KURSBESKRIVNING. Drama som konstform, HVDK08. Delkurs 1: Konstnärliga dimensioner och drama, 7,5 hp Delkurs 2: Sceniska uttrycksmedel, 7,5 hp

Transkript

1 KURSBESKRIVNING Drama som konstform, HVDK08 Delkurs 1: Konstnärliga dimensioner och drama, 7,5 hp Delkurs 2: Sceniska uttrycksmedel, 7,5 hp 15 hp grundläggande nivå, helfart Kandidatprogrammet i Estetiska ämnens didaktik drama/teater VT19 Kursadministratör Kursansvarig och examinator Kurslärare Kurslärare Kurslärare Lena Eurén Sofia Cedervall Peter Sundebrant Kerstin Grip Ebba Theorell lena.euren@hsd.su.se sofia.cedervall@hsd.su.se peter.sundebrant@hsd.su.se kerstin.grip@hsd.su.se ebba.theorell@hsd.su.se 1

2 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kursens innehåll Kursen ger fördjupad kunskap i drama och utforskar vad drama som konstform och drama i konstnärliga sammanhang kan innebära. Kursen behandlar också sceniska uttrycksmedel. Kurshemsida Alla kurser vid HSD har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden HVDK08. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens arbetssätt Studierna ges på helfart och du är schemalagd för undervisning, grupparbete och examinationer. Utöver detta arbetar du självständigt eller i grupp med litteratur och uppgifter. Utgå ifrån att du främst är aktiv i kursen vardagar mellan och Undervisningen har en laborativ karaktär med dramapedagogik som grund och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I samtliga delkurser är en närvaro om 80% obligatorisk. Kurskommunikation sker på lärplattformen Mondo (se separat information). Läraren har ansvar för att utrusta Mondo med relevanta dokument och resurser som behövs för kursen. Under rubriken Filsamling på kurssidan på Mondo (HVDK08) finns de uppgifter som anger kursens ramar och villkor; kursplan, litteraturlista, kurshandledning, kursmoment och kriterier för examination. Här finns också vissa texter i kursen. Vi lärare kommunicerar främst via Mondo. Ni kommunicerar bäst med lärare via mail eller i anslutning till lektion. Examinationer I kursbeskrivningen finns skriftlig instruktion för varje examination i kursen. Kursen examineras genom skriftliga uppgifter och praktiska moment både enskilt och i grupp. Delkurserna examineras enligt följande: 2

3 Delkurs 1, Konstnärliga dimensioner och drama, 7,5 hp examineras genom: Examination 1, Individuellt ledarpass utifrån fördjupning i valt uttryck den 1/2 Examination 2, Gruppuppgift som redovisas den 13/2 Examination 3, En individuell skriftlig uppgift som lämnas in den 20/2 kl Delkurs II, Sceniska uttrycksmedel, 7,5 hp examineras genom: Examination 1, En gestaltande gruppuppgift som redovisas den 15/3. Examination 2, En individuell skriftlig uppgift som lämnas in och redovisas den 25/3. Betyg Du får betyg i kursen 15 arbetsdagar efter sista examinationstillfället, förutsatt att alla examinationsuppgifter är genomförda respektive inlämnade i tid. Läs mer om betyg i kursplanen. Betygskriterier bifogas kursbeskrivningen. Sen inlämning En för sent inlämnad tenta examineras inte och betyg rapporteras inte in. Du som student får möjlighet att lämna in vid annat examinationstillfälle, oftast vid omtentamen eller nästa gång kursen ges. Komplettering av hemtentamen Om examinator ser att studenten ligger nära gränsen för att bli godkänd kan studenten få möjlighet att komplettera. Det är examinator som meddelar studenten och anger den tidsram som finns för komplettering. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator, se kursplanen för respektive kurs. Omtentamen Datum för omtentamen, dvs. kompletterande skriftlig inlämning eller praktisk uppgift i kursen, är den 3/ Om något moment saknas har du själv ansvar för att komma överens med kursledaren om hur du ska komplettera dem samt anmäla dig till omtentamen. Komplettering av närvaro Det är viktigt att delta på de lärarledda passen, litteraturseminarier etc. Om du inte kan delta är det viktigt att du meddelar respektive lärare innan via mail. Ifall du missar ett pass är det viktigt att du pratar med kamrater så du har relevant information och vet vad som händer i kursen. Om du missar ett pass måste du också göra en kompletteringsuppgift. Det är ditt eget ansvar att maila kursansvarig för att få information om kompletteringsuppgiften. Mondo På Mondos portal hittar du stöd för att komma igång med Mondo, bland annat en instruktionsvideo. Stöd till studenter Stockholms Universitet erbjuder olika stöd till alla studenter samt särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Du kan läsa mer om detta på webbplatsen för Studentservice 3

4 Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Läs mer om att studera med funktionsnedsättning på Regler Universitet är en statlig myndighet och det finns regler och riktlinjer för utbildning och examination. Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är viktigt att du är medveten om vad plagiat innebär, för att kunna undvika detta. Plagiat innebär att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller även om du formulerar om en text eller tanke som du har hittat i en bok, en tidning eller på webben. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid HSD används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten innebär det samtidigt ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat kan du vända dig till kursansvarig eller studievägledaren i ditt ämne. 4

5 Litteraturlista Delkurs 1, Konstnärliga dimensioner och drama, 7,5hp Burton, S. (2011) How to put on a Community Play. Aurora Metro Publications. (I urval, ca. 100 s.) Davis, D. (2014) Imagining the Real: Towards a New Theory of Drama in Education. Trentham Books (I urval, ca. 100 s.) Dunn, J. & M. Stinson (2011). Not without the Art!! The importance if teacher artistry when applying drama as pedagogy for additional language learning. Research in Drama in Education. The Journal of Applied Theatre and Performance. Vol 16. No 4, Nov 2011, (16 s.) Hatton, C & S. Lovesy (2015) Young at Art. Taylor and Frances (191 s.) Roos Sjöberg, J. (2000). I gränslandet mellan scen och salong: Nycklar till teater med drama som metod. Dalateatern (180 s.) Rowe, N. (2007). Playing the other: Dramatizing personal narratives in Playback Theatre. Philadelphia and London: Jessica Kingsley. (180 s.) Salas, J. (1993/2013) Improvising Real Life. Personal Story in Playback Theatre. Tusitala Publishing (200 s.) Valbar litteratur Studenten väljer dessutom några vetenskapliga artiklar av intresse i samråd med kursansvarig lärare. Totalt sidantal: 967 sidor 5

6 Delkurs 2, Sceniska uttrycksmedel, 7,5hp Aare, A. (2008) Ljuddesign för scenen. Liber (I urval, ca. 50 s.) Barbieri, D. (2007) Costume in performance. Berg Publishers (I urval, ca. 100 s.) Bromseth, J.& Darj, F. (red.) (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet (I urval, ca. 100 s.) Davis, D. (2014) Imagining the Real: Towards a New Theory of Drama in Education. Trentham Books (I urval, ca. 100 s.) Eklund, S (2011) Arbeta i projekt: individen, gruppen, ledaren. Studentlitteratur (111 s.) Strandmark, L. (2007) Modern teatermaskering. Carlsson bokförlag (I urval, ca. 50 s.) Thessman, L-Å. (2018) Till rum blir tiden här: scenografi. Art and theory (239 s.) Vestin, M. (2006) Regi - kreativitet och arbetsledarskap. Stockholm: Carlssons bokförlag (149 s.) Wallis, M & Shepherd, S. (2018): Studying Play. London: Bloomsbury academics. (I urval, ca. 50 s.) Totalt sidantal: 949 sidor 6

7 Delkurs I Konstnärliga dimensioner och drama, 7,5 hp Delkursen behandlar: - konstnärliga dimensioner i relation till dramadidaktik - publikinriktade uttryck inom drama, t.ex. berättande, forumteater, playback, improvisationsteater, performance - dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Kursstart är 21/1 kl i Rotundan, Allhuset Kursen startar med upptaktsdag för alla årskullar i kandidatprogrammet med tema lek. Introduktion till kursen ges den 22/1 kl i sal 420. Sofia Cedervall, kursansvarig Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart. Undervisningen består av föreläsningar, workshops, seminarier, grupparbeten samt fältstudier. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk. Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. Förväntat studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna: - reflektera kring konstnärliga aspekter av drama - redogöra för dramapedagogikens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa - redogöra för dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Examinationer och uppgifter i delkurs 1, Konstnärliga dimensioner och drama Examination 1. Individuellt ledarpass, 1 feb Ni har i denna kurs och i tidigare kurser mött olika uttryck som kan sägas vara både dramapedagogiska och publikinriktade: berättande, forumteater, playback, clown, improvisationsteater och performance. Ni ska fördjupa er i ett av dessa uttryck, genomföra en ledarövning och kortfattat redovisa uttryckets historia, form, utövare och plats på konstscener och i dagens samhälle. Ni har vid examinationstillfället ca. 40 minuter till ert förfogande. Examination 2. Gruppuppgift, samt muntlig respons på andras arbete, 13 feb Gruppen ska utforma ett för- och/eller efterarbete till en tänkt uppsättning av pjäsen Allt som lever här dör av Emma Broström. För-/efterarbetet ska rikta sig till en teaterovan publik, en klass i årskurs 9. För att kunna utforma för/efterarbetet, ska ni läsa pjäsen och fundera över varför man vill spela den här pjäsen för den här publiken. Fundera även över eventuella 7

8 hinder där ni kan behöva skapa broar mellan publiken och verket, samt fundera över om någon upplevelse från föreställningen kan vara viktig att bearbeta. Vid examinationen deltar alla i annan grupps för/efterarbete, samt ger muntlig respons på annan grupps presentation. Varje grupp har 40 minuter till sitt förfogande för redovisning av sitt arbete (och efter det finns tid för reflektion). Då ska gruppen lotsa övriga gruppen genom arbetet vissa delar av arbetet kan ni berätta om och andra delar genomför ni med gruppen för att sedan motivera de val ni gjort. Par för examination 2 bildas vid seminariet den 4/2. Litteratur: Roos Sjöberg, J. (2000). I gränslandet mellan scen och salong: Nycklar till teater med drama som metod. Dalateatern Examination 3. Individuell skriftlig uppgift, 20/2 I examination 3 är det övergripande målet att reflektera kring konstnärliga aspekter av drama och dramadidaktik. Examinationen består av tre delar. 1. Beskriv, med stöd av Rowe, 2007 och Salas, 1993/2013, din uppfattning av vad playbackuttrycket innebär och vad det vill åstadkomma. Förhåll dig till gränser och möjligheter i interaktioner med publiken och diskutera perspektiv på playbackteater som du finner intressanta. 2. Utgå från artikeln Dunn & Stinson, Beskriv kortfattat vad den behandlar och din förståelse av innehållet. Reflektera sedan, med stöd av artikeln samt tidigare erfarenheter, din syn på konstnärlighet i förhållande till dramapedagogens arbete och dramadidaktisk praktik. I reflektionen använder du dig också av referenser till Hatton & Lovesy, 2015 samt Burton, Vad kan drama som konstform innebära? Vilka är de konstnärliga aspekterna av drama? Med stöd av läsningen av Davis, 2014 samt andra erfarenheter och diskussioner i kursen reflekterar du din uppfattning. Omfattning: ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA, se Mondosida. Sista inlämningsdag 20/2 kl i er inlämningsmapp på Mondo. Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word. 8

9 DELKURS II Sceniska uttrycksmedel, 7,5 hp Delkursen behandlar: - att tänka och gestalta konstnärligt utifrån sceniska uttrycksmedel så som scenografi, kostym, mask, ljus och ljud - kommunikativa och konstnärliga dimensioner som regi, dramaturgi och konstnärlig ledning - produktion och projektledning - didaktiska perspektiv på ensemblearbete Kursstart är 21/2 kl i sal 420 Sofia Cedervall, kursansvarig Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart. Undervisningen består av föreläsningar, workshops, seminarier, grupparbeten samt fältstudier. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk. Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. Förväntat studieresultat För godkänt resultat på Delkurs II: Sceniska uttrycksmedel, 7,5 hp ska studenten kunna: - genomföra en gestaltning utifrån ett valt sceniskt uttrycksmedel - skissa en tänkt scenisk produktion utifrån aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer Examinationer och uppgifter i kursen Examination 1, gestaltande gruppuppgift Läs pjäsen Allt som lever här dör av Emma Broström, gör en pjäsanalys och bestäm ett budskap eller läsart för pjäsen. Gruppen ska sedan arbeta fram en idé för iscensättning av manuset med fokus på två eller tre sceniska uttrycksmedel inom gruppen (scenografi, kostym, mask, ljus eller ljud). Den tänkta budgeten för projektet är 5000 kr. Ni ska också tänka att ni har tillgång till enkel ljus- och ljudutrustning samt enklare material för scenografi. Idén ska kunna redogöras för muntligt med hjälp tex av skisser, modeller eller ljudklipp och med koppling till relevant kurslitteratur *. Idén ska också realiseras i en kort scen spelad med er som skådespelare. I den efterföljande reflektionen ska ni redogöra för läsarten och hur den tagit sig uttryck, samt reflektera kring de andra gruppernas redovisningar. Vid examinationen har ni 60 minuter på er för uppspel samt muntlig redogörelse. Uppspelet bör vara max 10 minuter. Därefter följer ca. 15 minuters reflektion av övriga studenter och lärare. 9

10 *Beroende på val av fokus på sceniskt uttrycksmedel väljer ni referenser till relevant kurslitteratur (Aare, 2008, Barbieri, 2007, Strandmark, 2007, Thessman, 2018, Wallis & Shepherd, 2018). Vid behov kompletteras med annan litteratur i samråd med kursansvarig. Examination 2, individuell skriftlig uppgift Du ska nu göra en skiss på den sceniska produktion som du vill arbeta med i kursen HVDK09, kandidatprogrammets sista kurs. Du ska då leda en grupp med vuxna eller ungdomar under en period i en produktion som ska visas för en barn- eller ungdomspublik och som inkluderar ett för- och/eller efterarbete för målgruppen. Din grupp ska bestå av minst tre personer och det är viktigt att dessa kan delta på handledning och examination dagtid, vid två tillfällen under v. 20 och 21. En av utgångspunkterna för produktionen är aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer. Skissen kommer bilda underlag för en senare projektplan och vårens arbete. I skissen gör du relevanta hänvisningar till kurslitteraturen, främst Eklund, 2011, Bromseth & Darj, 2010, Vestin, 2006 och Davis, Använd följande rubriker i skissen: - Namn på projektet Grundläggande idé / koncept Tema för innehållet Gestaltningsformer Grupp (Vilka som ingår i den grupp du leder samt deras behov och önskemål) Målgrupp för produktionen Tankar och idéer om för-/efterarbete Budget Tänkta uppspelsdatum Behov av lokaler för repetition och uppspel (inkl. datum för detta). Behov av handledning Skissen tas med utskriven till seminariet den 25/3 samt läggs upp i din inlämningsmapp på Mondo samma dag, senast Vid seminariet presenterar du muntligt din projektskiss och får återkoppling från studenter och lärare. Du har möjlighet att göra ändringar i skissen efter diskussionen på seminariet. 10

11 Kandidatprogram i estetiska ämnens didaktik drama/teater Ämnesfördjupning - Drama som konstform, HVDK08. Delkurs 1, Konstnärliga dimensioner och drama 7,5 hp Betygskriterier För betygen E-A gäller att instruktionerna ska följas, att texten ska vara strukturerad och alltigenom förståelig med formalia utan större brister. De fetmarkerade orden i betygskriterierna nedan visar den succesivt ökade kvaliteten som krävs för respektive betyg. Förväntade studieresultat som examineras i den praktiska och skriftliga uppgiften - reflektera kring konstnärliga aspekter av drama - redogöra för dramapedagogikens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa - redogöra för dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Betyg E För betyget E ska studenten: - reflektera kring konstnärliga aspekter av drama - redogöra för dramapedagogens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa - redogöra för dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Betyg D För betyget D ska studenten: - reflektera kring och diskutera konstnärliga aspekter av drama - redogöra för och diskutera dramapedagogens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa på ett genomtänkt sätt - redogöra för och diskutera dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Betyg C För betyget C ska studenten: - reflektera och diskutera på ett nyanserat sätt kring konstnärliga aspekter av drama - redogöra för och diskutera på ett nyanserat sätt kring dramapedagogens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa på ett väl genomtänkt sätt - redogöra för och diskutera på en väl reflekterad nivå kring dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Betyg B För betyget B ska studenten: - reflektera och diskutera på ett väl genomtänkt och delvis problematiserande sätt kring konstnärliga aspekter av drama - redogöra för och diskutera på ett väl genomtänkt och delvis problematiserande sätt kring dramapedagogens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa på ett på ett väl genomtänkt och kreativt sätt - redogöra för och diskutera på en väl reflekterad och delvis problematiserande nivå kring dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion Betyg A För betyget A ska studenten: - reflektera och diskutera på en väl reflekterad och genomgående problematiserande nivå kring konstnärliga aspekter av drama - redogöra för och diskutera på en väl reflekterad och genomgående problematiserande nivå dramapedagogens publikinriktade uttryck och leda/genomföra ett av dessa på ett genomgående kreativt sätt - redogöra för och diskutera på en väl reflekterad och genomgående problematiserande nivå kring dramapedagogens roll i professionell konstnärlig produktion 11

12 Betyg Fx Arbetet måste kompletteras Betyg F Studentens examination uppvisar större brister i relation till kravet för betyget E 12

13 Kandidatprogram i estetiska ämnens didaktik drama/teater Ämnesfördjupning - Drama som konstform, HVDK08. Delkurs 2, Sceniska uttrycksmedel, 7,5 hp Betygskriterier För betygen E-A gäller att instruktionerna ska följas, att texten ska vara strukturerad och alltigenom förståelig med formalia utan större brister. De fetmarkerade orden i betygskriterierna nedan visar den succesivt ökade kvaliteten som krävs för respektive betyg. Förväntade studieresultat som examineras i den praktiska och skriftliga uppgiften - genomföra en gestaltning utifrån ett valt sceniskt uttrycksmedel - skissa en tänkt scenisk produktion utifrån aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer Betyg E För betyget E ska studenten: - Genomföra en gestaltning utifrån ett valt sceniskt uttrycksmedel - Skissa en tänkt sceniskt produktion där aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer ingår på en grundläggande nivå. Betyg D För betyget D ska studenten: - Genomföra en gestaltning på ett genomtänkt sätt utifrån ett valt sceniskt uttrycksmedel - Skissa en tänkt sceniskt produktion där aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer ingår på en reflekterad nivå. Betyg C För betyget C ska studenten: - Genomföra en gestaltning på ett väl genomtänkt sätt utifrån ett valt sceniskt uttrycksmedel - Skissa en tänkt sceniskt produktion där aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer ingår på en väl reflekterad nivå. Betyg B För betyget B ska studenten: - Genomföra en gestaltning på ett på ett väl genomtänkt och kreativt sätt utifrån ett sceniskt uttrycksmedel - Skissa en tänkt sceniskt produktion där aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer ingår på en väl reflekterad och delvis problematiserande nivå. För betyget A ska studenten: - Genomföra en gestaltning på ett väl genomtänkt och genomgående kreativt sätt utifrån ett sceniskt uttrycksmedel - Skissa en tänkt sceniskt produktion där aspekter av demokrati, inkludering och utforskande processer ingår på en väl reflekterad och genomgående problematiserande nivå. Betyg Fx Arbetet måste kompletteras Betyg F Studentens examination uppvisar större brister i relation till kravet för betyget E 13