Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, Stockholm

Transkript

1 KURSBESKRIVNING Att utveckla estetisk verksamhet 15 hp grundläggande nivå, helfart Kandidatprogrammet i Estetiska ämnens didaktik drama/teater HVDK05 VT19 Kursadministratör Lena Eurén lena.euren@hsd.su.se Kursansvarig och examinator Sofia Cedervall sofia.cedervall@hsd.su.se Kurslärare Peter Sundebrant peter.sundebrant@hsd.su.se Kurslärare Kerstin Grip kerstin.grip@hsd.su.se Kurslärare Karin Gunnarsson karin.gunnarsson@hsd.su.se 1

2 Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid HSD har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden HVDK05 Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Studierna ges på helfart och du är schemalagd för undervisning, grupparbete och examinationer. Utöver detta arbetar du självständigt eller i grupp med litteratur och uppgifter. Utgå ifrån att du främst är aktiv i kursen vardagar mellan och Undervisningen har en laborativ karaktär med dramapedagogik som grund och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I samtliga delkurser är en närvaro om 80% obligatorisk. Kurskommunikation sker på lärplattformen Mondo (se separat information). Läraren har ansvar för att utrusta Mondo med relevanta dokument och resurser som behövs för kursen. Under rubriken Filsamling på kurssidan på Mondo (HVDK05) finns de uppgifter som anger kursens ramar och villkor; kursplan, litteraturlista, kurshandledning, kursmoment och kriterier för examination. Här finns också vissa texter i kursen. Vi lärare kommunicerar främst via Mondo. Ni kommunicerar bäst med lärare via mail eller i anslutning till lektion. På Mondo finns andra dokument till stöd för lärandet i kursen, t.ex. mall för referenshantering. Examinationer I kursbeskrivningen finns skriftlig instruktion för varje examination i kursen. Kursen examineras genom skriftliga uppgifter och praktiska moment både enskilt och i grupp. Delkurserna examineras enligt följande: 2

3 Delkurs I, Pedagogiskt utvecklingsarbete, 7,5 hp examineras enligt följande: Examination 1, gestaltande redovisning och muntlig respons på annan grupps arbete den 14/2. Examination 2, skriftlig uppgift lämnas in 20/2 kl Vid seminariet den 21/2 sker muntlig respons på annan students arbete. Delkurs II, Praktik, 7,5 hp examineras enligt följande: Examination 1, individuell muntlig examination den 25/3. Examination 2, individuell performativ examination genom intygad närvaro av handledare senast 29/3. Betyg Du får betyg i kursen 15 arbetsdagar efter sista examinationstillfället, förutsatt att alla examinationsuppgifter är genomförda respektive inlämnade i tid. Läs mer om betyg i kursplanen. Betygskriterier bifogas kursbeskrivningen. I delkurs II ges betyg U = underkänd eller G = godkänd. Sen inlämning En för sent inlämnad tenta examineras inte och betyg rapporteras inte in. Du som student får möjlighet att lämna in vid annat examinationstillfälle, oftast vid omtentamen eller nästa gång kursen ges. Komplettering av hemtentamen Om examinator ser att studenten ligger nära gränsen för att bli godkänd kan studenten få möjlighet att komplettera. Det är examinator som meddelar studenten och anger den tidsram som finns för komplettering. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator, se kursplanen för respektive kurs. Omtentamen Datum för omtentamen, dvs. kompletterande skriftlig inlämning eller praktisk uppgift i kursen, är fredagen den 3/ Om något moment saknas har du själv ansvar för att komma överens med kursledaren om hur du ska komplettera dem samt anmäla dig till omtentamen. Komplettering av närvaro Det är viktigt att delta på de lärarledda passen, litteraturseminarier etc. Om du inte kan delta är det viktigt att du meddelar respektive lärare innan via mail. Ifall du missar ett pass är det viktigt att du pratar med kamrater så du har relevant information och vet vad som händer i kursen. Om du missar ett pass måste du göra en kompletteringsuppgift. Det är ditt eget ansvar att maila kursansvarig för att få information om kompletteringsuppgiften. Mondo På Mondos portal hittar du stöd för att komma igång med Mondo, bland annat en instruktionsvideo. 3

4 Stöd till studenter Stockholms Universitet erbjuder olika stöd till alla studenter samt särskilt stöd till studenter med funktionsnedsättning. Du kan läsa mer om detta på webbplatsen för Studentservice Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Läs mer om att studera med funktionsnedsättning på Regler Universitet är en statlig myndighet och det finns regler och riktlinjer för utbildning och examination. Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är viktigt att du är medveten om vad plagiat innebär, för att kunna undvika detta. Plagiat innebär att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller även om du formulerar om en text eller tanke som du har hittat i en bok, en tidning eller på webben. Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid HSD används antiplagieringssystemet Urkund och kompletterande sökmotorer. När du som student lämnar in arbeten innebär det samtidigt ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. 4

5 Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat kan du vända dig till kursansvarig eller studievägledaren i ditt ämne. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Universitetsbibliotek, Printomat mm. 5

6 Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen som ingår i kandidatprogrammet för estetiska ämnens didaktik, inriktning drama/teater, behandlar verktyg för att utveckla estetisk verksamhet för barn och unga, i första hand på deras fritid. Kursen behandlar sambandet mellan didaktiska frågeställningar och pedagogisk praktik. Frågor kring projektledning och processledning i förändrings- och utvecklingsarbete behandlas liksom former för dokumentation och utvärdering. I samband med praktik får studenten självständigt leda undervisning. Delkurs I, Pedagogiskt utvecklingsarbete, 7,5 hp Delkursen behandlar: - styrdokument och ramfaktorer - inkludering och interkulturellt ledarskap - process- och projektledning - dokumentation och utvärdering Kursstart är 21/1 kl i Rotundan, Allhuset Kursen startar med upptaktsdag för alla årskullar i kandidatprogrammet med tema lek. Introduktion till kursen ges den 22/1 kl i sal 720. Sofia Cedervall, kursansvarig Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart och består av seminarier, workshops och litteraturseminarier. Undervisningen består också av handledd praktik. Undervisningen har laborativ karaktär och varvar ämnesteori och ämnesdidaktik. Arbetet sker i form av en gemensam process och det är därför viktigt att du är med varje gång. I kursen är en närvaro om 80% på seminarier, workshops, projektarbeten och praktik obligatorisk. Förväntat studieresultat Efter genomgången utbildning ska studenten kunna: - reflektera över utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga ur olika perspektiv - formulera förslag på utveckling av estetisk verksamhet utifrån analys av verksamhet Examination Delkursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift och en gestaltande redovisning i grupp samt muntlig respons på annan grupps arbete Examination 1, gestaltande redovisning, torsdag 14/2 Examination 2, individuell, skriftlig uppgift lämnas in torsdag 21/2 6

7 Litteratur Adams, J (2005). Room 13 and the contemporary practice of artist-learners. Studies in Art Education: A Journal of Issues and Research in Art Education, v47 n1 p23-33 Fall (10 sidor) Aggestam, J (2015). Lärande och utveckling genom utvärdering. Kulturskolerådet (2 sidor) Balic, S och Hansson, D (2014). Rösträtt blir till. I Holmberg, Y (red.) (2014) Rösträtt. Musik på barns villkor. Gehrmans musikförlag. (5 sidor) Davidoff, P, Hunt, C (2015). Raising Voices: Teaching Teen Girls to Speak Out. Teaching Artist Journal, v13 n4 p , (18 sidor) Eklund, S (2011). Arbeta i projekt: individen, gruppen, ledaren. Studentlitteratur. (I urval, ca. 100 sidor) Friedman, D (2016). Theatre, Community, and Development: The performance Activism of the Castillo Theatre. The Drama Review, Volume 60, Number 4, Winter 2016 (T232), pp MIT Press. (23 sidor) Kulturcentrum för barn och unga (2014). Att utveckla skolan med drama. En rapport om erfarenheter och lärdomar från ett tvåårigt forskningsprojekt på en grundskola (F-6) i Umeå. (34 sidor) Lee, K (2016). Crossing borders with youth arts in a remote Australian Community. NJ, Drama Australia Journal, 40:1, 40-52, DOI. (12 sidor) Finns på kursens Mondosida. Lines, Naughton, Roder, Matapo, Whyte & Liao (2014). Move, Act, Play, Sing (MAPS): Exploring early childhood arts teaching and learning strategies and concepts through community arts interventions. Teaching and learning research inititative. New Zealand 20for%20website.pdf (20 sidor) Lelinge, B, Alwall, J(2014). Stora Teaterkursen: effekter och möjligheter. Ett följeforskningsprojekt om teaterpedagogiskt arbete i skolan. Malmö Stadsteater. (68 sidor) Myndigheten för kulturanalys (2013). Skapande Skola en första utvärdering. Rapport 2013:4 (93 sidor) Prentki, T. och Preston, S. (red.) (2010). The applied theatre reader. London: Routledge. (I urval, ca. 50 sidor i samråd med kursansvarig) Roos Sjöberg, J (2000). I gränslandet mellan scen och publik. Dalateatern. (181 sidor) Sandh, H (2015). Kulturskolorna - lika och unika. Mandatus bokproduktion. (140 sidor) Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet urval, ca. 50 sidor) Sparby, M (2003). Spela roll. Scenkonst för yngre med unga riks. Ekerlids. (94 sidor) Stockholms stad (2014). Kultur i Ögonhöjd. Fritiden. (30 sidor) 7

8 Examinationer och uppgifter i kursen Projektarbete Varje student ska utifrån ett eget valt case skissa ett projekt som syftar till utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga med fokus på inkludering. Projektarbetet utgår från en fiktiv estetisk verksamhet (som kan ha en verklig förebild) där du själv är i en ledande funktion. Det kan vara inom t.ex. kulturskola, scenkonst (teater, opera etc.), studieförbund eller skola. Utvecklingsarbetet i projektet kan ha en av följande inriktningar: a) uppstart av en ny grupp b) förnyelse av en existerande verksamhet c) enskilt projekt, t.ex. Skapande Skola Uppdraget är att ta fram ett förslag på hur verksamheten kan utvecklas med temat inkludering. Detta förslag ska innehålla en skiss på ett antal konkreta dramapedagogiska pass med konstnärlig inriktning. I projektet ingår att göra en projektplan med bakgrund, syfte, koppling till relevanta styrdokument, målgrupp, plan för genomförande, dokumentation och utvärdering. Litteraturen används som inspiration och teori i projektarbetet. Ni får också inspiration från olika workshops och kan självfallet göra egna studiebesök. Projektplanen och förslaget till utvecklingsarbete lämnas in på Mondo tisdagen den 5/2 kl sidor. Skissen läses av kursansvarig. Tänk på att en skiss är ett utkast. Det behöver inte vara färdigt utan kan sedan utvecklas fram till examination 2. Litteraturseminarium Seminariet behandlar artiklar som är exempel på utveckling av estetisk verksamhet Litteraturen delas upp på olika läsare och varje student tar ansvar för en kort, muntlig presentation av artikeln. Balic & Hansson, 2014 Davidoff & Hunt, 2015 Friedman, 2016 Kulturcentrum för barn och unga, 2014 Lee, 2016 Lines, Naughton mfl, 2014 Lelinge & Alwall, 2014 Sparby, 2003 Adams, 2005 Prentki & Preston, 2010, valda kapitel. 8

9 Examinationsuppgift 1: Gestaltande redovisning samt muntlig respons på annans arbete Syftet med examinationen är att ge exempel på utveckling av estetisk verksamhet genom devisingarbete med tema inkludering. Inspireras av allas skisser i tidigare uppgift och välj en verksamhet som utgångspunkt. Tänk er att ni har fått i uppdrag av ledningen för verksamheten att få med anställda och samarbetspartners i ett förändringsarbete med tema inkludering. Gruppen ska utveckla en devising/ tillämpad-teater-process som leder fram till en gestaltning. Denna gestaltning kan fungera som start för verksamhetens förändringsarbete. Redovisning med gestaltningsmomentet ska vara ca 30 minuter. Till stöd för er egen laborativa process har ni en föreläsning i inkludering, ett seminarium med dramapedagogiskt för- och efterarbete samt en workshop i devising. Vid examinationen deltar alla i annan grupps gestaltning, det blir ett slags rollspel där ni är anställda och samarbetspartners i verksamheten. I efterföljande diskussion ger ni muntlig respons på annan grupps presentation som helhet. Examinationsuppgift 2: Skriftlig uppgift I den skriftliga uppgiften ska du reflektera över utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga ur olika perspektiv. Till grund ligger ditt fiktiva projektarbete. Använd följande rubriker: Kort inledning där du beskriver uppgiften Teoriavsnitt - Del 1: Beskriv kortfattat ditt fiktiva projekt och de viktigaste delarna det innefattade. - Del 2: Utgå från minst tre böcker eller artiklar från kurslitteraturen som kan knytas an till ditt projekt. Redogör för vad dessa texter behandlar samt relevanta begrepp. Reflektion och diskussion Reflektera över projektarbetet (behov, utmaningar, möjligheter etc.) och diskutera betydelsen av dina valda texter samt de teoretiska texterna för utformningen av ditt projektarbete. Referenser Omfattning: ord, exklusive ev. försättsblad och referenslista. Times New Roman radavstånd 1,5 storlek 11. Arbetet skrivs i APA se Mondosida. Sista inlämningsdag 20/2 kl i er inlämningsmapp på Mondo. Skicka också den skriftliga uppgiften till en tilldelad läsare som bestäms av kursansvarig. Bifoga även projektskissen. Vid seminariet den 21/2 ska varje student ha läst någons arbete, presentera detta och ge kort respons. Varje arbete behandlas ca. 15 minuter. Alla skriftliga uppgifter som ni lämnar i er inlämningsmapp på Mondo måste vara i wordformat. Detta eftersom vi använder plagieringssystemet Urkund som endast fungerar med word. 9

10 Delkurs II, Praktik, 7,5 hp Kursansvarig: Peter Sundebrant Delkursen behandlar. - praktiskt drama/teaterarbete i barn- eller ungdomsgrupp - observation, dokumentation och analys av verksamheten utifrån teoretiska perspektiv på inkludering och normkritik. Kursens arbetssätt Kursen ges på helfart och är till största del förlagd ute på praktikplats. Studenten ansvarar själv för att skaffa en arbetsplats och en handledare för sin praktik som ska godkännas av kursansvarig. Kursansvarig tar kontakt med arbetsplatsen innan praktikperioden och gör en avstämning ang. förväntningar. Vid två tillfällen träffas hela kursgruppen tillsammans med lärare, se schema i TimeEdit. Kurskommunikation sker på lärplattformen Mondo. Läraren har ansvar för att utrusta Mondo med relevanta dokument och resurser som behövs för kursen. Under rubriken Filsamling på kurssidan på Mondo (HVDK05) finns de uppgifter som anger kursens ramar och villkor; kursplan, litteraturlista, kurshandledning, kursmoment och kriterier för examination. Här finns också vissa texter i kursen. Vi lärare kommunicerar främst via Mondo men också via er student-epost, varför det är viktigt att denna är aktiv och fungerande. Kursansvarig och undervisande lärare är Peter Sundebrant. Innehåll för praktik Praktiken är en undervisningsplats. Under praktikperioden ingår studenten i arbetsplatsens organisation och genomför relevanta uppgifter. Arbetstiden ska vara minst 15 timmar per vecka. Undervisning sker i form av handledning på praktikplatsen och genom seminarier på institutionen. Fokus för praktikperioden är inkludering, normkritik och ledarskap. Studenten genomför, utifrån egen vald litteratur på dessa områden, observation, dokumentation och analys av verksamhet/undervisning på praktikplatsen. Planering för denna studie stäms av med kursledaren under praktikperiodens första vecka. Studenten ska också självständigt leda pass vid minst fem tillfällen. Vid den muntliga examinationen beskriver studenten sin praktikperiod samt vad som synliggjorts i studien. Ytterligare riktlinjer ges vid kursstart. Kriterier för val av praktikplats Praktiken ska i möjligaste mån svara mot studentens intresse och inriktning. Praktiken bör vara inom den verksamhet som kandidatprogrammet riktar sig mot: kulturskola, studieförbund, skola, teater, museum etc. Den pedagog eller ledare som studenten främst följer ska ha en utbildning inom drama/teater och varit verksam i minst 3 år. 10

11 Förväntningar på praktikplats Praktikplatsen förväntas erbjuda studenten en ansvarig handledare. Handledaren ansvarar för att studenten får delta i verksamheten och även pröva eget ledarskap. Handledaren ansvarar också för att fylla i handledarrapport (separat dokument). Arbetsplatsen får en skriftlig bekräftelse från kursledning på att den är godkänd som praktikplats. Kursledaren bifogar dokument som praktikplatsen och handledaren kan ha nytta av. Efter praktikperiodens slut lämnar varje handledare en undertecknad blankett till kursledaren vid utbildningsprogrammet. Handledarrapporten innehåller en kortfattad beskrivning av arbetsuppgifterna som studenten huvudsakligen har utfört och de tider studenten varit på plats. Rapporten innebär ett intyg på att studenten har fullgjort sin praktik enligt gällande studieplan. Pa begäran kan studenten fa en kopia av detta intyg. Programledning tillhandahåller mall för handledarrapport (separat dokument). Som student bör du tidigt göra upp en plan med din handledare om vilka grupper du ska leda och när så att du kan genomföra dina examinationsuppgifter. Se text om examination. Förväntat studieresultat Efter genomgången utbildning ska studenten kunna: - planera, genomföra, dokumentera och analysera egen undervisning - analysera undervisningen utifrån teoretiska perspektiv på inkludering och ledarskap Litteratur Studenten väljer i samråd med kursansvarig lärare litteratur om ca. 400 sidor. OBS! Litteraturen ska vara vald till kursstart. Examination Delkurs II examineras genom: - Individuell dokumentation i digital portfölj - Individuell performativ examination - Individuell muntlig examination Examination 1 examineras genom godkänd närvaro om 80% under praktikperioden samt ledning av barn/ungdomsgrupp vid minst fem tillfällen. Närvaro intygas av handledare till kursansvarig senast 29/3 Examination 2, redovisning av digital portfölj som inkluderar observation, dokumentation och analys av undervisning på praktikplatsen. Den digitala portföljen uppdateras veckovis på Mondo under praktikperioden och redovisas muntligt måndag 25/3, Ytterligare riktlinjer för examination ges vid kursstart 11

12 Kandidatprogram i estetiska ämnens didaktik drama/teater Att utveckla estetisk verksamhet, HVDK05. Delkurs 1, Pedagogiskt utvecklingsarbete, 7,5 hp Betygskriterier För betygen E-A gäller att instruktionerna ska följas, att texten ska vara strukturerad och alltigenom förståelig med formalia utan större brister. Huvuddelen av kurslitteraturen ska användas och refereras till på ett korrekt sätt. De fetmarkerade orden i betygskriterierna nedan visar den succesivt ökade kvaliteten som krävs för respektive betyg. Förväntade studieresultat som examineras i den skrifliga och muntliga uppgiften Betyg E - reflektera över utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga ur olika perspektiv - formulera förslag på utveckling av estetisk verksamhet utifrån analys av verksamhet För betyget E ska studenten: - Grundläggande reflektera över utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga - Grundläggande formulera förslag på utveckling av estetisk verksamhet utifrån analys av verksamhet Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Betyg Fx För betyget D ska studenten: - Reflektera över och diskutera utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga - Formulera och diskutera förslag på utveckling av estetisk verksamhet utifrån analys av verksamhet För betyget C ska studenten: - Reflektera över och diskutera utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga på ett nyanserat sätt - Formulera och diskutera förslag på utveckling av estetisk verksamhet på ett nyanserat sätt utifrån analys av verksamhet För betyget B ska studenten: - Reflektera över och diskutera utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga på ett väl genomtänkt och delvis problematiserande sätt - Formulera och diskutera förslag på utveckling av estetisk verksamhet på ett nyanserat, väl genomtänkt och delvis problematiserande sätt utifrån analys av verksamhet För betyget A ska studenten: - Reflektera över och diskutera utveckling av estetisk verksamhet för barn och unga på ett väl genomtänkt och genomgående problematiserande sätt - Formulera och diskutera förslag på utveckling av estetisk verksamhet på ett nyanserat, väl genomtänkt och genomgående problematiserande sätt utifrån analys av verksamhet Studentens examination uppvisar mindre brister i relation till kravet för betyget E Betyg F Studentens examination uppvisar större brister i relation till kravet för betyget E. 12

13 Bedömning av den gestaltande uppgiften: Den gestaltande uppgiften bedöms utifrån hur väl ovanstående kriterier återspeglas i den estetiska gestaltningsformen. Den består av följande dimensioner: gestaltning av estetiska dimensioner som tid, rum, rytm, kontraster gestaltningen som en estetisk helhet i form och innehåll (såsom övergångar, spänning; innehållsmässig sammanhållning och substans) gestaltning av relationen mellan det performativa och publiken som en del av en estetisk kommunikation. Betyg E Betyg D Betyg C Betyg B Betyg A Betyg Fx För betyget E ska studenten visa i sin gestaltning: att alla ovan nämnda dimensioner hänger ihop; de enskilda dimensionerna visar upp grundläggande kunskap om drama-hantverket och bildar en genomtänkt helhet som del av en kommunikation med publiken. För betyget D ska studenten visa i sin gestaltning: att alla dimensioner hänger ihop; de enskilda dimensionerna visar upp utvecklad kunskap om dramahantverket och bildar en genomtänkt helhet som del av en kommunikation med publiken. För betyget C ska studenten visa i sin gestaltning: att alla dimensioner skapar en estetisk helhet; de enskilda dimensionerna visar upp bra kunskap om drama-hantverket och bildar en väl genomtänkt helhet som del av en självständig genomarbetad kommunikation med publiken. För betyget B ska studenten visa i sin gestaltning: att alla dimensioner skapar en estetisk helhet; som enskilda dimensioner är de genomarbetade i detalj och visar upp en mycket bra kunskap om drama-hantverket samt en självständig bearbetning av temat och bildar en genomtänkt helhet som del av en självständig genomarbetad kommunikation med publiken. För betyget A ska studenten visa i sin gestaltning: att alla dimensioner skapar en estetisk helhet; som enskilda dimensioner är de genomarbetade i detalj och visar upp en utmärkt kunskap om drama-hantverket samt en självständig bearbetning av temat och bildar en genomtänkt helhet som del av en kritisk reflekterande och genomarbetad kommunikation med publiken. Studentens examination uppvisar mindre brister i relation till kravet för betyget E Betyg F Studentens examination uppvisar större brister i relation till kravet för betyget E. Bedömningen av respektive examinationsuppgift sammanvägs till ett betyg för delkursen. Examinationsuppgifterna väger in lika mycket i det slutliga betyget på delkursen. 13