Baldersskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan

Transkript

1 Baldersskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt Likabehandlingsplan Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-9 och fritidshem. Läsår: 2017/2018 Reviderad

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-9 och fritidshem. a för planen Rektor Louise Öst Trygghetsrådet ansvarar för det löpande arbetet med planen och de aktiva åtgärderna. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Elevernas delaktighet Eleverna är delaktiga i framtagandet av planen genom; - utvärdering av föregående års plan - kartläggning i form av enkäter, trygghetsvandringar mm - återkoppling och analys av enkätresultat i mentorsgrupperna Eleverna ges möjlighet att diskutera innehållet i planen med varandra och personal på skolan och på fritidshemmet vid; - klassråd/mentorsråd/fritidsråd - elevråd - skolriksdag - elevskyddsombudsmöten Kartläggning av riskområden genomförs två gånger per termin genom en enkätundersökning och genom trygghetsvandringar för att identifiera riskområden och situationer. Resultatet från enkäter och trygghetsvandringar följs upp tillsammans med eleverna och ligger sedan till grund för revideringen av planen inför det kommande läsåret. Eleverna är också delaktiga via elevhälsosamtal i f-klass, åk 2, 4 och 8, där trygghet och studiero är en del som diskuteras. Samtliga resultat sammanställs på grupp- och organisationsnivå.

3 Vårdnadshavarnas delaktighet Skolrådet är ett viktigt bollplank både i förarbetet och i det pågående arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ett första utkast av planen lämnas ut till skolrådet på remiss innan planen fastställs. Vid utvecklingssamtalet ges vårdnadshavare möjlighet att diskutera, lämna synpunkter och ställa frågor utifrån sitt barns skolgång. Skolans plan finns i en lättläst version på Vklass och på kommunens hemsida. Vårdnadshavare har på så vis möjlighet att tillsammans med sitt/sina barn diskutera innehållet och vad det innebär för det enskilda barnet. På hemsidan finns funktionen translate för de vårdnadshavare som inte har svenska som modermål. Personalens delaktighet Alla pedagoger involveras i kartläggningsarbetet som sedan ligger till grund för arbetet under det kommande året. Trygghetsrådet ansvarar sedan för att sammanställa resultatet från kartläggningarna och utifrån dessa ta fram förslag på prioriterade områden och aktiva åtgärder. Förslaget till plan mot diskriminering och kränkande behandling skickas sedan ut på remiss till all personal innan den planen fastställs. I Trygghetsrådet pågår ett kontinuerligt arbete med planen under hela läsåret. Förankring av planen Delaktigheten i upprättandet av planen är starten i förankringsarbetet. Aktuell plan finns tillgänglig på Vklass och på skolans hemsida. Planen diskuteras på mentorstid, klassråd, elevråd, föräldramöten, arbetslagsmöten, personalmöten, elevhälsoteamet samt i ledningsgruppen.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen för läsåret 2016/2017 har utvärderats i första hand utifrån vilka insatser som genomförs samt elevernas upplevelser. Elevernas upplevelser har utvärderats dels genom den kommungemensamma NKI-enkäten men även genom skolans egna trygghets- och trivselenkäter. Från och med höstterminen 2017 genomförs skolans egna enkäter två gånger per termin. Planens giltighetstid har förlängts, först för att gälla även hösten 2017 och sedan även våren I samband med detta har planen för 2016/2017 reviderats den 12 oktober 2017 samt den 8 januari Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, personal och elever Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Åtgärder som genomförts i enlighet med planen 2016/ Planerade rastaktiviteter har infört för F-3. - Rastvakterna är schemalagda i schemaprogrammet. - De gemensamma trivselreglerna har utvärderats och gemensamma regler ska fastställas i skolrådet/skolriksdagen. - Åk 6-9 har delats in i mindre mentorsgrupper istället för klasser. - Lärarnas arbetsrum har flyttats så det nu finns tre rum på plan 1 och två rum på plan 2. - Antalet elever som "korridorsvandrar" har minskat. - Pedagogiska måltider har återinförts i åk 5-9 och en uppdragsbeskrivning för pedagogisk måltid har formulerats. - Antalet rapporterade konflikter/incidenter i trappan har minskat. - Fler sittplatser/samlingsplatser för eleverna har skapats vid studietorgen, utan för expeditionen samt i entrë C. - Enstaka aktiviterer för att främja samarbete mellan årskurserna har genomfört.

5 Kartläggning av riskområden visar att skolan inte uppnår tillfredsställande resultat avseende: Miljön i matsalen upplevs fortfarande av många elever och personal som högljudd och stökig. Den planerade indelning av matsalen med rumsavdelare och ljuddämpning har inte genomförts under året som planerat. Pedagoger och elever kan inte märka några förbättringar vad gäller språkbruket på skolan. Planerade insatser för att skapa ökad samhörighet mellan äldre och yngre elever har inte genomförts. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Från och med hösten 2017 följer skolan upp elevernas upplevelse av trygghet och studiero genom enkäter två tgånger per termin. Syftet med tätare mätningar att snabbare kunna avgöra om insatta insatser ger önskat resultat och ökade möjligheter att revidera insatserna. Resultatet av enkäterna återkopplas till mentorsgrupperna veckan efter mätningen för att resultatet fortfarande ska vara aktuellt. Trygghetsrådet gör därefter en analys på enhetsnivå. Skolsköterskan sammanställer resultatet av årets hälsosamtal med eleverna i förskoleklass, åk 4 och åk 8 samt gör en analys och väljer ut prioriterade utvecklingsmål. Sammanställningen, analysen och åtgärderna lämnas till trygghetsrådet. Varje klass/mentorsgrupp genomför årligen trygghetsvandring för att kartlägga vilka platser och situationer eleverna upplever som otrygga. Resultatet sammanställs och lämnas till trygghetsrådet. Respektive ämneslag/lärlag/arbetslag samt elevrådet utvärderar i juni planen utifrån planerade och genomförda åtgärder. Har åtgärderna genomförts som planerat och har åtgärderna lett till önskat resultat? Trygghetsrådet gör en övergripande sammanställning och analys av samtliga utvärderingar. Utifrån denna analys ska trygghetsrådet identifiera prioriterade utvecklingsmål samt formulera förslag till åtgärder för att nå målen. Sammanställningen och analysen ska sedan vara utgångspunkt i det fortsatta utvärderingsarbetet i olika grupperingar; - Elevrådet - Trygghetsrådet - Elevhälsoteamet - Skyddskommitté inkl elevskyddsombud - Skolråd - Arbetslag/Ämneslag/Lärlag - Personalmöte - Ledningsgrupp för att årets plan utvärderas Kvalitetssamordnare

6 Främjande insatser Namn Vuxna förebilder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ingen elev på Baldersskolan ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier. På Baldersskolan har alla elever samma rättigheter och möjligheter. Uppföljning och utvärdering sker genom trivselenkät för samtliga elever, hälsosamtal för barn/elever i förskoleklass, åk 4 och åk 8 samt genom föräldraenkät åk 5 och 8. Insats De viktigaste och mest effektiva insatserna görs av all personal, varje dag, i varje möte, i klassrummen, i korridorer, i matsalen och ute på skolgården. Vi som personal föregår med goda exempel och skapar en positiv och tillåtande stämning mellan oss och våra elever. Detta gör vi genom att - vi hälsar på varandra och på alla elever, - vi lyssnar på varandra, - vi pratar med varandra. - vi reagerar i alla situation där vi ser ett olämpligt beteende, All personal Arbetet pågår dagligen, under hela läsåret

7 Namn Balderslektionen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Samtliga lektioner ska genomföras enligt strukturen för Balderslektionen. Syftet är att strukturera lektionen för eleverna för att medvetandegöra dem om kunskapsmålen och lektionens innehåll. Uppföljning av lektionernas genomförande görs genom klassrumsobservationer. Insats Samtliga lektioner genomförs enligt strukturen för Balderslektionen. Nyanställd och tillfällig personal introduceras i Balderslektionens struktur. Pedagogisk samordnare Arbetet pågår under hela läsåret Namn Likvärdiga förutsättningar, övergripande Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder ; Alla elever ska bemötas respektfullt samt ges likvärdiga möjligheter. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Arbetslagen/ämneslagen ska kontinuerligt under läsåret diskutera och utvärdera insatserna och det egna förhållningssättet.

8 Insats Pedagoger......anpassar undervisningen så att alla elever ges möjlighet till att nå sin fulla potential och garanteras en likvärdig utbildning....använder likvärdiga metoder och kriterier vid bedömning och betygsättning för att garantera alla elever en likvärdig utbildning...uppmärksammar och arbetar medvetet med hur de bemöter och tilltalar eleverna samt hur eleverna grupperas i olika arbeten....tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen....analyserar och diskuterar tillsammans med eleverna vilka fördomar och stereotypa föreställningar som kan förekomma i media eller läromedel....beaktar material, litteratur och lokaler utifrån samtliga diskrimineringsgrunder....tillhandahåller alternativa/kompensatoriska verktyg All personal/trygghetsrådet Arbetet pågår under hela läsåret Namn Likvärdiga förutsättningar oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Alla elever, oavsett könstillhörighet, ska ha likvärdiga förutsättningar. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Arbetslagen/ämneslagen ska kontinuerligt under läsåret diskutera och utvärdera insatserna och det egna förhållningssättet.

9 Insats Pedagogerna......säkerställer att pojkar och flickor har lika stort inflytande över undervisningen....planerar och genomför undervisningen så att pojkar och flickor ges likvärdiga förutsättningar att nå sin fulla förmåga....säkerställer att material, läromedel, lokaler, utemiljön och aktiviteter stimulerar alla elever, oavsett kön....analyserar och diskuterar tillsammans med eleverna vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön som kan förekomma i media eller läromedel....stärker elevernas förmåga att värna sin kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra elever och att stärka deras självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap....pratar om transfrågor och normer kring kön i klassrummet....tänker över syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper och är medveten om att det kan innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. All personal/trygghetsrådet Arbetet pågår under hela läsåret Namn Likvärdiga förutsättningar oavsett religion och etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Alla elever, oavsett religion och etnisk tillhörighet, ska ha likvärdiga förutsättningar. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Arbetslagen/ämneslagen ska kontinuerligt under läsåret diskutera och utvärdera insatserna och det egna förhållningssättet.

10 Insats Personalen......bedriver en verksamhet som inte begränsar elevernas deltagande utifrån deras religiösa tillhörighet....tar reda på så mycket de kan om eleverna och deras bakgrund, modersmål, vanor och traditioner i syfte att bemöta dem likvärdigt....analyserar och diskuterar tillsammans med eleverna vilka fördomar och stereotypa föreställningar som kan förekomma om olika etniska grupper i media eller läromedel. Elever serveras inte mat som strider mot deras religion. All personal/trygghetsrådet Arbetet pågår hela läsåret Namn Likvärdiga förutsättningar oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Alla elever, oavsett funktionsnedsättning, ska ha likvärdiga förutsättningar. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Arbetslagen/ämneslagen ska kontinuerligt under läsåret diskutera och utvärdera insatserna och det egna förhållningssättet. Insats Personalen anpassar de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas så att alla elever kan delta....analyserar och diskuterar tillsammans med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor med olika funktionsnedsättningar när sådana dyker upp i media eller läromedel....skapar förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas

11 av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga....tillhandahåller alternativa/kompensatoriska verktyg. All personal/arbetslagsledare Arbetet pågår under hela läsåret Namn Likvärdiga förutsättningar oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Alla elever, oavsett sexuell läggning, ska ges likvärdiga förutsättningar. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Arbetslagen/ämneslagen ska kontinuerligt under läsåret diskutera och utvärdera insatserna och det egna förhållningssättet. Insats Personalen......analyserar och diskuterar tillsammans med eleverna fördomar och stereotypa föreställningar om människor baserat på sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel....lyfter elevers frågeställningar till olika familjestrukturer och diskuterar att familjer kan se olika ut. All personal/trygghetsrådet Arbetet pågår under hela läsåret

12 Kartläggning Kartläggningsmetoder - Elevenkäter gällande trygghet studiero - två gånger per termin - Diskussioner om enkätresultat i mentorgrupperna - NKI (nöjdkundindex) - elever i åk 5 och 8 - Hälsosamtal i f-klass, åk 2,4 och 8 - Trygghetsvandringar - Uppföljning av rapporterade incidenter Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Varje elev har involverats i kartläggningen genom sitt deltagande i enkätundersökningar, trygghetsvandringar, i diskussioner i klassen/mentorsgruppen och i andra grupper såsom klassråd, elevråd och i sitt hälsosamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Mentorer - genomfört elevenkäter samt analyserat resultatet med sina elever. Trygghetsrådet - analyserat det övergripande resultatet på elevenkäterna samt klassernas/mentorsgruppernas analyser. Trygghetsrådet har utifrån kartläggningen tagit fram förslag på prioriterade utvecklingsområden samt aktiva åtgärder till planen. Resultat och analys Prioriterade utvecklingsområden (reviderad ); - Öka elevernas känsla av trygghet...på rasterna och på skolgården i övrigt...i korridorerna - Motverka kränkande och hotfullt språkbruk

13 Förebyggande åtgärder Namn Rastaktiviteter som främjar gemenskap Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Rasterna ska vara lustfyllda och trygga för eleverna och erbjuda aktivitet och lek anpassade för olika åldrar och intressen. Aktiviteterna ska främja positiva kontakter mellan äldre och yngre elever samt stödja eleverna i deras sociala relationer. sättningen är även att minska antalet konflikter mellan elever och elevgrupper i samband med raster. Uppföljning; Efter varje termin utifrån frågeställningarna; - Deltar eleverna i rastaktiviteterna? - Har antalet konflikter mellan elever och elevgrupper i samband med raster minskat? - Är det någon elevgrupp som vi behöver arbete extra med? Arbetslag Fritids ansvarar för utvärdering för F-3 och mentorer för åk 4-9. Åtgärd Fritidshemmets personal planerar och genomför rastaktiviteter för elever i åk F-3 på lunchrasterna måndag-torsdag. Fritidshemmets personal är ute och tar emot eleverna när rasten börjar samt stannar kvar till alla elever gått in. Rastvagnen för åk 4-5 uppdateras med mer material. Vi provar att genomföra rastaktiviteter för åk 4-6 under våren en dag i veckan under ledning av fritidspedagog från stora fritids. Motivera åtgärd Kartläggningen visar det finns elever som känner ökad otrygghet i samband med raster samt att det finns elever som upplever att de inte har något att göra eller inte får vara med. Genom planerade rastaktiviteter ökar andelen vuxna på rasterna samtidigt som det erbjuds inkluderande aktiviteter för alla elever. Fritidshemmet Arbetet pågår under hela läsåret

14 Namn Ökad vuxennärvaro under och i samband med raster Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Elevernas trygghet ska öka och antalet konflikter i samband med raster ska minska. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Åtgärd F-3 fördelar gården i olika zoner för att ha överblick när eleverna är ute. Antalet rastvakter ute på stora gården ska utökas. Schemat för åk 4-5 justeras så att de kortare obemannade rasterna tas bort. Vid personals sjukdom eller annan frånvaro ska det kontrolleras om denne har rastvakt och se till att någon annan tar detta passet. Rastvakterna har på sig gula reflexvästar för att det ska vara tydligt för eleverna vem som rastvaktar. Motivera åtgärd Eleverna uttrycker i kartläggningen att det är för få vuxna ute på rasterna och de vuxna inte ser de kränkningar som förekommer. Pedagogisk samordnare och kvalitetssamordnare. Arbetet pågår under hela läsåret

15 Namn Ökad trygghet i korridorer och vid förflyttningar inom skolan. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Ingen elev ska känna sig otrygg i skolans korridorer och när de förflyttar sig mellan lektioner. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin. Åtgärd Ta fram gemensamma ordnings- och trivselregler i samarbete med elevrådet. Två ämneslag i åk 4-9 har sina arbetsrum på nedervåningen och två på ovanvåningen. Minska elevernas skolk från lektioner så dessa inte cirkulerar i korridorerna. Hålla tiderna i klassrummen för att minska stress och trängsel vid förflyttningar och raster. Mobilfri skola under hela skoldagen. Motivera åtgärd Öka elevernas delaktighet i framtagandet av skolans ordnings- och trivselregler samt motverka platser där konflikter kan uppstå. Rektor Pågår hela året

16 Namn Motverka kränkande och hotfullt språkbruk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Språkbruket på skolan ska förbättras. Kränkande och hotfullt språkbruk ska inte förekomma. Uppföljning av elevernas upplevelser sker genom elevenkäter som genomförs två gånger per termin samt genom uppföljande samtal med elever. Åtgärd Involvera vårdnadshavarna och uppmana dem att prata med sina barn. På ett föräldramöte diskutera vad som är ett acceptabelt språkbruk och lämpliga konsekvenser för elever som bryter mot detta. Konsekvent använda åtgärdstrappan för elever som använder ett oönskat språkbruk. All personal måste reagera och vidta åtgärder när de hör elever som använder ett oönskat språkbruk. Motivera åtgärd Ökad elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet. Konsekvent handlande av personal när de hör oönskat språkbruk. All personal Arbetet pågår hela läsåret

17 Rutiner för akuta situationer Policy Baldersskolan ska vara trygg för våra elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personaler är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt. Varje elev har en mentor som bl a fungerar som en länk mellan skola och hem. Mentorn ska alltid informeras om en mentorselev är/upplever sig utsatt. Skolans trygghetsråd träffas en gång per månad för att följa upp. All personal har en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling. Skolans ordningsregler ska vara väl kända och väl synliga för alla på skolan. Vårdnadshavare ska informeras om ordningsreglerna och ges möjlighet att diskutera dem med sitt/sina barn. Personalen har god uppsikt över eleverna både under lektionstid och lektionsfri tid. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Louise Öst Kvalitetssamordnare Maria Kvist Pedagogisk samordnare Sara Josefsson Elevhälsosamordnare Elsa Widerberg Skolsköterska Elisabet Wedell Socionom i skola Josefine Svensson Mentor åk 4 Johanna Andersson Mentor åk 5 Anna Hansson Mentor åk 6 Magnus Berggren Mentor åk 7 Jan Ingvarsson Mentor åk 8 Peo Ljungberg Mentor åk 9 Eva-Christin Arkenlund

18 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Åtgärdstrappa vid kränkningar 1. Vid varje kränkning som uppmärksammas av personal ska mentorerna informeras. Vid allvarliga eller återkommande kränkningar ska incidentrapport skrivas. Original lämnas till kvalitetssamordnare och kopia till berörda mentorer som arkiverar i elevmapp. 2. Mentorerna har, senast påföljande skoldag, samtal med den kränkte och den/de som kränkt. 3. Vårdnadshavare informeras om att incidentrapport gjorts. 4. Utifrån incidentrapporten tar rektor beslut om en kränkningsutredning ska genomföras. 5. Uppföljningssamtal med berörda parter sker inom en vecka. 6. Om kränkningarna fortsätter tas ärendet upp i Trygghetsrådet av mentor. Mentor kan kalla till extrainsatt råd om så behövs. 7. för ärendet utses, som informerar elever och vårdnadshavare (både till den kränkte och den/de som kränkt). Dokumentation ska ske. 8. Ärendeansvarig har enskilt samtal med den kränkte. Dokumentation ska ske. 9. Ärendeansvarig har enskilt samtal med den/de som kränkt. Dokumentation ska ske. 10. Mentor/er informeras av ärendeansvarig (om inte mentor är ärendeansvarig). 11. Vårdnadshavare kontaktas av ärendeansvarig och delges resultatet av samtalen med eleverna. 12. Den kränkte och den som kränkt erbjuds stödsamtal av ärendeansvarig i Trygghetsrådet. 13. Uppföljningssamtal med den kränkte och den/de som kränkt inom 2 veckor efter första samtalet. är samma som tidigare. Dokumentation ska ske. 14. Mentor/er informeras av ärendeansvarig (om inte mentor är ärendeansvarig). 15. Ärendeansvarig återkopplar uppföljningssamtalen till vårdnadshavare. 16. Om trakasserierna/kränkningarna inte upphört kallas den/de elever som kränker och dess vårdnadshavare till en elevhälsokonferens (EHK). På denna deltar rektor, mentorer samt ärendeansvariga från Trygghetsrådet. 17. Åtgärdsplan upprättas. 18. Uppföljning av EHK, åtgärdsplanen, med vårdnadshavare, elever, mentorer, ärendeansvariga samt rektor.

19 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Kränkningen rapporteras till rektor som ansvarar för utredning. 2. Rektor utreder och dokumenterar ärendet. Vid behöv söker rektor om stöd från kommunens HRavdelning. 3. Vårdnadshavare till inblandade elever ska kontaktas inom 24 timmar. : Rektor 4. Enskilt uppföljningssamtal med berörd elev en vecka efter händelsen. ; Rektor 5. Enskilt uppföljningssamtal med berörd personal. ; Rektor 6. Om så bedöms görs anmälan till polismyndighet eller arbetsmiljöverket. ; Utbildningschef 7. Kränkningen samt vidtagna åtgärder rapporteras i kommunens incidentrapporteringsprogram (B4). Vid återkommande incidenter ska görs en ny anmälan vid varje tillfälle. : Rektor Rutiner för uppföljning Rektor ansvarar för uppföljning med berörda. Rutiner för dokumentation Alla incidenter ska dokumenteras i en "Incidentrapport" Originalet lämnas till kvalitetssamordnare som ansvarar för att informera rektor samt rapporter incidentrapporten till huvudmannen i programmet B4. Utifrån incidentrapporten tar rektor beslut om en "Utredning av kränkande behandling ska genomföras". Även denna dokumenteras och rapporteras till huvudmannen via B4. Trygghetsrådet följer inkomna incidentrapporter och kränkningsutredningar en gång per månad. Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret att personal, elever och vårdnadshavare känner till rutinerna. Rektor ansvar även för att rutinerna kontinuerligt utvärderas. All anställa har en skyldighet att arbeta enligt dessa rutiner.