Trafikplan för Hässleholms stad Antagen av byggnadsnämnden

Transkript

1 Trafikplan för Hässleholms stad Antagen av byggnadsnämnden

2 Trafikplan för Hässleholms stad har arbetats fram av stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen på uppdrag av byggnadsnämnden. Trafikplanen har arbetats fram under Remissversion arbetades fram av Sweco Society AB på uppdrag av Byggnadsnämnden, Hässleholms kommun. Uppdragsansvarig Sweco: Martin Ullberg Trafikplanerare Sweco: David Edman Arbetsgrupp remissversion Johanna Karlsson, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret (projektledare) Gertrud Richter, planchef, stadsbyggnadskontoret Stina Janzon, trafikingenjör, tekniska förvaltningen Joakim Axelsson, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret Anette Moberg, miljöinspektör, miljökontoret Antagandehandling av Trafikplan för Hässleholms stad togs fram av Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun Arbetsgrupp Karolina Nilsson, trafikplanerare, stadsbyggnadskontoret (projektledare) Veronica Haagen, trafikingenjör, tekniska förvaltningen Elin Andersson, trafikingenjör, tekniska förvaltningen Anders Svensson, gatuingejör, tekniska förvaltningen Gertrud Richter, planchef, stadsbyggnadskontoret Joakim Axelsson, planarkitekt, stadsbyggnadskontoret Anette Moberg, miljöinspektör, miljökontoret Viktig läsanvisning Trafikplanen har starka samband med Framtidsplan Hässleholms stad, fördjupning av översiktsplanen och därför hänvisas läsare till Framtidsplanen för underlag och bakgrundsfakta. I denna trafikplan redovisas endast det som tillkommit sedan Framtidsplanen antogs i juni Framtidsplanen, fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad (FÖP) är antagen i kommunfullmäktige den 25 juni Trafikstrategier 2030 för Hässleholms kommun Antagen och reviderad av kommunfullmäktige Trafikstrategier Hässleholms kommun - Antagen och reviderad av kommunfullmäktige Foton och kartor Hässleholms kommun, om inget annat anges. Utgiven av Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun xxx 2018 Strategi för ett HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM I SKÅNE Diarienummer: BN Antagen av byggnadsnämnden: För revidering ansvarar: Byggnadsnämnden För uppföljning ansvarar: Byggnadsnämnden 2

3 Innehåll Sammanfattning 6 TRAFIKEN I HÄSSLEHOLMS STAD ÅR här samsas vi! 3 Trafikplanens roll xx Hässleholm år 2030 xx Viktiga lokala underlag till trafikplanen xx Kortfakta Hässleholms stad xx Viktigt för de olika trafikslagen xx SÅHÄR GÖR VI- ÅTGÄRDSPLANERING för hållbarhet Övergripande åtgärdsplanering Påverka resan innan den görs - beteende och normer För en bättre hälsa, jämlikhet och jämställdhet Planering för parkering Gestaltning av gator och offentliga miljöer Minska antalet bullerstörda Samverka mer med fler! Trafiksäkerhet räddar liv Infarten till staden - det första mötet Station och stationsområde Åtgärdsplanering per trafikslag Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Godstrafik Utryckningstrafik GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING Sammanfattande tabell xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx xx 5

4 6

5 TRAFIKEN I HÄSSLEHOLM ÅR 2030 ETT HÅLLBART TRAFIKSYSTEM I detta kapitel sammanfattas de övergripande tankarna och åtgärderna för hur trafiksystemet ska utvecklas till år 2030 för att nå vision, mål och strategier i trafikstrategi. Trafikstrategin antogs av kommunfullmäktige den 25 september

6 Trafikplanens roll Att ta fram strategier och planer handlar om att ha beredskap för framtiden. Framtiden för transportsystemet är under utveckling och innovationer och ny teknik ger oss möjligheter vi inte trott vara möjliga. Jämlikhet och trafiksäkerhet är två viktiga huvudfrågor för att göra transportsystemet tillgängligt för alla och detta ska genomsyra all trafikplanering och fysisk planering i Hässleholms kommun. Det räcker inte med infrastruktur utbyggnad, miljövänligare fordon och fossilfria drivmedel för att uppnå globala, nationella, regionala och lokala mål. Det krävs en annan färdmedelsfördelning och ett brett samarbete mellan många aktörer. Fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad antogs av kommunfullmäktige i juni Här finns beredskap för flera nya bostäder och verksamheter och därmed många invånare, besökare, näringsidkare, kunder med mera. Vi måste erbjuda attraktiva och ansvarsfulla möjligheter att ta sig till arbete/studier, leverera/ta emot gods/varor och besökare ska ha möjligheter att uppleva och njuta av vår stad. De fordonsslag som är minst ytkrävande och belastar miljön minst ska prioriteras högst i stadsplaneringen. För att uppnå vision, mål och strategier i trafikstrategin, samt den färdmedelsfördelning som antagits av Region Skåne samt de målbilder och utbyggnadsstrategier i fördjupningen av översiktsplanen för Hässleholms stad (FÖP) har de sammanfattande åtgärderna på nästa sida föreslagits. TRAFIKSTRATEGI inriktningsplanering Vad ska vi göra för att uppnå en hållbar utveckling i transportsystemet? Vision Mål Strategier Hela kommunen TRAFIKPLAN åtgärdsplanering Hur ska vi uppnå en hållbar utveckling i transportsystemet? Vem gör vad? När ska det göras? Åtgärdsprogram för att göra rätt saker så att visioner och mål nås PROJEKT genomförandeplanering Tidplaner Verksamhetsplaner Prioriteringar Projekteringar Åtgärderna genomförs Aktuella platser Trafikstrategier 2030 för Hässleholms kommun Antagen och reviderad av kommunfullmäktige Hässleholms stad Trafikstrategier Hässleholms kommun - Antagen och reviderad av kommunfullmäktige

7 Hässleholm år 2030 Hässleholms kommun ska uppnå färdmedelsfördelningen* till år 2030 genom att:...alltid se till helheten och i alla åtgärder och projekt alltid utgå från trafikstrategi och trafikplan...tillföra organisationen kompetens inom beteendepåverkan och normförändring (mobility management)...skapa vackra gaturum och offentliga miljöer...prova ny teknik och digitala lösningar...samverka mer med fler - internt och externt...utveckla station och stationsområde till en centralstation med höga kvaliteter. Bytespunkt, mötesplats, nod, centrum...prioritera åtgärder som bidrar till ett hållbart och jämlikt resande...prioritera drift- och underhållsarbetet till de hållbara transportmedlen...öka framkomlighet för cykel, gående och kollektivtrafik samtidigt som skillnaden mellan framkomlighet och tillgänglighet måste tydliggöras...minska störningar från buller och utsläpp... rena och fördröja dagvatten från gator/vägar/ parkeringar för att minska mängden föro reningar i våra sjöar och vattendrag och för att minska risken för översvämningar * Färdmedelsfördelningen är antagen av Region Skåne 2017 Gång 11% Gång 9% Cykel 8% Tåg 7% Buss 4% Annat 3% Bil 69% Cykel 19% Tåg 13% Buss 15% Bil 42% Gång Cykel Tåg År 2013 Färdmedelsfördelning Hässleholms stad År 2030 Färdmedelsfördelning Hässleholms stad Buss Bil 9

8 Viktiga lokala underlag TRAFIKSTRATEGIER 2030 Trafikstrategier antogs av kommunfullmäktige den 25 september Här finns vision, mål och strategier för trafiksystemet i Hässleholms kommun. Visionen för trafiksystemet i Hässleholms kommun är att det aktivt ska bidra till en hållbar utveckling, attraktivitet och konkurrenskraft. Det är tillgängligt, säkert, tryggt och anpassat för människan. I Hässleholms kommun har alla möjlighet att utvecklas på ett sätt som främjar både invånare och omgivning, likaväl som ekonomi. Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och tillgänglighet i den fysiska miljön ska öka. Strategier Möjliggör för hållbar resor Hållbart för människan Hållbart för miljön Hållbart för ekonomin Skapa ett jämlikt trafiksystem Framkomlighet för barn, gamla och funktionsnedsatta prioriteras Tillämpa fyrstegsprincipen 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät 3. Begränsade utbyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnationer Tillämpa färdmedelsprioritering Vid trafikinsatser ska behoven för respektive trafikslag beaktas. Av särskild betydelse är säker heten och framkomligheten för oskyddade trafikanter. Trafikstrategier 2030 för Hässleholms kommun Antagen och reviderad av kommunfullmäktige Trafikstrategier Hässleholms kommun - Antagen och reviderad av kommunfullmäktige FRAMTIDSPLAN HÄSSLEHOLMS STAD Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad antogs av kommunfullmäktige den 25 juni Här finns vision, mål och strategier för stadens utveckling på lång sikt. Trafikplanen har arbetats fram parallellt med FÖP och är därför tätt sammankopplad med samtliga underlag som redovisas i FÖP-handlingen. Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommu nikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 10

9 1 PBL MB Viktiga regionala och nationella underlag STRATEGI FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM I SKÅNE 2050 Tydliggör vägval, mål och prioriteringar för en långsiktig planering av transportsystemet i Skåne. Hur transportsystemet utvecklas i Skåne är av största betydelse för hur vi ska uppnå globala, nationella och regionala mål. För att kunna möta framtidens utmaningar och nå uppsatta mål kommer det att krävas en annan färdmedelsfördelning än idag. Revideras vart fjärde år, inför ny planomgång av nationell och regional transportplan. Strategi för ett HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM I SKÅNE 2050 REGIONAL TRANSPORTINFRASTRUKTURPLAN Den regionala infrastrukturplanen (RTI-plan) styr hur statens pengar för infrastruktur används på den regionala infrastrukturen. Region Skåne upprättar planen på uppdrag från regeringen och med en ekonomisk ram som angetts av regeringen. Planen är tolvårig och revideras vart fjärde år. Under hösten/vintern 2018 kommer en ny plan att antas av regionfullmäktige. NATIONELL TRANSPORTPLAN En långsiktig ekonomisk planering av det samlade transportsystemet för väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Tas fram av Trafikverket, med uppdrag från regeringen. Planen är tolvårig och revideras vart fjärde år. I maj 2018 fattade regeringen beslut om en ny nationell transportplan. Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden är beslutad av riksdagen och uppgår till 622,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 100 miljarder kronor jämfört med befintlig plan. För Hässleholms kommun innebär detta bland annat att fyra spår mellan Hässleholm och Lund ska påbörjas under planperioden. TRANSPORTPOLITISKA MÅL Det övergripande nationella transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för invånarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om att förtydliga det övergripande målet i två jämbördiga mål. Dels ett funktionsmål som berör tillgänglighet, dels ett hänsynsmål som berör säkerhet, miljö och hälsa. Målen är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målsättningarna ska även vara ett stöd och inspiration för regional och kommunal planering. DET KLIMATPOLITISKA RAMVERKET Riksdagen beslutade sommaren 2017 att införa ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål, klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Lagen gäller från 1 januari Klimatlagen lagfäster att klimatpolitiken ska utgå från klimatmålen och hur arbetet ska skötas. Varje år ska en klimatredovisning finnas med i budgetpropositionen och vart fjärde år ska en handlingsplan redovisas med bland annat redovisning av hur klimatmålen ska uppnås. Nya klimatmål finns till 2030, 2040 och Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Sveriges totala utsläpp ska vara netto noll till år Utsläpp för icke-handlande sektorn ska minska med 63% till år 2030 och 75% till år AGENDA 2030 OCH GLOBALA MÅLEN Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. De syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor samt säkerställa skydd för planeten och naturresurserna. Målen är odelbara och balanserar ekonomisk, sociala och miljömässiga hållbarhet. Sverige ska vara ledande i genomförandet. 11

10 Trafikarbete är det totala antalet kilometer som fordon förflyttas Kortfakta Hässleholms stad Transportarbete är totala antalet kilometer som människor eller gods fraktats 12 BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH PLANERINGS- BEREDSKAP Hässleholms stad är en av Skåne nordosts största städer och är en viktig knutpunkt med järnväg i fem riktningar och två riksvägar. Utöver järnvägen präglades staden under cirka 100 år av militär verksamhet med två regementsområden, T4 och P2. Hässleholm har goda framtidsutsikter enligt senaste småföretagarbarometern från Sedan 2014 har den sammanslagda konjunkturindikatorn stigit för småföretagen i Skåne nordost. Den största svårigheten är att hitta rätt personal. Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv som den 4:e minst sårbara av Skånes 33 kommuner avseende företagande, arbetsmarknad och beroendet av enskilda större företag (2016) BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH PLANERINGS- BEREDSKAP personer i Hässleholm (2017) 2,19 personer per hushåll 50,4% män, 49,6% kvinnor (kommunen) ,6 procent befolkningstillvhäxt per år till nya invånare ( personer ) 1150 bostäder till år 2030 Sverigeförhandlingen 4000 nya bostäder till år 2030 (se mer i Framtidsplan Hässleholms stad, s.13) PENDLING inpendling utpendling bor och arbetar i kommunen Personer som använder bil som sitt huvudsakliga färdmedel väger i genomsnitt 4 kilo mer än de som cyklar enligt en ny studie. UTMANINGAR Hässleholm har liksom alla kommuner utmaningar. Fysisk planering är ett av många verktyg för att hantera utmaningarna och för att fortsätta utveckla staden och kommunen. Hälsa Ökande ekonomiska klyftor Stillasittande Psykisk ohälsa Matvanor Jämställdhet Tillit och socialt kapital Ålder och utbildning Ökande andel äldre - mindre försörjningskraft Lägre utbildningsnivå än riksgenomsnitt Hållbarhet Klimatförändringar (anpassning och förebyggande) Att klara fysisk tillväxt på ett hållbart sätt och Ökat behov av samverkan med omvärlden Attityder/normer Stadens roll i regionen Identitet Attraktionskraft BILINNEHAV Hässleholm Skåne Sverige PROGNOSER FÖR RESANDET HÄSSLEHOLM CENTRAL 542 bilar per 1000 invånare 477 bilar per 1000 invånare 480 bilar per 1000 invånare (SCB, Fordonsstatistik 2017, hitta-statistik/statistik-efter-amne/transporter-och-kommunikationer/vagtrafik/fordonsstatistik/) År resenärer dagligen År resenärer dagligen År resenärer dagligen (=Lund C 2017) Prognosen avser endast Region Skånes egen trafik och inkluderar inte framtida höghastighetståg.

11 Växjö Halmstad Kalmar Hässleholm Karlskrona Helsingborg Kristianstad Köpenhamn Lund Malmö STADSBUSS I HÄSSLEHOLM Resandet med stadsbuss minskade något mellan , som förklaras av ombyggnaden i centrum och är en naturlig minskning. Redan i augusti 2018 kunde en ökning ses igen. Ungefär hälften av alla resor som görs, är med start- och målpunkt i Centrum och Trebackalånggatan. Under 2018 genomförs även några justeringar i stadsbussnätet, för att förbättra de linjer och delar av linjer där resandet är högt. På längre sikt kommer stadsbusstrafiken att ses över och förändras ytterligare för bättre förutsättningar och mer resande. TRENDER OCH TENDENSER I SVERIGE Urbaniseringen fortsätter men landsbygden växer också i vissa delar Yngre minskar sin bilanvändning Äldre ökar sin bilanvändning Hälsovinsterna skulle öka om fler cyklade, gick och åkte kollektivt då det har tydliga samband (se PASTA-projektet, EU-finansierad forskningsstudie som pågick mellan , SAMMANFATTNING AV BETYDELSE FÖR TRANSPORTSYSTEMET: Hälsa, rörelse och jämlikhet/jämställdhet - vi behöver använda transportsystemet till arbete, studier, skola med mera. Vi behöver mötas mer. Vi behöver samsas mer om ytorna Förtätning är inriktningen för stadsbyggandet - vi behöver samsas om ytorna och transportsystemet Utbildningsmöjligheter inom staden och goda kollektivtrafikmöjligheter för att ta del av regionens och södra Sveriges utbud av utbildningar Klimatförändringarna måste hanteras Ljudmiljön i staden ska vara god Luften i Hässleholm ska fortsätta vara god Närheten till naturen får inte byggas bort av infrastrutktur eller bebyggelse - framförallt inte de större sammanhängande områdena i närheten av staden Näringslivets behov av att rekrytera rätt personal - kollektivtrafik och stationsnära arbetsplatser 13

12 Viktigt för de olika trafikslagen Vi är beroende av transportsystemet - för att bo, jobba, hälsa på vänner/släkt, frakta varor/råvaror med mera. Transportsystemet kostar många miljarder varje år och i synnerhet när vi tittar på de samhällsekonomiska kostnaderna. Urbaniseringen pågår och förtätningen av städerna ett faktum. För att alla ska få plats och på ett rättvist sätt erbjudas möjligheter i staden behöver vi använda transportsystemet mer effektivt och vi behöver samsas mer om ytorna. Ytorna behöver samutnyttjas i högre grad - till flera olika funktioner. Trafikverket arbetar med de statliga vägnätet, tillsammans med regioner och kommuner. Region Skåne har satt upp mål för färdmedelsfördelningen till år 2030, som innefattar Hässleholms kommun. Färdmedelsfördelningen ska uppnås till år Vi behöver tänka efter mer vid val av färdmedel beroende på ärende och behov. Det är en frihet att kunna välja och ett ansvar att välja när vi har möjlighet. Helhetstänkande och hållbarhet - socialt, miljömässigt och ekonomiskt - är ledord för arbetet med trafikfrågorna i en kommun. För att samsas och för att vi ska kunna bli fler i Hässleholms stad och kommun behöver bland annat utrymmet öka för gående, cyklister och kollektivtrafik medan biltrafiken behöver effektiviseras. För att skapa en god stadsmiljö är det av stor vikt att gaturummens gestaltning och funktion stämmer överens med gatan och områdets karaktär, skyltad hastighet och det beteende som önskas. Då blir gaturummen självinstruerande för trafikanterna och skapar förutsättningar för ett bra samspel mellan trafikanterna. 14

13 GÅNGTRAFIK närhet tillgänglighet minska barriäreffekter/omväg attraktivt tryggt god standard/kvalitet på bredd, beläggning, underhåll, snöröjning prioriterade i centrala staden finmaskigt nät tänk på att varje resa börjar eller slutar med att man går CYKLTRAFIK gent snabbt enkelt, överskådligt attraktivt finmaskigt minska barriäreffekter/omväg prioriterade i korsningspunkter med bilnätet särskilt i pendlingsstråk särskilt viktigt ur hälsoperspektiv vägvisning fler barn och unga ska kunna cykla till skolan och fritidsaktiviteter Schematisk bild gång Schematisk bild cykel med parkering (cirklar) KOLLEKTIVTRAFIK lätt att förstå systemet gen linjedragning prioriterad i korsningar med biltrafik tät bebyggelse prioriteras att trafikeras smidiga byten mellan tåg-buss eller buss-buss, buss-gång, buss-cykel med flera kombinationer punktlighet viktigt underhållet viktigt tåg/höghastighetståg utvidgar regionen och möjligheter till jobb attraktiva bytespunkter trygghet BILTRAFIK lätt att hitta parkering med större parkerings anläggningar, p-ledsystem tillgänglighet lägre hastigheter i staden - särskilt i korsnings punkter med gående, cyklister och kollektivtrafik måste effektiviseras så att alla får plats i staden på lika villkor har stora möjligheter till fri rörlighet över stora ytor Schematisk bild kollektivtrafik Schematisk bild biltrafik med parkeringsanläggningar (cirklar) 15

14 16

15 SÅHÄR GÖR VI ÅTGÄRDSPLANERING FÖR ETT HÅLLBART TRAFIKSYSTEM I detta kapitel sammanfattas hur trafiksystemet ska utvecklas och vilka åtgärder som behöver göras för att nå vision, mål och strategier enligt framtagen trafikstrategi såväl internt inom Hässleholms kommun, som externt i region, länsstyrelse, nationellt med mera. 17

16 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Påverka resan innan den görs - beteende och normer BETEENDE OCH NORMER Hässleholms kommun ska inom 5 år:...analysera resvaneundersökningen (2018) och anpassa insatser till de behov som bedöms störst utifrån måluppfyllelse i trafikstrategierna...tillföra organisationen kompetens inom beteendepåverkan och normförändring (mobility management)...undersöka och testa möjligheterna att implementera transport som tjänst (MaaS=mobility as a service) för nya och eller befintliga bostäder...ta fram en årsplan/ett program för mobility management i Hässleholms kommun med aktiviteter som ska utföras varje år...genomföra beteende och normpåverkande aktiviteter i samband med samtliga ombyggnader av större karaktär...genomföra minst tre beteende- och normpåverkansaktiviteter per år i för att öka andelen resor till fots...genomföra minst tre beteende- och normpåverkansaktiviteter per år i för att öka andelen resor med cykel...genomföra minst två aktiviteter per år för att öka andelen kollektivtrafik...genomföra minst tre aktiviteter per år för att minska andelen biltrafik MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Forskning visar att en kombination av fysiska åtgärder/förbättringar samt beteendepåverkan får bäst genomslag ( ). Hässleholms kommun arbetar inte alls med beteende- och normpåverkan idag och behöver därför utveckla detta. Forskning visar att olika åldersgrupper reser olika. Exempelvis har yngre generationer lättare att ta till sig digitalisering och delningsekonomi och om strukturer skapas som kan innebära stora förändringar på många plan i samhället. Alla kan göra lite. Om alla vanebilister ställer bilen en dag per vecka innebär en minskning av trafiken med 20% - vilket skulle innebära att Kristianstadsvägen skulle minska från fordon per dygn till 9600 per dygn. Detta kan uppmuntras med kampanjer. Gå, cykla eller åk kollektivt när du kan, ta bilen när du måste... Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 18

17 km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun VAD HAR BETEENDE OCH NORMER MED TRAFIK ATT GÖRA? Människan skapar sig vanor och rutiner för att klara vardagen så smidigt och enkelt som möjligt. Ibland utan att reflektera särskilt mycket. När omvärlden förändras tar det ganska lång tid för oss människor att anpassa oss. Av den anledningen behöver vi förberedas, ges bilder och försöka sätta oss in i kommande förändringar. Det är här Mobility management (MM) kommer in. Mobility managementåtgärder gör störst nytta i kombination med andra åtgärder - att en byggherre inte behöver bygga ett kostsamt parkeringshus utan istället erbjuda hyresgästerna gratis medlemsskap i bilpool och årligen redovisa bilinnehavet bland hyresgästerna. Mobility management är ett samlingsnamn för åtgärder som syftar till att påverka resebeteenden och transporter och är ett komplement till mer traditionell trafikplanering. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Mobility management (MM) handlar exempelvis om att: påverka resan innan den startar marknadsföra förbättringar/förändringar utbildning/föreläsningar företagsbesök Resvaneundersökningen för 2018 har ta fram gröna resplaner just avslutats och resultatet kommer kommunen till del under början av Detta resultatet behöver analyseras och användas i fortsatt trafikplanering. Reduktion av bilresande vid olika typer av åtgärder. (Trivector, utbildning parkering för en attraktiv stad, april 2018) Ett exempel som Skånetrafiken jobbar med är att skicka ut ett jojokort som räcker för resor i två veckor med Skånetrafikens bussar och tåg. Ett annat exempel är kampanjen Malmö stad jobbade med under lång tid - inga löjliga bilresor som syftade till att tänka efter innan man körde bilen alltför korta sträckor. 19

18 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING För en bättre hälsa, jämlikhet och jämställdhet HÄLSA, JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET Hässleholms kommun ska inom 5 år:...införa rutiner för att vinterväghålla gång- och cykelvägarna först...redovisa samhällsekonomiska kalkyler för minst tre ombyggnadsprojekt...identifiera och åtgärda brister i gång- och cykelvägnätet kring samtliga skolors närområde...identifiera och åtgärda minst tre områden där belysning och andra trygghetsskapande åtgärder förbättrar möjligheten att cykla och gå kvällstid...identifiera och stärk viktiga platser där många männisor har möjlighet att mötas i vardagen oavsett färdmedel och ärende MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Rutiner och vardagsbehov signalerar tydligt prio ri ter ingar. Att snöröja gång- och cykelvägnätet först visar att Hässleholms kommun visar allvar i att gång- och cykeltrafiken är viktig. Statistik och resultat är viktiga uppföljningsverktyg. Att redovisa samhällsekonomiska kalkyler och resultat blir allt vanligare och dessa resonemang måste synliggöras mer. En kostnad i en ände kan generera enorma besparingar samhällsekonomiskt. Det finns tydliga samband med motion och minskning av hjärt- och kärlsjukdomar. Forskning visar gång på gång att om det skapas goda vanor i låg ålder, bibehålls dessa längre upp i åldrarna. Skapar vi en gång- och cykelvänlig miljö, utökas möjligheterna att våra barn självständigt kan ta sig själva. Platser för möten mellan människor har stor betydelse för att uppnå socialt hållbara samhällen. När vi möter samma personer flera gånger känner vi oss mer bekväma och därför behövs platser som skapar dessa möten. Exempelvis kan en busshållplats bli en sådan plats, passagen i mataffären där alla går in och ut, eller kanske lekplatsen där en gångväg till stationen passerar. Platser som är i en mänsklig skala, innehåller grönska, något att titta på etc. gynnar särskilt detta. Cyklister väger i snitt 4 kg mindre än vanebilister... Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 20

19 Ett demokratiskt gaturum är inte en gata där alla trafikslag får lika mycket plats, utan där det är lika tillgängligt, attraktivt och tryggt att välja att gå och cykla som att köra bil. (Region Skåne, Planera för människor, s. 30) Jämlik tillgänglighet innebär att alla ska ha samma möjligheter att ta sig runt oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning eller socioekonomiskt bakgrund. Särskild hänsyn behöver tas tyill de utsatta grupperna som är barn, äldre och funktionshindrade. (Region Skåne, Planera för människor, s. 29). När vi planerar för jämlika, demokratiska gaturum har vi också möjligheten att fler uppnår en bättre hälsa eftersom man då vill och vågar röra sig mer obehindrat med färdsätt som gynnar hälsan - det vill säga till fots eller med cykel. Det ger stora samhällsekonomiska vinster i form av ökad livslängd, mindre risk för sjukdomar, bättre miljö och fler möten mellan människor. Planera för tydliga gränser mellan privat, halvprivat, halvoffentligt och offentligt för att människorna ska känna tydligt ägarskap om vem och var man tillhör. Samtidigt är det viktigt att det blir gradvisa övergångar mellan de olika utrymmena så att möten mellan människor uppstår. Se illustration nedan. Blandade funktioner i bebyggelsen skapar trygghet över dygnet genom att människor rör sig över olika tider. Att försöka leda människor till stråk för att befolka dessa ger positiva fördelar av att fler rör sig där - även när det är mindre flöden. Alla trafikanter är fotgängare under någon del av sin resa. För att gå krävs varken ekonomiska investeringar eller utbildning. För att cykla och åka kollektivt krävs däremot något mer. Cyklande behöver både tillgång till en cykel och kunskap om trafikregler. Kollektiv- trafikresenärer behöver tillgång till lite mer pengar än gående. För transport med bil krävs både en stor investering (för att köpa fordonet), rätt ålder och en utbildning i form av ett körkort vilket begränsar andelen medborgare som kan förflytta sig på det sättet. I dagens situation är detta även en genusfråga då män både äger bil och kör bil i betydligt större utsträckning än kvinnor vilket innebär att mäns tillgänglighet till staden generellt är större än kvinnors. Totalt sett är det en mycket större andel invånare som kan gå och cykla jämfört med andelen som har tillgång till och kör bil. Placeringen och möjligheten att självständigt röra sig till och från skolan har stor betydelse för barns utveckling, självständighet och hälsa. Är det ett system av trygga och trafiksäkra gång- och cykelvägar har både föräldrar och barn större möjligheter att ta sig till fots eller med cykel till skolan. Idag är många närmiljöer till skolan väldigt trafikerade av biltrafik vid skolstart på morgonen. En stor studie omfattande personer i 7 europeiska städer visar tydliga samband mellan minskad risk för allvarliga sjukdomar och för tidig död och 150 minuters fysisk aktivitet per vecka. Studien visade att cyklister väger i snitt 4 kg mindre än vanebilister och att aktiv mobilitet (att gå eller cykla) bidrar till högre nivå av fysisk aktivitet. Studien visade även att samhället i stort påverkas positivt av att bilresorna minskar - exempelvis färre olyckor och minskade luftföroreningar Om Örebro (som var den svenska deltagande staden) skulle nå sina färdmedelsmål skulle det spara 1, 75 miljarder per år, framförallt på grund av den fysisk aktivitet, men även mindre trafikolyckor och luftföroreningar Illustration av graderna av offentligt till privat. (Region Skåne, Planera för människor, s. 23) 21

20 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Planera för parkering PARKERING Parkering är en förutsättning för en fungerande stad och en av de främsta frågorna att arbeta vidare med... Hässleholms kommun ska inom 5 år:...ta fram en parkeringsstrategi och parkeringsplan som innehåller flexibla parkeringsnormer för bil och cykel samt vara underlag till nedanstående punkter...ta fram och inför p-ledsystem...utred och besluta om nya parkeringszoner och parkeringstaxor...bygga minst två parkeringshus i kanten av centrumkvarteren i likhet med principskiss. Parkeringshusen ska byggas multifunktionellt...skapa fler cykelparkeringar vid målpunkter...utreda möjligheterna till parkeringsbolag...utreda platser och reglering samt bygga ut pendlarparkeringar...bygga ut minst en väderskyddad, väl upplyst och låsbar cykelparkering på respektive sida av stationen...uppmuntra samutnyttjande av parkeringsplatser Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. 22 MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Bilparkering är en förutsättning för en fungerande stad, men kräver stora ytor, kostar mycket att ordna och driva, påverkar möjligheterna till ett hållbart resnde och kan diskuteras i evigheter då det berör många på olika sätt. Frågan är stor och kräver större utredning och brett poltiskt stöd och arbete, av vilken anledning det föreslås att parkeringsstrategi och -plan ska tas fram. I Hässleholm ska det vara enkelt att hitta parkering för bil och cykel och förslaget om att bygga fyra större parkeringshus i centrums fyra hörn. I kombination med ett p-ledsystem skulle söktrafiken minska och som bilist leds man rätt direkt, tid som bilisten kan lägga på sitt ärende och kanske istället gynna näringslivet genom den där extra fikan eller något extra inköp. Parkering är det mest kraftfulla styrmedel kommunen har ansvar för och parkeringspolitiken påverkar färdmedelsval, tillgänglighet och stadens karaktär. Att bygga cykelparkering som är väderskyddat, väl upplyst och låsbart gynnar cykelanvändningen då det ger en extra säkerhet och komfort för cyklisten. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Pendlarparkeringar är en service som gör resan med kollektivrafik bekvämare. Med den omfattande landsbygd som finns är Rusta staden för ett förändrat klimat detta en viktig aspekt för Hässleholm. Kap 4 Parkering 13 I en detaljplan får kommunen bestämma 1. de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossni till 8 kap. 9 första stycket 4, 2. placeringen och utformningen av parkeringsplatser, och

21 Teckenförklaring Pendlarparkering Möjlig placering för parkeringshus Huvudvägnät Riksvägar FÖP-avgränsning km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun Generellt sett finns ingen brist på parkeringsplatser men det finns upplevda brister vid Norra Station. Det är ofta fullbelagt på parkeringsplatserna närmast stationen men att det finns parkeringar med platser lediga inom rimligt gångavstånd från målpunkten. Det bedöms också svårt att hitta de bilplatser som finns i de centrala delarna av Hässleholm, trots att det finns ett system för vägvisning till parkeringshus. Enligt plan- och bygglagen är det fastighetsägaren som bär ansvaret för att anordna parkering till sin fastighet. I remissversionen till denna trafikplan föreslogs en parkeringsnorm som var högre än dagens 0,7 per lägenhet i flerfamiljshus. Med förslag om att ta fram parkeringsstrategi bör denna fortsätta gälla tills ny parkeringsnorm är antagen. Möjlighet till reducering av parkeringsnormen bör uppmuntras och möjliggöras om exploatören arbetar och visar på åtgärder som uppmuntrar till hållbart resande. Till dess att parkeingsnorm är fastställd ligger det på exploatörens ansvar att föreslå lämpliga åtgärder. Denna typ av åtgärder kan vara medlemskap Lagstöd, PBL kap 2 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, i bilpool, att det finns tillgång till lastcyklar och/eller lådcyklar för utlåning inom fastigheten, etc. Hässleholms kommun har idag en generell reglering med datumparkering. Generella zonregleringar av denna typ är svåra för många trafikanter eftersom det kan vara långt till skyltens placering och att man därmed hunnit glömma en gällande regleringen. På villagator bör parkering vara tillåten på båda sidor av gatan där bredden tillåter detta. För att parkering ska fungera på lokalgator bör fritt mått vara minst 3,5 och helst 4 meter, vilket innebär ett gaturum på 5,5 meter. Städdagar, vilket innebär att parkering är förbjuden första måndagen i månaden kl eller motsvarande bör bara användas om det verkligen finns behov. Regleringen är lätt för trafikanter att missa och för att bibehålla respekten behöver regleringen vara kopplad till en aktivitet. Kostnadsexempel Malmö stad Markparkering P-hus Garage Kostnad inkl drift och markvärde Kunden betalar kr/plats i anläggningskostnad kr/plats i anläggningskostnad kr/plats i anläggningskostnad 240- >2500 kr/mån kr/månad ng som behövs med hänsyn 23

22 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Vackra gator och offentliga miljöer VACKRA GATOR OCH OFFENTLIGA MILJÖER Vackra gaturum är självinstruerande, ger bättre regelefterlevnad och genererar fler människor i rörelse... Hässleholms kommun ska inom 5 år:...ta fram ett program för infarterna till staden för att säkerställa helhetsperspektiv, tidsplaner, prioritering, budget, gestaltning och uttryck. Synka prioritering med pågående och kommande planprocesser...använda arkitektkompetens vid nybyggnad och ombyggnad av gator och offentliga platser...gestalta och bygg om Magasinsgatan, Första och Andra Avenyen, i centrum, Österåsgatan och Stattenavägen på Stattena, Trebackalånggatan på Ljungdala...bygg om och säkerställ rening och fördröjning av dagvatten i stråk där gatorna idag och på sikt är särskilt belastade vid översvämning enligt karta. Exempelvis Österåsgatan och Vankivavägen/Hovdalavägen...använda dagvatten som en resurs i gestaltningen av gator, vägar och offentliga rum i staden...utreda möjligheterna och omfattningen av att åtgärda infarterna till staden via järnvägen inklusive omkringliggande miljöer. Påbörja omgestaltning i den mån det är möjligt MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Människans sinnen är anpassade för en hastighet på cirka 5 km/h. Vackra, omsorgsfullt utformade miljöer med hög detaljrikedom får oss lugna och skapar harmoni. Torftiga, kala, otrygga miljöer skapar en försiktighet och rädsla hos oss. Människor gillar att titta på människor. Sedan slutet av 60-talet har Jan Gehl, arbetat med stadsutveckling utifrån den mänskliga skalan och de behov vi har. Han utgår i sitt arbete ifrån 12 kvalitetskriterier som, när de finns på plats, skapar attraktiva befolkade offentliga rum. Sedan slutet av 60-talet har han drivit och uppmuntrat städer att utforma miljöerna för de mänskliga sinnenas stimulans och med sin stadsplaneringsidé lyckats få flera städer att skapa gågator, ytor för människor där man trivs, uppehåller sig och njuter. Vackra gaturum som har en skala och detaljrikedom som är anpassad till anvisad hastighet ger en bättre regelefterlevnad. Plan och bygglagen, kap 2 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 24

23 Första Avenyen maj 2013 Fotograf Johan Funke Första Avenyen september 2018 Foto Hässleholms kommun 25

24 Hantverkaregatan Kaptensgatan Brunnsgatan Kungsgatan Teckenförklaring Nygatan Historiskt gatunät ICA Kvantum Avenyer Drottninggatan Huvudgator Bakgator Norra Station Magasinsgatan Eckenfördeparken Kulturhus Järnvägsgatan Stortorget Första Avenyen Andra Avenyen Hembygdsparken Vänhems vårdcentral Viaduktgatan Tingsrätt Tingshusgatan Tredje Avenyen/Kristianstadsvägen Paradiset Netto Vattugatan Södra stambanan Frykholmsgatan Skånebanan Goodtemplaregatan Gallerian Polishus Östergatan Nytorget Vallgatan Stadsparken Skolgatan Stadshus Tekniska skolan Kyrka Kyrkskolan Kyrkogatan Stobygatan Åkaregatan Viktoriagatan Torsgatan Röingegatan Järnvägsstation Församlingshem Ehrenborgsplan Nyköbingsparken I maj 2018 tog riksdagen beslut om ett nytt nationellt mål för arkitektur-, form- och designpolitiken. Avsikten med förslaget är att arkitektur, form och design ska prägla flera politikområden och bidra till bra miljöer för människor att leva i. Det kan handla om att bygga hållbart och estetiskt i stället för med kortsiktiga ekonomiska lösningar eller att offentliga miljöer utformas för att vara tillgängliga för alla. Boverket får ett samlat nationellt ansvar för området arkitektur och gestaltad livsmiljö. Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Doktorns backe Kartan visar uppdelning av gatutyper enligt Edelsvärds stadsplan JÄRNVÄGSSTAD - GARNISONSSTAD - INDUSTRISTAD - FOLKHEMSSTAD - NUTID Hässleholm är en järnvägsstad och historian har präglat stadens form. Stadsplanen som Edelsvärd ritade, innehållande Avenyer, huvudgator och sekundärgator. Detta kan med fördel förstärkas ytterligare. Identiteten som järnvägsknut och stad är viktig att vårda och utveckla. I kartan ovan kan urskiljas vilken tidsepok områdena är utbyggda, även detta av betydelse för stadens utveckling. Läs mer i FÖP Hässleholm, där både stadskaraktärer och avsnittet kulturmiljö är viktiga i sammanhanget. VACKRA GATURUM GER BÄTTRE REGELEFTERLEVNAD Miljöer som är vackra och tydliga i sin utformning, har vi människor en tendens att bry oss om och vilja anpassa oss. För gaturummet gäller här att vackra, omsorgsfullt utformade gaturum ger en bättre regelefterlevnad - att gatan talar för sig själv. I princip behövs inga skyltar och hastighetsangivelser, gatan gör att man oavsett färdmedel rör sig som man ska. I en stad som ständigt förändras är detta förstås inte alltid helt lätt, men att ha detta i åtanke när vi utformar våra fysiska miljöer är viktigt. Torftiga, kala gaturum skapar istället höga hastigheter på bilarna, mindre tendenser att vilja samsas i trafiken och på sikt en sämre hälsa. KLASSIFICERING AV GATUNÄTET Den så kallade Livsrumsmodellen kan användas för att klassificera och tydliggöra ur stadens trafik fördelar sig utifrån vilken hänsyn till invånarnas olika anspråk. Klassificeringen för Hässleholms stad är från 2012 och utfördes av Trivector. Några av gatorna har sedan dess blivit ombyggda. Det finns egentligen tre olika offentliga rum samt två mellanrum enligt livsrumsmodellen: Frirum Lekande barnens, fotgängarnas och cyklisternas område. I princip inga bilar. Parker, torg, gågator, gång- och cykelvägar. Integrerat frirum Fotgängare och cyklister prioriterade, motorfordon begränsad tillgänglighet men stor hänsyn till oskyddade trafikanter. Mjuktrafikrum Där det är en blandning av olika transportslag - gående, cyklister, bilister. Här finns en bred variation av prioritering mellan de olika färdmedlen Integrerat transportrum Fotgängare och cyklister kan röra sig här, men utan större anspråk på att korsa gatan eller längre vistelse Transportrum Gator och vägar som enbart är till för biltrafikens behov, där biltrafiken samlas/kanaliseras. Trafikleder med mer än 70 km/h I Hässleholm är många gator klassificerade som transportrum och integrerat transportrum, vilket visar att biltrafiken har hög prioritet. För att uppnå trafikstrategierna kommer fler gator gestaltas om och utformas för en mer delad yta där trafikanterna samsas mer och därmed kommer att klassificeras som till integrerade frirum eller mjuktrafikrum. 26

25 Teckenförklaring Kartan visar tidsepok för områdenas utbyggnad.(från FÖP Hässleholm) 27

26 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Minska antalet bullerstörda I Hässleholm kan du bo i en stad och ändå ha natur och tystnad inpå knuten... BULLER Hässleholms kommun ska inom 5 år:...anta en hastighetsplan för staden - för ökad trafiksäkerhet och minskad buller problematik...kartlägga buller från trafiken...ta fram ett åtgärdsprogram för buller MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Hastigheten har stor betydelse för bullernivåerna. Idag är kraven höga på att bullerberäkningar ska ligga under riktvärdena. Det finns tydliga samband mellan hälsa och buller, exempelvis finns det tydliga samband mellan ökad frekvens av hjärt- och kärlsjukdomar hos de som bor i bullerutsatta miljöer. Trots att vi inte vaknar, märker kroppen av buller och vi får högre puls, blodtryck och andning - det blir ett stresspåslag i kroppen. Framförallt är det bullernivåerna nattetid som är skadliga. Så mycket som nästan 2 miljoner människor i Sverige utsätts för buller mer än 55 db. Hörselskada, störd sömn, tinnitus, diabetes. hjärt- kärlsjukdomar är exempel på hälsoeffekter som kan uppstå.ungefär 8% är störda av buller. Barn är särskilt känsliga för buller, eftersom de dels har en snabb utveckling under kort tid och därmed kan mer skadas under kort tid. Därtill sover de mer och sömnen behövs för att växa och utvecklas - blir sömnen störd tillgodogör de inte sig den lika bra. Förändringarna som gjordes i förordningen 2017 (Förordning (2017:359), har inte konsekvensbedömts. Det innebär att vi inte kommer att egentligen veta effekterna av denna förändring förrän om många år. Grundläggande fakta om buller: En fördubbling eller halvering av trafikmängd erna ger en förändring av bullernivån på 3dB. Det är lite mer än vad örat klarar att höra skillnad på. Vegetation dämpar inte buller såvida det inte står väldigt tätt med trädstammar. Däremot påverkar den visuella avskärmningen som fiktiv bullerdämpning. Beräkningar ger bättre resultat än mätningar då modellerna väger in mer och därmed en något sämre miljö än mätningar skulle ge. Vid låga hastigheter dominerar ljudet från motor (ca km/h för bil, km/h för tunga fordon) och avgassystem, medan bullret från däck och vägbana tar över vid högre hastigheter. Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 28

27 Förslag till hastighetsplan för Hässleholms tätort (Hässleholms kommun). INFRASTRUKTURPROPOSITIONEN 1996/97:53 I infrastrukturpropositionen angavs att nedanstående riktvärden normalt inte bör överskridas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riktvärdena angavs som långsiktiga mål. 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid åtgärd i järnväg eller annan spåranläggning gäller riktvärdet för buller utomhus 55 db(a) ekvivalentnivå vid uteplats och 60 db(a) ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt. FÖRORDNING (2015:216) OCH FÖRORDNING (2017:359) OM TRAFIKBULLER VID BOSTADS- BYGGNADER Buller från spårtrafik och vägar 3 Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). Plan och bygglagen, kap 2 5 Vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, 6 a Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader 1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och 2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller. 29

28 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Samverka mer med fler! Strategiskt och långsiktigt arbete måste till för att bibehålla och utveckla Hässleholm SAMVERKA Hässleholms kommun ska inom 5 år:...utveckla samtliga nivåer av infrastruktur- och trafikplaneringen internt genom samarbete och tydlig ansvarsfördelning. Arbeta fram metoder och rutiner för att få ombyggnader/utbyggnad av infrastruktur bättre synkade med exploateringsområden...utveckla former för att regelbundet samverka rmed Trafikverket förvaltningsövergripande...samverka inom trepartsamarbetet med Skånetrafiken för fortsatta förbättringar och utveckling inom kollektivtrafiken för invånare i Hässleholms kommun...samverka och kommunicera mer med Hesslecity och näringslivet...använda GIS (geografiska informationssystem) mer inom trafikplaneringen. Befintliga och kommande underlag och ombyggnader behöver synliggöras i karta. Det kan även utvecklas metoder och teknik för dialog och interaktivt deltagande för invånare...söka mer och fler bidrag och finansieringsstöd till utredningar, projektering och åtgärder...samverka fortlöpande med region, stat, forskningen och i andra forum för att kontinuerligt fylla på kompetens, kunskap och inspiration Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Samverkan och samarbete är nödvändigt för att uppnå de mål en kommun har att arbeta för. Både lokala, regionala, nationella och globala mål. Samverkan internt behöver förstärkas för att ännu bättre koppla samman långsiktiga fysiska förändringar med förändringar som sker just nu. Att synkronisera processer och projekt för de olika nämnderna och förvaltningarna förbättrar för invånarna och ska därför prioriteras. Samverkan är också en effektivitetsparameter. Fler behöver inte göra samma sak - processerna är optimerade och arbetet flyter på bättre med en bra samverkan. Det finns etablerade samverkansforum och vi behöver utveckla andra. Exempelvis har Hässleholms kommun etablerade regelbundna samverkansforum med Skånetrafiken, medan det med Trafikverket behöver förstärkas och utvecklas. Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 30

29 Trafiksystemet är till för att lösa människors behov av att röra sig mellan boende, arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Detta ska alla människor kunna göra oavsett färdmedel, på ett trafiksäkert, tryggt och tillgängligt sätt. TRAFIKVERKET TRANSPORTSTYRELSEN REGION SKÅNE INVÅNARE HÄSSLEHOLMS KOMMUN BOVERKET LÄNSSTYRELSEN GIS - GEOGRAFISKA INFORMATIONSSYSTEM MÖJLIGGÖR OCH FÖRTYDLIGAR BUDSKAPEN, FAKTA OCH UTVECKLING SKÅNETRAFIKEN 31

30 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Trafiksäkerhet räddar liv TRAFIKSÄKERHET Hässleholms kommun ska inom 5 år:...göra ett trafiksäkerhetsbokslut varje år för tydligare uppföljning och prioritering...redovisa samhällsekonomiska kalkyler för minst tre ombyggnadsprojekt...anta en hastighetsplan för staden - för ökad trafiksäkerhet och minskad bullerproblematik...åtgärda minst två platser eller stråk med trafiksäkerhetsproblem för oskyddade trafikanter per år. Följ upp i trafiksäkerhetsbokslut MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Trafiksäkerhet är en av de första aspekterna som brukar komma upp vid diskussioner kring trafik i en stad. Sverige är rankat som ett av de bästa länderna i världen på trafiksäkerhetsarbete.trafikolyckor är ett av världens största hälsoproblem och årligen dör cirka 1,25 miljoner människor i trafiken i världen. Olyckorna medför inte bara förluster för familj och vänner utan är också en samhällsekonomiskt stor kostnad för skador och medicinsk vård. Hastighet för motortrafik är den enskilt viktigaste aspekten vad gäller att minska antalet olyckor och konsekvenser av olyckor. Se även krockvåldskurvan på nästa sida. Att förbättra trafiksäkerheten höjer välmåendet hos invånarna. Utifrån nuvarande färdmedelsfördelning och klassning av gatunätet enligt Livsrumsmodellen - se sidan 27 - är det angeläget att trafiksäkerhetsarbetet prioriteras högre. Utdrag ur STRADA för olyckor mellan (Swedish Traffic Accident Data Acquistition, som är ett system att ta ur statistik både från polis och sjukhusrapporterade olyckor) visar att det inträffat 17 dödsolyckor i Hässleholms kommun. Snittet per kommun är 4,5 dödsolyckor. I staden var antalet dödsfall 3 inom den angivna tidsperioden. Singelolyckor för fotgängare och cyklister kan relateras till drift- och underhållsarbetet av gång- och cykelvägar, då olyckorna ofta beror på löst grus, ojämnheter eller halka. Genom att upprätthålla en god standard på gång- och cykelnätet ökas trafiksäkerheten. 63 % av olyckorna med inblandade fotgängare och/eller cyklister har skett inom tättbebyggt område under 5 årsperioden Hässleholm sparar pengar för hela samhälllet genom att prioritera trafiksäkerhetsarbetet Vad är ett liv värt? Hur mycket kostar ett livslångt funktionshinder till följd av en trafikskada? Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 32

31 Förslag till hastighetsplan för Hässleholms tätort (Hässleholms kommun). INGEN SKA BEHÖVA DÖ ELLER SKADAS ALLVARLIGT I HÄSSLEHOLM Nollvisionen är ett långsiktigt strategidokument som antogs i riksdagen 1997 med visionen att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Den baseras på att människor gör fel och misstag i trafiken och att olyckor därmed inte går att förhindras helt. Visionen är att förebygga olyckor samt mildra de olyckor som sker så att konsekvenserna av en olycka är av lindrig karaktär. Utöver nollvisionen finns Vägsäkerhetslagen (2010:1362) som även den syftar till att öka trafiksäkerheten i landet. Risk att dödas som fotgängare 100% 80% 60% 40% 20% 0% Redan vid 30 km/h ökar risken att dödas km/h För att effektivisera trafiksäkerhetsarbetet så att nollvisionen kan förverkligas beslutade riksdagen under 2009 om ett etappmål: år 2020 skall högst 220 personer dödas i trafiken i hela landet. Detta innebär att antalet dödade i trafiken skall halveras från 2007 fram till Motsvarande minskning för antalet allvarligt skadade är en minskning med 25 %. Under femårsperioden inträffade det 17 st dödsolyckor i Hässleholms kommun. Under samma period inträffade det totalt st dödsolyckor i hela landet. Uppdelat per kommun betyder det att det i snitt inträffat 4,5 dödsolyckor per kommun, vilket innebär att Hässleholms kommun ligger långt över snittet i Sverige. Inom Hässleholms tätort, som inkluderar Sjörrödsområdet, var antalet dödsolyckor 3 st under den givna tidsperioden. Nedan återfinns ett diagram som visar olycksutvecklingen i Hässleholms kommun sen Den rödprickade linjen visar målet om halvering av antalet dödade i trafiken applicerat på kommunnivå, först från och sedan utifrån den nivån till Den grönprickade linjen visar målen om antalet allvarligt skadade, applicerat på kommunnivå, där målminskningen var 50 % och %. 33

32 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING En stad för alla - tillgänglighet och framkomlighet TILLGÄNGLIGHET OCH FRAMKOMLIGHET Hässleholms kommun ska inom 5 år:...utreda och redovisa olika scenarier för färdmedelsfördelning, prognoser för trafiknätet (cykel, kollektivtrafik och biltrafik) utifrån nolläge, målsättning och planeringsberedskap enligt riktlinjer för bostadsförsörjning...undersöka och utreda näringslivets transporter, transportbehov och tillgänglighet i staden...analysera tillgängligheten i staden på en övergripande nivå för de olika trafikslagen...ta fram och inför p-ledsystem...öka framkomligheten för cyklister utifrån föreslagen klassning av cykelstråken (se kapitel Cykeltrafik)...identifiera och åtgärda minst tre möjliga genvägar/ smitvägar genom de långa kvarteren i centrum...anta och implementera hastighetsplanen och komplettera med fysiska åtgärder i huvudvägnätet för ett bättre flöde för biltrafik Hässleholms kommun ska inom 10 år:...åtgärdat samtliga enkelt avhjälpta hinder i centrum...ha ytterligare en passage för gående och cyklister över/under järnvägen MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Tillgänglighet för alla är en grundläggande funktion i en stad. Att miljöer INTE är tillgängliga utgör en av diskrimineringsgrunderna. På flera ställen i plan- och bygglagen förekommer uppmaningar om att ta hänsyn till alla grupper, tillgänglighet för alla med mera. Tillgänglighet när det gäller trafiksystemet handlar bland annat om trafiksäkerhet, trygghet och möjlighet att ta del av stadens utbud. Framkomlighet handlar mer om att komma fram smidigt utan hinder längs vägen. Restidskvoter är ett sätt att arbeta vidare med tillgängligheten i staden, exempelvis hur lång tid det tar att ta sig från punkt a till centrum med olika färdmedel. Att genomföra kapacitetsberäkningar i korsningar eller för områden är ett bra sätt att se hur tillgänglighet och framkomlighet påverkas. För att uppnå ett jämlikt trafiksystem och möjliggöra för hållbara resor måste framkomlighet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter öka. Biltrafiken behöver möjligen begränsas något avseende framkomlighet, men inte avseende tillgänglighet I Hässleholm samsas vi i trafiken - barn och unga ska ha möjlighet ta sig till skola och fritidsaktiviteter säkert och tryggt Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 34

33 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om vilken lätthet det går att ta sig fram med. Det innebär att det är möjligt att komma fram men inte nödvändigtvis på det snabbaste sättet. Tillgänglighet handlar även om kostnader, komfort, tillförlitlighet, regelbundenhet etc. Bra tillgänglighet för cyklist kan exempelvis vara en cykelpassage över en mindre trafikerad gata (på cykelpassage har cyklisten väjningsplikt gentemot bilist, medan bilisten har väjningsplikt gentemot cyklist på en cykelöverfart. Cykelöverfarten är hastighetsanpassad med ex gupp till 30 km/timme, är relgerad och utmärkt med en vägskylt om cykelöverfart) Begränsad tillgänglighet för oskyddade trafikanter kan exempelvis vara att det saknas hastighetssäkrad övergång/-fart mellan ett bostadsområde och en skola, långa kvarter som ger långa omvägar eller att busshållplatsen saknar ledstråk för synsvaga. Bra tillgänlighet för bil kan exempelvis vara en gångfartsgata vid en viktig målpunkt - det går att komma fram men saktare. Begränsad tillgänglighet för bilist kan exempelvis vara enkelriktning, gata där det endast går att köra vissa tider eller där det finns farthinder för att förhindra för höga hastigheter etc. Möjligheten att nå målpunkter har i viss mån begränsats. Framkomlighet Framkomlighet handlar om hur prioriterat det är att komma fram med det färdmedel som avses, utan att hindras av exempelvis korsande trafik eller begränsad sikt. Fördröjningen kan mätas i en korsning eller längs en sträcka och är ett mått på framkomligheten lokalt Bra framkomlighet för cyklist kan exempelvis vara ett gång- och cykelstråk där korsningspunkter med bil är få och de som finns är hastighetssäkrade (cykelöverfarter). Begränsad framkomlighet för cyklist kan exempelvis vara avbrott i gång- och cykelvägen som genererar omvägar eller många stopp, svängar eller liknande. För att nå en god framkomlighet kan man i trafikmiljön jobba med färre stopp för cyklister och speciellt där cyklisten behöver kliva av cykeln mha exempelvis stålarmar vid trafiksignaler, ta bort cykelfållor och andra avsiktliga hinder (dessa kan behövas i de fall då sikten faktiskt är obefintlig eller i en kraftigt lutande backe för cyklister i kombination med extrem dålig sikt). Bra framkomlighet för bilist kan exempelvis vara en gata där det går att hålla den skyltade hastigheten hela vägen, utan hinder eller där oskyddade trafikanter passerar. Begränsad framkomlighet för bilist kan exempelvis vara smala gatusektioner, hastighetssäkrade farthinder, trafikljus. Övergångsställe utan hastighetsdämpande åtgärd är enbart en framkomlighetsåtgärd för fotgängare, ingen trafiksäkerhetshöjande åtgärd, liksom trafikljus. Det sker väsentligt fler trafikolyckor med!! skadade oskyddade på ett övergångsställe än på andra platser där dessa passerar körbanan. Plan och bygglagen, kap 2!! 3 Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 6 Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och... Boverket har både byggregler (BBR) och föreskrifter/allmänna råd (BFS 2011:5 ALM2) om tillgänglighet. BBR gäller för kvartersmark och BFS för allmänna platser. Trafikplanen är inriktad på allmänna platser. När man anlägger allmänna platser eller områden för andra anläggningar än byggnader ska de göras tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. OCH ett trafikljus är en framkomlighetsåtgärd som är säker så länge som trafikreglerna följs. Vid det tillfälle som någon kör mot rött, vanligtvis utan att ha sänkt hastigheten, och det inträffar en olycka blir skadepåföljden desto allvarligare KAPACITET FÖR BIL Kapaciteten för trafiksystemet ska anpassas till framtidens färdmedelsmål, med uppföljningar av trafikmängder och färdmedelsandelar genom trafikmätningar och resvaneundersökningar. En övergripande kapacitetsberäkning har påbörjats för huvudvägnätet i Hässleholm. Resultatet ska användas för att bedöma eventuella åtgärder i trafiksystemet. Exempelvis kan hastighetssänkningar i vissa fall ge resultatet att framkomligheten blir bättre och biltrafiken flyter på bättre. 35

34 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Infarten till staden - det första mötet INFARTER Hässleholms kommun ska inom 5 år:...ta fram ett program för infarterna till staden för att säkerställa helhetsperspektiv, tidsplaner, prioritering, budget, trafiksäkerhet, gestaltning och att den mänskliga skalan priorieteras. Synka prioritering med pågående och kommande planprocesser...utreda möjligheterna och omfattningen av att åtgärda infarterna till staden via järnvägen inklusive omkringliggande miljöer...gestalta om och påbörja åtgärder längs infarterna till staden via järnvägen inklusive omkringliggande miljöer Hässleholms kommun ska inom 10 år:...gestalta och bygga om infarter enligt det program om ska tas fram MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Infarterna till staden har stor betydelse för att visa vad det är för typ av stad man anländer till hur välkomnad man känner sig, vilka färdmedel som är prioriterade. Oavsett vilket färdmedel är vår hjärna anpassad för att gå och för 5 km/h. Det som av flest uppfattas som välkomnande är låga hastigheter, hög detaljrikedom, grönska/blommor, behaglig ljussättning, vackra siktlinjer, förstärkt belysning på vackra byggnader och en sammanhängande tydlig skyltning. För stadens infarter gäller också att även det som INTE ingår i den allmänna platsmarken påverkar upplevelsen, vilket innebär att krav i detaljplan etc behöver vara högre än på andra platser i staden. Infarterna via järnvägen behöver synliggöras mer och ses över. Här kommer tusentals besökare varje vecka och ännu fler i framtiden med Region Skånes prognoser på resenärer år 2035 (se även nästa uppslag om Hässleholm C). Liksom det övergripande åtgärderna på sidan 9 påtalar, behöver alla åtgärder utgå från ett helhetsperspektiv - så även infarterna. För att säkerställa helhetstänket och en samhörighet i estetik och funktion ska ett program för infarterna arbetas fram. Tänk så många besökare Hässleholm har varje dag längs järnvägen - vad ser dom och vad minns dom av mötet? Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 36

35 Teckenförklaring Infart Järnväg FOP-avgransning km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun Pågatåg 37

36 ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDSPLANERING Hässleholm C- knutpunkt & mötesplats CENTRALSTATION OCH STATIONSOMRÅDE Hässleholms kommun ska inom 5 år:...formulera, uttrycka och synliggöra vad vi som kommun vill med Hässleholm C och stationsområde...förbered internt med utredningar, samtal, kunskapshöjande insatser för att möta en ny generation järnväg (NGJ, det som tidigare kallades höghastighetsjärnväg)...genomföra de kortsiktiga åtgärderna från utvärdering (Trafikutredning för stationsområdet, Tyrens, maj 2018)...arbeta fram och påbörja åtgärder enligt den avsiktsförklaring som arbetas fram tillsammans med Jernhusen, Region Skåne, Skånetrafiken och Trafikverket. Fortsätt seda att kontinuerligt arbeta vidare för en mer välfungerande och attraktiv station där man vill vara, passera och kan känna sig trygg...utreda möjligheterna och omfattningen av att åtgärda infarterna till staden via järnvägen Hässleholms kommun ska inom 10 år:...genomföra förändringar med station och stationsområde i samarbete med berörda aktörer...gestalta om och påbörja åtgärder längs infarterna till staden via järnvägen...ha ytterligare en passage för gående och cyklister över/under järnvägen Hemmablinda? Det är lätt att som hässleholmare underskatta vår centralstations värde av knutpunkt och mötesplats - här har vi mer att jobba vidare med! Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering...elektrifiera industrispåret i Läreda...genomföra de långsiktiga åtgärderna från utvärdering (Trafikutredning för stationsområdet, Tyrens, maj 2018) MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Hässleholm är en viktig knutpunkt i norra Skåne, där järnvägen går ut i fem riktningar. Enligt både visionen för kommunen och den FÖP (Fördjupning av översiktsplanen för Hässleholms stad) som antogs i juni 2018 ska Hässleholm fortsätta utvecklas som knutpunkt och mötesplats. Därför behöver ovanstående åtgärder genomföras. Ombyggnaden av Första Avenyen och Järnvägsgatan har snart varit klart i ett år. Etapp 2 vidare mot kyrkan och senare även Stortorget behöver en utveckling. Detta behövs även på västra sidan där planprogram för Västra Centrum nyligen antogs av byggnadsnämnden. Angöringen till stationen från västra sidan behöver ett lyft, oavsett vilket färdmedel man anländer med. Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 38

37 I tekniska nämnden har beslut tagits om att utreda en koppling mellan Magasinsgatan och Viaduktgatan, trygghetsskapande åtgärder samt att tunneln vid Tingshusgatan nyligen renoverats. Under 2018 har ett arbete påbörjats för att komma överens om vilka åtgärder som ska prioriteras på kort, medellång och lång sikt. Aktörerna som ingår i detta arbete är Jernhusen, Region Skåne, Skånetrafiken, Trafikverket och Hässleholms kommun. Tidigare har en åtgärdsvalsstudie genomförts i två delar, av parterna för utveckling av Hässleholm C i ett resenärsperspektiv Huvudsyftet var att utreda hur tillgängligheten till plattformar på Hässleholm C kan öka. Avsiktsförklaringens syfte är att parterna ska samverka för goda helhetslösningar i genomförande av åtgärder på Hässleholm C i ett resenärsperspektiv, på kort, medellång och lång sikt.. Vidare är syftet att ta fram principiell fördelning av finansiering, av ansvar för genomförande och former för fortsatt samarbete mellan parterna. Målet är att resandet via Hässleholm C ska vara tilltalande, tryggt och hållbart med god tillgänglighet i ett Hela resan-perspektiv, i ett attraktivt stationsnära område. Stationen ska utvecklas för att på ett bra sätt kunna ta hand om ökningen av resenärer. Region Skånes prognos för resande (från FÖP, s. 62) År 2017 År 2020 År resenärer per dag resenärer per dag resenärer per dag (inkluderar INTE ny generation järnväg - höghastighetsjärnvägen) Utreda och detaljplanelägga koppling mellan Viaduktgatan och Magsinsgatan Drottninggatan Viaduktgatan Tunneln mellan Tingshusgatan och Drottninggatan är nyligen renoverad och belyst Trygghetsskapande åtgärder under 2019 Tingshusgatan Nytorget Hässleholm Central Stortorget Fler kopplingar över/under järnvägen Kristianstadsvägen Magasinsgatan Järnvägsgatan Vattugatan Frykholmsgatan Fisktorget Andra Avenyen 39 Goodtemplaregatan Östergatan Vallgatan Skolgatan Kyrkgatan

38 ÅTGÄRDSPLANERING PER TRAFIKSLAG Gångtrafik GÅNGTRAFIK Hässleholms kommun ska inom 5 år:...årligen mäta antalet gångtrafikanter både i centrum och på övriga strategiska punkter...identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder (lagkrav)...identifiera och skapa platser för uppehållande, stråk och slingor i staden och ut i naturen...utreda och besluta om läge för passage för gående och cyklister över/under järnvägen - i samverkan med Jernhusen, Trafikverket och Skånetrafiken...identifiera och åtgärda minst tre möjliga genvägar/ smitvägar genom de långa kvarteren i centrum...utreda och genomföra minst två skyltade slingor i staden Hässleholms kommun ska inom 10 år:...ha ytterligare en passage för gående och cyklister över/under järnvägen Oavsett färdmedel är människans sinnen anpassade efter en hastighet på 5 km/h Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Alla har nytta av ett välfungerande och sammanhängande gångtrafiksystem eftersom alla är gångtrafikanter åtminstone en del av resan. Fotgängare är en del av stadslivet - människor söker sig till människor. Är skalan mänsklig och med en hög detaljrikedom trivs gångtrafikanter ännu bättre och ger ett rikare stadsliv. Smitvägar och genvägar som ändå känns trygga och är väl belysta gör gångtrafiknätet mer attraktivt. Ett finmaskigt nät utan Cykel 8% Tåg 7% Buss 4% Gång 9% Annat 3% Bil 69% Cykel 19% Gång 11% Tåg 13% Buss 15% Bil 42% Färdmedelsfördelning år 2013 Färdmedelsfördelning år 2030 Annat Gång Cykel Tåg Buss Bil Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 40

39 vinter sommar n Fisktorget Antal person rörelser n gata n atan gata n Vallg atan rgat a Öste plare Kyrk g an dtem Goo sgat adsv ägen ianst Fryk h Vatt ug atan atan n olm 2148 Aven ye Först a Andr a 2000 Aven ye 1128 Krist an 3042 asin sgat Stortorget Järn vägs g atan Kyrk g gata n n n rgat a Öste dtem plare gata an sgat adsv ägen Hässleholm Central Nytorget Antal person rörelser n Skol ianst M10a9g Aven ye Vallg atan Krist Goo olm Fryk h Vatt ug atan atan Järn vägs g n an Aven ye Fisktorget Andr a usgat Först a Tings h Mag Stortorget Nytorget an Hässleholm Central asin sgat an usgat 2424 Tings h 2424 ingga tan Skol 0 o St n a at yg ob t S Drottn 2 Drottn ingga tan Viaduktgatan n ta ga by 184 Viaduktgatan Stadslivsundersökning enligt metod från Gehl, genomförd år 2011 (Hässleholms kommun). återvändsgränder är viktigt i centrala delarna. För att planera för ytterligare åtgärder i Hässleholm behöver mötening av gångtrafikanterna göras med regelbundenhet. Ovanstående kartbilder är resultatet av stadslivsundersökningen som genomfördes i centrum år Då var fortfarande Första Avenyen mellan Järnvägsgatan och Frykholmsgatan öppen för bil- och busstrafik. Att identifiera och åtgärda enkelt avhjälpta hinder är ett lagkrav sedan år 2004 och ett arbete man aldrig blir riktigt klar med, men ytterligare kraftansträngning behövs för att göra Hässleholm tillgängligt för fler.? Omsorgen om detaljer stimulerar. Attraktivt och rekreativt på dagtid, men mindre attraktivt kvällstid Vad skulle det innebära för samhället och individen om vi lät bli att köra bil till träningar, gym och andra platser där vi motionerar och istället förstärkte motionsmöjligheterna nära bostäderna? 41

40 ETT GÅNGVÄNLIGT HÄSSLEHOLM FÖR ÖKAD FOLKHÄLSA, TRYGGHET OCH ATTRAKTIVITET Ett gångvänligt samhälle karaktäriseras av att det uppfyller de krav som fotgängarna ställer. Eftersom fotgängare är en heterogen grupp innebär det att många olika krav ska uppfyllas och samverka för att skapa den gångvänliga staden. Det finns dock några aspekter som kan identifieras som särskilt viktiga, bland annat täthet, trafik på fotgängarnas villkor och tillgänglighet för alla. Det är viktigt att miljön fotgängare rör sig i är attraktiv eftersom fotgängare tar sig fram långsamt och promenaden i många fall är mer än bara transport som sådan. Som fotgängare tycker många att det är viktigt att slippa stora trafikmängder och passager över hårt trafikerade gator. Dessa faktorer, tillsammans med avståndet, påverkar framkomligheten. En försämrad framkomlighet innebär ofta en förlängd restid där tiden ibland är den avgörande faktorn vid valet av färdsätt. Ett finmaskigt och gent nät av gångbanor är viktigt för att det ska vara attraktivt att promenera för den vill förflytta sig mellan två platser. Mindre trafikmängder och väl utbyggda gångvägar, utan avbrott för att passera vägar med biltrafik, anses vara viktiga faktorer vid motion och rekreation. Motionärer och flanörer värdesätter upplevelserika gångsträckor i attraktiva miljöer. Denna aspekt är viktigt även för de pendlarfotgängare men för dessa är genhet och framkomlighet viktigare faktorer. Miljöer som upplevs som attraktiva kan vara bilfria områden, gångfartsområden och stråk genom parker. Något som också anses attraktiv är miljöer i mänsklig skala, det vill säga allt för stora likartade ytor bör undvikas. FÖRSTÄRK BÅDE STRÅK OCH PLATSER Att utforma gena och trafiksäkra möjligheter att röra sig till fots på separerade breda gångbanor av hög standard, och med bra skyltning/målning, visar att gångtrafiken har tillträde till ett område och höjer attraktiviteten för gående. Det är också viktigt att gångtrafiknätet är väl upplyst för att skapa tryggare och mer attraktiva miljöer som inbjuder till vistelse. Hundägare är aktiva och behöver rasta sin hund flera gånger per dag. Dessa extra ögon och rörelser i kvarter skapar trygghet. Hundrastgårdar och hundslingor inne i staden har tidigare diskuterats för att förstärka och förbättra för hundägare. Vid utveckling och omvandling av områden i Hässleholm ska alltid gångtrafiken beaktas och underlättas för. Skapar vi stråk och platser för gående, blir miljöerna självinstruerande och sänker automatiskt hastigheten på andra fordonsslag. Ju närmare centrum man kommer desto tydligare ska denna prioritet märkas av. Sommartid är det särsklit värdefullt med träd som kan skugga gång- och cykelvägen. Med klimatförändringar blir skuggiga delar av staden ännu viktigare Mörka platser och platser med bristfällig belysning uppfattas ofta som otrygga och undviks av motionärer och flanörer. Parker kan exempelvis vara ett attraktivt alternativ under dagen men kan, beroende på avsaknad av andra människor och mörker, upplevas som otrygga under natten. Det bör därför finnas alternativa gångvägar i anslutning till parker som bildar ett nät som fungerar även nattetid. Säkerhet och trygghet är viktiga frågor men för att öka andelen gående är det framkomlighet, tillgänglighet och inte minst attraktivitet som är avgörande. Ett gångtrafiknät med viktiga målpunkter och hög kvalitet är viktigt för att göra valet att gå enkelt och självklart. Centrum, skolor och busshållplatser är exempel på extra viktiga målpunkter. I arbetet med att skapa ett bra gångtrafiknät är det också viktigt att ha i åtanke att gångtrafiken är med som del i nästan samtliga resor. 42

41 Teckenförklaring Framtida kopplingar I Posta-Nillas spår Finjasjöleden Gångfartsområde Gågata Torg GC-passager FÖP-avgränsning km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun Natur mitt i stan = livskvalitet och bidrar förutom med ekosystmetjänster även till en närhet till naturen som skapar lugn och större omsorg om naturen!! Tänk vad underbart att Hässsleholm har vandringsleder hela vägen in till stationen - naturen kan inte komma närmre än så! PASSAGER ÖVER/UNDER JÄRNVÄGEN Järnvägen är en viktig tillgång för Hässleholm men utgör samtidigt en barriär för fotgängare. Förslag på nya passager för fotgängare redovisas i ovanstående karta. Centralt vid stationen, en koppling mellan Björklunda och Hassellunden i söder samt en koppling mellan det stora friluftsområdet bakom Hässleholmsgården och västerut mot Finja och till Gäddastorp. Tunneln under järnvägen vid Tingshusgatan har nyligen renoverats med ny målning och belysning. 43

42 ÅTGÄRDSPLANERING PER TRAFIKSLAG Cykeltrafik CYKELTRAFIK Hässleholms kommun ska inom 5 år:...ta fram en cykelplan (där nedanstående punkter ingår)...ta fram en parkeringsstrategi och parkeringsplan som innehåller flexibla parkeringsnormer för bil och cykel...årligen mäta antalet cyklister...sätt upp cykelbarometer...se över planen för drift- och underhåll för gång- och cykelvägar...uppdatera NVDB (nationella vägdatabasen) med kommunens samtliga cykelvägar samt arbeta fram rutin för ajourhållning...se över klassningen av cykelvägnätet...ta fram en skyltplan för att skylta viktiga cykelstråk och cykelvägar...kartlägga och bygga/komplettera trafiksäkra skolvägar för barn och ungdomar...genomföra minst två lära sig cykla -aktiviteter...utreda och besluta om läge för passage för gående och cyklister över/under järnvägen...bygga ut minst ett låsbar/inhägnad cykelparkering på respektive sida av stationen...utreda möjligheten till cykeluthyrningssystem samt platser för parkering...bygga om minst två mindre omfattande punkter i cykelvägnätet per år för att förbättra kvaliteten i cykelvägnätet...bygga om/komplettera gång-/cykelvägar enligt tabell i kapitel Genomförande...ta fram en översiktlig struktur för hur cykeltrafiken ska ledas och prioriteras i centrum Hässleholms kommun ska inom 10 år:...ha ytterligare en passage för gående och cyklister över/under järnvägen Elcyklister får samma dos fysisk aktivitet som vanliga cyklister - genom att de ofta cyklar längre och oftare... Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 44

43 Teckenförklaring 2000 meter 1500 meter 1000 meter 500 meter FÖP-avgränsning km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun!! Cykelöverfart hastighetssäkrad överfart för cykel (och moped klass II) där motorburna fordon har väjningsplikt Cykelpassage markerad passage där cyklist (och moped klass II) har väjningsplikt när de korsar vägen Barn är en av de grupper som har störst behov av ett tryggt och trafiksäkert cykelnät. Ju större barnens räckvidd är, desto mer hälsovinster och frihet. Det fria skolvalet har då mindre betydelse i Hässleholm eftersom hela staden ryms inom lagom cykelavstånd MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Hässleholm har ett relativt bra cykelvägnät. Främst handlar det om att höja kvaliteten på befintligt nät, det vill säga trimma där det brister och komplettera nätet med ett vardagspendlingsnät, samt drift och underhåll. Exempel på detta kan vara att underlätta för cyklister vid trafikljus genom att ljusregleringen känner av när det kommer en cyklist och man därmed slipper hoppa av och trycka för grönt. Eller att se över och tydliggöra vilka cykelvägar som snöröjs först så att det skapar en trygghet hos cykelpendlarna. Med cykel kommer du relativt långt på kort tid - cirka 5 km på min i snitt (hastighet 20 km/h). Cykling är en enkel motionsform som ger jämn belastning utan stötar och mindre förslitning än andra träningsformer. Cykel 8% Tåg 7% Buss 4% Annat Gång 3% 9% Bil 69% Cykel 19% Tåg 13% Gång 11% Annat Buss 15% Färdmedelsfördelning år 2013 Färdmedelsfördelning år 2030 Bil 42% Gång Cykel Tåg Buss Bil Bra förutsättningar för cykling bidrar till ett jämlikt transportsystem och ökar möjligheterna för barn, ungdomar och andra som saknar körkort/tillgång till bil att röra sig självständigt i trafiken. Med andra ord har både individen och samhället mycket att vinna på att fler skulle cykla. Cykelvägnätet behöver vara sammanhängande, säkert, tryggt och fram- 45

44 Teckenförklaring 400 meter Förskola GC-övergångar Cykelnät Framtida kopplingar FÖP-avgränsningar FÖRSKOLA Antal personer 6 mån- 5år inom 400 m radie från förskola km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun Teckenförklaring 1000 meter Grundskola GC-övergångar Cykelnät Framtida kopplingar FÖP-avgränsningar GRUNDSKOLA Antal personer 6-15 år inom 1000 m radie från grundskola km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun 46

45 komligt för att vara attraktivt. Idag är cykelvägnätet väl utbyggt, men det saknas ofta viktiga länkar och nätet är särskilt i utkanten av staden mer av rekreativ karaktär och inte placerad utmed bilvägen. Höjdskillnader påverkar cyklisten och är inte omvägen alltför stor tar de flesta gärna den för att slippa. Cyklister är i dagsläget hänvisade till att cykla i blandtrafik längs flera större/mer trafikerade gator, eftersom cykelbanor saknas. På andra platser finns problem med att cykelbanor plötsligt tar slut. Inne i centrum upplevs det på flera platser som otydligt var det är tillåtet att cykla. Vissa platser/sträckor har även problem med interaktionen mellan gående och cyklister, främst genom smala kombinerade gång- och cykelvägar. Fysisk aktivitet, till exempel i form av cykling, kan motverka ett stort antal sjukdomar såsom hjärtkärlsjukdomar, högt blodtryck, stroke, typ 2-diabetes, tjocktarmscancer, bröstcancer, Parkinson, demens, benskörhet samt milda depressioner och nedstämdhet. En stor studie genomfördes under fyra år i sju europeiska städer, med deltagare som visat på stora samband mellan aktiv mobilitet (gå, cykla) och hälsa. Att cykla eller gå minst 150 minuter per vecka minskar risken för en rad sjukdomar och sjukdomstillstånd med mellan 20-50% (dö för tidigt, alzheimers, tjocktarmscancer, hjärtinfarkt/stroke, depression mm). Studien visade även att cykling på elcykel ger samma dos fysisk aktivitet som vanlig cykling, eftersom elcyklister ofta cyklar längre sträckor. Dessutom skulle det gynna grupper där fysisk aktivitet är särskilt viktigt, exempelvis äldre. Studien visar även att cyklister väger 4 kg mindre än vanebilister - som i sig generellt är mer hälsosamt. Örebro, som var den svenska stad som deltog i studien, skulle spara 1,75 miljarder per år ifall de uppnår sina trafikmål om att gång, cykel och kollektivtrafik står för 60% av resandet istället för nuläget på 46%. Den främsta vinsten är just fysisk aktivitet som innebär dessa enorma värde varje år. WHO, Världshälsoorganisationen har tagit fram ett verktyg, HEAT, där de samhällsekonomiska vinsterna kan beräknas. Trafikverket gör bedömningen att sjukfrånvaron minskar med 15 % per år om man cyklar regelbundet, jämfört med om man sällan eller aldrig cyklar. I Sverige innebär detta att sjukfrånvaron för en person som börjar cykla minskar, från i genomsnitt 8,7 till 7,4 dagar per år. Teckenförklaring 1000 meter Gymnasieskola GC-övergångar Cykelnät Framtida kopplingar FÖP-avgränsningar GYMNASIESKOLA Antal personer år inom 1000 m radie från gymnasieskola km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun 47

46 ÅTGÄRDSPLANERING PER TRAFIKSLAG Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivtrafiken innebär en frihet att välja arbete, studier och bidrar till minskad klimatpåverkan och förbättrad luftkvalitet Hässleholms kommun ska inom 5 år:...formulera, uttrycka och synliggöra vad vi som kommun vill med Hässleholm C och stationsområde...förtydliga, konsekvens- och kostnadsbedöma linjenätsutredningen för stadsbuss tillsammans med Skånetrafiken...utreda en eventuell förlängning av linje 1 ute på Ljungdala för en eventuell koppling till Hässleholm Nord...utreda linjedragning och driftsätta en stadsbusslinje genom Västra Centrum/Norden och ut till underhållsdepån i Kärråkra...lägga upp en plan och en årlig budget för hållplatser (nya och befintliga), tillgänglighetsanpassning och ändringar i kollektivtrafiknätet...ha tätare avgångar/ankomster med tåg till/från stationsorterna inom kommunen Hässleholms kommun ska inom 10 år:...utreda behov och effekter på stadsbuss-, regionbuss, pågatågs- och tågtrafik till följd av ny generation järnväg...genomföra förändringar med station och stationsområde i samarbete med berörda aktörer Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Cykel 8% Tåg 7% Buss 4% Gång 9% Annat 3% Bil 69% Cykel 19% Tåg 13% Gång 11% Buss 15% Färdmedelsfördelning år 2013 Färdmedelsfördelning år 2030 Bil 42% Annat Gång Cykel Tåg Buss Bil Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 48

47 Teckenförklaring Hållplats för Turistbuss Linje 1 Linje 2 Linje 3 Ev förlängning av Linje 1 Regionbuss Utredningsområden ny kollektivtrafik FÖP-avgränsning km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Hässleholm C är en viktig knutpunkt och bytespunkt för buss och tåg. Med en ny generation järnväg (NGJ - nytt namn på tidigare kallat höghastighetsjärnväg) kommer knutpunkten ytterligare att förstärkas och behöva utvecklas. Därav behöver Hässleholms kommun tydligare formulera, uttrycka och synliggöra utvecklingen häromkring. Den linjenätsutredning som tagits fram av Skånetrafiken 2017 behöver ses över. Bland annat behöver en samlad bild över ekonomiska konsekvenser för Hässleholms kommun ses över, men även göra en översyn över Garnisonen, Västra Centrum/Norden och en eventuell koppling till Hässleholm Nord. I tidtabellskiftet i december 2018 har det uppstått en del upprörda känslor för boende på Ljungdala som berörts av omläggningen. Det är dock en stor majoritet av boende på Ljungdala som har lika bra eller bättre tillgång till stadsbuss 1 (Ljungdala-Centrum-Garnisonen) än tidigare. Men som alla förändringar innebär det också försämring i tillgång till stadsbuss på meters avstånd (som är Skånetrafikens mått på god tillgänglighet). Det har dock följts upp statistik och resandet i den delen som får längre till stadsbusshållplats nu har haft väldigt lågt resande under lång tid. Den delen som nu förstärks med ökad turtäthet har istället ett väldigt högt resande. 49

48 ÅTGÄRDSPLANERING PER TRAFIKSLAG Biltrafik Välj bilen när du måste gå, cykla eller åk kollektivt när du kan BILTRAFIK Hässleholms kommun ska inom 5 år:...genomföra kapacitetsberäkningar för både huvudvägnätet, för centrala staden samt fortlöpande vid planerade förändringar avseende bil. Bedöm även framtida trafikmängder utifrån olika scenarier och med exempelvis riktlinjer för bostadsförsörjning som grund...genomför fler mätningar av biltrafik och tung trafik i centrala Hässleholm...bygga minst två parkeringshus i lägen enligt principskiss. De ska byggas multifunktionellt...ta fram och inför p-ledsystem...uppmuntra etablering av bilpooler och fossilfria drivmedel MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Hässleholms kommun har ett stort omland. För att både uppnå en levande stadskärna och en levande landsbygd behöver vi underlätta för transporterna däremellan. Inom överskådlig tid kommer bilberoendet att bestå, men vi måste göra fler och mer ansträngningar för att det sker så hållbart som möjligt. En del av att biltrafiken sker på ett hållbart sätt är att det ska vara lätt att hitta parkering. Därför föreslås att det byggs två parkeringshus så snart det går. Det finns fyra strategiskt valda platser i kanten av centrum - för just parkeringhus. Parkeringshusen ska byggas multifunktionellt för att kunna bidra till stadsmiljön på ett bättre sätt. Kanske kan en livsmedelsbutik placeras i bottenvåningen, eller kanske bostäder ovanpå etc. Gång 9% Cykel 8% Tåg 7% Buss 4% Annat 3% Bil 69% Cykel 19% Tåg 13% Gång 11% Buss 15% Färdmedelsfördelning år 2013 Färdmedelsfördelning år 2030 Bil 42% Annat Gång Cykel Tåg Buss Bil Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat 50

49 Teckenförklaring Pendlarparkering Område där gator eller kopplingar ska studeras vidare Möjlig placering för större parkeringshus Huvudvägnät FÖP-avgränsning km Geodatasamverkan, Lantmäteriet Stadsbyggnadskontoret, Hässleholms kommun I kombination med parkeringshus, behöver ett p-ledsystem införas. Det innebär vägvisning som anger lediga platser. Med fyra parkeringhus i centrums ytterkanter kan bilister från samtliga infarter snabbt nå en parkering och centrum. Det är en stor omställning på gång och det kommer att ta tid. I enlighet med Sverigeförhandlingen har Hässleholm tillsammans med Kristianstad förbundit sig att bygga 7000 bostäder tillsammans, varav ca 3000 i Hässleholms kommun inklusive stationsorterna. I riktlinjer för bostadsförsörjning har tre alternativ redovisats - dels målsättningen fram till 2030 på 3000 bostäder (som innebär en befolkningstillväxt på cirka 0,75 % per år) och dels nollalternativet på 2400 bostäder till år 2030 eller beredskapen för 5000 nya bostäder till år 2030 (som innebär en befolkningsökning på 1,25% per år). Omställningen för Hässleholms stad innebär bland annat att vi blir fler och behöver samsas om ytorna en också en omställning för ett mer hållbart levnadssätt. Vi måste begränsa våra koldioxidutsläpp radikalt och ungefär en tredjedel av våra nuvarande utsläpp kommer från transporter. För detta behöver vi tänka både på lokalisering, struktur och hållbart resande för bästa effekt. Lokalisering Nära kollektivtrafik Nära vardagsservice och rekreation Nära centrum Struktur Gång- och cykelvänligt Tätt (invånare per hektar) Blandade funktioner Attraktivt Hållbart resande Snabb kollektivtrafik Parkering och stödåtgärder (LÄS MER: Region Skånes Planera klimatsmart, s. 15) 51

50 Det är också en viktig aspekt att se över HUR vi reser med bil. Många reser idag är under 5 km, vilket varken är bra för bilen eller miljön. Kallstarter, med mer utsläpp och en bil som inte blir varm och lättare rostar i vissa delar är effekterna på bilen. Miljömässigt släpper bilen ut mest innan den blir varm vilket också det genererar sämre förutsättningar för miljön. Enligt resvaneundersökningen 2013 för Skåne utgördrygt hälften av det totala ANTALET resor på fritiden. I dessa resor ingår inköp, service, fritidsaktiviteter och andra rena fritidsresor ingår. Vi måste därför arbeta både för en smidig arbetspendling med hållbara alternativ och dels med fritidsresandet. Förutom de rent miljömässiga aspekterna finns där ekonomiska och sociala aspekter att beakta vid fortsatt utveckling av transportsystemet. Den infrastruktur som finns är klok att använda ännu mer effektivt och de ytor vi redan tagit i anspråk ska vi fortsätta använda förädla och utveckla. Vi får plats, med goda mått, och om vi lyckas ta sikte på färdmedelsfördelningen enligt Region Skåne - behöver inte ANTALET bilar öka i staden trots befolkningsökning, utan istället kommer fler att gå, cykla och åka kollektivt. Men det kräver medvetet, tålmodigt och långsiktigt arbete. Kapacitetsberäkningar måste göras i högre grad i kombination med åtgärder, såväl fysiska som beteendepåverkansåtgärder. Kapacitetsberäkningar genomlyser vilken framkomlighet, vilket flyt och var det kan uppstå köer i transportsystemet. En översiktlig kapacitetsberäkning har påbörjats för Hässleholms stads huvudvägnät. Dessa måste fördjupas och beräknas vidare på för att klargöra behovet av åtgärder eller justeringar i bilvägnätet. En sänkning av hastigheterna skulle innebära dels att flödet genom staden skulle förbättras och dels skulle fler platser kunna förtätas med anledning av förbättrade ljudmiljöer - platser som idag inte går att bebygga. Infarts- och genomfartsgatorna ska i första hand ska ta hand om biltrafiken, så som Kristianstadsvägen, Stobyvägen, Vankivavägen, Helsingborgsvägen och Hovdalavägen. Dels genom att trafiken aktivt leds på dessa gator och dels genom skyltning och hänvisning. Korsningspunkter med oskyddade trafikanter kan ibland behöva åtgärdas för ökad trafiksäkerhet, men för övrigt ska gatornas gestaltning och uttryck vara så självinstruerande som möjligt. Storskaligt och detaljfattigt gaturum (Örestad, Köpenhamn) Vackert slingrande gaturum i bostadskvarter (Maria Park, Helsingborg) Tight gaturum med grusade kanter för trädplantering och dagvattenhantering (Maria Park, Helsingborg) Tight gaturum med grusade kanter för trädplantering och dagvattenhantering (Maria Park, Helsingborg) 52

51 GATOR VIKTIGA FÖR ATT RENA OCH FÖRDRÖJA DAGVATTEN Flera gator i Hässleholm har särskild betydelse vid skyfall och övervämningar. Det är bland annat Hovdalavägen, Vankivavägen, Helsingborgsvägen, Stobyvägen och Österåsgatan. Det rör sig således främst om infartgator och dessa har delvis byggts om och andra kommer att byggas om framöver. Dagvatten transporteras idag rakt ut i våra sjöar och vattendrag utan rening. Således bidrar det vattnet till att föroreningar hamnar i sjöar och vattendrag. Att ge möjlighet att rena och fördröja dagvattnet skulle således ge stora vinster både för att våra sjöar och vattendrag skulle må bättre men även att det, med rätt utformning, skulle bidra till gaturummet och stadsmiljön på ett trevligt sätt. Visualisering av multifunktionellt parkeringshus (Limhamn, Malmö) MEN SJÄLVKÖRANDE BILAR DÅ? Tekniken med självkörande bilar är under utveckling och i år (2018) har Volvo fått tillåtelse av Transportstyrelsen att testa på större vägar kring Göteborg. Sedan tidigare finns självkörande bussar på prov i Stockholm och Göteborg. Självkörande lastbil testas sedan i höstas hos DB Schenker i Jönköping. Enligt forskningen är det först säkert när samtliga bilar är självkörande - innan dess ska människor som chaufförer och självkörande bilar kombineras i trafikmiljön. Att det kommer att revolutionera bilresandet är nog bara att räkna med. FORDON MED FÖRNYBARA DRIVMEDEL? Hässleholms kommun är positiva till fordon som drivs med förnybara drivmedel. Rådigheten över vad en kommun får och inte får göra är begränsad, men i den mån det är möjligt ska vi vara uppmuntrande och bidra på det sätt som är möjligt. Varje enkilt initiativ får testas för att stödja en riktning mot ett mer hållbart resande. Tight gaturum med grusade kanter för trädplantering och dagvattenhantering (Maria Park, Helsingborg) 53

52 ÅTGÄRDSPLANERING PER TRAFIKSLAG Godstrafik, farligt gods och utryckningstrafik GODSTRAFIK Hässleholms kommun ska inom 5 år:...utreda och besluta om Hässleholm Nords utbyggnadsstart, utbyggnad av stickspår och trafikplats. Samarbeta med berörda aktörer...utreda gods- och varuleveranser i centrala staden - ta höjd för nya innovativa lösningar...utreda möjligheterna för en alternativ avfallshantering i centrum...utreda behov och förutsättningar för att elektrifiera industrispår i Läreda...genomför vägvisning till godsintensiva målpunkter Hässleholms kommun ska inom 10 år:...elektrifiera industrispåret i Läreda UTRYCKNINGSTRAFIK Hässleholms kommun ska inom 5 år:...utreda och besluta om hur räddningstjänstens nya läge av brandstation påverkar behov av justeringar i stadens vägnät...åtgärda brister i framkomlighet för utryckningstrafiken...arbeta gemensamt med förebyggande åtgärder inom trafiksäkerhet En attraktiv stadskärna förutsätter stabila leveranser av gods... Måluppfyllelse - Trafikstrategi Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående mål och strategier att uppfyllas Mål för att uppnå ett hållbart trafiksystem 1. Nollvisionen för trafiksäkerhet ska eftersträvas. Antalet olyckor med personskador är nära noll. 2. Trafiksystemet upplevs som tryggt för alla trafikanter, oavsett färdmedel. 3. Kommunens transportsystem ska utformas så att det bidrar till ökad folkhälsa. Barn, ungdomar, och äldre ska särskilt prioriteras. 4. Resor inom staden sker övervägande genom gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5. Planering av stadens bilparkering bidrar till att skapa ökat utrymme för attraktiva miljöer, gång-, cykel- och kollektivtrafik. 6. Antalet personer som utsätts för störande buller ska minska. 7. Vägvisning för resor och transporter i kommunen upplevs som enkel och tydlig. 8. Gående och cyklisters utrymme och till gänglighet i den fysiska miljön ska öka. Trafikstrategier Möjliggör för hållbara resor Skapa ett jämlikt trafiksystem Tillämpa fyrstegsprincipen Tillämpa färdmedelsprioritering MOTIV FÖR ÅTGÄRDER Näringslivets transporter är beroende av olika saker beroende på vilken typ av verksamhet det är. Ibland är det järnvägsanknytningar, ibland närhet till större riks- och europavägar, ibland hamnar. Hässleholm har även i detta avseendet en strategisk placering i Skåne och södra Sverige - det det finns alla möjligheter att vidareutveckla och förstärka läget. Måluppfyllelse - Fördjupning av översiktsplan för Hässleholms stad Om föreslagna åtgärder till vänster genomförs, bedöms nedanstående målbilder och utbyggnadsstrategi att uppfyllas Målbilder En nationell knutpunkt och tillväxtmotor En ung och urban stad En grön och robust stad Lastbil 58% Sjöfart 25% Tåg 17% Lastbil 40% Tåg 20% Sjöfart 40% Tåg Sjöfart Lastbil Utbyggnadsstrategi Staden ska växa inåt genom förtätning Stärk Hässleholm som nav för kommunikationer och möten Skapa unika och varierade stadsmiljöer Låt naturen ta plats i staden Rusta staden för ett förändrat klimat Trafikfördelning godstrafik år 2006 Trafikfördelning godstrafik år

53 Teckenförklaring Industri- och större verksamheter är idag lokaliserade på Läreda industriområde i östra delen av staden, nära riksväg 23 och 21. Utmed rikväg 21 finns ett större planlagt verksamhetsområde med planerad järnvägsanslutning - Hässleholm Nord. Här finns möjlighet att så småningom placera verksamheter med järnväsgsanknutna verksamheter (bland annat). Inom Läreda industriområde finns idag ett järvägsspår, som bör elektrifieras på sikt. Det finns idag vissa restriktioner för tung trafik i Hässleholm. Regleringen behöver kontinuerligt ses över i samband med att staden utvecklas och att gator byggs om eller när nya områden utvecklas. Exempelvis har det med anledning av ombyggnaden av Första Avenyen och Järnvägsgatan uppstått nya situationer som behöver ses över. Butiker och näringsidkare behöver varor till butikerna och det behöver ske smidigt. Liksom i föregående kapitel om biltrafik pågår en utveckling med självkörande bilar och i Jönköping pågår sedan i höstas tester med självkörande lastbilar. Den öppenheten behöver vi ha i Hässleholm För farligt gods gäller förbud i hela Hässleholm med undantag för industriområdet söder om Stobyvägen och norr om Blekinge kustbanan. I första hand rekommenderas farligt gods att gå på riksvägarna runt Hässleholm. Förbudet och rekommendationerna kan behöva justeras i samband med att utpekade utvecklingsområden får nya funktioner. Utryckningstrafiken har behov av hög tillgänglighet och korta insatstider och är en central samhällsfunktion. Det handlar om brandförsvar, ambulans och polis som har behov av fri väg och god framkomlighet. Utryckningstrafikens behov måste vägas mot en säker trafikmiljö. Huvudgatornas struktur och utformning har stor betydelse för utryckningstrafiken. Det planeras för en ny lokalisering av Hässleholms brandstation. För att klara utryckningstiderna bör lokaliseringen av den blivande stationen vara i anslutning till de utpekade huvudgatorna för biltrafik. På det primära utryckningsnätet bör därför de hastighetssänkande åtgärderna vara så få som möjligt och flacka. Utryckningstid på 10 minuter ska kunna hållas inom tätorten. 55

54 56

55 GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING I detta kapitel sammanfattas de föreslagna åtgärderna i tabellform med ansvarig nämnd och eventuella kommentarer. Uppföljning ska ske årsvis och utifrån tabellen. 57

56 SAMMANFATTANDE TABELL Åtgärder i tabell med förslag till ansvarig nämnd På följande sidor sammanfattas åtgärderna från föregående kapitel i en förenklad tabell med ansvarig nämnd och eventuella kommentare. Denna ska utgöra ett levande underlag och aktivt användas i verksamhetsplanering och årligen följas upp inom miljö- och stadsbyggnadsnämnden, kommunstyrelsen och tekniska nämnden. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden har det samordnande ansvaret. Uppföljning av trafikplanen Uppföljning av tabellen ska ske årsvis i god tid före verksamhetsplanerna beslutas. För bästa resultat samarbetar de ansvariga nämnderna och förvaltningar kontinuerligt. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden sammanställer uppföljningen utifrån övriga nämnders input. Åtgärdernas art hanteras liksom övriga frågor inom nämnd och förvaltning utifrån reglementen och delegationsordning. Samarbetet är fortsatt viktigt. I vissa fall är det utpekat ett samarbete för specifika åtgärder - i andra fall inte. HUVUDANSVARIG NÄMND TN Tekniska nämnden MSN KS Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen 58