KVALITETSREDOVISNING FÖR SKÄGGEBERGSSKOLAN

Transkript

1 ) KVALITETSREDOVISNING FÖR SKÄGGEBERGSSKOLAN Läsåret 2013/2014 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org nr Sunne kommun Sundsviks rektorsområde växel bankgiro 40. Skäggebergsskolan Skäggebergsvägen direkt org nr Sunne Sunne mobil fax

2 2 (12) Kvalitetsredovisningen inledning Från och med läsåret 2012/2013 har kommunens kvalitetsredovisningar gått över från kalenderår till att redovisas efter varje läsårs slut. Det innebär att skolans kvalitetsredovisningar fortsättningsvis ligger färdig i augusti/september när all statistik från vårterminen är sammanställd och klar. Sunne kommuns skolledningsgrupp har arbetat med att skapa en gemensam struktur för kvalitetsredovisningarna. Vårt syfte är att de ska bli lättare att läsa för alla och för att vi genom att göra en långsiktig uppföljning av elevernas resultat- och kunskapsutveckling visar hur vi följer upp och förbättrar våra verksamheter. Lars Olsson, rektor Skäggebergsskolans förutsättningar Rektor: Antal elever: Lärare: Behörighetsgrad Lars Olsson, är på skolan 5 dagar/vecka. I juni 2014 hade skolan 254 elever, varav 30 elever i F-klass och 4 elever som var inskrivna i grundsärskolan. 22 personer i F-klass till åk 6-19 kvinnor och 3 män 19,95 heltidstjänster fördelat på 2,25 i F-klass 17,7 i åk 1-6, I gruppen lärare ingår 1,0 tjänst speciallärare. Lärarna organiseras i två arbetslag; F-3 och 4-6 Skolan har dessutom 0,75 tjänst i SvA och ca 0,5 utvecklingspedagog Särskolan: 3.0 lärartjänster Fritidspersonal: 7,6 heltidstjänster, fördelade på 8 personer 100% av de anställda är behöriga lärare. Skolan saknar behörig lärare i hemkunskap och anlitade därför den kompetensen. Administrativ personal Skolan delar 1,5 tjänst med Åmbergsskolan och tätortens förskolor. Elevhälsan Skolan har en specialpedagog på 0,5 av en heltid, kurator ca 0,6 och en skolsköterska på ca 0,4 av en heltid. Timplan Skolans timplan antagen av BIN revideras för läsåret 2014/15. Genomförd undervisning Elevernas närvaro Lokaler Åk 1 6 på Skäggeberg har 4198 schemalagda lektioner. Skolan ställde inte in några lektioner. Tillgången på vikarier är god, dock är få behöriga och de flesta av dem saknar pedagogisk utbildning. På skolans val bedrevs slöjd åk 2 samt extra idrott och på elevens val undervisning i matematik och svenska. Elevernas närvaro i de olika klasserna är god. Skolan arbetar aktivt med hemmen om att följa upp frånvaron, både den som rapporteras till skolan och då eleven är frånvarande utan att hemmet har meddelat skolan. Förutom hemkunskap, på Fryxellska skolan, bedrevs all undervisning på Skäggebergsskolan. Lokalerna fyller minimikraven för ändamålsenlighet.

3 3 (12) Uppdraget Arbetet med att höja kunskapsresultaten Skäggebergsskolan arbetar med tidigt att identifiera och kartlägga elevers språkuppfattning. I förskoleklass sker den första kontrollen. Det mesta av språkstödet ges inom ramarna för klassrumsundervisning genom att flera lärare samarbetar i s.k. kollegialt lärande. Från åk 1 organiserar vi även arbetet med att rikta olika former av språkstöd till elever med behov. De eleverna identifieras oftast via olika tester (H4, Vingböcker, DLS, Ängelholmmodellen) och diskuteras på möten, främst via de klasskonferenser som vi har två tillfällen per termin. Via sina föräldrar erbjuds sedan eleven s.k veckors intensivundervisning med en annan lärare än den de har i ämnet. Erbjudandet är frivilligt och kan organiseras före och efter skoltid, ibland under lunchrasten. Under läsåret hade ca 50 elever denna form av stöd inom ämnena matematik och svenska på Skäggebergsskolan. Vi kan se att det gett effekt på resultaten. En annan form av stöd benämns som steget-före. Istället för att genom intensivundervisning gnugga olika moment och förmågor hos eleven, så riktar vi in stödet på att förbereda vissa elever på kommande lektion. Vi har också testat att ge elever som har goda förutsättningar för att höja sig extra, s.k. högpresterande elever, undervisning som riktats mot just deras behov. Även det med mycket gott resultat. Skäggebergsskolan diskuterar kontinuerligt hur vi kan förbättra våra resultat. Det finns med som en stående punkt på våra personalkonferenser en gång i månaden. Även de båda arbetslagen diskuterar och följer upp olika åtgärder på träffar de har två tillfällen i månaden. En gång i månaden träffar rektor lärarna för s.k. betygskonferenser, där lärarna jämför sina pedagogiska planeringar med bedömningar och resultat i de olika ämnena. Syftet är främst att stärka förståelsen av de gemensamma förmågor* som eleverna behöver utveckla för att öka sina resultat i alla ämnen (* se The Big Five). Nya lokaler i Skäggebergsgården ger en god grund med att skapa trygghet och bygga sociala relationer i förskoleklass. Lärarna arbetar med flera olika metoder för att stärka språkutvecklingen och öka förståelsen för matematik. Av diagnosmaterialet Diamant kan vi utläsa att eleverna har vissa svårigheter i tiotalsövergångar vid s.k. ramsräkning samt förståelsen av vilka siffror ett givet tal består av. I övrigt visar testerna på goda resultat. Diagnosmaterialet Arken används för att undersöka bokstavskännedomen hos eleverna. Av de 30 elever som slutade i juni bedömdes 26 ha nått målen i språkutveckling. Skäggebergsskolan arbetar mycket med att ge nyanlända elever ett bra mottagande. Vi arbetar med klass inkludering för att ge eleverna ett socialt sammanhang. Parallellt med att de nyanlända ges möjlighet till kamratrelationer är språkundervisning då av största vikt. I Svenska som Andraspråk (SvA) får nyanlända elever närma sig det svenska alfabetets ljud-/skriftsystem genom Fonomix. Elever som kommit längre arbetar med genrepedagogik i syfte att ge modeller för hur språket är uppbyggt i olika sammanhang. Särskolans elever är integrerade i klasserna efter behov och förutsättningar. Inkludering, att få eleverna att känna att de tillhör ett socialt sammanhang och uppleva positiva förebilder i klassen, är ett centralt mål. Det är viktigt att understryka att det målet ofta nås olika mellan elever. Vissa elever mår bra av att även ha tid av avskildhet från gruppen. Särskolan arbetar även de med genrepedagogik, räknehändelser och guidad läsning. En elev i åk 6 fick sina betyg från både särskolan som grundskolans kursplaner. Lärarna på Skäggebergsskolans beskrivning av undervisningen i ENG-MA-SV-NO-SO I engelska arbetar lärarna i de tidiga åren, åk 1-3, mycket med bilder och ord/begrepp som ligger nära elevernas upplevelser samt att bygga upp elevernas förmåga och vilja att kunna tala engelska i stor som liten grupp. Mellanstadiet har under de senaste åren utvecklat många olika metoder och strategier i ENG. T.ex. arbetade åk 4-5 läromedelslöst och använde i stället mycket digitalt material. Åk 4 med olika nivåer.

4 4 (12) Åk 6 arbetade lärarna med 3-grupper. Skolverkets språkportfolio kopplades till kunskapskraven i lgr-11. Vidare kan nämnas en läsande klass för att stärka läs- och hörförståelse i ämnet ENG. I matematik Samtliga undervisande lärare i matematik på skolan (10 st.) gick matematiklyftet under läsåret. Rektor deltog i matematiklyftet för rektorer. Skolan arbetade med ett gemensamt läromedel (Eldorado) från åk 1-6. Alla årskurser arbetar med diagnosmaterialet att använda och förstå tal. Intensivundervisning och steget före för att höja resultaten för elever i behov men även s.k. 3-grupper för att öka alla elevers resultat. Fortsatt arbete med forskningsbaserade metoder i undervisningen. I svenska arbetar alla årskurser med att en gång per vecka dela klassen i tre grupper (ofta mot slöjd och/eller idrott). Syftet är främst att bättre hinna med alla elevers olika behov. Arbetet ligger generellt mot att stärka läsflytet och läsförståelse hos alla elever. Mera specifikt att även stärka pojkars skrivande. Lärarna arbetar med flera olika beprövade metoder. Intensivundervisning för elever i behov av stöd och även här s.k. 3-grupper vid minst ett tillfälle per vecka. I NO arbetade åk 1-3 med att variera teman och att använda sig av utomhuspedagogik och olika experiment. På mellanstadiet tog lärarna in forskningsbaserat lärande - främst inspiration från Japan. Skolverkets diagnosmaterial, Dino, med underlag för s.k. självbedömning. NO-lådorna för att markera de tre olika ämnena men även för att skapa större nyfikenhet hos eleverna genom experiment och praktiska arbetssätt. Lärarna arbetade mycket med att fördjupa undervisningen mot olika bedömningsmatriser. I SO fanns två lärare med från Skäggeberg i utformningen av de nationella ämnesproven i historia. Lärarna fick i de mötena många viktiga erfarenheter att ta med sig till skolan. Vi arbetade bl.a.med att bättre systematisera undervisningen i de fyra ämnena HI-SH-GE-RE mot läroplanens centrala innehåll. En starkare grundstruktur utgör den viktiga och nödvändiga fortsättningen för att fördjupa undervisningen och lägga den på successivt högre kunskapsnivåer. Resultat i de nationella ämnesproven för åk 3 och åk 6 Elever som nått målen i ÄP - åk 3 VT, SV Sv Prov A Sv prov B Sv prov C Sv prov D Sv prov E Sv prov F Sv prov G Sv prov H % 32/ % 91 % 29/32 94 % 30/ % 32/32 97 % 31/32 91 % 29/32 91 % 29/ % (40/41) 93 % 38/41 93 % 38/ % 41/ % 41/41 98 % 40/41 73 % 30/41 85 % 35/ % 39/ % 95 % 37/39 97 % 38/39 97 % 38/39 95 % 37/39 97 % 38/39 95 % 37/39 MA Prov A Prov B Prov C Prov D Prov E Prov F Prov G % 32/32 97 % 31/ % 84 % 27/32 91 % 29/32 97 % 31/ % % 41/41 80 % 33/41 95 % 39/ % 41/41 98 % 40/41 80 % 33/41 88 % 36/ % 38/39) 97 % 38/ % 97 % 38/39 69 % 27/39 90 % 35/39 92 % 36/39 Elever som nått målen i ÄP - åk 6 VT, Åk 6 SV MA ENG SO NO VT12 82 % (31/38) 85 % (33/39) 87 % (33/38) Ej prov Ej prov VT13 92 % (24/26) 93 % (25/27) 85 % (23/27) 92 % (24/26) HI 100 % (26/26) BI VT14 97 % (34/35) 17/17 p 17/18 f 97 % (34/35) 17/17 p 17/18f 91 % (32/35) 15/17 p 17/18 f 94 % (33/35) GE 16/17 p 17/18 f 94 % (33/35) FY 15/17 p 18/18 f

5 5 (12) Betygsstatistik - Nationella prov åk 6 VT-13 Ämne A B C D E F Meritvärde betyg PROV Betyg NP-13 avvikelse Mot satt betyg NO/biologi % Engelska % SO/historia % Matematik % Svenska % Betygsstatistik - Nationella prov åk 6 VT-14 Ämne A B C D E F Meritvärde betyg PROV Betyg NP-14 avvikelse Mot satt betyg NO/fysik % Engelska % SO/geografi % Matematik % Svenska % Betygsstatistik åk 6 VT-2013 Skäggebergsskolan Antal elever: 27 (1 elev har läst 9 av 16 ämnen) 20 p. 17,5 p. 15 p. 12,5 p. 10 p. 0 p. Meritpoäng Ämne A B C D E F per ämne Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hkk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska och SvA Teknik Antal betyg totalt 23 (5,5 %) 46 (11 %) 114 (27 %) 109 (26 %) 127 (30 %) 6 (1,5 %) = 425 Skäggeberg Meritvärde medel/elev

6 6 (12) Betygsstatistik åk 6 VT Skäggebergsskolan 20 p. 17,5 p. 15 p. 12,5 p. 10 p. 0 p. MERIT - Åmne A B C D E F VÄRDE Bild Biologi Engelska Fysik Geografi Hem- och konsumentk Historia Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd svenska och SvA Teknik Antal betyg totalt 28 (5 %) 78 (14 %) 141 (25 %) 152 (27 %) 158 (28 %) 7 (1 %) = 564 Skäggeberg Meritvärde medel/elev Analys av kunskapsresultaten Nationella ämnesproven Skäggeberg har en positiv resultatutveckling i proven för både åk 3 och åk 6. I åk 3 är det viktigt att betona att eleverna är mycket unga och relativt ovana provsituationer. Vi ser därför proven mera som ett analysredskap att finna de förbättringsområden vi har i undervisningen än fastslå den enskilda elevens resultat. Delprov som har under 90 % måluppfyllelse visar på olika förbättringsområden. Vi kan t.ex. se att genom årets resultat i matematik, delprov E, att eleverna inte riktigt förstått en stor uppgift rörande tallinjen. Men att för den skull säga att samtliga av de 12 elever som inte klarat just den uppgiften inte skulle nå målen i matematik känns inte helt rätt. Vi ligger högt i svenska vilket vi tolkar som ett kvitto på att våra olika diagnoser ger en fungerande stödundervisning där vi kommer in tidigt med rätt metoder. I åk 6 är måluppfyllelsen över 90 % för samtliga fem ämnesprov. Det har aldrig hänt tidigare under den tid sedan 2006 som vi har resultat att jämföra med (åk 5 t.o.m. 2011). Vi har här fått ett mycket bra kvitto på att vår undervisning utvecklats positivt och att de stödinsatser vi satte in på höstterminen gav effekt. T.ex. klarade alla pojkar proven i SV och MA. Vi kunde också se att flera flickor svarade bra upp på insatsen mindre grupp i ENG, vilket var en åtgärd vi lärde från förra läsåret. Det går annars inte att se några utmärkande signifikanta skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat. Skäggebergsskolan ska flytta upp nivåerna i all undervisning för att eleverna ska nå högre betyg flera A och B betyg. Detta gäller främst SO och NO ämnen. I de ämnena kan vi också se den största avvikelsen mellan de nationella ämnesprovens meritvärde och de satta betygen. En av orsakerna till det bottnar i att lärarna än inte hunnit arbeta fram gemensamma pedagogiska planeringar (ENG-MA-SV har tagit mycket av den gemensamma tiden). Samtidigt har ämnesproven i SO och NO haft svårighetsgrader som kan

7 7 (12) ifrågasättas lite. Bl.a. fanns uppgifter i geografiprovet som inte finns på kursplanen för mellanstadiet. Det är viktigt i de situationer som det uppstår avvikelser mellan provresultat och betyg att lärarna är medvetna om varför och hur man kan svara på det. Proven är ett stöd i betygssättning inte ett facit. Även om vi kan utläsa av proven att vi har identifierbara förbättringsområden så är resultatavvikelserna inte så stora så att vi inte skulle anse oss svara upp mot kraven på likvärdig betygssättning. I arbetet med de nationella proven i åk 3 och i hela det omfattande stödarbetet i de lägre åldrarna utgör personalen från fritidshemmen en oerhörd tillgång. Deras kompetenser kompletterar undervisningen och ger lärarna det viktiga stöd för att både hinna och orka. Betyg Skolan fortsätter arbetet med en likvärdig och rättssäker betygssättning. Via betygskonferenser på skolan - en gång per månad - träffas alla lärare på mellanstadiet och rektor för att diskutera och jämföra prov, elevarbeten och bedömningar mot/med de nationella styrdokumenten. Det är andra läsåret med betyg för åk 6. Vi ska vara fortsatt försiktiga med att analysera orsakssamband i resultaten. Men det är självfallet glädjande att vi har fortsatt hög andel E-betyg. 557 av 564 betyg når minst E - lite högre (98.8 %) jämför fjolåret (98.5 %). Att så många elever når kunskapskravet i ämnena visar att vår stödverksamhet fungerar bra. Det genomsnittliga betygsvärdet per elev i åk 6 ligger på 207,5 meritpoäng vilket är lite lägre jämfört fjolåret. Det är dock fortfarande relativt få betyg som når A och B. Ämnet engelska avviker genom att 30 % av eleverna har betyg A eller B och även genom att ha flest F. Vi är osäkra på varför engelska har denna spridning. En försiktig hypotes kan vara att elever som är intresserad av musik och spel tidigt kan se egen motivation i att lära sig ämnet. Över lag är det en stark sammandragning i övriga ämnen mot betyget E och C. Vi vet att vi måste fördjupa undervisningen generellt i samtliga ämnen men i synnerhet i SO och NO. Arbetet med främst SV-MA-ENG har tagit mycket av den gemensamma planeringstiden. Under läsåret 2014/15 ska vi därför sammanställa den pedagogiska planeringen i de fyra SO ämnena och i de tre NO ämnena. Det arbetet påbörjades under vt-14 och kommer att fördjupas under läsåret 2014/15 främst via specifika ämneskonferenser. När vi på Skäggebergsskolan ska analyserar resultaten så vill jag framhålla främst två stora fördelar. Vi har ett elevunderlag på ca elever i varje årskurs vilket gör att vi kan se de generella mönster och de signifikanta resultatskillnader som talar om en metod är framgångsrik eller inte. Elevantalet ger även underlag för flera lärare och flera olika kompetenser att samtala om hur man fördjupar undervisningen. Med ett starkt forskningsstöd i ryggen kan vi använda oss av den dynamiken när vi fortsätter att höja våra ambitioner. Skolplanens utvecklingsområden Hållbar utveckling Skäggebergsskolan har uppmärksammat Världsmiljödagen 5 juni. Vi arbetar med frågor kring energi i alla stadier och uppmanar alla elever att delta i Earth hour i syfte att skapa en förståelse för klimatfrågans betydelse. Fritidsverksamheten källsorterar och brukar göra studiebesök på återvinningsstationen. Hållbar utveckling handlar även om de livsmönster som skapar hälsa på det individuella planet. Information om och arbete med kost-hälsa-motion är centralt i många ämnen. Främst idrottsämnet som arbetar mycket med att få med alla elever. Vi erbjuder t.ex. extra idrott för de elever som behöver stärka sin kondition och/eller gå ned i vikt. Personalen på fritids talar mycket med barnen på sina samlingar kring de värden i läroplanen som riktar sig mot målen ökad social trygghet och gemenskap. Lässtunder och temat liten blir stor utgör bra exempel på lyckad pedagogik i arbetet mot de målen.

8 8 (12) Skolan i världen Låg- och mellanstadiets undervisning utgår mycket från närsamhället. Utomhuspedagogik på Sundsbergs friluftsområde och på hembygdsgården är vanligt förekommande samt även besök på olika samhällsinstitutioner i tätorten. Fritidshemmen har använt skolloven till att organisera studiebesök på olika företag. PRAO från åk 3 är viktigt för att eleverna ska ges en inblick på en arbetsplats utanför skolan. Vi har även regelbunden kontakt med flera idrottsorganisationer för att få elever att pröva på flera idrotter. Som exempel har Sunne Golfklubb gjort ett jättearbete med att få elever att pröva på golf. Sunne IK har ordnat skridskodagar i Ishallen och Värmlands orienteringsförbund har stöttat vid orientering. Skäggebergsskolan har de senaste åren haft mellan elever med utländsk bakgrund. Att få ta emot nyanlända elever från olika länder och olika kulturella bakgrunder ger en input som berikar skolan; framförallt ger det elever och personal på Skäggeberg en oerhörd möjlighet att få arbeta med vår demokratis kärnvärden mångfald, öppenhet och tolerans. SKL-enkäten Sunne kommun medverkar i Sveriges Kommuner och Landstings s.k. kvalitetsindikatorer för skola. Varje år svarar svenska skolelever i åk 5 och åk 8 på en gemensam enkät. Skäggebergs elever i åk 5 svarade på enkäten i maj Till de sju påståendena finns fem svarsalternativ; stämmer helt stämmer ganska bra stämmer ganska dåligt stämmer inte alls vet ej. I tabellen redovisas det antal och den andel i procent som uppgett de båda första alternativen. Med fet stil står 2014 års värden och med kursiv 2013 års. Enkätfrågor: 1. Jag känner mig trygg i skolan. 2. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. 3. Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 4. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. 5. Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det. 6. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet. 7. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. SKL Enkät Skäggebergsskolan åk 5 (31 av 36 elever närvarade vid enkättillfället) Fråga nr Flickor (16) Pojkar (15) Totalt Flickor Pojkar Totalt Sunne tot % 94% 93 % 88% 94 % 91% 93 % 59% % 59% 67 % 44% 64 % 52% 64 % 64% % 76% 80 % 50% 77 % 64% 86 % 83% % 41% 93 % 75% 90 % 58% 86 % 79% % 94% 93 % 94% 90 % 94% 92 % 97% % 59% 87 % 31% 84 % 45% 90 % 77% % 76% 73 % 88% 65 % 82% 74 % 76% Kommentar och analys till resultaten Det är bra att över 94 % av eleverna i åk 5 uppger att de känner sig trygga på skolan (liten ökning jämfört 2013). Men vår skolas mål måste ändå vara att arbeta med målet att nå 100 %. Trygghet är en grundläggande faktor till framsteg. Likabehandlingsplan beskriver de åtgärder som eleverna själva pekat ut att vi ska arbeta efter i syfte att nå målet 100 % trygg skola. Generellt sett är svaren 2014 starkare än fjolårets. Fråga 2 har starkare svar än 2013 men ändå inte tillräckligt bra. Arbetet med att skapa lust och nyfikenhet för skolarbete ska fortsätta. Vi tror att vi är på rätt väg med de åtgärder vi antog i fjol; bra bedömningar och tydligare resultatuppföljningar där positiv feedback utgör en viktig faktor. Påstående sju har fortfarande ett relativt lågt värde. Men 32 % har angett vet ej i sina svar vilket skapar en viss osäkerhet i analysen. Vi har därför sagt att vi ska vara än mer öppet

9 9 (12) tydliga med att vi förväntar oss att alla elever ska lyckas. En konkret åtgärd här är s.k. självbedömningar och kamratbedömningar där eleven på egen hand och tillsammans med andra själva kan se sina framsteg. Hälsosamtal åk 4 s.k. Elsa Skolsköterskornas rapport över de hälsosamtal som hålls med eleverna i åk 4 varje år. Skolsköterskorna redovisar den rapporten för BIN. Jag hänvisar till den. Men jag vill ändå kommentera en av de undersökande frågor som ställs i rapporten. På frågan om vilka elever som har särskilda stödinsatser i skolan och dessutom skulle behöva så svarade 2011/2012 årskurs 4 att det var 13 % av eleverna som hade stöd och 1 % som inte hade men som ansåg sig skulle behöva. De eleverna var åk 6 elever VT-14. Om 14 % hade eller ansåg sig vara behov av stöd då 2011/12, så ska det ställas mot den måluppfyllelse vi hade VT-14 på 97 % i de ämnen där vi riktat stöd, SV-MA. Jämförande antal 2012/13 - dåvarande åk 4 var att 13 % hade och 4 % ansåg sig vara i behov av. Kvittot på de insatserna får vi under VT-15 när de eleverna lämnar åk 6. Arbete med skolans likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen finns på Skäggebergsskolans hemsida. Arbetet med att kartlägga behov och åtgärder sker via elevhälsans möten. Information hämtas även från klasskonferenser och arbetslagsmöten. Även via utvecklingssamtal med föräldrar och direkt med elever via klassråd och elevstyrelsens möte. Elevstyrelsen har sedan en avgörande hand i den åtgärdsplan som utarbetas för året. Diskrimineringsombudsmannen granskade Skäggebergsskolans likabehandlingsplan utifrån diskrimineringslagen (DL 2008:567). Den 4 juli (ärende GRA 2014/216 handling 5) kom besked där DO säger att Skäggebergsskolans likabehandlingsplan följer lagens krav. FRITIDSVERKSAMHETEN Andra läsåret med tre avdelningar på Skäggebergsskolans fritidshem. En helt nödvändig organisation om vi ska kunna erbjuda en meningsfull pedagogisk verksamhet. 135 barn var inskrivna i juni Personal från fritids finns med under skoltid för att stötta lärare och elever i undervisningssituationer och för att skapa ökad trygghet och lugn. I detta arbete utgör personalen ett mycket viktigt komplement till skoldagen. Men det är viktigt att markera fritidsverksamheten som en självständig verksamhet i skolans arbete. Fritidsverksamheten arbetar efter de mål som anges i lgr-11 kap. 2 övergripande mål och riktlinjer och kan indelas i följande ämnesområden: Värdegrund och normer Lek och skapande Idrott, rörelse och hälsa Omvärld, närsamhället Fritid och skola Målen utvärderades via Brukarenkäten som delades ut till alla vårdnadshavare i maj Svarsfrekvensen var 49 % vilket är lite för lågt för att svaren kan anses ha hög grad av tillförlitlighet. Ifjol svarade 54 %. Svarsfrekvensen är 76 % för de yngsta barnen på Skäggebergsgården.

10 10 (12) Brukarenkät fritidshem VT-14 Påståenden: 1 stämmer inte alls - 6 stämmer helt. Attityd 1. Mitt barn tycker om att gå till fritids. 2. Mitt barn har bra relationer med personalen. 3. Mitt barn har bra kamratrelationer. 4. Som förälder känner jag mig lugn och trygg när mitt barn är på fritids. Inflytande 5. Mitt barn har möjlighet att påverka verksamheten och aktiviteterna på fritids i den mån han/hon önskar. 6. Som förälder har jag möjlighet till inflytande i verksamheten i den mån jag önskar. 7. Mitt barn möter en bra lärmiljö på fritids. 8. Jag upplever att aktiviteterna på fritids är tillfredsställande för mitt barn. Kommunikation 9. Samverkan mellan hem och fritids fungerar väl. Värdegrund 10. Personalen lär barnen hantera konfliktsituationer. Skäggebergsskolans fritidshem : st 54/111 (49 %) Ej Medelvärde svarat år / 2013 A / 5,10 A / 5,53 A / 5,38 A / 5,38 I / 4,86 I / 4,34 I / 4,86 I / 4,73 K / 5,35 V / 5,17 Kommentarer: Kommentarer Skäggebergsgården: - Om vi barn bråkar blir vi alltid vänner igen. Mvh X. - Är sååå nöjd över den nya fritidsindelningen. Hade storbarnet på fritids när det bara fanns en grupp med många barn. Det kändes inte bra! Nu är vi helt lugna och trygga med att lämna barnet på fritids. Kanonbra personal, verkligen toppen. Äntligen ett rätt du Lars. - BRA mycket lek och pyssel. Dåligt stora barngrupper/få personal. Kommentarer Linden 1: Inga kommentarer från vårdnadshavare. Kommentarer Linden 2: - Vår kille vill inte vara på fritids men det beror inte på fritids. Han vill hellre vara ensam hemma. - Bra jobb! - Toppenbra verksamhet och personal! - Anledningen till barnets missnöje handlar om att inte så många kompisar är på fritids, inget annat

11 11 (12) Analys Fortfarande är svarsfrekvensen totalt sett lite för låg för att vi ska kunna dra säkerställda slutsatser. Vi vet inte varför inte flera väljer att svara. Vi ser de senaste två åren att det är flera som väljer att svara på Skäggebergsgården. En förklaring kanske då är att när man som förälder redan svarat en gång och är nöjd, så är det inte lika viktigt att längre uttrycka en åsikt. Vi eftersträvar omdömen på 5.0 eller högre. Där är vi inte riktigt på frågan om inflytande. Men 8 av 10 värden är högre än fjolåret. Åtgärder fritidsverksamheten Vi ska verka mer för att i alla sammanhang framhålla fritidshemmets pedagogiska arbete som en egen viktig del i en elevs hela skoldag Skäggebergsskolan fortsätter att arbeta vidare med de fortbildningsinsatser som beslutats inom Sunne RO och som syftar till att personalen ska finna nya och flera metoder i arbetet med de lokala målen som har sin utgångspunkt i lgr-11 kapitel 2. Flera möten med föräldrar, ex föräldrafika, för lyssna in föräldrars synpunkter på verksamheten Vi ska i samarbete med eleverna presentera flera och nya ute- som inomhusaktiviteter Vi förbättrar månadsbreven till hemmet i syfte att informera mera om den pedagogiska verksamheten på skolans tre fritidsavdelningar. Personalen på fritids ska fortsätta att utvecklas i den mycket viktigt rollen som komplement till lärarna i undervisningen - både i det rent pedagogiska arbetet som i stödet med att skapa arbetsro och trygghet Diskussion sammanfattning Goda kunskapsresultat för eleverna och en god arbetsmiljö för alla hänger samman. Det är därför svårt att skilja åtgärderna helt från varandra. I vår utvärdering 2013/14 beslutade vi att under en period av tre till fem år lägga fokus på fem olika utvecklingsområden. När vi ser på de åtgärder vi då antog och som vi kan stämma av resultat emot, så anser vi att vi är på rätt väg och att vi vill fortsätta med det förbättringsarbetet.

12 12 (12) Åtgärder och mål läsåret 2014/2015 Lektionerna Lektionerna ska ha en tydlig struktur och ett gemensamt flöde i undervisningen kring pedagogisk planering metod bedömning återkoppling. Vi ska även arbeta mera med att effektivisera tiden (framförallt med pojkar) och få alla mera intresserade av skolarbetet Mål: minst 90 % av eleverna ska avge positiva svar i samtliga sju SKL indikatorer. Alla elever ska genom klassråd kunna ge uttryck för att de vet hur en bra skoldag ser ut. Resultaten Vi följer upp resultaten, identifierar samband och anpassar åtgärder i syfte att höja alla elever till nya kunskapsnivåer och tydliggör för eleverna att skolan förväntar sig att de ska lyckas. Alla lärare i alla ämnen sätter gemensamt fokus på arbetet med språkutveckling och en särskild tyngdpunkt på läsförståelse och lässtrategier. Mål: alla elever ska läsa efter avklarad åk % av det totala antalet betyg i åk 6 ska vara minst E. Andelen A och B ska utgöra minst 23 %. Det genomsnittliga meritvärde ökar. Alla elever från åk 2-6 ska genom att mäta sin puls förstå hur man kan förbättra sin kondition Samarbete Samarbetet ska rikta sig mot ett kollegialt lärande och det Goda Samtalet. Konkret byggs samarbetet på att utveckla språket i alla ämnen. Skolan ska även arbeta mera med information till hemmet i syfte att skapa en ökad förståelse för vårt pedagogiska uppdrag. Genom ett starkt samarbete kan vi också fortsätta att effektivisera all vår gemensamma tid för en bättre skola. Mål: utveckla det kollegiala lärandet i syfte att via metoder i språkutveckling öka resultaten, främst i SV, SO och NO. Ett gott samarbetsklimat ska avspegla sig i personalens höga trivsel på skolan och i föräldrars stora nöjdhet över deras barns skolgång. Förväntningar Vi arbetar med oss själva och med varandra i hela personalgruppen för att uttrycka positiva förväntningar. Vi visar för eleverna att vi anser att de ska lyckas och visar att vi tror på dem, främst genom vetenskapliga metoder men också med ett språk de tydligt kan märka och förstå. Mål: att samtliga värden i SKL s indikatorer uttrycker minst 90 % positiva svar samt att ca % av värdena är en 5:a eller en 6:a i Hatties enkät. Skolans attityd utåt Vi ska arbeta för en skola som uppvisar stolthet inom alla de 16 ämnesområdena. Vi ska därför ställa ut olika arbeten inom de teoretiska ämnena, hantverk/teknik, estetiska ämnen och idrott. Mål: skolan erbjuder extra idrott efter skolan. Skäggeberg ska ha en kör. Fritidsverksamheten uppmärksammas som de goda pedagoger de är i arbetet med de mål som anges i lgr-11. Lars Olsson rektor Skäggebergsskolan augusti 2014