Vasaskolan Ludvika likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Grundskola F-3 Fritidshem

Transkript

1 Vasaskolan Ludvika likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Grundskola F-3 Fritidshem Läsåret 2016/2017

2 Innehåll 1. Inledning Uppföljning och resultat av tidigare åtgärder Arbete med värdegrunden Förbättra arbetet med att aktivera eleverna på rast och fritidstid Förebyggande av kränkningar och konflikter Resultat av tidigare åtgärder Kartläggning och nulägesanalys Prioriterade områden för att minska antalet kränkningar Öka antalet rastvärdar Samtalsgrupper Livskunskap Positiv anda Vasaskolans vision Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Åtgärdstrappan när en elev stör studieron i klassrummet Beslagtagande av föremål Skadegörelse Orosanmälan Trakasserier och kränkningar... 7 Steg 1 Muntlig tillsägelse... 7 Steg 2 Allvarssamtal med personal... 7 Steg 3 Möte med vårdnadshavare och klasslärare... 7 Steg 4 Möte med vårdnadshavare, klasslärare och rektor... 8 Steg 5 Undervisning i annan grupp... 8 Steg 6 Undervisning på annan skolenhet... 8 Steg 7 Avstängning Övrigt att beakta vid trakasserier och/eller kränkande behandling Förfaringssätt vid mobbning... 8 Steg A... 8 Steg B... 9 Steg C... 9 Steg D... 9 Steg E... 9 Steg F... 9 Steg G

3 9. Uppföljning och utvärdering Styrdokument, lagar och definitioner Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Skollagen (SFS 2010:800) Bilagor Bilaga 1 - Trygghetsgruppens medlemmar Bilaga 2 - Ordningsregler för Vasaskolan F Bilaga 3 Trivselenkät för Vasaskolan VT Bilaga 4 - Trivselenkät för Vasaskolans Fritidshem HT

4 1. Inledning Enligt de dokument som styr skolans verksamhet ska alla elever ha samma rättigheter och rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. För att säkerställa detta ska varje skola årligen upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Vi på Vasaskolan har valt att slå ihop dessa två planer i en enda plan Likabehandlingsplanen. Planen inleds med en redogörelse för hur de planerade åtgärderna i Likabehandlingsplanen 2015/2016 genomförts. Varje underrubrik i avsnittet nedan utgår från de prioriterade områden som fanns i denna plan. 2. Uppföljning och resultat av tidigare åtgärder 2.1 Arbete med värdegrunden Under läsåret 2015/2016 arbetade vi på Vasaskolan med värdegrunden i alla verksamheter. I varje verksamhet pågår ständigt ett värdegrundsarbete med samtal och diskussioner dels planerade av pedagogerna men även spontant när situationer uppkommer. Gemensamt för alla elever är att de har varit med i tvärgrupper där de arbetat med olika teman under läsåret. Eleverna i förskoleklassen har arbetat med värdegrund utifrån ett Pelle Svanslös tema och eleverna i årskurs 1-3 har arbetat med EQ. EQ är ett lek- och diskussionsmaterial som är mycket omtyckt av eleverna. Vissa klasser har även arbetat med värdegrund med hjälp av dramaövningar och andra klasser har tagit hjälp av skolkuratorn. På fritids har man samtalat om värdegrund utifrån Big Five förmågorna samt med hjälp av lek och teater. 2.2 Förbättra arbetet med att aktivera eleverna på rast och fritidstid För att ha meningsfulla raster där alla elever deltar i olika aktiviteter har vi på Vasaskolan haft rastaktiviteter tre dagar i veckan. Rastaktiviteten, som är en aktivitet som vuxen ansvarar för, erbjuds på förmiddagsrasten. En annan förbättring var att köpa in mer uteleksaker så att eleverna skulle få ett större utbud. En annan förändring som gjordes var att samla alla uteleksaker i ett förråd. Även fritidshemmet har gjort en satsning på inspirerande leksaker och spel som eleverna kan sysselsätta sig med. Personalen har även gjort materialet mer synliggjort för eleverna. Dessutom har det erbjudits vuxenstyrda aktiviteter i fritidshemmens lokaler men även i idrottssalen och utomhus. 2.3 Förebyggande av kränkningar och konflikter Förutom det förbyggande arbete (se Förebyggande arbete) som alltid finns på Vasaskolan har vi under föregående läsår gjort följande insatser för att förebygga kränkningar och konflikter. Antalet rastvärdar innan skolstart samt på förmiddags- och lunchrasterna har utökats. Rastvärdarna är schemalagda och alla rastvärdar har personliga gula västar. Vid perioder då det varit oroligt på rasterna har all tillgänglig personal varit ute. Under året har det varit extra tillsyn på fotbollsplanen där många konflikter uppkommit. Det har funnits fler personal i korridorerna och vid ingångarna inför och efter rast. Vid behov har en rastvärd fått ha extra uppsyn på endast en eller ett fåtal elever. 3

5 Innan vissa raster har en del klasser bestämt, via lottning, vem man ska leka med. Detta för att få möjlighet att lära känna alla i klassen och motverka kränkningar. Under lektionstid har fokus varit undervisning. Konflikter som inte har blivit lösta av rastvärdarna har fått vänta med att lösas till senare under dagen. Skolkurator kom och hjälpte till i en grupp där det förekom många konflikter. Fritidshemmen har redan vid samlingen sett till att alla elever har en aktivitet att göra på eftermiddagen. Ensamma elever har personalen hjälpt in i en lekande grupp. På fritidstid har det funnits personal som haft extra tillsyn på vissa elever som det är oroligt omkring. 2.4 Resultat av tidigare åtgärder. Vi ser ett positivt resultat av de åtgärder som gjorts. Fler elever är aktiva på raster och antalet konflikter på fotbollsplanen har minskat. Idag är antalet konflikter på fotbollsplanen få. Vi ser också att färre elever känner sig ensamma på rasterna och vi har en stor minskning i antalet kränkningsärenden och konflikter. Även under fritidstid ser vi en tydlig minskning av kränkningar och konflikter. 3. Kartläggning och nulägesanalys Under höstterminen 2016 genomfördes tre nätbaserade trivselenkäter på Vasaskolan. Det gjordes en enkät för skolan, en för fritids F-1 och en för fritids årskurs 2-3 (resultaten av dessa enkäter finns i bilaga 3 och 4). Utifrån enkäterna, klass- och elevråd, verksamhetsrådet samt lednings- och likabehandlingsgruppen har det gjorts en kartläggning och en analys av nuläget på Vasaskolan. Kartläggningen och analysen ledde fram till tre prioriterade områden. 4. Prioriterade områden för att minska antalet kränkningar Enkäten som gjordes 2016 visar att det förkommer kränkningar på Vasaskolan både under skoltid och fritidstid. Flertalet av dessa kränkningar har uppmärksammats tidigt och det pågår insatser i samarbete med vårdnadshavare. Dessa insatser kommer att prioriteras under resten av läsåret. Det vi gör för att minska antalet kränkningar är: 4.1 Öka antalet rastvärdar Antalet rastvärdar kommer att öka under både förmiddagsrast och lunchrasten. 4.2 Samtalsgrupper Under läsåret kommer eleverna från förskoleklassen till årskurs 3 att delas in i mindre samtalsgrupper. Samtalsgrupperna kommer att träffas två gånger per månad. På träffarna kommer det att samtalas om värdegrundsfrågor. Här kommer eleverna att tränas i att ge jagbudskap det vill säga kunna förklara varför han/hon blivit arg eller ledsen. Detta hjälper eleven att lösa konflikter med samtal istället för att gå till angrepp på någon annan. Samtalsgrupperna kommer att hjälpa alla elever och all personal att lära känna varandra och främja att Alla elever ska vara allas elever. 4

6 4.3 Livskunskap I årskurs 2 kommer eleverna att få arbeta med livskunskap. Det kommer att bli ett samarbete mellan skolkuratorn och de pedagoger som arbetar i årskursen. 4.4 Positiv anda Vi vill lyfta fram allt det positiva och bra som vi har på Vasaskolan både på skoltid och på fritidstid. Eleverna får vara positiva spioner med uppdrag att hålla utkik och notera positivt beteende. Personalen lyfter fram gott beteende hos eleverna genom att peka ut, benämna och berömma goda sociala beteenden till exempel hänsyn, hjälpsamhet och vänlighet. Eleverna ska få hjälp med att lära sig att ge varandra uppåtpuffar. På elevrådet är det en stående punkt att lyfta fram det som varit positivt på skolan. 5. Vasaskolans vision Vasaskolans vision är att alla elever på skolan ska accepteras för den hon/han är och att de ska känna sig trygga och trivas på skolan. Alla elever behandlas med respekt oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande uttryck eller identitet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vasaskolan ska arbeta målinriktat för att främja demokrati, mänskliga rättigheter och allas lika värde. För att uppnå visionen arbetar vi aktivt med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 6. Förebyggande arbete På Vasaskolan pågår ständigt ett arbete för att förebygga kränkningar och diskriminering samt att främja demokrati. Det finns alltid vuxna rastvärdar på skolgården före skoldagens början, under samtliga raster och under fritidstid. När det finns elever i korridorerna finns det även vuxna där som säkerställer tillsynen. Eleverna informeras om vilken rastaktivitet som erbjuds samt om det är klassens dag för gungor, cyklar eller fotbollsspel. Rastaktiviteter som leds av vuxna 3-4 gånger per vecka under förmiddagsrasten samt på fritids. Eleverna får en positiv och meningsfull rast där alla kan vara med. På skolan finns personal som är ansvarig för uteleksaker och som ser till att det köps in nytt utifrån behov och elevernas önskemål. Personalen agerar för att få med ensamma elever på rast-och fritidsaktiviteter. Personalen har extra tillsyn på platser på skolan som upplevs otrygga för eleverna och områden där det ofta uppkommer konflikter. Personalen markerar direkt mot alla former av nedsättande tilltal mellan eleverna samt förklarar varför det inte är tillåtet och att det inte accepteras på skolan. Schemalagd vuxentillsyn i samband med ombyte inför och efter idrottslektioner. 5

7 Personalen bestämmer placeringen för eleverna i klassrum, matsal, promenader och fritidssamlingar. På klass- och elevråd finns det med på dagordningen hur stämningen är i klassen och på skolan och om det finns otrygga platser på skolan. På klass- och elevråd arbetar vi även med demokratifrågor. I förskoleklass, skola och fritidshemmet genomförs regelbundet värderings- och samarbetsövningar. Vid behov tar skolan hjälp från skolkuratorn för att arbeta med en grupp om klassrumsklimatet är på väg åt fel håll. För att motverka diskriminering och utanförskap har skolan förbjudit att eleverna delar ut inbjudningar till exempelvis kalas och discon. För att öka förståelsen för varandras likheter och olikheter genomförs aktivitetsdagar tillsammans med särskolan. Förskoleklassen och fritidshemmet besöker också särskolan. Personalen har ett fortlöpande samarbete med hemmen via unikum, samtal, möten och vid hämtningar och lämningar på fritids. På skolan finns en trygghetsgrupp som har till uppgift att samordna och driva arbetet med att förebygga, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan. 7. Åtgärdande arbete Enligt skollagen 5 kap. 6 får rektorn eller en lärare vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. 7.1 Åtgärdstrappan när en elev stör studieron i klassrummet Lärarna arbetar kontinuerligt med arbetsron i klassrummen. Vi kan konstatera att arbetsron är mycket bra i de flesta klasser. I händelse att någon elev stör så kan läraren som exempel använda följande åtgärder: Avleda Tillsägelse Konsekvens och kontakt med vårdnadshavarna Om eleven vid upprepande tillfällen fortsätter att störa arbetsron: Möte med mentor och vårdnadshavare Möte med rektor 7.2 Beslagtagande av föremål Rektorn eller en lärare får enligt skollagen 5 kap. 22 från en elev omhänderta föremål som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Ett föremål som har omhändertagits ska återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt eleven går hem för dagen. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 22 eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns 6

8 särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har informerats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställandet av omhändertagandet. 7.3 Skadegörelse En elev som avsiktligt skadar eller förstör egendom på skolan kan bli ersättningsskyldig för detta. Skolan gör i sådana fall upp i samråd med vårdnadshavarna om hur stor ersättning som ska betalas. 7.4 Orosanmälan Om det på något sätt kommer till personalens kännedom att en elev på skolan far illa och detta har koppling till hemmiljön är personalen på skolan skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor kan då besluta om att göra en orosanmälan till socialtjänsten som sedan utreder detta vidare 7.5 Trakasserier och kränkningar Enligt skollagen 6 kap. är skolan skyldig att agera så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för detta. Nedan följer en beskrivning av hur vi på Vasaskolan arbetar efter att något sådant inträffat. Stora delar av denna är formulerad utifrån kap. 5 i skollagen som handlar om trygghet och studiero. Beskrivningen är skriven i olika steg med stigande grad av allvarlighet. Ju längre skolan måste gå i nedanstående åtgärder, desto allvarligare är situationen. Längre fram i planen följer en särskild beskrivning av hur skolan arbetar efter att ett fall av mobbning inträffat. Steg 1 Muntlig tillsägelse Den i personalen som ser eller hör att en elev trakasserar eller kränker andra ingriper direkt genom muntlig tillsägelse till den som utfört handlingen. Personalen talar då om att den som utfört handlingen genast måste sluta med detta. Om personalen bedömer händelsen som allvarlig kontaktas vårdnadshavarna. I sådana fall dokumenteras händelsen också på en särskild blankett. Skolans strävan i dessa lägen är alltid att den som utfört handlingen ska ta ansvar för sitt beteende. Steg 2 Allvarssamtal med personal Om en elev inte ändrar sitt beteende efter tillsägelsen ovan genomför klassläraren eller någon annan ur personalen ett enskilt allvarssamtal med eleven. Under detta samtal förklarar personalen tydligt för eleven vad det är som eleven måste sluta med. Vårdnadshavarna ska informeras om att allvarssamtal hållits och om innehållet i samtalet. Steg 3 Möte med vårdnadshavare och klasslärare Om eleven inte ändrar sitt beteende trots allvarssamtalet ovan, kallas eleven och vårdnadshavarna till ett möte på skolan med klassläraren och vid behov också en medlem ur trygghetsgruppen. Under mötet skrivs en handlingsplan som följs upp kontinuerligt till dess att ärendet kan avskrivas. 7

9 Steg 4 Möte med vårdnadshavare, klasslärare och rektor Om elevens beteende ändå inte ändras kallas eleven och vårdnadshavarna till ett nytt möte på skolan tillsammans med klasslärare och rektor. En ny handlingsplan skrivs och rektor informerar eleven och vårdnadshavarna om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Steg 5 Undervisning i annan grupp Om eleven trots åtgärderna ovan inte ändrar sitt beteende kan rektor besluta om undervisning i annan undervisningsgrupp än den som eleven annars tillhör. Detta kan ske på samma skola eller inom samma skolenhet. Endast om det finns synnerliga skäl får åtgärderna ovan gälla för längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om detta. Steg 6 Undervisning på annan skolenhet Om en elev trots ovanstående, fortsätter att trakassera eller kränka andra får rektor besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Endast om det finns synnerliga skäl får detta gälla för längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för längre tid än fyra veckor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om detta. Steg 7 Avstängning Om en elev trots ovanstående fortsätter att trakassera eller kränka andra får rektor besluta om hel eller delvis avstängning. Detta om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet. Eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon missar på grund av avstängningen. Avstängningen får inte ske för längre tid än en vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per kalenderhalvår. 7.6 Övrigt att beakta vid trakasserier och/eller kränkande behandling Om någon i personalen utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling skall rapport om händelsen lämnas skriftligt till rektor både från den som utsatt eleven och från den personal som eventuellt sett händelsen. Rektor tar sedan över ansvaret för fortsatt förfaringssätt och/eller påföljder. 8. Förfaringssätt vid mobbning Om det kommer till personalens kännedom att en elev på skolan upplever sig ha blivit mobbad av en eller flera elever ska skolan handla enligt följande: Steg A Personal från trygghetsgruppen, klasslärare och/eller annan berörd personal går igenom det inträffade och historiken i det aktuella fallet. Detta ska ske redan samma dag som skolan får kännedom om det inträffade. Anteckningar förs från första stund och under hela processen 8

10 av klassläraren eller annan utsedd ansvarig person. Syftet är att samla fakta och sammanfatta vad man redan vet i ärendet. Föräldrarna informeras. Steg B Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med den utsatte/mobbade. Steg C Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med mobbaren/mobbarna. Samtalen sker alltid enskilt, aldrig i grupp. Steg D Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med eventuella medhjälpare/medlöpare. Samtalen sker alltid enskilt, aldrig i grupp. Steg E Samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal med alla inblandades vårdnadshavare. Skolan informerar om vad som hänt, vad man nu beslutat och hur ärendet ska följas upp. Steg F Uppföljande samtal genomförs av trygghetsgruppen eller annan utsedd personal efter en vecka med den utsatte och den eller dem som utsatt. Skolan meddelar vårdnadshavarna om hur det gått och om hur man nu går vidare. Om mobbningen inte upphört vid tidpunkten för detta samtal går skolan vidare till åtgärderna nedan. Steg G Vårdnadshavarna till den elev som inte upphört med mobbningen kallas till skolan för ett möte tillsammans med personal. En handlingsplan skrivs och följs upp inom två veckor. Ett uppföljande samtal genomförs efter en vecka med den utsatte och den eller dem som utsatt. Om mobbningen ändå inte upphör trots ovanstående förfaringssätt går skolan vidare till Steg 4 i avsnittet ovan om störande beteende, trakasserier och kränkningar. Om nödvändigt går skolan även vidare till stegen 5, 6 och 7 i detta avsnitt. 9. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av denna plan ska vara genomförd senast den 1:a september Detta ska ske genom att personalen under ett personalmöte i början av oktober kontrollerar att åtgärderna vidtagits. Under samma möte utvärderas effekterna av åtgärderna i planen. Under oktober får eleverna genom en elevenkät tycka till om hur åtgärderna fungerat. Utvärderingen får sedan fungera som underlag för hur det fortsatta likabehandlingsarbetet på skolan ska se ut under läsåret 2017/

11 10. Styrdokument, lagar och definitioner Enligt Lgr 11 skall skolan aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Skolans mål enligt Lgr 11 är bland annat att varje elev respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Alla som arbetar i skolan ska enligt Lgr 11 bland annat aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Läraren ska enligt Lgr 11 bland annat uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsarbetet i skolan regleras i två olika regelverk: Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och Skollagen (SFS 2010:800) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I denna plan används flera begrepp som definieras i diskrimineringslagens 1 kap. 4. Här nedanför följer några av dem. Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck. Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara att en flicka nekas tillträde till en viss aktivitet i skolan med motiveringen att det redan finns för många flickor i denna aktivitet. Indirekt diskriminering innebär att en elev diskrimineras genom att alla behandlas lika. Ett exempel på detta kan vara att skolan serverar lika mat till alla trots att några elever enligt sin religion inte äter viss sorts mat. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck. Sexuella trakasserier är uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. 10

12 Enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har en myndighet eller organisation som får kännedom om att en person anser sig ha blivit utsatt för trakasserier skyldighet att utreda omständigheterna kring detta och när det behövs vidta de åtgärder som krävs för att förhindra sådana i framtiden. Skolan ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon elev utsätts för trakasserier och ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som behövs dels för att främja lika rättigheter och möjligheter, dels för att förebygga och förhindra trakasserier. Denna plan är vårt svar på detta krav Skollagen (SFS 2010:800) Skollagens 6 kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Här beskrivs vilka åtgärder som skolan måste vidta för att skydda eleverna mot kränkande behandling. Enligt skollagen 6 kap. 3 definieras kränkande behandling enligt följande: Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminering enligt Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Kränkande behandling kan vara av olika slag: Fysisk; t ex medvetna slag, knuffar, sparkar eller liknande. Verbal; t ex hot eller kränkande ord som pucko, idiot, dumskalle eller liknande. Psykosocial; t ex utfrysning och/eller ryktesspridning. Text och bildburen; t.ex. klotter, brev och lappar, E-post, facebook, andra sociala nätverk, SMS och/ eller MMS. Mobbning är när någon eller några personer vid upprepade tillfällen under en tid utsätter samma person/personer för trakasserier eller kränkningar. 11

13 Bilagor Bilaga 1 - Trygghetsgruppens medlemmar Johan Bååth Fritidspedagog Telefon: E-post: johan.bååth@ludvika.se Dan Ångqvist Förskollärare Telefon: E-post: dan.angqvist@ludvika.se Anna-Karin Bergström Fritidspedagog Telefon: E-post: anna-karin.bergstrom@ludvika.se Inger Fändrik Förskollärare Telefon: E-post: inger.fandrik@ludvika.se 12

14 Bilaga 2 - Ordningsregler för Vasaskolan F-3 Vi har ett trevligt uppträdande mot varandra. Vi tar avstånd från allt våld. Vi använder ett vårdat språk. Vi ger varandra arbetsro och bidrar till en lugn miljö på skolan. Vi visar varandra hänsyn VI lyssnar på varandra. Vi hjälps åt att hålla rent och snyggt omkring oss och är rädda om skolans saker. 13

15 Bilaga 3 Trivselenkät för Vasaskolan VT 2016 Totalt antal elever som deltagit: 156 stycken (VT-2015 inom parentes, 162 deltog) 1. Hur trivs du i skolan? Mycket bra: 71 st (90 st) Bra: 75 st (68 st) Mindre bra: 10 st (2 st) 2. Har du vänner i skolan? Ja: 151 st (159 st) Nej: 5 st (1 st) 3. Vet du någon som blir retad på vår skola? Ja: 55 st (35 st) Nej: 101 st (126 st) 4. Har du blivit kränkt av någon på vår skola? Ja: 56 st (31 st) Nej: 100 st (130 st) 5. Finns det någon vuxen i skolan som du kan be om hjälp om du behöver? Flera: 134 st (146 st) En: 18 st (13 st) Ingen: 4 st (1 st) 6. Känner du dig rädd i skolan: Aldrig: 92 st (130 st) Ibland: 60 st (31 st) Ofta: 4 st (1 st) 14

16 7. Finns det någon plats i skolan där du inte känner dig trygg? Ja: 35 st (26 st) Nej: 121 st (136 st) Kommentar: Många känner sig otrygga på fotbollsplanen. Annars nämns bakom matsalen och vid gungorna. 8. Hur fungerar det på rasterna? Mycket bra: 57 st (83 st) Bra: 82 st (76 st) Mindre bra: 17 st (5 st) 9. Hur fungerar det i omklädningsrummet till idrotten? Mycket bra: 43 st (44 st) Bra: 54 st (73 st) Mindre bra: 59 st (46 st) 10. Hur fungerar det i matsalen? Mycket bra: 28 st (47 st) Bra: 100 st (86 st) Mindre bra: 28 st (30 st) 15

17 Bilaga 4 - Trivselenkät för Vasaskolans Fritidshem HT Jag trivs på fritids Stämmer mycket bra/bra: 94,4 % Stämmer ganska bra 5,6 % Stämmer inte alls 0 % 2. Jag har kamrater att vara med på fritids Stämmer: 100 % Stämmer inte: 0% 3. Jag känner mig trygg med alla barn på fritids Stämmer: 98,6 % Stämmer inte: 1,4 % 4. Jag känner mig trygg med personalen på fritids Stämmer: 100 % Stämmer inte: 0 % 5. Finns det någon plats på fritids där du känner dig otrygg? Nej: 91,7 % Ja: 8,3 % 6. Jag har blivit utsatt för kränkande behandling under fritidstiden den här terminen Nej: 87,5 % Ja: 12,5 % 16

18 7. Jag har sett någon annan bli utsatt för kränkande behandling under den här terminen Nej: 91,7 % Ja: 8,3 % 8. Jag har utsatt andra för kränkningar på fritidstiden Nej: 94,4 % Ja: 5,6 % 9. Jag får vara med och påverka på fritids Stämmer: 94,4 % Stämmer inte: 5,6 % 10. Lyssnar du på andra? Stämmer: 98,6 % Stämmer inte: 1,4 % 11. Lyssnar andra på dig? Stämmer: 95,8 % Stämmer inte: 4,2 % 12. På vårt fritids behandlas alla lika? (utifrån diskrimineringsgrunderna) Stämmer: 100 % Stämmer inte: 0 % 17