Herrängens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Herrängens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skola och skolbarnsomsorg, förskoleklass till årkurs

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och skolbarnsomsorg, förskoleklass till årkurs 6 Ansvariga för planen Rektor i samråd med SAMS, skolans antimobbningsgrupp. Vår vision Elever från Herrängens skola ska med stor social kompetens och med hög kunskapsnivå vara väl förberedda för framtidens kommunikativa samhälle. Planen gäller från Planen gäller till År 2017 Elevernas delaktighet Vi arbetar med likabehandlingsplanen under hela läsåret och fördjupar oss i de olika diskrimineringsgrunderna utifrån vårt årshjul. Likabehandlingsarbetet diskuteras i elevrådet som förs vidare ut i klasserna. Elevrådet årskurs 3-6 och representanter från årskurs 4-6 är delaktiga i det främjande arbetet under kompisdagen. Vi genomför trivselenkät/ trygghetsenkät 2ggr/året för att kartlägga olika delar av vår verksamhet. Elevrådet medverkar i utformning av kartläggningar, ordningsregler och analys av resultat. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information om skolans likabehandlingsplan på skolans hemsida. På föräldraråd informerar skolan om kartläggningsresultat och planerade åtgärder. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen upprättas tillsammans med SAMS och förankras hos personalen. I SAMS ingår representanter från arbetslagen. Arbetslag integrerar likabehandlingsplanen i den ordinarie undervisningen och i skolbarnsomsorgen/pp skrivs. Arbetslagen och SAMS har uppföljning i juni och utvärderar likabehandlingsplanen i november. Elevrådet utvärderar delar i likabehandlingsplanen i november. Skolan har en stående punkt på APT där diskussioner förs kring likabehandlingsarbetet. Förankring av planen Skolans personal tar del av den nya likabehandlingsplanen och planerar hur de ska arbeta med den under året. Elevrådet tar del av den nya likabehandlingsplanen tillsammans med SAMS och tar den vidare ut till sina klasser/klassråd. Vårdnadshavare får information om att likabehandlingsplanen

3 finns på skolans hemsida vid föräldramöten. Likabehandlingsplanen finns med som en punkt på alla arbetslagsmöten och APT. All personal har tillgång av skolans likabehandlingsplan på G-mappen. Den ska också finnas tillgänglig för eleverna i klassrummet. Utvärdering Beskriv hur årets plan har utvärderats Likabehandlingsarbetet har utvärderats i arbetslagen och i antimobbningsgruppen SAMS. Utvalda områden utvärderades i elevråd/klassråd. Delaktiga i utvärderingen av årets plan Elevrådsrepresentanter i årskurs F-6, personalen i arbetslagen och representanter i SAMS. Resultat av utvärderingen av årets plan-vt-2016 Vid läsårsstart har de flesta klasserna haft en grundlig genomgång av likabehandlingsplanen under klassråd och halvklasser. I det dagliga arbetet när det uppkommer olika situationer har den aktualiserats i praktiken. Flera klasser har haft schemalagd tid för diskussioner om värdegrundsfrågor. I de yngre åldrarna har man t.ex. utgått från "Ugglan och kompisproblemen", "kompissatteliten" och "vara vänner". Ute har man haft olika lekar som främjar samarbete, tillit och förståelse. I klasserna har man regelbundet hänvisat till skolans regler/policys. Eleverna har arbetat i temagrupper och redovisning har skett i olika former. Årshjulet har mer använts som ett stöd för att få med alla diskrimineringsgrunderna och man har inte haft det uppdelat i månaderna. I årskurs 4-6 Har man under året arbetat med projektet "Barn föds inte med fördomar" tillsammans med Glada Hudik. Ett projekt om empati och för att få bättre insikt och förståelse för människors lika värde. Syftet var att skapa förståelse och ökad kunskap om utvecklingsstörda. Arbetet har bestått av diskussioner utifrån en rad frågeställningar, filmer och uppsatser. Eleverna har arbetat med musiken till föreställningen "Trollkalen från Oz" som också var finalen på projektet. I årskurs 5 har man haft en temadag där de blandat klasserna och arbetat med funktionshinder som inte syns, t.ex. hur elever med dyslexi eller ADHD upplever sin skoldag. Under läsåret har man också haft temadagar om kränkande kommentarer på nätet. Årshjulet har naturligt kommit in i SO-och NOundervisningen. Elevrådet har varit delaktiga i det främjande likabehandlingsarbetet utifrån årshjulet. De har fört vidare elevrådets diskussioner ut till sina klasser och tillbaka till elevrådet. På föräldraråd informeras det om likabehandlingsplanen, resultat av kartläggningen och planerade åtgärder. Vi behöver avsätta ännu mer tid på APT för diskussioner kring likabehandlingsplanen. SAMS har utvecklat en modell för faddring där alla elever ingår. Ett fåtal klasser har faddrat under läsåret. Årets kompisdagsgrupper utgick ifrån vårt faddringssystem.

4 Årskurs 4-5 har tillsammans med SAMS och elevrådet årskurs 3-6 ansvarat för de gemensamma kompisdagarna. Kompisdagen har upplevts mycket positivt av de flesta eleverna. Eleverna uttrycker att det är kul att lära känna nya pedagoger och barn. Coacher från årskurs 3-6 tycker att det är en viktig och rolig uppgift och de tar stort ansvar. Ett önskemål är mer tid och förberedelse för coacherna och tydligare instruktioner till lärare/pedagoger. Elevrådet har varit med i utformningen av ordningsregler, och genomförande av insatser och åtgärder. Våra tre rast/lek ansvariga har uppskattats mycket utav våra yngre elever. "Att det är roligt när det händer saker på skolgården "för de som inte vet vad de ska göra" De äldre eleverna vill att det ska finnas aktiviteter under deras senare lunchraster också. SAMS har ett förslag att involvera de äldre eleverna som lekansvariga. Rastvärdsschemat måste vara tydligt med olika ansvarsområden på skolgården. Det kommer att sitta uppe i personalrummet. Det kommer också behövas fler rastvärdar då vi utnyttjar närområdet/skogarna runt skolan. Utvärderingen och elevenkäten har visat att rastvärdsschemat har ökat elevernas känsla av trygghet på skolgården. Det visar även att det inte fungerar till fullo vid kaninburen. Eleverna vill att det ska finnas fler rastvärdar vid kingplaner, kaninburen, skogen och vid bollplanket. Rastvärdsvästarna, som används utav alla rastvärdar, har upplevts mycket positivt. Då de syns bra och på långt håll. Även rastvärds jackor har köpts in till skolans personal. Uppföljning av årets plan 2017 v Utvärdering av årets plan v Beskriv hur årets plan ska utvärderas Elevrådsrepresentanterna utvärderar på elevråd. Klasserna utvärderar på klassråd. Personal utvärderar i arbetslagen. Ansvarig för att årets plan SAMS och arbetslagsledarna, på uppdrag av rektor.

5 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön och ålder. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Skolans elever ska känna sig lika behandlad oavsett kön och ålder. Målet följs upp genom den årliga trivselenkäten och SAMS intervjuerna. Insats Pedagogerna tänker på HUR man tillrättavisar pojkar/flickor för deras respektive handling. Diskutera på klassråd HUR vi gör. Inte alltid ge lika konsekvenser, utan efter elevernas egna förutsättningar. Att prata barn/elever istället för tjejer/killar. Inte skilja eleverna i tex. tjej/kille led. Prata om vilka anledningar det finns för att bli tillsagd/tillrättavisad. Prata med eleverna om deras skyldigheter. Pedagoger ser till att fördela ordet jämnt mellan pojkar och flickor i klassrummet. Pedagoger väljer litteratur så att huvudpersonerna varierar utifrån kön. Eleverna får samarbeta med elever i andra årskurser t.ex. vid temaarbeten inom arbetslagen, på Kompisdagarna och vid faddring. Ansvarig Klasslärare, ämneslärare, fritidspersonal, övrig personal och SAMS Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion, könsidentitet och sexuell läggning. Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna till olika religioner. Eleverna ska känna till att man ska värderas och behandlas lika oavsett etnisk tillhörighet, könsidentitet och sexuell läggning. Målet utvärderas i den årliga trivselenkäten och i SAMS intervjuerna.

6 Insats Vi uppmärksammar traditioner som är knutna till olika världsreligioner. Personal som utövar en religion berättar för elever om seder och bruk som är knutna till religionen. Eleverna får kunskap om olika etniska tillhörigheter. Vi pratar med eleverna om transfrågor och normer kring kön. När vi planerar arbete i flick-och pojkgrupper ska vi vara medvetna om att det kan innebära en risk att vissa elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande. Vi ser till att det finns könsneutrala toaletter så att eleverna inte måste välja mellan tjej/killtoaletter. Läraren tar upp homo-och bisexualitet integrerat i ämnen som samhällskunskap, svenska, historia, matematik och engelska. Pedagogerna behandlar homo-, bi-och heterosexualitet på ett likvärdigt sätt inom ramen för sex-och samlevnadsundervisningen. Ansvarig Klasslärare och fritidspersonal och SAMS Datum när det ska vara klart Namn Främja lika behandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Eleverna ska känna till olika funktionsnedsättningar t.ex. dyslexi, synnedsättning, ADHD och hur skolan möter de behoven. Målet följs upp i den årliga trivselenkäten och vid SAMS intervjuer. Insats Arbeta mot stereotypa föreställningar och attityder om personer med funktionsnedsättningar. Vi hjälper elever att förstå och tolerera människor med funktionsnedsättning. Att belysa olika reformer för utvecklingen av rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Synliggöra framgångsrika personer, t.ex. författare, forskare, politiker, idrottsmän och kvinnor, musiker, med funktionsnedsättning. En främjande insats är att göra skolmiljön och undervisningen tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. En lärare kan t.ex. tänka på att planera in pauser eller ge en elev med ADHD möjlighet att röra sig under lektionstid utan att störa övriga elever. Under läsåret kommer hela skolan att arbeta mer kring anpassningar och särskilt stöd. Vi upplever att skolan behöver mer kunskap kring detta område och att utveckla och dela med sig av modeller

7 som fungerar väl i arbetet med elever i behov. Skolans specialpedagoger/speciallärare kommer att ansvara för ett särskilt arbete kring pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Ansvarig Klasslärare, fritidspersonal och SAMS Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Syftet med kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Kartläggningen omfattar diskrimeneringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Diskrimineringsproblematiken beaktas och diskuteras vid val av läromedel och arbetssätt. Vi gör t.ex. medvetna gruppindelningar och rumsplaceringar av eleverna. Rastvärdar/pedagoger har möjlighet att uppmärksamma och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling när de cirkulerar på skolans område under raster och på fritidstid. Rastvärdar/pedagogerna bedömer situationen och genomför de åtgärder som krävs (se rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever). Alla elever åk F-6 fyller i en trivselenkät 2ggr/år Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna i årskurs 2-6 har enskilt och anonymt besvarat frågorna i trivselenkäten. Eleverna i årskurs F-1 har enskilt och anonymt besvarat utvalda frågor från trivselenkäten. Skolans elevråd har tillsammans med SAMS deltagit i analysen av trivselenkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen SAMS har representanter från arbetslagen och det är SAMS som ansvarar för kartläggningens genomförande och analys på skolnivå. Samtliga lärare har sammanställt trivselenkäter för sin klass och därmed tagit del av resultaten på klassnivå. SAMS intervjuerna har sammanställts av SAMS och återkopplats till klasslärare.

8 Resultat av trivselenkäten: Jag känner till hur man arbetar i SAMS på skolan. Årskurs: F-6 88 % Jag mår bra i skolan/fritids Årskurs: F-6 93 % Jag trivs i min klass. Årskurs: F-6 96 % Jag tycker att det jag arbetar med i skolan är meningsfullt. Årskurs: % Jag känner mig trygg på rasterna. Årskurs: F-6 96 % Jag känner mig trygg vid förflyttningar mellan olika salar och ämnen. Årskurs: % Det finns vuxna att prata med om man behöver. Årskurs: F-6 91 % Om man mår dåligt så bryr sig vuxna om det. Årskurs: F-6 91 % Vuxna ingriper om någon blir illa behandlad. Årskurs: F-6 92 % På Herrängens skola känner man sig respekterad av de vuxna. Årskurs: % Det är tillåtet att vara som man är på Herrängens skola. Årskurs: % På Herrängens skola behandlas man lika oavsett vilket land man kommer ifrån. Årskurs: % På Herrängen skola får man ha vilken tro man vill. Årskurs: %

9 Jag vet var jag ska vända mig om jag själv eller någon annan på skolan blir mobbad eller illa behandlad. Årskurs: % Jag vet var jag ska vända mig eller vem jag ska söka upp om jag tycker att någon vuxen behandlad mig illa. Årskurs: % SAMS intervjuer: De allra flesta av eleverna säger att de trivs i skolan och har kompisar. Att de har någon kompis eller vuxen att prata med om de känner sig ledsen. Det framkommer dock att en del elever (åk. 4-6) upplever att de behandlas olika på grund av sitt kön. ANALYS: Eleverna på Herrängens skola visar i hög grad i skolans trivselenkät att de trivs och känner sig trygga i skolan. Vi ser en ökning av mer positiva svar i vår trivselenkät detta läsår i jämförelse med förra läsåret. En viktig förklaring till att elevernas trivs i skolan och känner sig trygga på raster är det goda samarbetet mellan skola och fritidshem/klubben. En annan förklaring kan vara en välfungerande rastlek av pedagoger som finns nära eleverna och tillgängliga som stöd vid ev. incidenter och oroligheter. Vi ser dock att vi behöver utveckla rastleken vid paviljongerna för elevernas trygghet och trivsel. Även involvera de äldre eleverna i rastaktiviteter. Några områden på skolgården har identifierats som mer otrygga att vistas på, speciellt i åk 4-6. Eleverna beskriver att de saknar vuxna vid "kaninburen", skogen och vid bollplanket. Skolan ska därför se över rastvärdsschemat och öka antalet rastvärdstider i åk 4-6. Skolan planerar att utse en pedagog som lekansvarig för åk 4-6. Det är ett lägre resultat än föregående år på "Jag känner till SAMS på skolan". SAMS behöver synliggöra sig mer bland våra yngre elever. Med t.ex. besök i klasserna, någon tillställning, foton och markering med SAMS på rastvärds jackor. 8-9% tycker att vuxna inte bryr sig om man mår dåligt eller att de ingriper om någon blir illa behandlad. Resultatet visar också att eleverna saknar vuxna att prata med. Rastvärdar/pedagoger behöver uppmärksamma elever som ser ut att inte må bra. Synliggöra oss med orange västar och rastvärds jackor ute på skolgården, skogen, kaninburen och runt "klockhuset", även i trapphuset i "klockhuset". 9% av elever är osäkra på var de ska vända sig om de blir illa behandlad av någon vuxen. Det kan bero på att det främjande och det förebyggande arbetet mot kränkande behandling mest fokuserar på elevers behandling av andra elever. Skolan har formulerat rutiner för hur vi går tillväga när elever känner sig kränkta av vuxna på skolan.

10 Förebyggande åtgärder Namn Att motverka att elever diskrimineras av personal. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Eleverna ska inte diskrimineras eller bli kränkt av personal. Eleverna ska veta var de ska vända sig om de känner sig diskriminerad eller kränkt av en personal. Uppföljning sker via trivselenkäten och i SAMS intervjuerna. Åtgärd Skolan/SAMS ska informera elever och vårdnadshavare om vem de ska vända sig till om någon personal diskriminerar eller kränker en elev. Detta kan ske på elevråd, klassråd och föräldraråd. Det kan även ske i samband med undervisning eller andra samtal med eleverna när man diskuterar likabehandling. Skolan har rutiner för hur man ska utreda, åtgärda och dokumentera om någon personal misstänks för att ha utsatt en elev för diskriminering eller kränkande behandling. Motivera åtgärd I trivselenkäten anger 9 % av eleverna att de inte vet var de ska vända sig till om de blir illa behandlade av en vuxen. Ansvarig Trivselenkät och SAMS intervjuer ansvarar SAMS för. Rutiner för hur man utreder, åtgärdar och dokumenterar ansvarar rektor för. Datum när det ska vara klart

11 Namn Att motverka könsdiskriminering Områden som berörs av åtgärden Kön Mål och uppföljning Flickor och pojkar ska inte uppleva att de behandlas olika på grund av sitt kön. Uppföljning: På skolnivå genomförs den årliga SAMS-intervjuerna. I arbetslagen följer personalen upp klassernas resultat. Åtgärd Ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten- och lika stort utrymme. I undervisningen kan man t.ex. genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. Om man planerar aktiviteter i könsuppdelade grupper är det viktigt att i förväg noggrant formulera mål och syfte med insatsen. Diskutera konsekvenser om det finns risk för att förstärka rådande normer. Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Arbetslagen genomför värderingsövningar, samtal, temadagar med lämpliga övningar, mediabevakning utifrån ett genusperspektiv, dramaövningar, diskussioner i smågrupper. Motivera åtgärd I SAMS-intervjuer har det kommit fram att flickor och pojkar upplever att de behandlas olika på grund av sitt kön. Ansvarig Trivselenkäten och SAMS intervjuerna ansvarar SAMS för. Elevrådet ansvarar SAMS för. Arbetslagen ansvarar för den fördjupade kartläggningen och det vidare arbetet i klasserna. Datum när det ska vara klart Namn Att motverka kränkande behandling. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleverna ska känna sig trygga i skolan. Uppföljning sker i den årliga trivselenkäten, på SAMS

12 intervjuerna och på elevrådet. Åtgärd Vi har utökat antalet ansvariga för de organiserade lekarna på raster. Vi utökar rastvärdsschemat och tydliggör policyn för uppdraget som rastvärd för att kunna säkerställa de otrygga platserna och att det finns vuxna att prata med om man behöver det. Personalen har uppsikt över de utrymmen och platser eleverna befinner sig på. Alla rastvärdar/ pedagoger ska bära en rastvärdsväst/jackor. De områden rastvärdarna ska höja sin närvaro vid är bakom klockhuset, skogsområdet, kaninburen, kingplaner och bandyplan. Motivera åtgärd I trivselenkäten upplever 9 % att det inte finns vuxna att prata med om man behöver och 8 % att inte vuxna ingriper om någon blir illa behandlad. Ansvarig Rastvärdsschemat ansvarar SAMS för. Att rastvakta på de otrygga platserna ansvarar respektive rastvärd för. Datum när det ska vara klart Namn Nolltolerans mot nedvärderande språkbruk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Det ska alltid vara nolltelerans mot nedvärderande språkbruk och jargong. Åtgärd Alla vuxna på skolan ska agera och tydligt markera att det inte är okey att använda skällsord eller tala nedsättande. Personalen är goda förebilder och är noga med sitt språkbruk. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat en ökning bland de yngre eleverna med att använda svordomar och skällsord.

13 Ansvarig Klasslärare, ämneslärare, fritidspersonal, övrig personal och SAMS Datum när det ska vara klart

14 Rutiner för akuta situationer Policy I Herrängens skola ska nolltolerans råda mot kränkande behandling, som diskriminering, trakasserier och mobbning. Alla anställda på skolan ska ta alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agera snabbt. Det gäller alla tänkbara former av kränkningar från elever och från vuxna. Alla som arbetar i skolan ska förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar i skolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete - i ord och handling - driva denna utveckling framåt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla som är rastvärdar ska bära rastvärdsväst/jackor. Pedagoger bär en väst/jacka även på eftermiddagen. Detta för att eleverna lättare kan se vem de kan vända sig till. Rastvärdsschemat för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig under raster. Rastvärdarna ska särskilt uppmärksamma de platser eleverna uppgett att de känner sig otrygga på. Pedagoger är uppmärksamma på jargong och beteendemönster som kan tyda på att en elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. För att skapa en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling, och vad som vuxna ska reagera på, kommer vi att diskutera det på APT-möte under punkten likabehandling. Skolan har kartläggningar varje vår/höst termin för att undersöka om det finns elever som är utsatta för trakasserier och kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Skolledning: Agneta Brandelius agneta.brandelius@stockholm.se Kari-Pekka Santala kari-pekka.santala@stockholm.se Maria Andersson maria.elisabeth.andersson@stockholm.se Åsa Haglund asa.haglund@stockholm.se Skolsköterska: Åsa Leander asa.leander@stockholm.se

15 . SAMS: Åsa Haglund Roger Pettersson Osvaldo Diaz Sylvia Besser Johanna Strindberg Jimmy Giannini Erik Carlheimer Kerstin Hultman Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Skolan får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Informationen kan komma från olika håll t.ex. rastvärdar, elever, anonymt, vårdnadshavare, personal. Åtgärd 1 Alla vuxna ska agera och tydligt markera att ett kränkande beteende mot andra inte är acceptabelt. Den vuxna informerar arbetslaget. Åtgärd 2 Personal i arbetslaget utreder, bedömer situationen och har enskilda samtal med berörda elever - Ärendet dokumenteras - Arbetslaget informerar vårdnadshavare - Åtgärder vidtas. Arbetslaget följer upp ärendet och bedömer om ev. vidare åtgärder behöver sättas in Åtgärd 3 -Arbetslaget kontaktar SAMS och lämnar en anmälan mot kränkande behandling. Bil 1. SAMS har ett samtal med utsatt elev och/eller elev som utsätter andra - SAMS kontaktar vårdnadshavare - SAMS går vidare med allvarsamtal/stödsamtal och andra åtgärder t.ex. kamratstödgrupp. Bil.2. Ärendet dokumenteras, följs upp och utvärderas av SAMS. Rektor anmäler skyndsamt därefter händelse till huvudman. Åtgärd 4 - SAMS informerar till Elevhälsoteamet Åtgärd 5 - Rektor ansvarar för vidare åtgärder Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Kränkningar som begås av personal betraktas som mycket allvarliga eftersom eleverna befinner sig i en beroendeställning. När personal får kännedom om att en elev anser sig vara trakasserad eller på annat sätt kränkt av personal anmäls det till rektor eller biträdande rektorer. Rektor informerar huvudman d.v.s. grundskolechef. Rektor ansvarar för att ärendet utreds och att åtgärder vidtas.

16 Använd anmälningsblankett för diskriminering, trakasserier och repressalier på Herrängens skola. Vid allvarliga fall kan det bli aktuellt med disciplinära åtgärder som varning, omplacering, uppsägning och avsked. Om den anställde tillhör en facklig organisation ska facket kontaktas innan någon av åtgärderna vidtas. Rektorn bör även erbjuda den anställda stöd innan åtgärder vidtas. Rutiner för uppföljning När arbetslaget utreder och åtgärdar kränkningar från elev till annan elev ansvarar arbetslaget för uppföljning. När ärendet går vidare till SAMS är det SAMS som ansvarar för uppföljning och utvärdering. När ärendet går vidare till Elevhälsoteamet är det rektor som ansvarar för uppföljning och utvärdering. När en elev kränks av personal är det rektor som ansvarar för uppföljning och utvärdering. Rutiner för dokumentation Arbetslagen ansvarar för att dokumentera händelser och åtgärder som utreds och följs upp inom arbetslaget. Om ärendet går vidare till SAMS ansvarar arbetslaget för att en incidentrapport upprättas. SAMS ansvarar för fortsatt dokumentation av åtgärder och uppföljning. Om ärendet behöver gå vidare till Elevhälsoteamet gör SAMS en anmälan till rektor. I Elevhälsoteamet ansvarar rektor för vidare dokumentation. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att en likabehandlingsplan upprättas och utvärderas. Arbetslagen ansvarar för rutiner i arbetslaget. SAMS ansvarar för rutiner i SAMS. Rektor ansvarar för rutiner i Elevhälsoteamet.