Lokala Arbetsplanen. De fem områdena är: Relationer och Trivsel på skola Skolan ansluter sig till det s.k. Trivselprogrammet fler och roligare rastaktiviteter. Vi fortsätter arbetet med att skapa höga förväntningar på varandra personal som elev att vi ska lyckas förbättra oss. Lärares ledarskap i klassrummet är en viktig faktor. Språkutvecklingsarbetet Språkcirkel under hösten-15 för båda arbetslagen. Språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen. Kollegialt lärande och gemensam planering Vi arbetar med att förbättra de gemensamma mötena kring kollegialt lärande och den gemensamma ämnesplaneringen Lektionernas gemensamma struktur och förutsägbarhet Effektivare lektioner, start och stopptider, regler för trivsel i hallen, de tre gula begreppen i varje klassrum inför varje lektion Mål Att träna på - Förmågor Arbetet med förmågor som anges i läroplanen grund i The Big Five Vi arbetar med den idag relevanta forskning, bl.a. Svanelind, Nottingham, Hattie, som finns på området. Vi tror att elever inte bara kan och vill utveckla sina förmågor utan även sin intelligens.

10 10 (11) FRITIDSVERKSAMHETEN Skäggebergsskolan har tre fritidsavdelningar. Totalt ca 120 elever över läsåret fördelas på 7 personal. Personal från fritids finns med under skoltid för att stötta lärare och elever i undervisningssituationer och för att skapa ökad trygghet och lugn. I detta arbete utgör personalen ett mycket viktigt komplement till skoldagen. Men det är viktigt att markera fritidsverksamheten som en självständig verksamhet i skolans arbete. Sedan ett kommunövergripande initiativ 2012 har vi sökt arbeta efter mer konkreta gemensamma strukturer och målsättningar. Det arbetet har dragit ut på tiden och kan sägas vara färdigt först i år i och med den Lokala Arbetsplanen. Att det tagit tid ska inte lastas personalen. Fritidsverksamheten arbetar efter de mål som anges i lgr-11 kap. 2 övergripande mål och riktlinjer och indelas i följande ämnesområden: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och inflytande Skolan och hemmet, delaktighet och påverkan Skolan i världen Målen utvärderades delvis via Brukarenkäten som delades ut till alla vårdnadshavare i maj Den skickade ut till föräldrar/vårdnadshavare till de 112 barn som var inskrivna då. 56 svar kom tillbaka. 50 % svarsfrekvens är lågt men följer de senaste åren. Vi har prövat lite olika tillvägagångs sätt utan att höja svarsfrekvensen. Vi ska ändra lite i frågeställningen till nästa år samt se om vi kan lägga ut enkäten digitalt. Brukarenkät fritidshem VT-15 Påståenden: 1 stämmer inte alls - 6 stämmer helt. Attityd 1. Mitt barn tycker om att gå till fritids. 2. Mitt barn har bra relationer med personalen. 3. Mitt barn har bra kamratrelationer. 4. Som förälder känner jag mig lugn och trygg när mitt barn är på fritids. Inflytande 5. Mitt barn har möjlighet att påverka verksamheten och aktiviteterna på fritids i den mån han/hon önskar. 6. Som förälder har jag möjlighet till inflytande i verksamheten i den mån jag önskar. 7. Mitt barn möter en bra lärmiljö på fritids. 8. Jag upplever att aktiviteterna på fritids är tillfredsställande för mitt barn. Kommunikation 9. Samverkan mellan hem och fritids fungerar väl. Värdegrund 10. Personalen lär barnen hantera konfliktsituationer.

11 11 (11) Ej Medelvärde Skäggebergsskolans fritidshem svarat år / 2014 / 2013 A / 4.83 / 5,10 A / 5.72 / 5,53 A / 5.63 / 5,38 A / 5.76 / 5,38 I / 4.71 / 4,86 I / 4.57 / 4,34 I / 5.09 / 4,86 I / 5.44 / 4,73 K / 5.64 / 5,35 V / 5.35 / 5,17 Kommentarer från föräldrar: - Svårt att veta var man ska hämta och lämna. Vill ha mera info om tider. - Vikarier bör ha namnskyltar och komma fram för att presentera sig, så man vet vilka de är. - Vår dotter trivs på fritids, enda negativa är ljudnivån och stressen vid maten - Verkar vara låg personaltäthet så vår son väljer ofta att gå hem eller till Emmas. - Har vid ett tillfälle känt mig otrygg. Min son fanns inte på fritids efter att kommit tillbaka från en klassresa. Han stod felaktigt uppsatt som ledig när jag skulle hämta. Det var otäckt! Annars har jag alltid känt mig trygg med fritids. - Har ingen erfarenhet - Fråga 6 är konstig eftersom vi aldrig känt behov av att påverka - Till all personal: ni är underbara allihop, alltid positivt att möta er. - En stor eloge till all personal för mottagandet av mitt barn. Kan inte önska sig ett bättre! - Ordinarie personal, samt lärare, har varit guld värd när mitt barn känt sig otryggt - Underbar personal! - Det är bra, vårt barn känner sig pigg och glad när han är på fritids. - Allt är bra! Ingenting att klaga på. - Har fungerat mycket bra med fritids! Bra om vikarier också presenterar sig så man vet vilken man lämnar barnet till. - Toppen fritids! Engagerad personal! - Personalen är underbara! - Kram till personalen Analys Vi har åter igen en relativt låg svarsfrekvens på enkäten. Vi ska försöka att se om vi kan genomföra en webbaserad enkät Fråga I 5 och I6 bör omformuleras. Av de svar vi får i kan vi inte göra en annan bedömning än att föräldrar och deras barn är mycket nöjda med verksamheten. Det är inte enbart de positiva skriftliga kommentarer som vittnar om det. Samarbetet med lärarna och undervisningen, Skäggebergsgården i förskoleklass, Linden 1 i åk 1 och Linden 2 i åk 2 och åk 3, fungerar också bra både som enskilt stöd till elever och vid olika gruppkonstellationer. Vi ligger lite efter i vårt kvalitetsarbete på fritids. Nu har vi diskuterat oss fram till mål och åtgärder i den Lokala Arbetsplanen som markerar tydligare arbetsstrukturer och mål. Vi går därför in i läsåret 2015/16 med ambitionen att förbättra hela det systematiska kvalitetsarbetet på Fritidshemmet. Lars Olsson rektor Skäggebergsskolan