Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan. - för Leksands kommuns förskolor

Transkript

1 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan - för Leksands kommuns förskolor

2 KVALITETSREDOVISNING INLEDNING... 3 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... 3 MÅL... 4 SKOLLAG... 4 LÄROPLAN... 4 SEKTORSPLAN... 4 FÖRSKOLANS GEMENSAMMA VISION I LEKSANDS KOMMUN... 4 PRIORITERADE OMRÅDEN... 4 GENOMFÖRANDE OCH METODER... 5 ÖKA FOKUS PÅ BARNS INTRESSE FÖR SKRIFTSPRÅK, LÄSNING OCH KOMMUNIKATION... 5 FÖRÄLDRAAKTIV INSKOLNING... 5 UTVECKLING AV DEN PEDAGOGISKA DOKUMENTATIONEN... 5 ATT SOM PEDAGOG FÖRSTÅ SIN EGEN ROLL I ARBETSLAGET... 6 MÅLUPPFYLLELSE... 6 SKOLLAG... 6 SEKTORSPLAN... 6 PEDAGOGENKÄT... 8 VÅRDNADSHAVARES ENKÄT... 8 BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN... 9 ANALYS OCH KOMMENTARER... 9 PRIORITERADE OMRÅDEN VERKSAMHETSPLAN ORGANISATION PRIORITERADE OMRÅDEN

3 Kvalitetsredovisning 2013 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls. Detta är Leksands kommuns dokumentation gällande förskolans kvalitet och utveckling. Uppgifterna som anges gäller kalenderåret Innehållet följer upp Lagstiftning, Läroplan och Sektorsplan och upplägget följer nedanstående ordning: 1. Mål 2. Prioriterade områden 3. Genomförande och metoder 4. Måluppfyllelse 5. Analys och kommentarer Systematisk uppföljning Det systematiska arbetet visualiseras genom figuren nedan. Fakta kommunal regi Antal barn 466 Antal förskolor 11 Antal avdelningar 28 Antal barn/avdeln. 17,9 Barn i pedag. omsorg 0 Antal årsarbetare 84 Barn/årsarbetare 5,5 Andel förskollärare 78% Antal förskolechefer 3 Andel inskrivna 1-5 år av bef. 84% Andel i enskild regi 21 Antal utbet. vårdnadsbidrag 98 Fakta enskild regi Antal barn 124 Antal förskolor 7 Antal avdelningar 7 Antal barn/avdeln. 17,9 Barn i peda. omsorg 8+7 Antal årsarbetare 27 Antal barn/årsarbetare 4,6 Andel förskollärare 37% 3

4 Mål Skollag Skollagen 1 är verksamhetens övergripande styrdokument. För att säkerställa att förskolorna och kommunen uppfyller de krav som ställs genomförs en internkontroll genom att en fastställd checklista årligen kontrolleras (bilaga 1). Läroplan I förskolans läroplan Lpfö98 redogörs för följande mål och riktlinjer 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande 3. Barns inflytande 4. Förskola och hem 5. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 6. Uppföljning, utvärdering och utveckling 7. Förskolechefens ansvar Sektorsplan I sektorsplanen (gäller ) anges följande uppdrag: Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Mål: Förskolan ska erbjuda barnen en väl genomtänkt och stimulerade miljö som stärker deras intresse för tal, skrift, läsning och kommunikation. Förskolans gemensamma vision i Leksands kommun Vår förskola står aldrig still, sätter olikheten i rörelse och är öppen för det oväntade 1. Förskolans reviderade läroplan anger ett förstärkt pedagogiskt uppdrag till förskolechefer, förskollärare och arbetslag. Detta innebär att vi ska ha fokus på målen i läroplanen. 2. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Det innebär att förskolan i första hand är till för barnets skull även om den också skall göra det möjligt för vårdnadshavare att arbeta eller studera. 3. Vi vill med stolthet arbeta för en helhetssyn inom Leksands förskolor där vi erbjuder pedagogisk verksamhet, organisation och service utifrån barns och vårdnadshavares behov. En flexibel förskola i ständig utveckling som stimulerar nya tankar och fortbildar i nätverk. En engagerad förskola som vågar möta konkurrens, synliggöra mångfald samt värna olikheter och kreativitet. Prioriterade områden Under 2013 prioriterades följande områden med syfte att nå uppsatta mål: 1. Öka fokus på barns intresse för skriftspråk, läsning och kommunikation 2. Föräldraaktiv inskolning 3. Utveckling av pedagogisk dokumentation 4. Friskare barn iförskolan i Leksands kommun 5. Att som pedagog förstå sin egen roll i arbetslaget 1 4

5 Genomförande och metoder Nedan beskrivs vad och hur arbetet bedrivits för att nå uppsatta mål. Öka fokus på barns intresse för skriftspråk, läsning och kommunikation I samarbete med Leksands bibliotek har förskolan under läsåret lagt stor tonvikt i att väcka barns intresse för skriftspråk, läsning och kommunikation. Som en del av det projektet har en inspirationsföreläsning hållits för kommunens samtliga förskole pedagoger. Att läsa och skriva i förskolan var namnet på föreläsningen med fil.dr. Carina Fast. Hon har under många år forskat och undervisat blivande förskollärare och lärare om barns läs-och skrivutveckling och anser att det är viktigt att förskolan kommer barnen till mötes och bygger vidare på de erfarenheter och kunskaper barnen har om bilder, symboler och andra skriftspråkliga uttryck. Kommunens pedagoger erhöll ett ex per avdelning av Carina Fasts bok Att läsa och skriva i förskolan. Barnen i förskolan i Leksand ska sedan ges möjlighet att göra sina egna böcker i 2 exemplar i sin förskola. En av dessa skall sedan presenteras vid vårens utställning på biblioteket i april 2014 och sedan vara möjliga att låna där. Förskolan har även under året erbjudit samtliga pedagoger en I-pad inspirationsföreläsning med Elisabet Wahlström Pedagogen gör skillnaden. En pedagog per avdelning fick också möjligheten att delta i en endags workshop med Eva Wahlström. Förskolan fortsätter att erbjuda samtliga pedagoger utbildning i TAKK, tecken som kommunaktion. År 2013 har 80% av pedagogerna fått denna utbildning. Förskolan har numera frågor i både pedagogernas och vårdnadshavarnas enkät som svarar mot ovanstående mål. Föräldraaktiv inskolning Våren 2013 fick de vårdnadshavare som inskolat barn hösten -12 och våren -13 en enkät gällande föräldraaktiv inskolning. Enkäten innehöll 16 frågor om inskolningens olika moment samt avslutades med en öppen fråga om vårdnadshavarens förväntningar på förskolan. 25 besvarade enkäten. Resultatet analyserades i förskolans utvecklingsgrupp och vissa förbättringar vidtogs. Utveckling av den pedagogiska dokumentationen Förskolan har fortsatt arbetet att utveckla den pedagogiska dokumentationen genom nätverket i förskolan. Detta nätverk har bestått av en pedagog per förskoleavdelning, förskolechefer och förskolans två specialpedagoger. Nätverket har träffats två gånger per termin. Dessutom bildade förskolan en DUK grupp (dokumentation, utveckling och kvalitet). Gruppen har tagit fram ett material som samtliga pedagoger använder för att synliggöra barns förändrade kunnande samt som ett underlag inför barnens utvecklingssamtal. Friskare barn i förskolan i Leksand Aug -13 startade projektet friskare barn i förskolan i Leksand för båda kommunala och fristående förskolor i kommunen. Starten blev en upptaktsträff med samtliga aktörer i projektet, CCS, Smittskyddsenheten Falu lasarett, kommunens hälsosamordnare och rehabiliteringssamordnare, miljökontoret och alla förskolepedagoger. Både press, tv och radio var på plats. Alla pedagoger har sedan deltagit i en utbildning av smittskyddsenheten vid Falu Lasarett i hur vi kan förbättra handhygienen hos barnen. Hygienråd som gäller för samtliga förskolor har tagits fram, satts upp i förskolorna och ska användas. 5

6 Miljökontoret har gjort en inspektion före utbildningen och kommer att följa upp den nästa år. Mätning av antalet sjukdagar hos både barn och pedagoger har skett från sep-april 2013 och jämförts med samma period år -12. Statistiken läggas ut varje ny månad på kommunens hemsida och kan lätt följas av alla föräldrar. Målet är att minska antalet sjukdagar för båda barn och pedagoger och även vabbdagar för kommunmedborgarna. Att som pedagog förstå sin egen roll i arbetslaget Barnantalet per pedagog i förskolan har ökat och detta har upplevts stressande i verksamheterna. För att möta denna stress och inte låta pedagogerna fastna i en negativ syn på sitt uppdrag kom höst-terminen -13 att inledas med en dags föreläsning av förskolepsykologen i temat Mitt eget avtryck. Föreläsningen ska sedan följas upp i alla arbetslag. Måluppfyllelse Skollag För att säkerställa kommunens arbete genomförs årligen en internkontroll. En bedömning görs av kommunens förmåga att leva upp till lagar och förordningar (se bilaga 1). Enligt utförd kontroll bedöms kommunen i hög grad leva upp till fastställda mål och förväntningar. Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Under 2013 genomfördes tillsyn av den pedagogiska omsorgen i kommunen (4 st). Vid tillsynen framkommer att verksamheten inte genomfört utrymningsövningar och att det saknas utrymningsplaner plan mot diskriminering och kränkande behandling Vårdnadshavarna upp ger att de är mycket nöjda med verksamheten och kvalitén bedöms i stort sett som god planeras för tillsyn av de fristående förskolorna. Sektorsplan Ökat fokus på barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning i förskolan Mått Mål: Förskolan ska erbjuda barnen en väl genomtänkt och stimulerade miljö som stärker deras intresse för tal, skrift, läsning och kommunikation. - Andel förskoleplatser där dokumentation sker av barnens individuella utveckling och lärande. 97 % Kolada U Antal barn/heltidpersonal i kommunens förskolor både kommunala och fristående under 4,2 st en viss två veckors period i nov-12 (inskrivna och närvarande). KKIK mått 12 - Andel årsarbetare med förskollärarutbildning kommunal regi. Skolverket 78 % - Andel barn per årsarbetare kommunal regi. 5,5 st 6

7 Bilderna ovan visar att kommunen har en mycket hög kompetens med stor andel utbildade förskollärare. Vidare visar bilderna att personaltätheten minskat från föregående år och ligger nu på en relativt hög nivå jämfört riket. 7

8 Pedagogenkät I den årliga enkäten 2013 svarade 80 pedagoger. Enkäten visar att de i stort sett är mycket nöjda med verksamheten men enkätresultatet visar ett visst missnöje gällande förutsättningarna. Pedagogerna är dock mer nöd med den fysiska miljön jämfört med föregående år. Vårdnadshavares enkät Det genomförs även en enkät riktad till vårdnadshavarna svarade 210 personer på frågorna. Enkäten visar att vårdnadshavarna är nöjda (mer nöjda jämfört med föregående år) men detta gäller inte barngruppernas storlek och personaltätheten. Mörkröd= stämmer inte alls Mörkgrön=stämmer helt 8

9 Bedömning av måluppfyllelsen För att nå uppsatta mål har förskolan, som tidigare nämnts, prioriterat några områden. Verksamheten har kommit mycket långt och arbetat mycket för att öka fokus på barns intresse för skriftspråk, läsning och kommunikation. En arbetsgrupp bildades bestående av personal från både förskolan och bibliotek. Gruppen planerade vårsalongen där så gott som samtliga förskolor deltog. Vårsalongen avslutades med författarmöten där barnen presenterade sina alsters för barn från andra förskolor. Detta var mycket uppskattat och böckerna finns nu för utlåning på biblioteket. Samtliga pedagoger deltog i föreläsningen pedagogen gör skillnaden med Eva Wahlström och en pedagog per avdelning fick delta i hennes workshop. Ipads används flitigt i verksamheten som ett stöd för reflektion och pedagogisk dokumentation. Ytterligare ett tillfälle i TAKK utbildning har erbjudits under 2013 där ca 10 pedagoger deltog. Ungefär 90 % av samtliga pedagoger har nu fått utbildningen. Förskolan har fortsatt att använda den föräldraaktiva inskolningen under Planen är delvis reviderad och finns att läsa på hemsidan. För att underlätta kontakten mellan hem och förskola och för att ge vårdnadshavarna mer delaktighet i verksamheten behöver förskolan införa en It plattform mellan dessa aktörer. Det skulle förenkla för vårdnadshavarna om de kunde meddela sig till förskolan på annat sätt och på andra tider än vad telefonen kräver. Verksamheten har stärkt arbetet med att dokumentera barnens utveckling och lärande. Trots det svarar något färre pedagoger ja på frågan om man delger vårdnadshavarna barnens utveckling och framsteg. Däremot anser något fler vårdnadshavare att de får just den informationen. Detta jämfört med svaren året innan. Förskolan kan anse sig ha lyckats väl med målet friskare barn i förskolan. Barnens sjukfrånvaro minskade förra året jämfört med året innan med 5 % och under samma period minskade pedagogernas sjukfrånvaro med 10 %. Alla pedagoger har fått en kort utbildning i handhygien, hygienråd har tagits fram och använts. 99 % av pedagogerna säger i enkäten att de arbetar utifrån dessa råd. Vad gäller målet Att förstå sin egen roll i arbetslaget finns mycket kvar att göra. Arbetet inför 2013 gällde bland annat att belysa hur man som pedagoger påverkar varandra i arbetslagen. En mycket bra föreläsning genomfördes för alla pedagoger och var tänkt att arbetas vidare med. Det arbete som var planerat genomsyrade dock inte verksamheten och detta kan verksamheten behöv arbeta vidare med. Analys och kommentarer Både pedagoger och vårdnadshavare är nöjda med målet utveckling och lärande men man kan se att både pedagoger och vårdnadshavare upplever att förskolan behöver erbjuda barnen mer lekro. Detta kan bland annat bero på att barnen ökar i antal och pedagogtätheten minskat. Pedagogerna i förskolan framhäver att fler pedagoger per barn skulle stärka kvalitén i verksamheten. Med givna ekonomiska ramar bedöms förskolan inte kunna bedriva verksamheten med färre barn per pedagog än tidigare. Barnantalet per pedagog i förskolan har ökat och detta upplevs stressande i verksamheterna. För att kunna ge stöd till pedagogerna kommer vi höstterminen -14 att inbjuda en pedagog per avdelning till en heldags föreläsning i temat Lugn och ro i förskolan. Detta ska sedan följas upp i förskolans nätverk under hösten -14. Arbetet med prioriteringen som finns fastslagen i Sektorsplanen (gällande barns intresse för skriftspråk, kommunikation och läsning) har påbörjats under hösten Än fler pedagoger gick TAKK utbildningen men målet 100 % av alla är ännu inte nått. Specialpedagog och ateljerista har tillsammans tagit fram en handlingsplan för hur ateljeristan ska kunna utnyttjas i samtliga förskolor för att tillsammans med pedagogerna göra en miljö som stimulerar och stärker barnens intresse för tal, skrift, läsning och kommunikation. För att ytterligare inspirera pedagogerna behöver samarbetet med biblioteket fortsätta och att förskolan erbjuder någon form av föreläsning till pedagogerna i detta tema. 9

10 För att underlätta kontakten vårdnadshavare och förskola behövs ett nytt kommunikationssystem införas där vårdnadshavare via mobil eller dator kan kommunicera med förskolan, t.ex. meddela tider och förändringar av dessa, vem som hämtar och lämnar barnet och om barnet är sjukt. Handledningen i arbetslagen av specialpedagogerna har varit till utvecklande men den behöver fortsätta för att ännu bättre få syn på barnets förändrade lärande och utveckling. Projektet Friskare barn i Leksands förskolor bör fortsätta ett år till. Målet är att minska barnens och pedagogernas sjukfrånvaro ännu mer genom att hålla hygienreglerna levande för att sedan bli en rutin som alltid ska följas. Projektet ska utvecklas till att också innefatta en, så långt det är möjligt, giftfri miljö för våra barn. Prioriterade områden 2014 För att nå uppsatta mål finns ett behov av att prioritera följande 4 områden: 1. Öka fokus på barns intresse för skriftspråk, läsning och kommunikation. 2. Starta Leksands-webben på samtliga förskolor. 3. Utveckling av pedagogisk dokumentation. 4. Friskare barn i förskolan i Leksands kommun. Verksamhetsplan 2014 Organisation Förskoleverksamheten i Leksand illustreras i bilden till höger. Huvudman för de kommunala verksamheterna i Leksands kommun är kommunstyrelsen. Utskottet Lärande och stöd leder verksamheten. Sektorn Lärande och stöd leds av sektorschef som ansvarar för fem avdelningar varav förskolan är en. Förskolans ledning består av en avdelningschef, 3 förskolechefer, 1,5 specialpedagoger, 1 handläggare och 1,5 administratörer. Förskolechefsgruppen träffas varje vecka, ofta tillsammans med handläggaren. Träffar med specialpedagoger och ledning sker flera gånger varje månad via utvecklingsgrupp och barnhälsoteam. I barnhälsoteamet samverkar förskolan med familj och stöd och barnhälsovården. Förskolans administratörer och handläggare träffas ca 2 gånger/termin. Kommunen kan erbjuda 629 förskoleplatser. 494 i kommunal förskola och 135 i fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Förskoleplats ska erbjudas inom 4 månader. Vårdnadsbidrag erbjuds alla barn i åldrarna 1-3 år. 10

11 Enheter och ansvar, kommunala förskolor Prioriterade områden Öka fokus på barns intresse för skriftspråk, läsning och kommunikation a) Erbjuda alla pedagoger utbildning i tecken som kommunikation (TAKK). b) Fortsatt samarbeta med biblioteket. c) Erbjuda alla pedagoger en föreläsning i Läsnyckeln- en metod att öka barnens intresse för läsning. d) Erbjuda en pedagog per avdelning en heldags föreläsning- lugn och ro i förskolan- för att skapa arbetsro i våra förskolor. e) Kommunens ateljerista ska nyttjas i våra förskolor för att bidra till att skapa inspirerande miljöer för barnen. f) Obligatorisk föreläsningen Anknytning i förskolan för alla pedagoger. 2. Starta förskole webben på samtliga förskolor a) Fortsatt och utökat samarbete med It avdelningen för att möjliggöra att förskolor nyttjar förskole webben. 3. Utveckling av pedagogisk dokumentation a) Utveckling av utvecklingssamtalen tillsammans med specialpedagogerna med fokus på barns förändrade kunnande. 4. Friskare barn i förskolan i Leksands kommun a) Under perioden sep-april ska alla sjukdagar i förskolan mätas, gäller både barn och pedagoger, och jämföras med samma period år 2012 och Målet är att fortsätta minska antalet sjukdagar och VAB-dagar. Resultatet ska kunna följas på kommunens hemsida. b) En inspirationsföreläsning med Per Pliggen Andersson ska erbjudas samtliga pedagoger. c) En föreläsning Gifter i barns miljö ska erbjudas samtliga pedagoger i syfte att medvetandegöra pedagogerna hur de ska kunna erbjuda förskolans barn en mer giftfri miljö. 11

12 Utvecklingsgrupper i förskolan Förskolorna arbetar enhetsvis med de prioriterade områdena men därutöver finns gemensamma utvecklingsgrupper. Tanken är att dessa ska bidra till att gemensamt utveckla förskolan som helhet i Leksands kommun och öka likvärdigheten. Leksand 2014 Britt Neuman Nord Avdelningschef, förskolan i Leksand 12

13 Bilaga 1 Checklista/internkontroll Skollagen (i korthet) JA ÅTGÄRD KLART Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4-7. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5-7. Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet. Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga 13

14 förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun. Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun. När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola. Ett barn ska erbjudas plats vid en förskole enhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. För barn som erbjudits förskola enligt 7 får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 första stycket. Även i de fall som avses i 13 andra stycket ska hemkommunen betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskole enheten. Bidraget består av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration, 5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. 14