Verksamhetsutvecklingsprojekt. Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Delrapport. Kulturdialogen Projektledare Lena Stignäs Borg
|
|
- Ingegerd Lundgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Delrapport Kulturdialogen Projektledare Lena Stignäs Borg
2 KULTURDIALOGEN INLEDNING Av tidigare ansökan till Ann-Mari och Per Ahlqvists Stiftelse framgår de intentioner Projekt KULTURDIALOGEN hade att pröva nya arbetssätt. Med hjälp av beviljade medel har projektet har haft såväl framgångar som motgångar med att utforska och utforma arbetssätt och aktiviteter. Genom en pågående aktiv dialog och fortlöpande utvärdering har de olika aktiviteterna utvecklats i olika riktningar. Kulturgruppen Kulturgruppen består förutom av projektledaren av representanter för olika professioner i teamen. Kulturgruppen fungerar som stöd till projektledaren i utvecklandet av nya arbetssätt och deltar i olika hög grad utifrån beviljade medel i Kulturdialogens olika aktiviteter. Medlemmarna i Kulturgruppen har en fortlöpande dialog med barn- och ungdomsteamen om familjer som kan vara aktuella att delta i Kulturdialogen. Teamen Barn- och ungdomsteamen inklusive medlemmarna i Kulturgruppen utgör en länk mellan familjerna och projektet. Olika vägar har prövats för att nå fram till familjerna med inbjudan till Kulturdialogens olika aktiviteter. Styrgrupp En styrgrupp har utsetts av habiliteringsledningen bestående av de två enhetscheferna på Habiliteringen Lundbystrand samt en enhetschef inom vuxenhabiliteringen. PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGSARBETE MED TIDIGARE BEVILJADE MEDEL AKTIVITETER INOM PROJEKTET Kulturdialogen 1, 2, 3, (4) Utvärdering Denna aktivitet riktade sig till nya familjer i habiliteringen. Avsikten var att ge en fördjupad introduktion om habiliteringens arbetssätt till familjer, som inte tidigare kommit i kontakt med habiliteringen och dessutom hade begränsad erfarenhet av det svenska samhället. Till att börja med omfattade denna introduktion tre timmar per gång vid fyra tillfällen, men minskades efter hand ner till tre tillfällen. Då deltagarantalet var lågt och få familjer anmäldes från teamen omprövades syfte och utformning, vilket resulterade i att denna aktivitet lades ned. Presumtiva familjer har i stället erbjudits Kulturdialogen Tema (se nedan). 1(6)
3 Kulturdialogen TEMA Kulturdialogen Tema utgick ursprungligen ifrån att personalen i teamet upplevde att familjen hade behov av mer kunskap inom ett visst område. Det kunde handla om åtgärder, som initierats av teamen, där man förväntade sig föräldrarnas delaktighet, men inte nådde fram. Utifrån teamens förslag utformades olika teman kring lek och samspel, självständighet, kommunikation och hjälpmedel samt kunskap om diagnos. Att öka förståelsen för habiliteringens arbetssätt var utgångspunkten. Föräldrar bjöds in till Kulturdialogen Tema tre timmar förmiddagstid vid ett tillfälle. Utmaningar och svårigheter Kulturgruppen har kontinuerligt och ingående analyserat orsaker dels till ibland relativt få anmälda familjer från teamen till Kulturdialogen Tema men också det låga deltagarantalet, att föräldrarna av olika orsaker uteblev. Kulturgruppens rannsakan och analys tydliggjorde att föräldrar kan sakna motivation att delta, då de inte själva framfört ett upplevt problem. Personalens uppfattning att familjen hade behov av mer kunskap och förståelse ger inte familjen tillräcklig drivkraft att delta. Att personal, som inte själva deltog vid tematillfället skulle motivera föräldrar till deltagande var inte heller optimalt. Framgångsfaktorer För att öka föräldrars motivation att delta valde vi en ny form av inbjudan inför vårens första tematillfälle i mars En medlem från Kulturgruppen och den personal i teamet, som kände familjen, träffade föräldrarna för att presentera Kulturdialogen Tema. I samband med ett eller annat ytterligare möte med representanten från Kulturgruppen gavs föräldern möjlighet att framföra sina egna frågeställningar och önskemål om innehåll. Man träffades på habiliteringen alternativt hemma hos familjen. Åtta föräldrar till sex barn deltog vid Kulturdialogen Tema den 25 mars. Tolkar översatte till föräldrarnas hemspråk arabiska, dari och somaliska. För att underlätta dialogen placerades tolkarna i samma rum som gruppen i stället för att använda befintlig teknik i angränsande rum. Föräldrarna var aktiva redan från början. Deras i förväg ställda frågor liksom synpunkter och frågeställningar som kom upp i gruppen blev underlag för att samtal och dialog uppstod såväl föräldrarna emellan som mellan personal och föräldrar. Föräldrarna delade med sig av sina vardagserfarenheter. Kulturgruppens olika professioner kunde svara på specifika frågor, men också framföra dessa till respektive team alternativt hänvisa föräldrarna till aktuellt team. Kulturgruppens ursprungliga ambitioner med förberedda framföranden och presentationer omkring olika teman har successivt skurits ned och reducerats. I dagsläget är Kulturdialogen ett forum för dialog i föräldragruppen samt mellan deltagande föräldrar och personal i Kulturgruppen. Sammanfattningsvis har följande faktorer sannolikt bidragit till att detta tillfälle Kulturdialogen Tema blev något av ett genombrott för eftersträvad dialog: o Föräldern får i förväg framföra sina frågor och önskemål om innehåll o Medlem i Kulturgruppen, som bjuder in förälder deltar också vid tematillfället o Dialog påbörjad inför tematillfället o Dialog i stället för information 2(6)
4 o Förälder känner sig delaktig och lyssnad på o Förälder tagen på allvar o Föräldrar får träffa varandra och dela gemensamma frågor och problem o Tolkarna medverkar i rummet för att underlätta dialog Av föräldrarnas muntliga och skriftliga utvärderingar framkom önskemål om att träffas igen. Man tyckte det fanns mer att tala med varandra om. Denna uppfattning delades av personalen/kulturgruppen, som inte hann ge fullständiga svar på frågor och utveckla svaren på deltagarnas frågeställningar. Tre timmars planerad tid innebär i praktiken ungefär hälften, då allt som sägs tolkas till andra språk. Beslutades därför att träffas vid ett uppföljande tillfälle för att fortsätta dialogen. Vid detta tematillfälle deltog sex föräldrar. Kulturdialogen GRUPP TJEJGRUPP Efter övervägande blev flickor i tonåren den gruppmodell som projektet valde att satsa på till en början. Urvalet var tonårsflickor som lever i dubbla kulturer, dvs vars familj har utländsk bakgrund och därmed icke-svensk kultur men möter den svenska kulturen i skola och på fritiden. Vissa familjer söker sig sällan eller aldrig utanför hemmastadsdelen och övriga stadsdelar i nordost. För några av flickorna var detta den enda gruppaktivitet, som de vågade närma sig och där de kände sig accepterade. Tjejgrupp erbjöds fyra gånger såväl höstterminen 2009 som vårterminen Några av flickorna deltog i både höst- och vårgruppen. Utmaningar och svårigheter Flickorna hade alla någon form av utvecklingsstörning, men var på olika nivåer såväl socialt och praktiskt som språkligt och intellektuellt. Att de var på så olika utvecklingsnivå försvårade utformning och vägen till dialog. Framgångsfaktorer Det fanns en fin respekt gentemot varandra inom gruppen och de lite mer frimodiga tjejerna fick de andra med sig i samtal och aktiviteter som utfördes. Ungdomarna tyckte om att göra saker tillsammans, t ex laga mat. Det som också bidrog till att flickorna vid utvärderingen uttryckte nöjdhet med gruppen var besök av en dramapedagog, som bl a gjorde lära-känna-övningar med gruppen samt ett besök på hennes arbetsplats ett teaterhus i Mölndal. MAMMAGRUPP Några somaliska mammor till barn med Downs syndrom, som deltog i Kulturdialogen Tema ville få mer kunskap om diagnosen och träffas som grupp. Psykolog i Kulturgruppen erbjöd tider för detta, men gruppen ställdes in på grund av sjukdom och andra skäl till återbud. Kulturdialogen FAMILJ Kulturdialogen Familj är en arbetsmodell, där i första hand kurator/projektledaren, arbetsterapeut och specialpedagog från Kulturgruppen ingår. I enstaka familj har annan profession varit en del av arbetslaget. Teamen har föreslagit familj, där man upplevt sig inte nå fram med föreslagna åtgärder och barnet därmed inte fått del av den habilitering som bedömts angelägen. Nämnda arbetslag från Kulturgruppen har träffat familjen tillsammans med personal från teamet. Om familjen varit motiverad att arbeta enligt den modell som 3(6)
5 presenterats har Kulturdialogen Familj skrivit kontrakt med föräldrarna på gällande villkor. Modellen bygger på att arbetslaget träffar familjen, både barn och föräldrar i hemmet. Hembesöken sker regelbundet, i början med täta intervaller en gång per vecka för att sedan glesas ut. Att återkommande träffa barnet i sin hemmiljö och se samspelet mellan barn och föräldrar möjliggör att fråga efter barnets åsikter om sin vardag och därmed tillvarata barnrättsperspektivet. Konstellationen av professioner har varierat efter behov över tid, men ofta har alla tre i arbetslaget gjort gemensamma besök i familjen. Efter en intensivperiod kan uppehåll göras för att sedan återkomma för uppföljning och uppdatering av förvärvad kunskap och tillhandahållet förhållningssätt. Arbetssättet har kontinuerligt krävt noggrann planering och uppföljning i arbetslaget. Professionerna har strävat efter att komplettera varandra och inför familjen bilda en helhet. Arbetsterapeut och specialpedagog har arbetat konkret med bildstöd och annan alternativ kommunikation för förälder och barn samt med andra insatser för att finna lösningar tillsammans med familjen i aktuella vardagssvårigheter. Kuratorns fokus har i första hand varit på föräldrarnas förhållningssätt och gränssättning och att stödja dem i konsekvens av förvärvad kunskap. Vissa föräldrar har önskat separat samtalsstöd, som på ett konkret sätt har kunnat följas upp i familjearbetet. Utmaningar och svårigheter Familjearbetet har tagit längre tid än vi i utgångsläget antagit, vilket kan bero på olika faktorer och ha skilda förklaringar. Familjerna lever med traditionella vardagsbekymmer och tidspress. Vi har mött familjer med varierande bakgrund, som har kommit olika långt i anpassning till det nya landet och olika långt tagit sig ur den kris det kan innebära att lämna sitt hemland. En faktor är sannolikt kulturellt betingad att föräldrar har en annan syn på funktionsnedsättning och därmed en annan bild och andra förväntningar på sitt barn än den habiliteringen representerar. Det är en lång process att se utvecklingsmöjligheter i stället för hopplöshet och ett allmänt och livslångt omsorgsbehov hos sitt barn samt att komma till insikt om betydelsen av sin egen delaktighet. Att inte ha tagit till sig innebörden av diagnosen gör också att det handlar om ett arbete på sikt. Framgångsfaktorer Modellen bygger på att arbetslaget genomgående arbetar tvärprofessionellt i familjen. Gemensam planering inför hembesök och uppföljning med reflexioner efteråt har lagt en ovärderlig grund i Kulturdialogen Familj. Kontrakt gällande ramar för samarbetet t ex regler för återbud och tolkmedverkan tecknas med familjen. Det ger dignitet åt uppdraget och förmedlar att ömsesidigt gå in för åtagandet seriöst. Att utgå från familjens upplevda problem och tillsammans sätta avgränsade, kortsiktiga mål i vårdplanen förankrat i dessa svårigheter är avgörande för att uppfatta framsteg och måluppfyllelse. För att nå resultat med Kulturdialogen Familj har sammanfattningsvis följande förutsättningar varit gällande: o Familjen är motiverad att arbeta tillsammans med oss enligt modell Kulturdialogen Familj o Kontrakt tecknas med familjen gällande ramar för samarbetet o Familjen får förutsättningslöst beskriva sina vardagssvårigheter och tillsammans med oss formulera mål i vårdplanen 4(6)
6 o Avgränsade, konkreta, tydliga och kortsiktiga mål, ett problem i taget o Hembesök med täta intervaller o Arbetslaget fungerar som förebilder o Hemuppgifter som följs upp o Föräldrar och barn får feed-back, uppmuntran ges, framsteg bekräftas o Familjen har känt sig lyssnad på och respekterad o Avstämning av mål och samarbete o Utvärdering av mål och samarbete Jämfört med traditionellt teamarbete underlättar arbetssättet enligt Kulturdialogen Familj möjligheten att fånga upp var föräldrarna befinner sig i nämnda anpassningsprocess, eventuella kris och uppfattning om funktionsnedsättning och diagnos. Vi kan i hemmiljön lyssna in och lättare förstå när familjen beskriver sina vardagssvårigheter och vilka mål de ser som önskvärt och möjligt att arbeta med. Vi fungerar som förebilder genom att konkret på plats visa vad vi menar vid en instruktion. Vi följer kontinuerligt på plats upp hemuppgiften, ger feed-back och bekräftar när det gått bra, ger ny uppgift samt lär ut generalisering till nya situationer. Att uppmuntra och bekräfta såväl barn som föräldrar i framsteg har varit en viktig ingrediens i familjearbetet. SAMMANFATTNING OCH REFLEXIONER Kulturdialogen Tema Vägen fram till att familjer deltar i aktiviteten Kulturdialogen Tema är lång och omständig. Det åtgår mycket tid att träffa familjer för att informera, motivera och övertyga föräldrar att delta med sina frågeställningar och erfarenheter. Övertygelsen är dock att detta är en framkomlig väg till ökad förståelse mellan habilitering och familj, men att det fortfarande finns anledning att ytterligare utforska och vidareutveckla denna del av Kulturdialogen. Kulturdialogen Grupp Det är angeläget att tonårsflickor som lever i dubbla kulturer och inte kan träffa jämnåriga på grund av sin funktionsnedsättning ges denna möjlighet. I en tjejgrupp kan flickorna gemensamt få kunskap om diagnos, hjälp med självuppfattning och kroppskännedom. Här kan de också göra aktiviteter tillsammans och uppleva samhället utanför de nordöstra stadsdelarna. Att mammor med gemensamt ursprung får kunskap om diagnos och delar erfarenheter är också angeläget. Det kan på sikt även gälla pappor och föräldragrupper med annan inriktning. Kulturdialogen Familj I arbetssättet enligt modell Kulturdialogen Familj har familjerna tagit emot två-tre personer från habiliteringen samt tolk i sitt hem en eller annan gång i veckan under ett antal veckor, som blivit till månader. Denna generositet och olägenhet kan förklaras mot bakgrund av att de har varit motiverade, känt sig respekterade och lyssnade på. Föräldrarna har blivit medvetna om sin delaktighet i förändringar genom sitt förhållningssätt samt fått nya kunskaper om sitt barn och dess diagnos. 5(6)
7 Arbetslaget har sett denna förändring hos de familjer vi haft och/eller har kontakt med. Professionellt handlar det om att sänka ambitioner samt respektera och komplettera varandras profession och kunskap. Det är oerhört inspirerande, lärorikt men också en utmaning att arbeta så intensivt och nära i ett arbetslag. Någon familj har avslutats och lämnats över till team, i en annan har stora framsteg gjorts men ännu inte ett avslut. Ett par nya familjer har påbörjats efter hand. Angående familj som avslutats har behovet av stöd blivit påtagligt och hjälp att återhämta och förnya tidigare förvärvad kunskap efterfrågats. Man kan återkommande behöva bli lyft ovanför vattenytan under lång tid. Det är angeläget att teamen efter överlämning ges stöd och handledning i fortsatt arbete med familjen Lena Stignäs Borg Projektledare 6(6)
Kulturdialogen
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Kulturdialogen 2006-2012 Tre rapporter: Kulturdialogen, slutrapport Kulturdialogen, delrapport Invandrarfamiljer i Habilitering,
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Läs merARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag
ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen
Läs merVerksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Verksamhetsberättelse Grundsärskolan Läsåret 2012/13 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och värden sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande sidan 7 Skola
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merRemitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009
Remitterande behandlares syn på terapikoloniverksamheten 2009 Utvärderingen genomfördes under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning I den kontinuerliga utvärderingen av Terapikolonier
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013
LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN Hösten- 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98/10. Läroplanen är
Läs merFörskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Charlottenborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merFörskolebarns framtidstro - vår utmaning
Sid 1 (5) Ving- Åker Förskolebarns framtidstro - vår utmaning Att börja på förskola innebär en stor omställning för familjen. Detta är vi medvetna om och har därför försökt skapa en trygg och stimulerande
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merSpecialförskolan Galaxens verksamhetsidé
Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé Förskolan Galaxens verksamhetsidé är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument måste ställas i relation till varandra, från internationella
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merMusik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merÅrsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15
Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merJonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jonsereds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016-2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014
Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merLokal arbetsplan. för. Nallens Förskola
Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för
Läs merMål för fritidshemmen i Skinnskatteberg
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
Läs merNygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål
Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god
Läs merGemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017
Gemensam plattform för utvecklingssamtal reviderad 2017 Beslut 160617 Reviderat 170818 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Övergång till Unikum 3. Arbetsgruppens slutsats 2016 4. Samtalens syfte och upplägg
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merOluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merFörskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merUlvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Ulvsunda förskolor Ing re ss Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Läs merPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Sjögårdens förskola 2016/2017 Förskolans vision är: En trygg harmonisk barngrupp med tillåtande klimat där alla får växa. Förskolans
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Organisering av gruppverksamhet Vuxenhabiliteringen Göteborg 2011-08-30 Projektledare: Kjersti Bruun Börjesson Innehållsförteckning
Läs merJörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 5 Jörlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Samtliga pedagoger på Jörlanda förskola
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merAtt ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs merTeamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;
Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merArbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Läs merArbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun
FAMILJEDAGHEM/ FAMILJEFRITIDSHEM Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. och riktlinjer... 4 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 5 2.3 Barns inflytande...
Läs merFörskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merFÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION
Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia
Läs merKvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
Läs merHabilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Läs merVERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Läs merArbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen
2017-04-03 1 (5) Omsorgsavdelningen Johan Greco Vård- och omsorgschef Arbetsmodell för teamarbete äldreomsorgen Högerklicka för att byta bild. 2017-04-03 2 (5) Omsorgsavdelningen Syfte och mål Vård och
Läs merSTÖDMATERIAL för arbetet med Stockholms stads webbaserade kvalitetsindikator WKI - för förskola 2018
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN FÖRSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (15) 2016-02-09 STÖDMATERIAL för arbetet med Stockholms stads webbaserade kvalitetsindikator WKI - för förskola 2018 Kvalitetsindikatorn är en självvärdering
Läs merLikabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
r% t j ~ Skolinspektionen Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Hinderstorps gränd 27, Stockholms kommun Skolinspektionen
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merVidedals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5
Läs merArbetsplan förskoleklass
Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog
Läs mer