Turistdiarré Kolera Tyfoidfeber. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
|
|
- Sofia Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Turistdiarré Kolera Tyfoidfeber Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
2 Turistdiarré (TD) 3 lösa avföringar / dygn + associerade symtom magkramper, tenesmer, illamående, kräkning, feber Ofta 4-5 dagar med 1 dags sängläge Högst incidens i början av resan (1-2 veckor) Postinfektös IBS 3-17%
3 Bakgrund 1/3 insjuknar % (70%) Mild: påverkar ej dagliga aktiviteter Moderat: påverkar dagliga aktiviteter Svår: omöjliggör dagliga aktiviteter (all dysenteri) Kronisk: >2v, 2% Steffen R. JAMA. 2015;313(1):108.
4 Bakgrund Toxinutlöst Virusorsakat Bakterieorsakat Parasitorsakat
5 Turistdiarré Bakteriell genes vanligast ETEC ( 30%) è EAEC è virus (noro, rota) è Salmonella è Campylobacter è Shigella
6 Steffen R. JAMA. 2015;313(1):71-80.
7 Etiologi Varierar med region Steffen R. JAMA. 2015;313(1):71-80.
8 Smittskyddsanmälningar 2017 Antal fall Andel utomlands Campylobacter % Salmonella % Giardia % Cryptosporidier % EHEC % Yersinia % Shigella % E. histolytica 46 78%
9 E. Coli Vattentunna diarréer Inkubationstid ofta runt 12 timmar Hittas mer med nya analysmetoder? ETEC Enterotoxinbildande Värmestabilt toxin (ST) Värmekänsligt toxin (LT)
10 E. coli EAEC Enteroaggregativa Drabbar mer barn EPEC Enteropatogena Barn <2 år EHEC Enterohemorragiska (VeroToxinEC, ShigaToxinEC) <5 år Blodiga diarréer HUS (2-14 dygn)
11 Övriga agens Bakteriell enteriter Campylobacter, Salmonella, Shigella Feber, magsmärtor, blodtillblandning Reaktiv artrit Parasiter Giardia långdragna besvär gasighet och diarré E. histolytica ovanlig, varierande klinik Cryptosporidier varierande klinik, cosmopolit
12 Hygienråd God handhygien Rent vatten Boil it, cook it, peel it or forget it! Upphettad mat som inte stått framme Tvätta/skala frukt och grönsaker
13 Hygienråd Följsamhet ej bevisat ha skyddseffekt Hygien på restaurangkök Svårt att vara följsam i alla lägen Ökad levnadsstandard på resmålet störst orsak till minskad incidens
14 Riskgrupper Yngre resenärer Immunsupprimerade Inflammatorisk tarmsjukdom Stomipatienter Diabetiker Insulin, metformin Små barn Äldre Njursjukdom Hjärt-kärl sjukdom Protonpumpshämmare
15 Vattenrening Buteljerat vatten SIC återfyllda flaskor! Kokning bäst Grovfiltrering/sedimentering Keramiska filter Porstorlek viktig Kan missa virus Mikrofilter, ultrafiltriation, nanofiltration, omvänd osmos
16 Vattenrening Kemisk behandling Jodtabletter Ej till barn, gravida Ej långtidsbruk Ej gravida Försiktighet vid sköldkörtelsjukdom Klorin Giardiacystor kan överleva Ta bort smaken: kolfilter, c-vitamin, askorbinsyra, väteperoxid Filtration + kemisk rening UV bestrålning, silver mm
17 Profylax Probiotika ingen säkerställd evidens Galactooligosaccharide (GOS, Bimuno ) Minskade risken från 38%-23% i en studie och durationen från 4,5 till 2,5 dagar. Annan studie minskade risken för mild TD
18 Profylax Bismuth subsalicylat (BSS) Skyddar >60% mot TD Svart tunga, svart avföring, tinnitus, förstoppning, interakationer 4 dos Ej testat >4v
19 Profylax Antibiotika Kinoloner (ciprofloxacin) Azitromycin Rifaximin (en Rifamycin) absorberas ej, invasiva agens? Kinoloner mkt effektiv profylax Ciprofloxacin >90%
20 Vaccin Dukoral Korsreaktion koleratoxinets B subenhet värmekänsligt ETEC toxin (LT). Skyddseffekt 60 %. Total skyddseffekt mot TD ca 7% Etvax 4 inaktiverade ETEC stammar LT toxoid Pågående fas 1 och 2 studier (Bangladesh, Benin)
21 Vaccin Rotavirus Rotarix, RotaTec Vecka 6-24 alt 6-32 Tidsintervallet begränsar användningen Införs i barnvaccinationsprogrammet
22 Behandling Vätskeersättning!! ORS: 1 liter vatten 6 teskedsmått strösocker (1 teskedsmått = 5 milliliter) ½ teskedsmått salt (½ teskedsmått = 2,5 milliliter) tillägg av mosad banan Zinktillskott till barn Flera fabrikat brustabletter/påsar
23 Behandling Looperamid Vattning diarré utan feber, blod >12 år i Sverige (2-3 års ålder) Antibiotika Kinoloner (ciprofloxacin) Azitromycin Rifaximin (en Rifamycin) absorberas ej Engångsdos alt 3-dagars kur
24 Antibiotika Tidigare mer frikostigt Utbredd antibiotikaresistens Kinolonresistens i Asien Ökad risk för kolonisation med antibiotikaresistenta bakterier (separat föreläsning)
25 Vem skall få antibiotikarecept för turistdiarré? Övervägas vid: Immunsupprimerad resenär? Resenär med inflammatorisk tarmsjukdom? Resenär med diabetes? Resenär med njursvikt? Resa till del av landet långt från sjukvård? Äldre resenär? Små barn? MENTIMETER
26 Kolera Vibrio cholerae Serogrupp O1, O139 Ej korsimmunitet O1: klassisk och El Tor biotyp Båda två serotyper Inaba och Ogawa Många andra serogrupper finns Omgivningsbakterie i sötvattendrag (badsårsfeber)
27 Epidemiologi Indiska halvön tusentals år Sex pandemier , klassiskt biotyp Sjunde pandemin 1961-, O1- El Tor, Indonesien 1992, O139 Indien, Bangladesh
28 Epidemiologi Endemiskt kolera 3 av senaste 5 åren Mest <5 år Epidemiskt Alla åldrar Svårare sjuka Endemiskt i 50 länder ffa Asien och Afrika Haiti 2010
29 Epidemiologi 2,8 miljoner fall/år i endemiska områden dödsfall/år fall/år i epidemier 2500 dödsfall/år Låg socioekonomisk standard Flyktingläger (75% risk) Naturkatastrofer
30 Klinisk bild Inkubationstid timmar fem dagar (2-3 dagar) 1/3-1/100 symtomatisk infektion Värdfaktorer, smittdos, biotyp Vattning diarré utan feber
31 Klinisk bild Svår kolera Diarré och kräkning Stora, snabba vätskeförluster Hypovolemi Elektrolytrubbningar (Na, K, HCO3 - ) Metabol acidos Obehandlat mortalitet 50% Adekvat symtomatisk behandling <1%
32 Patogens och diagnostik Smittas ffa via kontaminerat vatten Tunntarmsmukosa Enterotoxin Toxinproduktion krävs för diagnos Faecesodling Artbestämning och test för toxingener
33 Behandling Vätskebehandling!! Doxyferm till vuxna Azitromycin till barn och gravida
34 Vaccin Tidigare parenterala vaccin varierande skyddseffekt Kolerapatienter uttrycker sekretoriska antikroppar Tre per orala koleravaccin Dukoral Vaxchora Shanchol/mORCVAX/Euvichol
35 Dukoral Avdödat, helcellsvaccin O1 klassisk och El Tor, Ineba, Ogawa Rekombinant B-subenhet av toxinet 2 doser >6 år, 1-6 veckor intervall Booster efter 2 år 3 doser 2-6 år, halv buffertdos Booster efter 6 månader Skyddseffekt 85% första 6 månaderna sedan 60% (>5 år)
36 Dukoral För ETEC indikationen ges booster efter 3 månader Mkt säkert Gravida efter individuell bedömning Säkert >1 års ålder men ej testat effekt Börja om? FASS ny grundserie om >2år/6 mån Även rekommendationen ny grundserie >5år Finns i >50 länder men ej USA
37 Vaxchora Levande, attenuerat O1 klasssisk typ, Ineba Uttrycker en icke patogen form av toxinet Fanns tidigare i flera länder Nu licensierat i USA (2016) 1 dos, 18-64år Skyddseffekt minst 3 månader (mot medel och svår diarré) 80% (tidigare RCT 14%)
38 Shanchol/mORCVAX/Euvichol Avdödat, helcellsvaccin O1 klassisk och El Tor, Ineba, Ogawa O139 2 doser (1 i endemiska områden?) >1-2 år 65% skyddade i medelvärde Booster efter (3)-5år Ej behov av buffert, enklare och billigare
39 Kolera hos resenärer 0-1 fall/år i Sverige 91 reserelaterade fall i USA Ffa från Haititi/Dominikanska republiken Riskuppskattningar 1/ / per månads resa
40 När vaccinera? Förhöjd risk att utsättas för kolera Pågående utbrott (CDC) Arbete inom sjukvård i endemiska länder Arbete på flyktingläger Längre resor under enklare förhållanden i endemiska länder Överväg för riskgrupper Den som önskar????
41 När vaccinera? Orsakar kolera vanlig TD? Missas fall? Mångårig multiplex PCR på faecesprover i Helsingfors Inga fall (personlig kommunikation)
42 Tyfoidfeber Salmonella typhi Febril sjukdom mer än diarrésjukdom Låg smittdos ( 100 bakterier) Faecal-oral, person-person Människan enda reservoaren Mortalitet pre antibiotika 10-20% Från 1990-talet ökad förekomst av multiresistens
43 Tyfoidfeber Salmonella typhi miljoner fall/år dödsfall/år Osäkra siffror Högst incidens i skolåldern Partiell immunitet genom återkommande infektioner Enstaka sjukdomsepisod ger begränsat skydd
44 Klinisk bild Hög feber (39-40 grader) dagar, trötthet, huvudvärk, dålig matlust, hosta kan förekomma initialt Små barn diarré annars inte vanligt (förstoppning) 20% roseoler (rose spots)
45 Klinisk bild Varierande kliniskt förlopp Barn <2 år ofta mild sjukdom Klinik med cerebral påverkan förekommer Inkubationstiden minst dagar Smittsam 5-6 veckor (20 år) Gallblåsa Tarmperforation Blödningar Labsmitta
46 Diagnostik och behandling Upprepade blododlingar Faecesodling positiv i ca 50% Benmärgsodling högst känslighet Ciprofloxacin förstahandsbehandling Amoxicillin, T/S, azitromycin, ceftriaxon
47 Fall i Sverige Flesta fall utomlands Indien, Bangladesh, Mellanöstern Inhemska fallen sekundärfall
48 Polysackaridkapsel, parenterala Vi antigen (Virulens) Typhim Vi (Typherix, TypBar, Shantyph, Typho-Vi, Zerotyph inj, Typhevac inj) Från 2 år
49 Polysackaridkapsel, parenterala Höga antikroppssvar Dock osäkert vad som korrelerar till skydd Skyddseffekt 50-80% Booster efter 3 år, ev tidigare Lite biverkningar Hyporespons? Mindre studerat jfr pneumokock, meningokock Studier som inte visar hyporespons
50 Polysackaridkapsel, parenterala Hepatyrix, Viatim Kombinerade Hepatit A och tyfoidvaccin >16 år Liknande data som för individuella vaccin
51 Levande attenuerade per orala Vivotif 3 kapslar under 5 dagar (4 i USA/Canada) Skyddseffekt 50-80% Booster efter 3 år, ev tidigare Om missar doser? >3v börja om Flytande form Lite bättre vaccinsvar men mindre praktiskt och mindre populärt
52 Levande attenuerade per orala Även skydd mot paratyfoid? Osäkra data Indikation att ger visst skydd mot paratyfoid B men ej A. Ej ge till: Gravida Immunsupprimerade Under antibiotikabehandling Står på malariaprofylax (ffa Meflokin)
53 Konjugerade Vi vaccin 2 tillgängliga i Indien Typbar-TCV, PedaTyph Tetanustoxoid Lite effektstudier Typbar tydligt serologiskt svar En mindre open label studie 100% skyddseffekt
54 Vaccin under utveckling Flera konjugatvaccin under utveckling En konjugerad med P. Aeurginosa exotoxin Skyddseffekt på runt 90%, kvarstående högt skydd efter 4år Fler orala levande vaccin under utveckling Mer immunogena än Vivotif Mål att ge som endos Konjugerade paratyfoidvaccin under utveckling
55 När vaccinera? Vistas >4v eller till korttidsresenärer med sämre livsmedel/vatten hygien Flesta länder i Sydamerika, Afrika och Asien Inte rimligt att följa i alla lägen Måste relateras till Resenär Resmål Restyp
56 Referenser i urval Yellow Book CDC. Plotikin s Vaccine. Plotkin S. Orenstein W. Offit P. Edwards K. 7th Ed Elsevier. Steffen, R. et al. Traveler s Diarrhea. JAMA, 06 January 2015, Vol.313(1), pp Riddle M. Guidelines for the prevention and treatment of travelers diarrhea: a graded expert panel report. Journal of Travel Medicine, 2017, Vol 24, Suppl 1, S63 S80 Shah N. Global Etiology of Travelers Diarrhea: Systematic Review from 1973 to the Present. Am. J. Trop. Med. Hyg., 80(4), 2009, pp Drakoularakou A et al. A double-blind, placebo-controlled, randomized human study assessing the capacity of a novel galacto-oligosaccharide mixture in reducing travellers' diarrhoea. Eur J Clin Nutr Feb;64(2):
57 Referenser i urval Hill DR, Ford L, Lalloo DG. Oral cholera vaccines: use in clinical practice. Lancet Infect Dis. 2006;6(6): L Roggelin et al. Serological response following re-vaccination with Salmonella typhi Vi-capsular polysaccharide vaccines in healthy adult travellers. Vaccine. 33: Pakkanen, S. et al. Cross-reactive gut-directed immune response against Salmonella enterica serovar Paratyphi A and B in typhoid fever and after oralty21a typhoid vaccination. Vaccine, 14 September 2012, Vol. 30(42), pp
Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Virala tropiska infektioner. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
Virala tropiska infektioner Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin Chikungunyavirus Zoonos, alphavirus 1953 Tanzania A. Aegyptii, a. Albopictus Apor Det som är böjt Afrika,
Tarminfektioner, inledning
Tarminfektioner, inledning Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder + Smittskydd Stockholm Fekal-oral smitta Direktkontakt
Objudna gäster i tarmen vilka är vi?
Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312
Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset 150312 Bakteriella gastroenteriter Dominerande världshälsoproblem
Mag-tarminfektioner. Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Mag-tarminfektioner Fortbildningskurs för allmänläkare april 2013 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga
Tarminfektioner. Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap. Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskydd/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion
Tarminfektioner. Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014. Helena Hervius Askling. Bitr.smittskyddsläkare. Helena Hervius Askling
Tarminfektioner Grundkurs för lokalt smittskyddsansvariga 2014 Bitr.smittskyddsläkare Sidan 1 Vad handlar föreläsningen om? Huvudbudskap = kom ihåg åtminstone detta! Falldiskussion Anmälningspliktiga tarminfektioner
Ny faecesdiagnostik med PCR
Ny faecesdiagnostik med PCR Arne Kötz Klinisk mikrobiologi och vårdhygien Region Halland, 2013-03-15 2010-04-22 Prover Halland 2010 Allmän bakterieodling Odling-Pinnprov 6 000 prover/år Parasit Mikroskopi-Behandlad
PM Medicinskt. Gastroenterit
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Charlott Kjölvmark Faktaansvarig: Charlott Kjölvmark Godkänt av: Johan Hjalmarsson Skapat: Reviderat: 2012-05-01 Bäst före: 2013-05-01 Sökord:
2013-02-04. Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?
Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Allmänläkardagarna, Billingehus 2013 Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama christina.ahren@vgregion.se, www.vgregion.se/strama Reserelaterade
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro
Importerade infektioner vad bör alla förskrivare tänka på? 130207 Anja Rosdahl Infektionsspecialist Universitetssjukhuset Örebro Friskt par i 40-års åldern ska resa 2 v till Tanzania, sol, bad och safari.
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning
Akut och kronisk diarré orsaker och utredning I Sverige ofta banal åkomma som självläker I världen: 1,6 miljoner barn avlider i diarrésjukdomar innan 5 års ålder varje år När skall man påbörja utredning?
Utredning av utlandsresenär
Mag- tarm smitta Utredning av utlandsresenär Utlandsresenärer med symtom på magtarmsmitta rekommenderas i första hand lämna faecesodling (tarmpatogena bakterier). Vid speciell misstanke kan prov även
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Tarmsmittor under smittskyddslagen Allmänfarliga Campylobacter EHEC Giardia Kolera Salmonella
Tarminfektioner. Grundkurs 2015. Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander
Grundkurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Smittspårningsutbildning 2016
Smittspårningsutbildning 2016 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Smittspårning handlar om att besvara två frågor : 1. Var/hur kan patienten ha blivit smittad? 2. Till vem kan
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Smittskydd Östergötland
Smittskydd Östergötland Kunskapskonferens inför Pumpa Läns 2013-08-29 Vad kan smitta vattnet? Britt Åkerlind Smittskyddsläkare Vattenburna infektioner Calicivirus Campylobakter-infektion Crypotosporidium-infektion
Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning Mag- och tarminfektioner Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Mag- och tarminfektioner Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter EHEC Giardia Hepatit A Hepatit E Kolera Paratyfoidfeber Salmonella
Riskgrupper. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren
Riskgrupper Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin, Helena Palmgren Riskgrupper Yngre resenärer Äldre resenärer Små barn Immunsupprimerade Visiting friends and relatives
Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog
Tarminfektioner Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska Joanna Nederby Öhd Epidemiolog Smittskydd Stockholm Allmänfarliga tarmsjukdomar Salmonella Tyfoidfeber Paratyfoidfeber Shigella Campylobacter EHEC
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Smittspårning mag-tarm sjukdomar
Smittspårning mag-tarm sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Smittskydd på webben www./smittskydd Sjukdomsinformation A-Z Åtgärder vid tarmsmitta Allmänt mag-tarmsjukdomar Symtom Illamående Magont
MCQ Nr... Facit. (max 20p) (7) Flera rätta svar. 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa?
(max 20p) 2017-02-24 1 (7) Flera rätta svar 1. Vilka av dessa antibiotika har vanligtvis effekt mot pseudomonas aeruginosa? a) cefotaxim b) piperacillin-tazobactam c) ceftazidim d) heracillin e) meropenem
Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA )
RATIONELL DIARRÉUTREDNING (HOS VUXNA ) HANS TÖRNBLOM, DOCENT, ÖVERLÄKARE, MEDICINKLINIKEN 1 Långvarig diarré Uppskattad prevalens ca 5% Ingen enhetlig definition Lös avföring > 4v >3 avföringar/dag >3v
ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.
ETT SÄKERT ÄVENTYR FRÅN SEMESTER TILL KAOS Kolera kan smitta via vatten, mat och dålig handhygien. Den som är smittad vet inte alltid om det utan kan istället vara passiv bärare av sjukdomen och smitta
Smittspårningskurs 2015
Smittspårningskurs 2015 Tarminfektioner Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Sidan 1 Var hittar du information? Smittskyddsblad för varje sjukdom med information om smittspårning Patientinformation
Influensa och graviditet
Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa
Aktiv immunisering mot hepatit A
Aktiv immunisering mot hepatit A SK-kurs Umeå 14 November 2018 Helena Hervius Askling Smittskyddsläkare, Sörmland SÖS/Sacchska barnsjukhuset vaccinationsteam Karolinska Institutet helena.hervius.askling@ki.se
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland
Ciprofloxacin-resistens hos E. coli i blodisolat hur påverkar det vår handläggning? Anita Hällgren Överläkare Infektionskliniken i Östergötland E. coli i blododlingar Bland de mest frekventa fynden i blododling
Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman
Marta Granström MTC, Karolinska Institutet & Universitetssjukhuset, Solna Vacciner, vaccinationsprinciper och vaccinationsscheman 1 VACCINER I ALLMÄNNT BRUK (1) LEVANDE, FÖRSVAGADE (ATTENUERADE) Bakteriella
Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten
Så fungerar vacciner Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten Så fungerar vacciner Innehåll Vaccintyper Vaccininducerat immunsvar Vaccinationsserier antal doser och ålder
Anne Tideholm Nylén Luftvägsinfektioner. Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella
Luftvägsinfektioner Influensa Pneumokocker Kikhosta Tuberkulos Legionella Influensa Smittväg: Droppsmitta och kontaktsmitta Inkubationstid: 1-3 dygn Smittfri: Ett dygn efter feberfrihet eller 6-7 dygn
Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Japansk encefalit. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
Japansk encefalit Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin Fallrapport 61 årig man 14 dagars turistresa till Phnom Penh, 3 dagar resa till Ankor Wat 5 dagar efter hemkomst
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion. Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika
Rekommendationer för profylax kring fall av invasiv meningokockinfektion Post-expositionsprofylax med vaccin och antibiotika Artikelnr 2008-130-10 Publicerad www.socialstyrelsen.se, december 2008 2 Förord
Lunch med smittskyddsläkaren
Lunch med smittskyddsläkaren Pneumokockvaccination uppdaterade rekommendationer 2018-03-02 Lisa Labbé Sandelin Pneumokockinfektion Stor risk för allvarlig sjukdom. Stor börda för sjukvård, individer och
Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Behandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier
Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,
Streptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
GUTESMITTU NR 3. Influensan är här men brist på influensavaccin. Shigella
GUTESMITTU NR 3 Region Gotland Årgång 12 nummer 3 20181218 Influensan är här men brist på influensavaccin De första influensafallen på Gotland har konstaterats. Hittills är det tre personer som blivit
Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala
Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver
Multiple choice frågor 15-12-09
1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera
Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling. vaccin vid meningokockfall REKOMMENDATION
REKOMMENDATION Rekommendation om förebyggande läkemedelsbehandling och användning av vaccin vid meningokockfall Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020
Fecesdiagnostik i multiplexeran Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fecesdiagnostik i multiplexeran 180313 Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset En kort resumé Odling standard sedan labbet bygdes på 60-talet Två lab med något olika rutiner
Att förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Pneumokocker är. är den. okända för. de flesta. (MRSA) svenskar 50 år eller (2). stigande. Risken att insjukna 1 (5)
Pressmeddelande Sollentuna 6 juni 2012 Sifo: Stor okunskap om vanligaste bakterien som orsakar lunginflammation Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation och den bakterie som orsakar
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Resa och an*bio*karesistens. Svensk förening för resemedicin Föreläsning årsmöte Mar*n Angelin
Resa och an*bio*karesistens Svensk förening för resemedicin Föreläsning årsmöte 170329 Mar*n Angelin Fall 1 Mar*n 49 år skall resa med hela släkten och fira sin 50-årsdag i Goa i Indien. Har högt blodtryck
BILAGA I PRODUKTRESUMÉ
BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN Dukoral, suspension och brusgranulat till oral suspension. Oralt vaccin mot kolera 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje dos vaccin-suspension
Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare
Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa
Smittspårningsutbildning 2011
Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta? Allmänfarliga
Rotavirusvaccination. 19/ Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare
Rotavirusvaccination 19/10 2017 Staffan Skogar Barnhälsovårdsöverläkare Globalt Rotavirus infektion är den globalt enskilt vanligaste etiologin till allvarlig gastroenterit hos barn Av 5,9 miljoner barn
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Tarmsmitta Malin Bengnér Smittskyddsläkare Fall 1 Kent 47 år söker med buksmärta och diarré sedan tre dygn. Feber 38 C. Vad göra? Provtagning F-odling: Salmonella Förhållningsregler Smittskyddsanmälan
Herd Immunity & Replacement
Folkehelseinstituttet: Vaccinedagene 2009 Tema: Vacciner och sikkerhet OSLO, torsdag den 17 september 2009 Herd Immunity & Replacement - två begrepp inom vaccinologin aglindberg@gmail.com Vacciner - några
Influensa och vinterkräksjuka
Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Per Olcén och Hans Fredlund Nationella referneslaboratoriet för patogena Neisseia, Laboratoriemedicinska länskliniken/mikrobiologi,
19-23/9 2011 Per Olcén och Hans Fredlund Nationella referneslaboratoriet för patogena Neisseia, Laboratoriemedicinska länskliniken/mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Örebro Samt rekommendationer av
Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna
Dokumentansvarig Lisa Labbé Sandelin 1(5) Ersätter version 2014-05-05 Riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna Äldre personer (över 65 års ålder) och personer med vissa kroniska sjukdomar eller nedsatt
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?
Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta vaccin. Den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Dukoral suspension och brusgranulat för oral suspension Vaccin mot kolera (inaktiverat, oralt) Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta vaccin.
Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland
Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det
Clostridium difficile i sjukvården
Clostridium difficile i sjukvården Clostridium botulinum Toxinet orsakar boutulism - muskel- och andningsförlamande tillstånd. Bla vid dåligt konserverad mat. Botox! Clostridium perfringens vanlig, förekommer
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare
Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit
Om infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar. Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet
Vaccination för prevention av infektionssjukdomar Per Björkman Klinisk infektionsmedicin Institutionen för translationell medicin Lunds Universitet Smittkoppor Epidemier med hög dödlighet Orsakas av ett
Resemedicin. Vaccinationer och risker vid utlandsresa. Rolf Jungnelius. Lena Finlöf. Rolf Jungnelius
Resemedicin Vaccinationer och risker vid utlandsresa Lena Finlöf 2010-01 01-29 Sjukdomar vs annat under resan Risken för f r död d d relativt lika vid resa som hemma Risk med resa vad händer 50 % hjärt
Riktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Smittskydd Värmland TARMSMITTA
TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt
Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta
Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav
SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan
TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona Insulander.
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm TBE, tick-borne encephalitis, fästingöverförd hjärninflamation Inkubationstid: 1-2 (4) veckor Symtom: huvudvärk, muskelvärk, trötthet, feber
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Mona Insulander. Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska. Smittskydd Stockholm. 16 maj
Epidemiolog / Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 16 maj -2017 Sidan 1 E-coli, Eschericias coli Entertoxinbildande E. coli (ETEC) Enterohemorragiska E. coli (EHEC) Enteropatogena E. coli (EPEC)
Gula febern. Vaccinationer och resemedicin Umeå november 2018 Martin Angelin
Gula febern Vaccinationer och resemedicin Umeå 12-16 november 2018 Martin Angelin Bakgrund Flavivirus Aedes egypti En serotyp Ursprung i Centralafrika Spreds via slavhandeln till Nord och Sydamerika Bakgrund
Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner
Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har
Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!
Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005
Blodsmitta. Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare
Blodsmitta Basutbildning riskbruk, missbruk, beroende 2018-10-25 Gunilla Persson infektionsläkare, bitr. smittskyddsläkare Hepatit B Epidemiology and public health burden 1 Worldwide 250 million chronic
1. Bakgrund. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-128818 Fastställandedatum: 2017-06-14 Giltigt t.o.m.: 2018-06-14 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Pneumokocker - Vaccination
Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare Luleå
Smittskyddets Kontaktsjukskötersketräff! Gällivare 2018-10-25 Luleå 2018-10-29 Mässling Vaccination infördes på 1970-talet och blev allmän från 1982 Paramyxovirus som överförs som en luftburen droppsmitta
Hygien i förskolan. 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland
Hygien i förskolan 6 december 2018 Anna Skogstam och Elisabeth Skalare Levein Smittskydd Värmland Smittvägar Luftburen smitta Kontaktsmitta Droppsmitta Blodsmitta Luftburen smitta Smitta till och från
Vad har hänt inom resemedicin och på vaccinfronten sen sist?
Vad har hänt inom resemedicin och på vaccinfronten sen sist? Forskningsrön och falldiskussioner Svensk Förening för Resemedicin 150318 Helena Hervius Askling Nya data angående risk för reserelaterad sjukdom?
Jämtlands läns årsstatistik för 2012
Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Blodsmitta. FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist
Blodsmitta FME-dag 16 december 2013 Ann-Louise Svedberg Lindqvist ann-louise.svedberg@nll.se Hepatit B Av vuxna som smittas utvecklar < 5% kronisk hepatit. Störst risk att utveckla kronisk hepatit är det
Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»