Vasaskolans likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Grundskola F-3 och fritidshem

Transkript

1 Vasaskolans likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Grundskola F-3 och fritidshem Läsåret 2014/2015

2 Innehåll 1. Inledning Sid Uppföljning av tidigare åtgärder Sid Vår vision Sid Kartläggning och nulägesanalys Sid Prioriterade områden Sid Förebyggande arbete Sid Åtgärdande arbete Sid Förfaringssätt vi mobbning Sid Uppföljning och utvärdering Sid Styrdokument, lagar och definitioner Sid Trygghetsgruppens medlemmar Bilaga 1 Ordningsregler för Vasaskolan F-3 Bilaga 2 1

3 1. Inledning Enligt de dokument som styr skolans verksamhet ska alla elever ha samma rättigheter och rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. För att säkerställa detta ska varje skola årligen upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Vi på Vasaskolan har valt att slå ihop dessa två planer i en enda plan. Planen inleds med en redogörelse för hur de planerade åtgärderna i Likabehandlingsplanen för läsåret 2014/2015 genomförts. Varje underrubrik i avsnittet nedan utgår från de prioriterade områden som fanns i denna plan. 2. Uppföljning av tidigare åtgärder 2.1 Bekämpning av fysiskt våld, kränkande ord m.m. Under läsåret 2013/2014 hade vi nolltolerans mot fysiskt våld, kränkande ord mm vilket vi också kommer fortsätta med även i framtiden. Enligt den senaste trivselenkäten VT 2014 så visar den på fortsatt positiv utveckling gällande trivseln på Vasaskolan. 2.2 Raster Förändringarna som gjordes under 2012/2013 har gett gott resultat och vi kommer att vara minst två vuxna ute på rasterna. På förmiddagsrasten två dagar i veckan har vi som mål att det finns möjlighet att delta på en styrd aktivitet och de övriga rastvärdarna finns vid fotbollsplan samt rör sig runt ute på skolgårdsområdet. 2.3 Förebyggande arbete kring värdegrund Under läsåret 2013/2014 har vi jobbat med punktvisa insatser för att göra skolan tryggare och mera trivsam. Insatserna kallas för punktvisa eftersom de riktar in sig på en sak i taget bland det som behöver förbättras på skolan. Detta arbete har planerats av elever och personal gemensamt och har sedan genomförts under perioder av 5-6 veckor. 3. Vår vision Vasaskolan är en skola där både elever och personal känner trygghet, trivsel och glädje. Alla elever och all personal på Vasaskolan känner att de är accepterade och bemötta med respekt. Eleverna på Vasaskolan ges stöd så att de kan 2

4 utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Vår skola är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 4. Kartläggning och nulägesanalys Under HT 2014 genomfördes en trivselenkät som denna gång gjordes med namn. Här följer en sammanfattning av elevernas svar. 4.1 Trivsel i skolan Av skolans elever har 84 % svarat på enkäten vilket är en minskning från VT Av dem trivs 97 % mycket bra eller bra i skolan, vilket är samma resultat som tidigare enkät. Några elever, 2,2 % har svarat att de trivs mindre bra, vilket är en minskning på 0.5%. 98.5% % av eleverna säger att de har två kompisar eller fler vilket tyvärr är en minskning med 1.5%. Det här känns inte bra men eftersom enkäten inte var anonym denna gång kan vi med stor sannolikhet hjälpa dem. 4.2 Skolans starka sidor Att vi har stor skolgård, att man får lära sig saker, brytdagar, fotboll, bra idrott, bra fröknar och kompisar vilket är exakt samma svar som tidigare år. 4.3 Trygghet Det är fortfarande flest elever från förskolan som känner sig otrygga på platser som bakom matsalen, korridoren och omklädningsrummet HT Vid nya gungan utmed parkeringen var ett nytt ställe där man inte känner sig trygg HT Därför måste vi tänka på vid rast vaktning att hela tiden vara under rörelse och täcka de platser som nämnts. En rastvakt finns alltid placerad vid fotbollsplanen eftersom det oftast händer saker där. Eftersom det var flest elever från förskolan som kände sig otrygga på skolan VT 2014 ville vi titta lite extra på deras svar HT 2014, då de föregående nu går i årskurs ett. I de svaren kan vi se att det minskat betydligt gällande otrygghet på skolgården hos dem. Vi drar därför den slutsatsen att barnen i förskolan är de minsta barnen och är inte vana att röra sig fritt på så stort område med mycket barn, som också kan vara obekanta för dem. Självklart kommer de vuxna rast värdarna att stötta upp där de befinner sig. 4.4 Trakasserier och kränkningar 3

5 På frågan om du har blivit kränkt på skolan, vilket är en förbättring svarar 90 % nej och 10 % ja. (80 och 20 % VT 2014) 4.5 Känner du dig rädd i skolan 76 % barnen känner sig inte rädda på skolan och 8 % känner sig ibland rädda samt 1.5% känner sig ofta rädd på skolan. Alla svaren är åt det positivare vilket gläder oss. 4.6 Finns det något du skulle vilja ändra på skolan. Få ta med egna leksaker Byta plats oftare i klassrummet Lugnare i omklädningsrummet Inne gympa oftare Godare mat Fler raster Fler snurror 4.7 Trivsel på fritids Något vi konstaterar i enkäten är att det blir fler och fler som väger in hela sin dag på Vasaskolan. Detta gör att vi till nästa år ska förbättra enkäten så det blir tydligare vart vi behöver stötta upp eller förändra. Det är viktigt för oss att tydligt se både positiva och negativa tecken och var det är under dagen. 4.8 Fritids starka sidor 5 Prioriterade områden Vår vision är en skola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån den kartläggning som presenteras här ovanför och personalens egen bedömning av nuläget på skolan. Just nu väljer vi att jobba med värdegrunden i blandade grupper som kommer träffas kontinuerligt över hela läsåret. 6 Förebyggande arbete 4

6 Det finns alltid minst en värd ute från kl. 7:45 På förmiddagsrasten finns det alltid minst två rastvärdar ute På lunchrasten finns det alltid minst två rastvärdar ute. (De ordinarie rastvärdarna har en gul väst på sig för att eleverna lättare ska kunna identifiera dem) På fritids finns det också vuxna ute då barnen är ute. Utöver de särskilda åtgärder som beskrivits här ovan arbetar vi på Vasaskolan ständigt med att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom följande: Skolan har sedan flera år en särskild trygghetsgrupp. Gruppens medlemmar har till uppgift att samordna och driva arbetet med att förebygga, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan. Under raster på skoltid samt utevistelse på fritids har vi alltid vuxna värdar ute på skolgården som ansvarar för tillsynen för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi erbjuder våra elever vuxenledda aktiviteter på förmiddagsrasten vid minst två tillfällen under veckan. Aktiviteterna går under namnet Rastverksamhet och syftar till att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar genom att erbjuda eleverna meningsfulla och roliga aktiviteter. Även på fritids erbjuds vuxenledda aktiviteter regelbundet flera gånger varje vecka. Det är alltid personalen som placerar eleverna i klassrummet, i matsalen, vid laguppställningar, promenader och liknande. Vid mellanmålet har fritids knappar och numrerade bord som hjälp vid bordsplanering. Detta för att undvika att elever fryses ut ur en gemenskap genom att de alltid får sitta själva eller aldrig får någon som vill samarbeta med dem. Skolan har som regel att alla inbjudningar till födelsedagskalas och liknande görs på fritiden. Detta för att förhindra att skolan indirekt medverkar till att elever diskrimineras. Vi genomför regelbundet värderings- och samarbetsövningar med eleverna, både på fritids och i skolan. Vi genomför minst två gånger per läsår aktivitetsdagar tillsammans med särskolan. Syftet med detta är att eleverna ska få en ökad förståelse för varandras olikheter/likheter. 5

7 Vi arbetar regelbundet med demokratifrågor. En gång per vecka genomförs klassråd där elevernas rättigheter och skyldigheter lyfts fram. I de dagliga samlingarna på fritids förs en ständig dialog om rättigheter och skyldigheter samt val av aktiviteter under dagen. Vi genomför en trivselenkät med eleverna en gång/termin, både i skolan och på fritids fr.o.m. HT 2013 tillsvidare. Vi har ett fortlöpande samarbete med hemmen genom t.ex. tamburkontakt, telefonkontakt, kontaktböcker, veckobrev, föräldramöten, verksamhetsråd, mailkontakt och utvecklingssamtal. Fritids skickar månadsbrev men har också kontakt via kontaktböckerna, telefon och framför allt tamburkontakt. 7 Åtgärdande arbete Trots alla de åtgärder och allt förebyggande arbete som beskrivits här ovanför är det tyvärr svårt att garantera att trakasserier eller kränkningar aldrig sker. Enligt skollagen 5 kap. 6 får rektorn eller en lärare vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Nedan följer en beskrivning av hur vi på Vasaskolan konkret arbetar för att tillförsäkra alla elever trygghet och studiero. 7.1 Beslagtagande av föremål Rektorn eller en lärare får enligt skollagen 5 kap. 22 från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Ett föremål som har omhändertagits ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt eleven går hem för dagen. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. 7.2 Skadegörelse En elev som avsiktligt skadar eller förstör egendom på skolan kan bli ersättningsskyldig för detta. Skolan gör i sådana fall upp i samråd med vårdnadshavarna om hur stor ersättning som ska betalas. 7.3 Orosanmälan 6

8 Om det på något sätt kommer till personalens kännedom att en elev på skolan far illa och har koppling till hemmiljön är personalen på skolan skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor kan då besluta om att göra en orosanmälan till socialtjänsten som sedan utreder detta vidare 7.4 Störande beteende, trakasserier och kränkningar Enligt skollagen 6 kap. är skolan skyldig att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta med störande beteenden, trakasserier eller kränkningar. Nedan följer en beskrivning av hur vi på Vasaskolan arbetar efter att något sådant inträffat. Stora delar av denna är formulerad utifrån kap. 5 i skollagen som handlar om trygghet och studiero. Beskrivningen är skriven i olika steg med stigande grad av allvarlighet. Ju längre skolan måste gå i nedanstående åtgärder, desto allvarligare är situationen. Längre fram i planen följer en särskild beskrivning av hur skolan arbetar efter att ett fall av mobbning inträffat. Steg 1 Muntlig tillsägelse/ Utvisning ur undervisningslokalen Den i personalen som ser eller hör att en elev bryter mot skolans ordningsregler (se bilaga 3 längre fram i planen) eller på andra sätt trakasserar eller kränker andra ingriper direkt genom muntlig tillsägelse till den som utfört handlingen. Personalen talar då om att den som utfört handlingen genast måste sluta med detta. Om personalen bedömer händelsen som allvarlig kontaktas vårdnadshavarna till de elever som varit inblandade och skolan berättar vad som hänt. I sådana fall dokumenteras händelsen också på en särskild blankett som finns som bilaga längre fram i planen. Skolans strävan i dessa lägen är alltid att den som utfört handlingen ska försöka göra förlåt och ställa saker och ting tillrätta igen och därigenom ta ansvar för sitt beteende. Steg 2 Allvarssamtal med personal Om en elev inte ändrar sitt beteende efter tillsägelsen ovan eller bryter mot skolans ordningsregler vid upprepade tillfällen och/eller trakasserar eller kränker andra vid upprepade tillfällen genomför klassläraren eller någon annan ur personalen ett enskilt allvarssamtal med eleven. Under detta samtal förklarar personalen tydligt för eleven vad det är som eleven måste sluta med och att skolan går vidare till åtgärderna nedan om eleven inte genast ändrar sitt beteende. Vårdnadshavarna ska informeras om att allvarssamtal hållits och om innehållet i samtalet. Steg 3 Möte på skolan med vårdnadshavare och klasslärare Om eleven inte ändrar sitt beteende, trots allvarssamtalet ovan, kallas eleven och 7

9 vårdnadshavarna till ett möte på skolan med klassläraren och vid behov också en medlem ur trygghetsgruppen. Under mötet skrivs en handlingsplan för hur elevens beteende ska ändras som ska följas upp inom en månad. Steg 4 Möte på skolan med vårdnadshavare, klasslärare och rektor Om elevens beteende ändå inte ändras kallas eleven och vårdnadshavarna till ett nytt möte på skolan tillsammans med klasslärare och rektor. I samband med detta skrivs en ny handlingsplan och rektor informerar eleven och vårdnadshavarna om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. (Se nedan) Steg 5 Undervisning i annan grupp Om en elev, trots åtgärderna ovan, inte ändrar sitt beteende och fortsätter att trakassera eller kränka andra får rektor besluta om att eleven ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den som eleven annars tillhör eller på annan plats inom samma skolenhet. Endast om det finns synnerliga skäl får åtgärderna ovan gälla för längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om detta. Steg 6 Undervisning på annan skolenhet Om en elev, trots ovanstående, fortsätter att trakassera eller kränka andra får rektor besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Endast om det finns synnerliga skäl får detta gälla för längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om detta. Steg 7 Avstängning Om en elev, trots ovanstående, fortsätter att trakassera eller kränka andra får rektor besluta att stänga av eleven helt eller delvis från skolan om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero eller om syftet med de tidigare åtgärderna inte uppnåtts och eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon missar på grund av avstängningen. Avstängningen får inte ske för längre tid än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. Övrigt att beakta vid trakasserier och/eller kränkande behandling Om någon i personalen utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling skall rapport om händelsen lämnas skriftligt till rektor både från den som utsatt eleven och från den personal som eventuellt sett händelsen. Rektor tar sedan över ansvaret för fortsatt förfaringssätt och/eller påföljder. 8

10 8 Förfaringssätt vid mobbning Om det kommer till personalens kännedom att en elev på skolan upplever sig ha blivit mobbad av en eller flera elever ska skolan handla enligt följande: Steg A Personal från trygghetsgruppen, klasslärare och/eller annan berörd personal går igenom det inträffade och historiken i det aktuella fallet. Detta ska ske redan samma dag som skolan får kännedom om det inträffade. Anteckningar förs från första stund och under hela processen av klassläraren eller annan utsedd ansvarig person. Syftet är att samla fakta och sammanfatta vad man redan vet i ärendet. Föräldrarna informeras. Steg B Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med den utsatte/mobbade. Steg C Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med mobbaren/mobbarna. Samtalen sker alltid enskilt, aldrig i grupp. Steg D Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med eventuella medhjälpare/medlöpare. Samtalen sker alltid enskilt, aldrig i grupp. Steg E Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med alla inblandades vårdnadshavare. Skolan informerar om vad som hänt, vad man nu beslutat och hur ärendet ska följas upp. Steg F Uppföljande samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal efter en vecka med den utsatte och den eller dem som utsatt. Skolan meddelar vårdnadshavarna om hur det gått och om hur man nu går vidare. Om mobbningen inte upphört vid tidpunkten för detta samtal går skolan vidare till åtgärderna nedan. Steg G Vårdnadshavarna till den elev som inte upphört med mobbningen kallas till skolan för ett möte tillsammans med personal. En handlingsplan skrivs och följs upp inom två veckor. Ett uppföljande samtal genomförs efter en vecka med den utsatte och den eller dem som utsatt. Om mobbningen ändå inte upphör trots ovanstående förfaringssätt går skolan vidare till Steg 4 i avsnittet ovan om 9

11 störande beteende, trakasserier och kränkningar. Om nödvändigt går skolan även vidare till stegen 5, 6 och 7 i detta avsnitt. 9 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av denna plan ska vara genomförd senast den 31 oktober Detta ska ske genom att personalen under ett personalmöte i början av oktober kontrollerar att åtgärderna vidtagits. Under samma möte utvärderas effekterna av åtgärderna i planen. Under oktober får eleverna genom en elevenkät tycka till om hur åtgärderna fungerat. Utvärderingen får sedan fungera som underlag för hur det fortsatta likabehandlingsarbetet på skolan ska se ut under läsåret 2014/ Styrdokument, lagar och definitioner Enligt Lgr 11 skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Skolans mål enligt Lgr 11 är bland annat att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Alla som arbetar i skolan ska enligt Lgr 11 bland annat aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Läraren ska enligt Lgr 11 bland annat uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet i skolan regleras i två olika regelverk: Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och Skollagen (SFS 2010:800) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller 10

12 uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I denna plan används flera begrepp som definieras i diskrimineringslagens 1 kap. 4. Här nedanför följer några av dem. Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara att en flicka nekas tillträde till en viss aktivitet i skolan med motiveringen att det redan finns för många flickor i denna aktivitet. Indirekt diskriminering innebär att en elev diskrimineras genom att alla behandlas lika. Ett exempel på detta kan vara att skolan serverar lika mat till alla trots att några elever enligt sin religion inte äter viss sorts mat. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck. Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har en myndighet eller organisation som får kännedom om att en person anser sig ha blivit utsatt för trakasserier skyldighet att utreda omständigheterna kring detta och när det behövs vidta de åtgärder som krävs för att förhindra sådana i framtiden. Skolan ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev utsätts för trakasserier och ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs dels för att främja lika rättigheter och möjligheter, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Denna plan är vårt svar på detta krav Skollagen (SFS 2010:800) Skollagens 6 kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Här beskrivs vilka åtgärder som skolan måste vidta för att skydda eleverna mot kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling enligt följande: 11

13 Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Kränkande behandling kan vara av olika slag: Fysisk; t ex medvetna slag, knuffar, sparkar eller liknande. Verbal; t ex hot eller kränkande ord som pucko, idiot, dumskalle eller liknande. Psykosocial; t ex utfrysning och/eller ryktesspridning. Text och bildburen; t.ex. klotter, brev och lappar, E-post, facebook, andra sociala nätverk, SMS och/ eller MMS. Mobbning är när någon eller några personer vid upprepade tillfällen under en tid utsätter samma person/personer för trakasserier eller kränkningar. 12

14 Bilaga 1 Trygghetsgruppens medlemmar Inger Fändrik Förskollärare Telefon: E-post: inger.fandrik@ludvika.se Michael Legneroth Specialpedagog Telefon: E-post: michael.legneroth@ludvika.se 13

15 Bilaga 2 Ordningsregler för Vasaskolan F-3 Vi har ett trevligt uppträdande mot varandra. Vi tar avstånd från och avstår från allt våld. Vi använder ett vårdat språk. Vi ger varandra god arbetsro och bidrar till en lugn miljö på hela skolan. Vi respekterar och lyssnar på varandra. Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt omkring oss och är rädda om skolans saker. 14