KURSBESKRIVNING. Estetiska ämnens didaktik, HVEK01. Delkurs 1: Didaktiska grundfrågor Delkurs 2: Demokrati och delaktighet

Transkript

1 KURSBESKRIVNING Estetiska ämnens didaktik, HVEK01 Delkurs 1: Didaktiska grundfrågor Delkurs 2: Demokrati och delaktighet 15 hp grundläggande nivå, helfart Kandidatprogrammet i Estetiska ämnens didaktik drama/teater VT18 Kursadministratör Lena Eurén lena.euren@hsd.su.se Kursansvarig och examinator David Fopp david.fopp@hsd.su.se Kurslärare Anna Johansson anna.johansson@hsd.su.se Kurslärare Elsa Szatek elsa.szatek@hsd.su.se Kurslärare Peter Sundebrant peter.sundebrant@hsd.su.se Kurslärare David Fopp david.fopp@hsd.su.se Kurslärare Sofia Cedervall sofia.cedervall@hsd.su.se 1

2 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid HSD har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden HVDK05 Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Betyg Du får betyg i kursen tre veckor efter sista kursdatum, förutsatt att alla examinationsuppgifter är genomförda respektive inlämnade i tid. Läs mer om betyg i kursplanen. Sen inlämning En för sent inlämnad tenta examineras inte och betyg rapporteras inte in. Du som student får möjlighet att lämna in vid annat examinationstillfälle, oftast vid omtentamen eller nästa gång kursen ges. Komplettering av hemtentamen Om examinator ser att studenten ligger nära gränsen för att bli godkänd kan studenten få möjlighet att komplettera. Det är examinator som meddelar studenten och anger den tidsram som finns för komplettering. Oftast har studenten en vecka på sig att komma in med komplettering, se kursplanen för respektive kurs 2

3 Omtentamen Datum för omtentamen, dvs. kompletterande skriftlig inlämning eller praktisk uppgift i kursen, är den 31/ Om något moment saknas har du själv ansvar för att komma överens med kursledaren om hur du ska komplettera dem. Kursens innehåll Didaktiska grundfrågor I delkurs I behandlas frågor som berör synen på undervisning i och utanför skolan: olika perspektiv på kunskap och lärande, föreställningar om undervisning i estetiska ämnen, samt didaktiska frågor som vad, hur, när och varför. Demokrati och delaktighet I delkurs II behandlas begrepp och perspektiv som berör demokrati och delaktighet i relation till estetisk verksamhet för och med barn och unga, såsom värdegrund, inkludering, genus och mångfald. Kursen behandlar även pedagogiska metoder och modeller för arbete med demokrati- och delaktighetsfrågor med barn och unga. 3

4 Delkurs I, Didaktiska grundfrågor, 7,5 hp I delkurs I behandlas frågor som berör synen på undervisning i och utanför skolan: olika perspektiv på kunskap och lärande, föreställningar om undervisning i estetiska ämnen, samt didaktiska frågor som vad, hur, när och varför. Kursstart är 20/3 kl i sal 420. David Fopp, kursansvarig Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart. Undervisningen sker i form av seminarier, workshops och litteraturseminarier med inslag av demonstrationer och observationer. Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk. Förväntat studieresultat Efter genomgången utbildning ska studenten kunna - exemplifiera olika synsätt på estetiska ämnen/estetisk verksamhet och hur de förändrats över tid i läroplaner och policydokument - utifrån observationer av estetisk verksamhet i eller utanför skolan kunna beskriva och argumentera för vilket lärande som görs tillgängligt och vilket kunnande som kommer till uttryck - beskriva och jämföra olika teoretiska perspektiv på lärande och kunskap av relevans för estetiska ämnen. Examination och fältstudier Studenternas kunskaper examineras genom en individuell skriftlig uppgift. Den lämnas in söndag 29/4. Fältstudieveckan är mellan den 9. och den 13. april. Beskrivning av uppgifter i kursen Att leda drama-pass som estetisk lärprocess en devising-uppgift: kollageteater Ni ska skapa fram ett kort uppspel/redovisning (ca. 10 min) med kollageteater/devisingmetoden där ni utvecklar ett tema, scener och scenografi lite lika som i scenisk gestaltnings - kursen; fast nu ligger fokus inte bara på hantverket (med rum, tid, spänning), utan på 4

5 undervisning/ teaching samt lärandet/kunskapandet som sker under passen. Det innebär att processen sker med en teacher /dramapedagog som leder passen, främst grundstrukturen med check-in, uppvärmning etc. samt reflekterande och avslutande delar (inte så mycket under själva improviserandet). Varje gång ska en annan student förbereda och leda passet så att alla leder minst ett pass. Mot slutet av varje pass ska ni samlas för att ge konstruktiv feedback till den som ledde passet och för att skriva ner era didaktiska reflektioner. Ni ska inte spela barn men tänka utifrån en tänkt målgrupp välj ett styrdokument / läroplan (skola, gymnasiet, kulturskola etc.) och reflektera kring den under ert arbete. Använd och samla under hela processen metareflektioner som ni sen kan diskutera under passet den 18/4: vilka problem skulle kunna uppstå och uppstår; hur ska man tänka didaktisk? Ni får konkreta kunskaper kring metoden och mer specifika instruktioner under kursens gång. Syftet är att ni utforskar de didaktiska utmaningarna kring frågan hur ni kan lära er undervisa drama, hjälpa andra i deras estetiska lärprocess och fundera kring kunskapsformer och - innehåll som förmedlas eller utvecklas under passens gång. Torsdag, den 26/4, är det uppspels/redovisningsdag. Där ska ni spela upp scener (eller helheten) samt redovisa era didaktiska funderingar som dök upp under processens gång. För examinationsuppgiften: Skriv loggbok kring dina reflektioner och upplevelser av att leda pass och att se andra leda pass och därmed de tre moment: teaching/undervisning, lärandet och kunskaps-använding/förmedling. Vilken typ av teaching väljer ni/kan ni observera och vilka för/nackdelar har den; fungerar den? Vilka typer av kunskap är involverade i undervisningen och fungerar kunskapandet? Vilka lärande-modeller blir aktualiserade (beteendemässiga, kognitiva, social-kulturella etc; se Säljö 2015)? Auskultation/studievecka: Auskultationsrapport/loggbok Att lära sig genom att kunna observera och utvärdera sitt eget och kollegors arbete som pedagog är viktigt. Att föra loggbok över sina observationer kan vara ett bra redskap i detta arbete. Tanken är att du sammanfattar dina observationer från studieveckan och dina lärdomar från loggboken i en auskultationsrapport som sen blir en del i den skriftliga examinationsuppgiften. Börja rapporten med en kort inledning där du beskriver inom vilken typ av verksamhet du gjort din auskultation (kulturskola, gymnasieskola, etc.). Sen följer ett kort bakgrundsavsnitt: beskriv den verksamhet samt dess mål där du gjort din auskultation. 5

6 Du kan få inspirationer av frågor som: hur startade verksamheten och varför? Vilket lärande vill organisationen möjliggöra genom att arbeta med estetiska ämnen i allmänhet och drama/teater i synnerhet? Utgå från läroplaner och policydokument samt prata gärna med din handledare. Därefter följer en observation som du gör av ett drama/teaterpass. För att stödja dina observationer kan du använda dig av någon form av loggbok vilken du väljer med stöd av boken Det värderande ögat av Björndal, Cato (2005) samt av annan kurslitteratur. I detta avsnitt ska du först beskriva metoden: hur du har gått tillväga för att genomföra observationen. Redovisa aspekter som deltagare (antal, kön, ålder), plats och tid; etiska överväganden (anonymisera deltagare); samt genomförandet av loggboken: hur gick du tillväga när du skrev? Hur valde du att lägga upp dina observationer, gjorde du nya val över lektionens gång? Sen följer resultatdelen: Beskriv vad som hände under lektionen. (När du skriver resultatet kan det vara lämpligt att ta med några korta beskrivningar av de övningar som barnen/deltagarna och pedagogen genomförde.) Hur arbetade pedagogen didaktiskt (vad, hur, varför)? Reflektera kring frågan vad pedagogen ville uppnå med passet. Till slut följer en diskussion/slutsatser från observationen: Här analyserar och diskuterar du resultaten och de slutsatser som du anser att observationen gett utifrån den didaktiska triangeln mellan läraren, eleverna och innehållet. Vilket lärande möjliggjordes? Vilken typ av kunskaper utvecklades och användes; hos pedagogen och hos barnen? Reflektera över pedagogens ledarskap/ teaching samt relationen till eleverna; vad fungerade och vad fungerade mindre bra? På vilket sätt har pedagogen främjat barnens konstnärliga utveckling och estetiska lärprocess? Vilken syn på drama-lärande/kunskapsutveckling återspeglades i pedagogens didaktiska val? Vilka teorier kring lärande och kunskap kan du skönja i pedagogens arbete? Är det samma som verksamheten i övrigt har? Jämför med de policydokument du tagit del av. Examinationsuppgift: Individuell skriftlig uppgift 1. Den första delen av uppgiften utgör auskultationsrapporten (som ovan beskriven). Använd dig av relevant litteratur för att presentera och diskutera dina resultat. 2. a) Analysera och reflektera kort över de estetiska lärprocesser som du observerade under studieveckan med hjälp av två lärandeteorier/perspektiv utifrån Säljös bok (2015); använd till exempel Dewey och Vygotskij. Hur gick drama-lärandet till? b) Använd samma två teorier för att fundera kort kring frågan hur de kan även användas för att beskriva processen som sker i lärandet genom (och inte bara av ) drama, till exempel genom processdrama, rollspel eller forumspel (som ni arbetade med under höstterminen). 6

7 3. Reflektera didaktiskt kring de estetiska lärprocesser som skedde under era devising-pass. Vilka insikter kring teaching av drama kan du se; och vilka insikter kring relationen mellan förberedning och genomförandet av ett pass? På vilket sätt utvecklades ni konstnärligt/estetiskt och hur hjälpte de didaktiska beslut till det? Använd dig av den relevanta litteraturen. Omfattning: Ca ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida. Sista inlämningsdag är söndag 29/4 (i er inlämningsmapp på Mondo). Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word. 7

8 Litteratur Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber (152 sidor) Carlgren, Ingrid (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos. (Utvalda sidor: ca. 30) Connery, M. Cathrene & John-Steiner, Vera & Marjanovic-Shane, Ana. (red.) (2010). Vygotsky and creativity: a cultural-historical approach to play, meaning making, and the arts. New York: Peter Lang (Utvalda sidor: kap. 1 samt utvald kap.) (ca. 40 sidor) Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red) (2017). Allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 2; kap. 7) (60 sidor) Lindstrand, Fredrik & Selander, Staffan (red.) (2009). Estetiska lärprocesser: upplevelser, praktiker och kunskapsformer. Lund: Studentlitteratur (Utvalda sidor: s. 9-13; ; ) (45 sidor) Pramling Samuelsson, Ingrid et. Al. (2015). Konsten att lära barn estetik. Lund: Studentlitteratur (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 12) (30 sidor) Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur&Kultur (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 3; kap. 6) (57 sidor) Sandh, Håkan (2015). Kulturskolorna - lika och unika. Mandatus bokproduktion (Utvalda sidor: s ) (14 sidor) Säljö, Roger (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups (172 s.) Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup. (175 s.) E-resurser: Lilliedahl, J. (2015). The recontextualisation of knowledge: towards a social realist approach to curriculum and didactics. Nordic Journal of Studies in Educational Policy. (8 s.) 8

9 Som bakgrund: Anderson, Michael (2012). MasterClass in drama education. Transforming teaching and learning. New York: Continuum (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 4; kap. 6; kap. 7) (58 sidor; ev som pdf) 9

10 Innehåll När det inte står något annat: rum 420 Tis 20/ Intro kursstart / workshop Vad är didaktik och pedagogik? Seminarium/föreläsning Didaktik och estetiska lärprocesser en överblick Eventuell: uppspel från scenisk gestaltnings-kursen David Fopp David F. Alla som vill Som inspiration: Trailer (youtube) till filmerna Alphabet (E. Wagenhofer) och Etre et avoir/to be and to have (N. Philibert) och Ballerina (2017) Ons 21/ Seminarium Matilda, Pippi & co: rebelliska barn, dålig och bra undervisning David F. Som bakgrund: Riddersporre, kap. 1 och 3; Stensmo (pdf på mondo) Föreläsning/seminarium Didaktik Elsa Szatek Wahlström, kap. 6; Som bakgrund: Hansén Tor 22/ Föreläsning/seminarium Läroplansteori och didaktik Anna Johansson Ninni Wahlström, kap. 1&6 / helhet Tis 27/ Seminarium Att leda pass och pass-följd - didaktiska frågor kring dramaundervisning Peter Sundebrant Rasmusson/Erberth: Kap. 4 och 5; M. Anderson (som pdf på mondo) , VP-200, VP-201, P364 Pass 1 Gruppen 10

11 Ons 28/ ! , P364 Akvariesamtal Barn, omsorg och konst: Estetiska lärprocesser/ teorier kring lärandet / drama-teaching Pass 2 David Fopp Gruppen Lindstrand/ Selander, s ; ; ; Säljö; Riddersporre; Stensmo (som pdf på mondo) Tors 29/3 eller annan dag Ons 4/ Självständigt: Skrivarverkstad bibliotek (under kursens gång) Seminarium Tolkning och observation - förberedelse av studieveckan Elsa S. Björndal Pass 3 420, P364, P325, VP-200 Må-Fr 9/4-13/4 Auskultations/fältstudievecka - didaktiska ingångar till dramaundervisning Gruppen Möjlig litteratur: Förbered Säljösamtal (17/4) Tis 17/ Seminarium Bearbetning av studieveckan - lärdomar, reflektioner Elsa S. Björndal Rollspel / mantle of the expert Lärande-perspektiv (och kan man lära (ut) att vara mänskligt) David F. Säljö (2015 helheten, fokus på kap 1, 5, 6, 8) och som bakgrund Säljö i Hansén (2017; kap. 7) 11

12 Ons 18/ Pass 4 Gruppen P364, VP-200, VP-100 Seminarium kring era devising/grupp-arbeten: att leda dramagrupper Peter S. Som bakgrund: Rasmusson/Erberth Tor 19/ Föreläsning/Seminarium Den didaktiska verkligheten styrdokument i praktiken Anna J. Wahlström; Hansén (kap. 2) , P364, VP- 200, VP-201 Pass 5 samt lärarbesök Gruppen David/Peter Ons 25/ , VP-100, VP-200, VP-201 To 26/ Seminarium Vad är det för kunnande som möjliggörs i och genom drama? Reptid Uppspel/redovisning Seminarium/Metareflektion Utvärdering och avslut Anna J. Carlgren (kap. 5: s ) Peter /David David F. 12

13 Delkurs II, Demokrati och delaktighet, 7,5 hp I delkurs II behandlas begrepp och perspektiv som berör demokrati och delaktighet i relation till estetisk verksamhet för och med barn och unga, såsom värdegrund, inkludering, genus och mångfald. Kursen behandlar även pedagogiska metoder och modeller för arbete med demokrati- och delaktighetsfrågor med barn och unga. Kursstart är 2/5 kl i sal 420. David Fopp, kursansvarig Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart och består av seminarier, workshops och litteraturseminarier. Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk. Förväntade studieresultat Efter genomgången utbildning ska studenten kunna - beskriva och jämföra olika synsätt på demokrati och delaktighet i relation till estetisk verksamhet för och med barn och unga - beskriva och diskutera estetisk verksamhet för och med barn och unga utifrån begrepp som inkludering, genus och mångfald - kritiskt granska och analysera modeller och metoder för ungas inflytande och delaktighet - planera och reflektera kring ett utvecklingsarbete om demokrati och delaktighet i estetisk verksamhet för och med barn och unga, samt genomföra valda delar i form av en interaktiv gruppuppgift. Examination Studenternas kunskaper examineras genom - en skriftlig, individuell uppgift, - en gestaltande uppgift samt respons på annan grupps arbete, - en praktisk, interaktiv uppgift i grupp. 13

14 Beskrivning av uppgifter i kursen Examinationsuppgifter 1. Gestaltande uppgift samt respons på annan grupps arbete Utgå i era grupper (som ni blir indelad i) ifrån begrepp som ex/inkludering och normkritik och titta på ex/inkluderings-dimensioner (angående etnicitet, mångfald, genus, sexuell läggning, socioekonomi, klass, funktionsvariation och deras intersektionella konstellationer) som ni vill undersöka. Använd er av litteraturen i litteraturlistan, främst Bromseth & Darj (2010), Edling (2012), Lorenz & Bergstedt (2016) och Nordenmark (2008). Skapa en dramatisk gestaltning/berättelse/presentation genom att välja bland teater- eller drama-metoder som ni har mött under er utbildning (improvisation, scenisk gestaltning, forumspel, processdrama etc). Börja med att skildra ett demokrati-deficit, till exempel barn/unga som upplever den utsatthet/exkludering som ni har valt att undersöka. Beskriv de krafter, makt-strukturer, normer, regler, diskurser samt praxis som skapar denna situation. Ni får gärna vända er till verkligheten och använda research och kan då bli inspirerad av media, museum etc. Fundera kring frågan vem som gynnas av denna situation. Sen: hur skulle situationen kunna transformeras i riktning till en mer inkluderande värld? Vad behövs för det? Vem skulle kunna driva fram det; vem hjälper på vilket sätt? Barnen själva, andra barn, vuxna? Syftet är alltså att använda drama/teater-skapandet för att analysera en exkluderings/diskriminerings-situation och komma med förslag på demokratiserings/inkluderings-möjligheter. Göm inte era olika idéer och synpunkter undan men använd dem för att ge en mångsidig bild av situationen. Det är ni som lyfter här fram en problematik, inte barnen själva. Reflektera under processens gång kring didaktiska utmaningar och delaktighets-problematiken som finns när vuxna berättar för barn hur det förhåller sig och kan/ska förhålla sig, men också kring chanser och möjligheter när vuxna vågar lyfta fram möjligheter till andra sociala relationer och strukturer i samhället (som skapar inkludering för barn). Under examinationstillfället får ni ca. 20 minuter tid: presentera era reflektioner kring era projekt samt spela upp scener eller involvera oss andra i den drama/teaterpedagogiska gestaltningen som ni har kommit fram till. 14

15 2. En praktisk, interaktiv uppgift i par: planera ett utvecklingsarbete Steg 1: Lärarledd workshop, torsdag den 24/5 Det är vanligt att skolor och andra verksamheter använder sig av färdiga material eller modeller med metoder för att arbeta med ungas inflytande och delaktighet. Er uppgift blir att hitta ett exempel på material, modell eller projekt och kritiskt granska det utifrån olika perspektiv som ni får kunskap om under kursens gång. Denna analys används som inspiration i näsa steg: case. Steg 2: Eget arbete i par. Ni har under kursen förhoppningsvis fått många tankar om demokrati och delaktighet i estetiska verksamheter för och med barn och unga. Men hur tänker ni kring en implementering av de tankar i en konkret verksamhet? Här kommer tre exempel på case som ni kan utgå ifrån, alternativt tänka ut ett eget. Case a) Ni har fått i uppdrag att förnya den teaterverksamhet ni arbetar med inom kulturskolan. Verksamheten behöver nå nya målgrupper, bredda deltagandet eller/och hitta sätt att hålla kvar befintliga deltagare när de kommit upp i tonåren. Ni kan tänka genus eller etnicitet eller funktionsvariation eller socioekonomisk bakgrund etc. Case b) Ledningen har ett önskemål om att involvera alla deltagare på kulturskolan i hur hela verksamheten kan utvecklas. Eftersom ledningen vet att kulturskolans dramapedagoger har konkreta metoder för inflytande och delaktighet får ni en förfrågan om att ta er an uppdraget. Case c) Ni är ledare för en teatergrupp där deltagarna på olika sätt under en längre tid uttryckt missnöje, t.ex. över repertoarval och övningar. Er tanke är att ett ökat inflytande hos deltagarna, tydligare ramar vid beslutsfattande samt en utgångspunkt i de ungas egna livsvärldar skulle kunna förändra situationen. Ni arbetar parvis, väljer ett case att arbeta vidare med och gör en skiss över hur ett utvecklingsarbete skulle kunna se ut. Vid examinationstillfället berättar ni om er skiss och prövar valda delar med hela gruppen. Varje grupp har max. 15 minuter till förfogande. 3. Den skriftliga, individuella uppgiften Den skriftliga examinationen består av två delar och du utgår i första hand från kurslitteraturen och dina egna erfarenheter från undervisningstillfällen och litteraturseminarier. 15

16 Fråga 1: Beskriv olika synsätt på demokrati och delaktighet utifrån hur det presenteras i kurslitteraturen. Reflektera sen över möjligheter och svårigheter med demokrati och delaktighet kopplat till estetisk verksamhet för och med barn och unga. Utgå främst från Klerfelt & Qvarsell (2012), Hart (1992), Janson (2012), Biesta (2006) samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Fråga 2: Beskriv olika synsätt på normkritik och inkludering. Utgå ifrån litteraturen, till exempel Bromseth & Darj (2010), Edling (2012) samt Lorenz & Bergstedt (2016) och Nordenmark (2008). Reflektera sen kring utmaningen med demokratiseringsprocesser genom dramaverksamhet. (Du kan använda dig av era lärprocesser från den gestaltande uppgiften.) Omfattning: ca ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida. Sista inlämningsdag söndag 3/6 i er inlämningsmapp på Mondo. Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word. 16

17 Litteratur Böcker: Biesta G. (2006). Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid. Studentlitteratur. (Utvalda sidor: kap. 1; kap. 6) (44 sidor) Bromseth, Janne & Darj, Frida (red.) (2010). Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. (Utvalda sidor: s ; ; ; ) (140 sidor) Edling, Silvia (2012). Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt. Lund: Studentlitteratur. (220 s.) Klerfelt, A., & Qvarsell, B. (Red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Gleerups förslag. (Utvalda sidor: 7-61; 61-77) (70 sidor) Lorenz, Hans & Bergstedt, Bosse (red.) (2016). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (Utvalda sidor: s ; s ) (43 sidor) Nordenmark, Love & Rosén, Maria (2008). Lika värde, lika villkor? Stockholm: Liber (Utvalda sidor: ca. 50) Artiklar: Inland J. (2004). Disability, culture and normative environments. The art and therapy discourse in theatre projects within the disability area. Scandinavian Journal of Disability Research,vol.6, nr 2, 2004, sid (19 s.) Janson, Ulf (2012). Delaktighet i lek en fråga om röst i det barnkulturella i: Nu vill jag prata! Barns röster i barnkulturen. Stockholms universitets förlag, s (22 s.) Som bakgrund: Davis, David (2014). Imagining the real. London: Institute of education press (Utvalda sidor: s. 8-22) (14 sidor; ev. pdf) 17

18 Heggstad, Kari & Rasmussen, Björn & Gjærum, Rikke Gürgens (2017). Drama, teater og demokrati. Bergen: Fagbokforlaget (Utvalda delar: ca 100 sidor) Nicholson, Helen (2005). Applied drama. New York: Palgrave Macmillan (Utvalda sidor: kap. 2) (22 sidor) Olofsson, Anna (2017). Dramakällan. Stockholm: Sensus riksförbund (Utvalda delar: ca 100 sidor) E-resurser: Hart, Rodger A. (1992). Childen ś participation: from tokenism to citizenchip. Innocenti Essays, no. 4, Florence: Unicef. (39 s.) Barnombudsmannen Barn och ungas rätt till inflytande i kommuner och landsting. Faktablad. FN:s konvention om barnets rättigheter. n/kulturdepartementet (2016) En inkluderande kulturskola på egna ben. SOU 216:69. s (16 s.)

19 Innehåll När det inte står något annat: rum 420 Tid Tema Lärare Litteratur Ons 2/ Kursstart och introduktion Demokrati, delaktighet och inkludering i drama-verksamhet från den lilla till den stora berättelsen (intro exa1) David Fopp Alltid: rum Föreläsning/seminarium FNs barnkonvention/rättigheter (förberedning för i morgon) Sofia Cedervall Klerfelt/Qvarsell (s. 7-61; s ) Tor 3/ Workshop Demokrati över gränser; FN Finländska studenter/sofia Tis 8/ , VP200-Vp- 201, P473+P Projekt 1 Föreläsning/seminarium Inkludering, interkulturalitet, intersektionalitet och normkritik Gruppen Elsa Szatek Som bakgrund för hela dagen: Bromseth; Edling; Bayati i Lorenz; Nordenmark (SU) eller (Dramaten) SU (Rotunda i Allhuset): Demokrati, gräsrotsrörelser och makt (18.00; gratis) eller Dramaten (19.00; kostar 195 kr) Ons 9/ Föreläsning/seminarium Kulturskola som modell för ungas inflytande Sofia C. Välj en kommun - uppgift se mondo , VP-100, P364, P325 Tis 15/ Projekt 1 Föreläsning/seminarium Demokrati/inkluderingsmodeller: Klimat, klass, kön Projekt 1 (sen: skicka in en halv sida med frågor/reflektion) Gruppen David F. Gruppen Som bakgrund: Davis / Nicholson (mondo); Bromseth; Edling 19

20 Ons 16/ Seminarium Inkluderings-dimensioner: förändra maktstrukturer Input Demokratisering: från Momo till politiska rörelser/visioner David F. Bromseth; Edling; Bayati i Lorentz/Bergstedt; Nordenmark (förbered era frågor i grupp) Tor 17/ , 420, P364, VP-200, VP-201 Projekt 1 Gruppen , P364, VP- 200, VP-201 ff /5 Sandviken: Konst & demokratifestival Frivilligt Tis 22/ Projekt Seminarium Hur förmedla de demokratiska värden - bildning/skola Elsa S. Biesta (kap. 1; kap. 6) Ons 23/ Examination 1 David F Forum kring kandidatprogram Sofia/David Tor 24/ (Rum: : 420, VP-100, VP- 200, VP-201) Fredag och Måndag Tis 29/ Seminarium Modeller och metoder för ungas inflytande (intro exa 2; presentation delmoment exa2) Projektvecka Projektvecka Sofia C. Gruppen Gruppen Janson; Hart (måste läsas) Projektvecka 20

21 420, VP-100, VP-200, VP-201 Ons 30/ Föreläsning/seminarium På väg emot global demokrati Projektvecka Elsa S. Som bakgrund: Borgström/Gr. i Lorentz; Qvarsell i Klerfeldt/Qvarsell, s Tor 31/ Examination 2 Sofia C Sönd 3/6 Avslut och utvärdering Inlämning David F. Stöd till studenter Stockholms Universitet erbjuder olika stöd till alla studenter samt särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Du kan läsa mer om detta på webbplatsen för Studentservice Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Regler Universitet är en statlig myndighet och det finns regler och riktlinjer för utbildning och examination. Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, 21

22 etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är viktigt att du är medveten om vad plagiat innebär, för att kunna undvika detta. Plagiat innebär att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller även om du formulerar om en text eller tanke som du har hittat i en bok, en tidning eller på webben. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid HSD används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten innebär det samtidigt ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat kan du vända dig till kursansvarig eller studievägledaren i ditt ämne. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: - Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. - Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. - Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. - Universitetsbibliotek, Printomat mm. 22