KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(2) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden kallar härmed till sammanträde måndag 5 december 2016, kl. 18:00 i kommunkontoret sammanträdesrum A för att behandla följande ärenden: Ärende Anteckningar 1. Information från Autism- och Aspbergerföreningen & rektor Björn Nordin Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behanling läsåret Fritidshemmet och 5 årsverksamheten i Bredöl Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling läsåret Fritidshemmen i Nossebro Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling läsåret Fritidshemmen i Jonslund Dnr Plan mot diskriminering och kränkningar Nossebro skola Dnr Regler för elevresor Dnr Läsårstider 2017/18 Dnr Synpunkter 2016 Dnr Samverkansavtal vuxenutbildningen Skaraborg 2017 Dnr Interkommunal ersättning 2017 Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förskolan Dalagården Dnr

2 KALLELSE Datum Sida 2(2) Ärende Anteckningar 12. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Ängen avd. Myran och Grodan Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Stallaholms förskola Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Jonslunds förskola Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Nyckelpigan och Trollsländan Dnr Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Äventyret Dnr Delegationsbeslut 2016 Dnr Delgivningar 2016 Dnr Övrigt Dnr Maria Malmberg (C) Ordförande Lina Oskarsson Förvaltningssekreterare Kallade är: Ordinarie ledamöter, Bosse Svensson, Autism & Aspbergerföreningen och Björn Nordin. Till övriga för kännedom

3 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Fritidshemmet och 5-årsverksamheten i Bredöl Dokumenttyp Fastställd Plan Av Utbildningsnämnden , XX Detta dokument gäller för Utbildningsförvaltningen Giltighetstid 1 läsår Dokumentansvarig Rektor Dnr

4 Innehåll Inledning... 4 Våra styrdokument... 4 Vad står begreppen för?... 5 Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/ Mål för läsåret 2016/ Konkreta åtgärder för 2016/ Främjande arbete... 6 Förebyggande arbete... 6 Ett ärendes gång... 7 Uppföljning... 7 Ansvar... 8 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering... 9 Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen

5 VISION I vår skola, på vårt fritidshem och i vår 5-årsverksamhet ska alla kunna känna sig inkluderade, delaktiga och trygga. Det skapar förutsättningar för respekt, tolerans, arbetsro och lärande. 3

6 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i förskola, skola och fritidshem ska ha samma rättigheter tjejer som killar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Vi som arbetar i Essunga kommuns skolor och fritidshem tolererar ingen form av kränkande beteende. Så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt har skolan skyldighet att utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är ett stöd som hjälper oss i vår skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Forskning visar att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Våra styrdokument Diskrimineringslagen Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). Dessa benämns ofta som diskrimineringsgrunderna. FN:s barnkonvention Artiklarna 2-4 handlar om icke-diskriminering, barnets bästa och genomförande av rättigheterna. Lgr 11 Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skola och fritidshem ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom dessa områden ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Lgr 11 sid 7). Skollagen (2010:800) 6 kap. 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Läroplan för förskolan (Lpfö 98) "En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människors okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. 4

7 Vad står begreppen för? Kränkande behandling Den som upplever sig kränkt har alltid tolkningsföreträde. Uppträdande som kränker en elevs värdighet kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, könsord och öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (lappar, fotografier, sms och mms, msn och meddelanden på olika sociala medier) någonting annat som kränker ett barns värdighet. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning Diskriminering Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Befogade tillsägelser Tillrättavisningar från skolpersonal för att upprätthålla god ordning och miljö är inte kränkande behandling. Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/2017 Genom analysen av trygghetskartor och barnsamtal med intervjufrågor upptäcker vi i ett tidigt skede sådant som oroar och upprör barnen och kan åtgärda detta i tid. I barngruppen finns barn med större eller mindre funktionshinder. Verksamheten anpassas så att alla kan delta och får lära sig att visa respekt och hänsyn. 5

8 Mål för läsåret 2016/2017 Alla barn ska känna sig trygga på hela skolans område. Alla barn ska uppmuntras att ta ett eget ansvar för sin egen och sina kamraters välbefinnande, samt vara trygga med att informerafritidshemmets personal om någon inte känner sig trygg. Nya barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamheten. Medvetenheten och kunskaperna om följderna av kränkningar genom sociala medier, sms och mms ska ökas. Fritidsråd som träffas en gång i månaden och tar upp saker och aktiviteter som är aktuella. Konkreta åtgärder för 2016/2017 Vuxennärvaro vid barnens utevistelse och pedagogiska måltider. Tydliga rutiner kring ärendets gång. All personal arbetar målmedvetet med värdegrunden. Främjande arbete Personal från fritidshemmen finns med i trygghetsteamet. Trygghetskarta genomförs två gånger per läsår Vi pratar om och förklarar orden diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Aktualisera likabehandlingsplanen hos personalen samt i barn- och föräldrargrupper. Personalgruppen utvärderar planen i slutet av läsåret Pedagogiska måltider. Enskilda samtal med alla barn, utan att det varit konflikter eller bråk. Förebyggande arbete Förankring Inför varje läsår informeras om årets mål på inskolningssamtal och månadsblad. Samtala i personalgrupperna om sådant som oroar. Förankringsarbete av denna plan Personal: Förankra i personalgruppen Återkommande diskussioner på fritidshemsträffar. Uppföljningar och utvärderingar Elever: Återkommande uppföljning och utvärderingar 6

9 Värdegrundsarbete på ett konkret sätt, både teoretiskt och praktiskt Diskussion vid samlingar Föräldrar: Information på hemsidan Information på föräldramöten och på inskolningssamtal Tamburkontakt Presentation i pappersform på anslagstavlan. Vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling genom Enskilda samtal med alla barn Observationer på fritidshem, i matsal och vid utevistelse. Arbetslags- och personalträffar. Trygghetsärende har en stående punkt Rapporter till trygghetsteamet Signaler som t.ex. nedstämdhet, oro, frånvaro, humörsvängningar Tamburkontakt, daglig kontakt där all oro tas på allvar och snabbt åtgärdas. Ett ärendes gång Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska anmälan ske till fritidshemschef och/eller rektor. Fritidshemschef och rektor är skyldig att anmäla till huvudman. Ingen värdering ska göras innan anmälan sker till rektor och huvudman. Fritidshemschef och rektor ansvarar för att trakasserier eller annan kränkande behandling skyndsamt utreds. Ärendet dokumenteras i protokoll, se bilaga 1. Utredning och uppföljning se bilaga 2 och 3. Uppföljning Utvärdering och revidering av planen mot kränkande behandling sker inför varje nytt läsår. Resultatet redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. 7

10 Ansvar Alla som arbetar på Bredöls skola/fritidshem/femårsverksamhet är ansvariga för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Enligt socialtjänstlagen 14 kap.1 är både skolmyndighet och alla anställda hos myndighet, det vill säga personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Elevhälsoteam Det finns alltid möjlighet för elever, föräldrar och pedagoger att vända sig till skolans elevvårdsteam för konsultation Kontaktpersoner: Kamilla Ehn, skolsköterska Annette Grufvisare, specialpedagog Marie Carlsson, elevcoach Hélén Karlsson, kurator Elevens klassföreståndare Skolledning Tomas Johansson, rektor Karin Lennermo, fritidshemschef

11 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Datum Inblandade Uppgiftslämnare Händelse/beskrivning Åtgärder Datum för uppföljning Uppföljningssamtal Ansvarig Rektor informerad

12 Bilaga 2. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering elev-elev Åtgärd Ansvar Steg 1 Omedelbar tillsägelse All personal Steg 2 Samtal med den som påtalar problem. All personal Samla så mycket information som möjligt. Dokumentera. Rapportera till trygghetsteamet och klasslärare. Steg 3 Dokumentation i protokoll. Samtal med berörda parter enskilt eller i grupp. Alltid två vuxna vid samtalen. Kontakt med berörda vårdnadshavare Elevhälsoteam Elevens klassföreståndare Steg 4 De berörda eleverna hålls under uppsikt. All personal Steg 5 Uppföljande samtal. Elevhälsoteamet Återkoppling till anmälare, klasslärare och vårdnadshavare Steg 6 Möte med elev, vårdnadshavare och lärare samt Klasslärare representant från elevhälsoteamet. Åtgärdsprogram upprättas. Steg 7 Ärendet tas upp av elevhälsoteamet (EHT). Fritidshemschef och/eller rektor beslutar om Fritidshemschef Rektor vidare åtgärder. Steg 8 Eventuell anmälan till polis och/eller Fritidshemschef Steg 9 socialtjänst. Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor Fritidshemschef Rektor Uppföljande samtal sker alltid med berörda parter när kränkningen upphört. Klassläraren ansvarar för uppföljningen. 10

13 Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen Åtgärd Steg 1 Händelsen anmäls till rektor eller fritidshemschef, som ensam eller tillsammans med elevhälsopersonal pratar med eleven. Ansvar All personal Steg 2 Vårdnadshavare informeras Rektor. Steg 3 Samtal med den vuxne som har rätt att bistås av Rektor fackligt ombud. Steg 4 Åtgärdsplan upprättas. Rektor Steg 5 Eleven får stöd och hjälp Elevhälsan Steg 6 Uppföljning med elev och vårdnadshavare Rektor Steg 7 Uppföljningssamtal med den vuxne Rektor Steg 8 Eventuell anmälan till polis och/eller Rektor socialtjänst. Steg 9 Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor 11

14 fin ~ Essunga kommun

15 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Fritidshemmen i Nossebro Dokumenttyp Fastställd Plan Av Utbildningsnämnden , XX Utbildningsförvaltningen Detta dokument gäller för Giltighetstid Läsåret 16/17 Dokumentansvarig Rektor Dnr

16 Innehåll Inledning... 4 Våra styrdokument... 4 Vad står begreppen för?... 5 Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/ Mål för läsåret 2016/ Konkreta åtgärder för 2016/ Främjande arbete... 6 Förebyggande arbete... 6 Ett ärendes gång... 7 Uppföljning... 8 Ansvar... 8 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering... 9 Bilaga 2. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering elev-elev Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen

17 VISION I vår skola och på våra fritidshem ska alla kunna känna sig inkluderade, delaktiga och trygga. Det skapar förutsättningar för respekt, tolerans, arbetsro och lärande. 3

18 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i förskola, skola och fritidshem ska ha samma rättigheter tjejer som killar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Vi som arbetar i Essunga kommuns skolor och fritidshem tolererar ingen form av kränkande beteende. Så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt har skolan skyldighet att utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är ett stöd som hjälper oss i vår skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Forskning visar att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Våra styrdokument Diskrimineringslagen Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). Dessa benämns ofta som diskrimineringsgrunderna. FN:s barnkonvention Artiklarna 2-4 handlar om icke-diskriminering, barnets bästa och genomförande av rättigheterna. Lgr 11 Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skola och fritidshem ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom dessa områden ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Lgr 11 sid 7). Skollagen(2010:800) 6 kap. 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. 4

19 Vad står begreppen för? Kränkande behandling Den som upplever sig kränkt har alltid tolkningsföreträde. Uppträdande som kränker en elevs värdighet kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, könsord och öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (lappar, fotografier, sms och mms, msn och meddelanden på olika sociala medier) någonting annat som kränker ett barns värdighet. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning Diskriminering Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Befogade tillsägelser Tillrättavisningar från skolpersonal för att upprätthålla god ordning och miljö är inte kränkande behandling. Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/2017 Genom analysen av trygghetskartor, barnintervjuer, kompisförfrågan samt samlingar rörande kränkande handlingar och mobbing kan vi upptäcka sådant som oroar och upprör barnen i ett tidigt skede och åtgärda detta i tid. I barngruppen finns även barn med större eller mindre funktionshinder och förnärvarande ca. 10 barn från andra kulturer. Verksamheten anpassas så att alla får lära sig att visa respekt och hänsyn. 5

20 Mål för läsåret 2016/2017 Alla barn ska känna sig trygga på hela skolans område. Respektera att alla är olika och allt vad det innebär Ha förståelse för varandras kultur, språk, normer och seder. En säker utemiljö. Alla barn ska uppmuntras att ta ett eget ansvar för sin egen och sina kamraters välbefinnande, samt vara trygga med att informera fritidshemmets personal om någon inte känner sig trygg. Personalen ska uppmuntra och synliggöra de som ser och informerar någon vuxen i sådana händelser. Nya barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamheten. Medvetenheten och kunskaperna om följderna av kränkningar genom bl.a. sociala medier, sms och mms ska ökas. Konkreta åtgärder för 2016/2017 Vuxennärvaro vid barnens utevistelse och pedagogiska måltider. Tydliga rutiner kring olika ärendets gång. All personal arbetar målmedvetet med värdegrunden. Mer struktur såsom bestämda platser i matsal, barngruppen delas i mindre grupper osv. Skola och fritidshem träffas kontinuerligt och tar upp kränkande händelser Främjande arbete Trygghetskarta genomförs två gånger per läsår Vi pratar om och förklarar orden diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Anpassa verksamheten så alla barn känner sig sedda och accepterade Aktualisera likabehandlingsplanen hos personalen samt i barn- och föräldragrupper. Personalgruppen utvärderar planen i slutet av läsåret Pedagogiska måltider. Veckovärd bland barnen Enskilda samtal med alla barn, utan att det varit konflikter eller bråk. Utbildning av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) Förebyggande arbete Förankring Barnen ska bli mera delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom veckovärdsuppdraget samt gör sin egna trivselregler. Inför varje läsår informeras vårdnadshavare om årets mål på inskolningssamtal FN:s barnkonvention förklaras och förankras bland barn och personal. 6

21 Samtala i personalgrupperna om sådant som oroar. Personalen går igenom varje enskilt barn för att få en uppfattning. På så vis sr till att inget barn är utanför Förankringsarbete av denna plan Personal: Förankra i personalgruppen Återkommande diskussioner på fritidshemsträffar. Uppföljningar och utvärderingar Elever: Återkommande uppföljning och utvärderingar Värdegrundsarbete på ett konkret sätt, både teoretiskt och praktiskt Diskussion vid samlingar Föräldrar: Information på hemsidan Information på föräldramöten och på inskolningssamtal Tamburkontakt Presentation i pappersform på anslagstavlan. Vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling genom Enskilda samtal med alla barn Observationer på fritidshem, i matsal och vid utevistelse. Arbetslags- och personalträffar. Trygghetsärende har en stående punkt Signaler som t.ex. nedstämdhet, oro, frånvaro, humörsvängningar Tamburkontakt, daglig kontakt där all oro tas på allvar och snabbt åtgärdas. Ett ärendes gång Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska anmälan ske till fritidshemschef och/eller rektor. Rektor och fritidshemschef är skyldig att anmäla till huvudman. Ingenvärdering ska göras innan anmälan sker till rektor och huvudman. Rektor och fritidshemschef ansvarar för att trakasserier eller annan kränkande behandling skyndsamt utreds. Ärendet dokumenteras i protokoll, se bilaga 1. Utredning och uppföljning se bilaga 2 och 3. 7

22 Uppföljning Utvärdering och revidering av planen mot kränkande behandling sker inför varje nytt läsår. Resultatet redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Ansvar Alla som arbetar på Nossebro skola är ansvariga för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Enligt socialtjänstlagen 14 kap.1 är både skolmyndighet och alla anställda hos myndighet, det vill säga personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Elevhälsoteam Det finns alltid möjlighet för elever, föräldrar och pedagoger att vända sig till skolans elevvårdsteam för konsultation Kontaktpersoner: Kamilla Ehn skolsköterska Maritha Därnemyr, skolsköterska Hélén Karlsson, kurator Marie Carlsson, elevcoach Lena Roberg Löfgren, spec.lärare Ragnhild Källmén, spec.lärare Elevens klassföreståndare Skolledning Tomas Johansson, rektor Karin Lennermo, fritidshemschef

23 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Datum Inblandade Uppgiftslämnare Händelse/beskrivning Åtgärder Datum för uppföljning Uppföljningssamtal Ansvarig Rektor informerad

24 Bilaga 2. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering elev-elev Åtgärd Ansvar Steg 1 Omedelbar tillsägelse All personal Steg 2 Samtal med den som påtalar problem. All personal Samla så mycket information som möjligt. Dokumentera. Rapportera till trygghetsteamet och klasslärare. Steg 3 Dokumentation i protokoll. Samtal med berörda parter enskilt eller i grupp. Alltid två vuxna vid samtalen. Kontakt med berörda vårdnadshavare Elevhälsoteam Elevens klassföreståndare Steg 4 De berörda eleverna hålls under uppsikt. All personal Steg 5 Uppföljande samtal. Elevhälsoteamet Återkoppling till anmälare, klasslärare och vårdnadshavare Steg 6 Möte med elev, vårdnadshavare och lärare samt Klasslärare representant från elevhälsoteamet Åtgärdsprogram upprättas. Steg 7 Ärendet tas upp av elevhälsoteamet (EHT). Fritidshemschef och/eller rektor beslutar om Fritidshemschef Rektor vidare åtgärder. Steg 8 Eventuell anmälan till polis och/eller Fritidshemschef Steg 9 socialtjänst. Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor Fritidshemschef Rektor Uppföljande samtal sker alltid med berörda parter när kränkningen upphört. Klassläraren ansvarar för uppföljningen. 10

25 Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen Åtgärd Steg 1 Händelsen anmäls till rektor, som ensam eller tillsammans med elevhälsopersonal pratar med eleven. Ansvar All personal Steg 2 Vårdnadshavare informeras Rektor. Steg 3 Samtal med den vuxne som har rätt att bistås av Rektor fackligt ombud. Steg 4 Åtgärdsplan upprättas. Rektor Steg 5 Eleven får stöd och hjälp Elevhälsan Steg 6 Uppföljning med elev och vårdnadshavare Rektor Steg 7 Uppföljningssamtal med den vuxne Rektor Steg 8 Eventuell anmälan till polis och/eller Rektor socialtjänst. Steg 9 Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor 11

26 fin ~ Essunga kommun

27 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Fritidshemmet i Jonslund Dokumenttyp Fastställd Plan Av utbildningsnämnden XX Detta dokument gäller för Utbildningsförvaltningen Giltighetstid Läsåret 2016/2017 Dokumentansvarig Rektor Dnr

28 Innehåll Inledning... 4 Våra styrdokument... 4 Vad står begreppen för?... 5 Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/ Mål för läsåret 2016/ Konkreta åtgärder för 2016/ Främjande arbete... 6 Förebyggande arbete... 6 Ett ärendes gång... 7 Uppföljning... 7 Ansvar... 8 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering... 9 Bilaga 2. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering elev-elev Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen

29 VISION I vår skola och på våra fritidshem ska alla kunna känna sig inkluderade, delaktiga och trygga. Det skapar förutsättningar för respekt, tolerans, arbetsro och lärande. 3

30 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i förskola, skola och fritidshem ska ha samma rättigheter tjejer som killar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Vi som arbetar i Essunga kommuns skolor och fritidshem tolererar ingen form av kränkande beteende. Så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt har skolan skyldighet att utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är ett stöd som hjälper oss i vår skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Forskning visar att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Våra styrdokument Diskrimineringslagen Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). Dessa benämns ofta som diskrimineringsgrunderna. FN:s barnkonvention Artiklarna 2-4 handlar om icke-diskriminering, barnets bästa och genomförande av rättigheterna. Lgr 11 Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skola och fritidshem ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom dessa områden ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (Lgr 11 sid 7). Skollagen(2010:800) 6 kap. 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. 4

31 Vad står begreppen för? Kränkande behandling Den som upplever sig kränkt har alltid tolkningsföreträde. Uppträdande som kränker en elevs värdighet kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, könsord och öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (lappar, fotografier, sms och mms, msn och meddelanden på olika sociala medier) någonting annat som kränker ett barns värdighet. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning Diskriminering Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Befogade tillsägelser Tillrättavisningar från skolpersonal för att upprätthålla god ordning och miljö är inte kränkande behandling. Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/2017 Genom analys av trygghetskartor samt observationer upptäcker vi i ett tidigt skede sådant som oroar och upprör barnen och kan åtgärda det snabbt. I barngruppen finns barn med större eller mindre funktionshinder. Verksamheten anpassas så att alla får lära sig ge och ta. Mål för läsåret 2016/2017 Alla barn ska känna sig trygga på hela skolans område. Respektera varandras olikheter Alla barn ska uppmuntras att ta ett eget ansvar för sin egen och sina kamraters 5

32 välbefinnande, samt vara trygga med att informera fritidshemmets personal om någon inte känner sig trygg. Nya barn och vårdnadshavare ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamheten. Fritidsråd en gång per månad där vi diskuterar det sociala samspelet i gruppen samt saker som vi vill genomföra eller förbättra fritids. Konkreta åtgärder för 2016/2017 Vuxennärvaro vid barnens utevistelse och pedagogiska måltider. Tydliga rutiner kring ett ärendes gång. All personal arbetar målmedvetet med värdegrunden. Främjande arbete Personal från fritidshemmen finns med i elevhälsoteam. Trygghetskarta genomförs två gånger per läsår Vi pratar om och förklarar orden diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Anpassa verksamheten så alla barn känner sig sedda och accepterade Aktualisera likabehandlingsplanen hos personalen samt i barn- och föräldragrupper. Personalgruppen utvärderar planen i slutet av läsåret Pedagogiska måltider. Enskilda samtal med alla barn, utan att det varit konflikter eller bråk. Gruppstärkande lekar och aktiviteter. Samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Förebyggande arbete Förankring Inför varje läsår informeras om årets mål på inskolningssamtal. FN:s barnkonvention förklaras och förankras bland barn och personal. Samtala i personalgrupperna om sådant som oroar. Förankringsarbete av denna plan Personal: Förankra i personalgruppen Återkommande diskussioner på fritidshemsträffar. Uppföljningar och utvärderingar Elever: Återkommande uppföljning och utvärderingar Värdegrundsarbete på ett konkret sätt, både teoretiskt och praktiskt Diskussion vid samlingar 6

33 Föräldrar: Information på inskolningssamtal Presentation i pappersform på anslagstavlan. Vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling genom Enskilda samtal med alla barn Observationer på fritidshem, i matsal och vid utevistelse. Arbetslags- och personalträffar. Trygghetsärende har en stående punkt Rapporter till elevhälsoteamet Signaler som t.ex. nedstämdhet, oro, frånvaro, humörsvängningar Tamburkontakt, daglig kontakt där all oro tas på allvar och snabbt åtgärdas. Ett ärendes gång Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska anmälan ske till rektor/fritidshemschef. Rektor/fritidshemschef är skyldig att anmäla till huvudman. Ingen värdering ska göras innan anmälan sker till rektor/fritidshemschef och huvudman. Rektor/fritidshemschef ansvarar för att trakasserier eller annan kränkande behandling skyndsamt utreds. Ärendet lämnas över till elevhälsoteamet för utredning. Ärendet dokumenteras i protokoll, se bilaga 1. Utredning och uppföljning se bilaga 2 och 3. Uppföljning Utvärdering och revidering av planen mot kränkande behandling sker inför varje nytt läsår. Resultatet redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. 7

34 Ansvar Alla som arbetar på Jonslund skola och fritidshem är ansvariga för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Enligt socialtjänstlagen 14 kap.1 är både skolmyndighet och alla anställda hos myndighet, det vill säga personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Elevhälsoteam Det finns alltid möjlighet för elever, föräldrar och pedagoger att vända sig till skolans elevvårdsteam för konsultation Kontaktpersoner: Kamilla Ehn, skolsköterska Hélène Carlsson, kurator Anita Viktorsson, specialpedagog Marie Carlsson, elevcoach Elevens klassföreståndare Skolledning Tomas Johansson, rektor Karin Lennermo, fritidshemschef

35 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Datum Inblandade Uppgiftslämnare Händelse/beskrivning Åtgärder Datum för uppföljning Uppföljningssamtal Ansvarig Rektor informerad

36 Bilaga 2. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering elev-elev Åtgärd Ansvar Steg 1 Omedelbar tillsägelse All personal Steg 2 Samtal med den som påtalar problem. All personal Samla så mycket information som möjligt. Dokumentera. Rapportera till trygghetsteamet och klasslärare. Steg 3 Dokumentation i protokoll. Samtal med berörda parter enskilt eller i grupp. Alltid två vuxna vid samtalen. Kontakt med berörda vårdnadshavare Trygghetsteamet Steg 4 De berörda eleverna hålls under uppsikt. All personal Steg 5 Uppföljande samtal. Trygghetsteamet Återkoppling till anmälare, klasslärare och vårdnadshavare Steg 6 Möte med elev, vårdnadshavare och lärare samt Klasslärare representant från trygghetsteamet. Åtgärdsprogram upprättas. Steg 7 Ärendet tas upp av elevhälsoteamet (EHT). Rektor Rektor beslutar om vidare åtgärder. Steg 8 Eventuell anmälan till polis och/eller Rektor socialtjänst. Steg 9 Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor Uppföljande samtal sker alltid med berörda parter när kränkningen upphört. Klassläraren ansvarar för uppföljningen. 10

37 Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen Åtgärd Steg 1 Händelsen anmäls till rektor, som ensam eller tillsammans med elevhälsopersonal pratar med eleven. Ansvar All personal Steg 2 Vårdnadshavare informeras Rektor. Steg 3 Samtal med den vuxne som har rätt att bistås av Rektor fackligt ombud. Steg 4 Åtgärdsplan upprättas. Rektor Steg 5 Eleven får stöd och hjälp Elevhälsan Steg 6 Uppföljning med elev och vårdnadshavare Rektor Steg 7 Uppföljningssamtal med den vuxne Rektor Steg 8 Eventuell anmälan till polis och/eller Rektor socialtjänst. Steg 9 Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor 11

38 fin ~ Essunga kommun

39 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Utbildningsnämndens arbetsutskott 59 Dnr Plan mot diskriminering och kränkningar Nossebro skola /2017 Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar Godkänna plan mot diskriminering och kränkningar Nossebro skola 6-9 Sammanfattning av ärendet Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är obligatorisk för alla skolor. Den bygger på den grundläggande mänskliga rättigheten till lika behandling mellan könen, etnicitet, religionstillhörighet, annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Essunga kommuns skolor och fritidshem tolererar ingen form av kränkande beteende. Så snart som personal får kännedom om att elev känner sig kränkt har skolan skyldighet att utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Beslutsunderlag Plan mot diskriminering och kränkningar Nossebro skola 6-9, Jonas Engernäs Justerandes sign Utdragsbestyrkande

40 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Nossebro skola 6-9 VISION I vår skola ska alla kunna känna sig inkluderade, delaktiga och trygga. Det skapar förutsättningar för respekt, tolerans, arbetsro och lärande.

41 Innehåll 1 Inledning Våra styrdokument Vad står begreppen för? Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/ Mål för läsåret 2016/ Konkreta åtgärder för 2016/ Främjande arbete Förebyggande arbete Ett ärendes gång Uppföljning Ansvar... 9

42 1 Inledning En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i förskola, skola och fritidshem ska ha samma rättigheter tjejer som killar, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Vi som arbetar i Essunga kommuns skolor och fritidshem tolererar ingen form av kränkande beteende. Så snart någon ur personalen får kännedom om att en elev känner sig kränkt har skolan skyldighet att utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta kränkningar. Vår plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är ett stöd som hjälper oss i vår skyldighet att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Forskning visar att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. 2 Våra styrdokument Diskrimineringslagen Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder (1 kap, 1 ). Dessa benämns ofta som diskrimineringsgrunderna. I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse,

43 4. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 5. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, (Diskrimineringslagen kap. 1 4) Lgr 11 Skolväsendet vilar på demokratins grund. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lgr 11 sid 7) Skollagen(2010:800) 6 kap. 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag.

44 3 Vad står begreppen för? Kränkande behandling Den som upplever sig kränkt har alltid tolkningsföreträde. Uppträdande som kränker en elevs värdighet kan vara: fysiska (slag och knuffar) verbala (hot, svordomar, könsord och öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (lappar, fotografier, sms och mms, msn och meddelanden på olika sociala medier) någonting annat som kränker en elevs värdighet. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Diskriminering kan även ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Befogade tillsägelser Tillrättavisningar från skolpersonal för att upprätthålla god ordning och miljö är inte kränkande behandling. 4 Kartläggning och nulägesanalys inför läsåret 2016/2017 Skolans trygghetsteam konstaterar att vi har arbetat in väl fungerande rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Enkäten i år 8 har visat att andelen elever som upplever att de inte känner sig trygga i skolan inte är tillfredsställande. På frågan Jag känner mig trygg på skolan har 82% av eleverna svarat helt och hållet/ ganska bra. Vi som jobbar på skolan behöver med tydlighet och struktur fortsätta att informera, så att alla barn berättar för någon vuxen i ett tidigt skede om något inte känns bra. Då något kommer till vår kännedom agerar vi enligt likabehandlingsplanen. På frågan om att skolan arbetar så att ingen blir mobbad svarar 34,4% av eleverna att det stämmer dåligt/inte alls. Däremot svarar vårdnadshavare att de känner till att skolan arbetar emot diskriminering och kränkande behandling. På trygghetskartan ser vi att många elever upplever otrygghet vid A-flygeln där elever står och röker. Röken går in genom ventilationen och arbetsmiljön upplevs mycket obekväm. All personal påtalar tobaksförbud på skolans område och följer gällande tobakspolicy. Kontakt tas med vårdnadshavare. Vuxna på skolan uppmanas gå förbi oftare och prata med berörda. Eleverna ombeds komma med förslag på förbättringar genom elevrådet. Information i klasserna angående tobaksförbud/tobakspolicy sker på studietid.

45 Enkäten visar vidare att eleverna upplever att arbetet med att ingen blir mobbad bör utvecklas ytterligare. Trygghetsteamet och likabehandlingsplanen kommer att synliggöras genom information i klasserna och anslag på anslagstavlor i korridorerna. Ungdomscoachen arbetar med elevgrupper och intervjuer i år 9. Trygghet, studiero och trivsel finns med som en stående punkt vid alla utvecklingssamtal. Skolans trygghetsteam konstaterar att antalet anmälningar som rör kränkningar på sociala medier, sms och mms är ett fortsatt problem. För att både personal och elever ska få stöd i arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling arbetar vår ungdomscoach nära våra elever på raster och fritid. Detta har varit en mycket bra satsning som gett goda resultat bland annat genom enskilda samtal, arbete med elevgrupper samt en vuxen som finns nära våra elever. Vi har en mycket väl fungerande fritidsgård i närhet till skolan, som finns för eleverna på raster och fritid. Arbetet med kränkande behandling synliggörs ytterligare genom anslagstavlor i samtliga korridorer, samt fritidsgården, med information från trygghetsteamet. Kommunikationen mellan elever och personal förbättras genom utvecklingssamtal, intervjuer av ungdomscoach, elevråd, samrådsgrupp, så att personalen får vetskap om kränkningar, trakasserier och diskriminering. Essunga kommun kommer även framöver att ta emot nyanlända. Barnen ska gå i Nossebro skola och inkluderas i verksamheten. Det kräver ett förberedande arbete för elever och personal. På skolan i Nossebro synliggör vi för eleverna vad det innebär att vara nyanländ och har diskussioner med eleverna kring detta. Arbete med hälsofrämjande skolutveckling, bland annat med inriktning mot jämställdhet och genus fortlöper. 5 Mål för läsåret 2016/2017 Nolltolerans mot alla former av trakasserier. Alla elever ska uppmuntras att ta ett eget ansvar för sitt eget och sina kompisars välbefinnande, samt vara trygga med att informera skolans personal om någon inte känner sig trygg. Alla elever ska känna sig välkomna och inkluderade i verksamheten. Och känna sig trygga på hela skolans område. Bibehålla medvetenheten och kunskapen om följderna av kränkningar på sociala medier, sms och mms. 6 Konkreta åtgärder för 2016/2017 Vuxennärvaro genom bussvakter, schemalagd pedagogisk lunch för år 6-7 och fritidsgård på dagtid. Lärarnas arbetsrum ligger i direkt anslutning till elevernas lokaler och år 6-7 har egna flyglar/hemklassrum. Tydliga rutiner vid kränkningar. Se bilaga 2. Värdegrundsarbetet ska genomsyra skolans alla ämnen. Trygghetsenkäter till samtliga elever på 6-9 skolan, Dessa ska utvärderas och följas upp.

46 Trygghetsteamet har regelbundna möten och på arbetslagskonferenserna är trygghetsärenden en stående punkt. 7 Främjande arbete Trygghetsteam Arbetslagen lyfter aktuella ärenden på måndagskonferensen. Vi arbetar medvetet med värdegrunden och den genomsyrar all verksamhet. Ungdomscoach arbetar med olika elevgrupper, samt enskilda intervjuer, med alla elever i åk. 9 Trygghetskarta genomförs en gånger per läsår, tidigt under vårterminen. Planen tas upp på klass- och elevråd. Aktualisera likabehandlingsplanen i personalgrupperna vid läsårsstart Elevrådet och arbetslagen utvärderar planen i slutet av läsåret Pedagogisk lunch Bussvakt 8 Förebyggande arbete Förankring Eleverna ska bli delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen genom elevrådet. Elevrådet berättar om likabehandlingsplanen i klasserna. Vårdnadshavare informeras om likabehandlingsplanen på utvecklingssamtalet i årskurs 6. Inför varje läsår informeras om årets mål på föräldramöte och på månadsbladet. Information om likabehandlingsplanen ges på läsårets första samrådsmöte. Alla representanter i Trygghetsteamet förankrar planen i sina respektive arbetslag. Förankringsarbete av denna plan Personal: Förankra i personalgruppen Stående punkt på arbetslagskonferenser Uppföljningar och utvärderingar Elever: Genomgång i klasserna Utvärderas av elevrådet varje läsår Värdegrundsarbete Diskussion i elevrådet Vårdnadshavare: Genomgång med samrådsgruppen Information på hemsidan Information på föräldramöten och på utvecklingssamtal

47 Vi upptäcker diskriminering och kränkande behandling genom Enskilda samtal med elever, intervju med samtliga elever i år 9 Observationer i klassrum, i matsal och på raster. Arbetslags- och personalkonferenser. Trygghetsärende har en stående punkt Rapporter till trygghetsteamet Signaler som t.ex. nedstämdhet, oro, frånvaro, humörsvängningar Elevenkäter i år 8 med tydligt redovisade resultat. Trygghetskarta år 6-9 Utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare. 9 Ett ärendes gång Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling ska anmälan ske till rektor. Rektor är skyldig att anmäla till huvudman. Ingen värdering ska göras innan anmälan sker till rektor och huvudman. Rektor ansvarar för att trakasserier eller annan kränkande behandling skyndsamt utreds. Ärendet lämnas över till trygghetsteamet för utredning. Ärendet dokumenteras i protokoll, se bilaga 1. Utredning och uppföljning se bilaga 2 och Uppföljning och implementering Utvärdering av planen mot kränkande behandling sker i arbetslagen och skolans elevråd inför varje nytt läsår. Revidering av planen utförs av rektor och representant från trygghetsteamet vid läsårets slut. Implementering av planen sker efter revidering i arbetslagen, elevrådet, klassråd och föräldramöten.

48 Ansvar Alla som arbetar på Nossebro skola är ansvariga för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling. Enligt socialtjänstlagen 14 kap.1 är både skolmyndighet och alla anställda hos myndighet, det vill säga personal i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och skola, skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Elevhälsoteam Det finns alltid möjlighet för elever, vårdnadshavare och pedagoger att vända sig till skolans elevvårdsteam för konsultation Kontaktpersoner: Kamilla Ehn skolsköterska Maritha Därnemyr skolsköterska Héléne Carlsson kurator Christina Nilsson specialpedagog Britt-Marie Nilsson specialpedagog Carina Ivehag ungdomscoach Trygghetsteam Marita Wernebratt lärare/samordnare trygghetsteam Hanna Därnemyr lärare arbetslag 6 Sofia Hedegren tj. led lärare arbetslag 6 Katarina Persson lärare arbetslag 7 Lena Andersson lärare arbetslag 9 Anna Karina O harnisch lärare arbetslag 8 Marita Lindahl fritidsgården Hållplatsen Helena Andersson lokalvårdare Héléne Carlsson kurator Carina Ivehag ungdomscoach Mailis Kulin kökschef Maria Alfredsson skolassistent Skolledning Tina Ljungsberg rektor

49 Bilaga 1. Dokumentation vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering Datum Inblandade Uppgiftslämnare Händelse/beskrivning Åtgärder Datum för uppföljning Uppföljningssamtal Ansvarig Rektor informerad Huvudman informerad

50 Bilaga 2. Att utreda, åtgärda och följa upp kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering elev-elev Åtgärd Steg 1 Steg 2 Steg 3 Omedelbar tillsägelse, information till rektor. Rektor informerar huvudman. Dokumentera. Samtal med den som påtalar problem. Samla så mycket information som möjligt. Dokumentera. Rapportera till trygghetsteamet och klasslärare. Dokumentation i protokoll. Samtal med berörda parter enskilt eller i grupp. Kontakt med berörda vårdnadshavare Ansvar All personal/rektor All personal/rektor Trygghetsteamet/rektor Steg 4 De berörda eleverna hålls under uppsikt. All personal/rektor Steg 5 Uppföljande samtal. Trygghetsteamet/rektor Återkoppling till anmälare, klasslärare och vårdnadshavare Steg 6 Möte med elev, vårdnadshavare och lärare Klasslärare/ mentor samt representant från trygghetsteamet. Kartläggning inför ansökan om upprättande av åtgärdsprogram upprättas vid behov och lämnas till rektor. Steg 7 Ärendet tas upp av elevhälsoteamet Rektor beslutar om vidare åtgärder. Klasslärare, mentor, personal från elevhälsan eller rektor Steg 8 Eventuell anmälan till socialtjänst. Rektor Steg 9 Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor Uppföljande samtal sker alltid med berörda parter när kränkningen upphört. Klassläraren/mentor ansvarar för uppföljningen.

51 Bilaga 3 Att utreda, åtgärda och följa upp när elev utsätts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering av vuxen Åtgärd Steg 1 Händelsen anmäls till rektor, som ensam eller tillsammans med elevhälsopersonal pratar med eleven. Ansvar All personal Steg 2 Vårdnadshavare informeras Rektor. Steg 3 Samtal med den vuxne som har rätt att bistås av Rektor fackligt ombud. Steg 4 Åtgärdsplan upprättas. Rektor Steg 5 Eleven får stöd och hjälp Elevhälsan Steg 6 Uppföljning med elev och vårdnadshavare Rektor Steg 7 Uppföljningssamtal med den vuxne Rektor Steg 8 Eventuell anmälan till socialtjänst. Rektor Steg 9 Ärendet går till utbildningsnämnden för vidare åtgärder. Rektor

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Utbildningsnämndens arbetsutskott 54 Dnr Regler för elevresor Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Utbildningsnämndens beslut Godkänna regler för elevresor. Sammanfattning av ärendet Regler för elevresor reglerar gymnasielevernas rätt till ersättning för resor till och från sin skola. Tidigare ingick dessa regler i Essunga kommuns regler för skolskjuts. Efter att Optiplan gjort sin förstudie kring skolskjutsar poängterades det att det är en lagmässig skillnad på skolskjuts och elevresor. Huvudregeln är att eleven ska ha minst 6 kilometer till skola eller hållplats för att få ersättning för dessa resor. Ersättningen för resorna är som högst 1/30 av prisbasbeloppet eller ett busskort som behövs för att ta sig till skolan. Under sammanträdet Förvaltningssekreterare Lina Oskarsson redogör för ärendet och arbetsutskottet har chansen att ställa frågor. Beslutsunderlag Regler för elevresor, Lina Oskarsson Justerandes sign Utdragsbestyrkande

53 Elevresor Essunga kommuns gymnasieelever Dokumenttyp Fastställd Regler Av Utbildningsnämnden 2016-XX-XX, XX Detta dokument gäller för Utbildningsförvaltningen Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Skolskjutsansvarig Dnr

54 Elevresor Essunga kommun Elever inom gymnasieskolan har inte rätt till skolskjuts som elever i grundskolan och gymnasiesärskolan har, utan beviljas endast bidrag till elevresor. Resorna ska ske mellan hemmet (folkbokföringsadressen) och skolan. För att en elev ska vara berättigad till ersättning ska skolvägen, mätt efter kortaste användbara väg (gång-, cykel eller bilväg) från hemmet till skola/hållplats, minst vara: Avstånd till skola Avstånd till hållplats 6 km 6 km Eleven kan få bidrag till elevresor till och med det första kalenderhalvåret de fyller 20 år. Ytterligare bidrag efter att eleven fyllt 20 kan ges av särskilda skäl. Hemkommunen har inget ansvar att ordna med själva transporten till skolan. Busskort eller ersättning Hemkommunen kan välja att ge bidraget som ett busskort eller kontant. Betalas bidraget ut kontant kan eleven endast ansöka om bidrag som uppgår till 1/30 av prisbasbeloppet. Beviljas eleven busskort är det med kollektivtrafiken eleven reser med till skolan. Val av gymnasieskola styr beviljandet av busskort eller kontant bidrag. Kommunal eller friskola Hemkommunen ersätter eleven till och från skola oavsett om det är en kommunal eller friskola, men högst 1/30 av prisbasbeloppet. Inackorderingsbidrag Ansöker eleven om inackorderingsbidrag kan inte busskort eller kontanta medel för elevresor beviljas. Inackorderingsbidrag är en annan form av bidrag till elevresor. Självskjuts I de fall avståndet till närmaste hållplats är längre än vad avståndsreglerna anger, och att elev inte kan med anslutningstrafik ta sig till hållplats, kan elev ansöka om självskjutsbidrag för egna resor. Ersättningen betalas för max två enkelresor till och från hållplatsen per skoldag enligt den skattefria delen av den statliga milersättningen. Transporten anordnas av elev eller förälder. Överklagan Beslut om elevresor kan överklagas enligt laglighetsprövning 10 kap. kommunallagen.

55 fin ~ Essunga kommun

56 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(2) Sammanträdesdatum Utbildningsnämndens arbetsutskott 55 Dnr Läsårstider 2017/18 Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar Godkänna läsårstider för 2017/18 Sammanfattning av ärendet Justerandes sign Utdragsbestyrkande

57 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 2(2) Sammanträdesdatum Utbildningsnämndens arbetsutskott Beslutsunderlag Förslag till läsårstider 2017/2018, Jonas Engernäs Justerandes sign Utdragsbestyrkande

58 A-dag Skoldag K-dag K-dag Skoldag Skoldag Fastställda av Utbildningsnämnden Läsårstider 2017/18 Terminsstart/-slut Elevernas skoldagar A-dag Lovdag elever. Arbetsdag lärare S Stängningsdag inom barnomsorgen Lov Lovdag elever och lärare Höstterminen 2017 Vårterminen 2018 Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun 1 Sön A-dag 1 1 Helg Sön Helg 1 2 Lör V 40 Lov Lör 2 2 Helg Lör 2 3 Sön Lov Sön 3 3 Lör Lör Lov Sön 3 4 V 36 Lör V Sön Sön Lov v Sön 5 5 v 06 v 10 Lov Lör 5 6 V Lör Lov Sön Helg 6 7 Lör 7 7 Sön Lör v Sön 8 8 A-dag/S Sön 8 9 Lör V 41 Lör 9 9 A-dag v 15 Lör 9 10 Sön Sön Lör Lör Helg Sön V 37 Lör V Sön Sön Lov v Lör Sön Lov A-dag Lör Sön V Lör Lov Sön v 33 Lör Sön Lov Lör v A-dag Sön v 03 Lov Sön A-dag Lör V 42 Lör Lov v 16 Lör A-dag Sön Sön Lör Lör Sön A-dag V 38 Lör V Sön Sön A-dag/S Lör Sön v 08 v 12 Lör A-dag Sön V Lör Sön A-dag A-dag/S Lör Sön Lör v 21 A-dag Sön v 04 Sön Lör V 43 Lör v Sön Helg Lör Lör V 39 Lör Helg Sön Sön Lör Sön Helg v 09 v 13 Lör Sön V Lör Sön V 35 Lör Sön Lör v A-dag Sön v 05 Sön Lör A-dag/S Helg Lov A-dag Lör 31 Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun SUMMA PER MÅNAD HÖSTTERMIN SUMMA PER MÅNAD VÅRTERMIN S:a S:a TOTALT LÄSÅR S:a 194

59 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Utbildningsnämndens arbetsutskott 57 Dnr Synpunkter 2016 Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar Tar del av sammanställning av synpunkter 2016 och lägger dessa till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Under 2016 har det kommit in fem synpunkter som rör utbildningsförvaltningen. Alla synpunkter är besvarade av berörd tjänsteman. Beslutsunderlag Sammanställning av synpunkter 2016, Lina Oskarsson Justerandes sign Utdragsbestyrkande

60 Sammanställning synpunkter 2016 Utbildningsnämnden Datum Ämne Svar/åtgärd Ansvarig Jonslunds fritidshem Utemiljö förskolan Ängen Förskola Jonslund, Syrenen Barnomsorg OB-tider, bibliotekets öppettider chef Karin Lennermo Berit Cerdier Berit Cerdier , Berit Cerdier, Rigmor Persson

61 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(1) Sammanträdesdatum Utbildningsnämndens arbetsutskott 60 Dnr Samverkansavtal vuxenutbildningen Skaraborg Utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar Godkänna samverkansavtal vuxenutbildningen Skaraborg med avtalsperiod Sammanfattning av ärendet Vuxenutbildningen i Skaraborg (15 kommuner i samverkan) har sedan 2011 ett samverkansavtal som revideras vartannat år. Målsättning är att skapa en mer sammanhållen, konkurrenskraftig och marknadsanpassad vuxenutbildning i Skaraborg. Avtalet ska leda till att de kommunala resurserna optimeras både ur ett ekonomiskt och ett kvalitativt perspektiv bland annat genom att utnyttja hela delregionens kapacitet av utbildningsresurser och av intresserade studerande. En öppen samverkansform ska gynna kommuninvånare, näringslivet och offentlig verksamhet. Beslutsunderlag Samverkansavtal vuxenutbildning Skaraborg , Justerandes sign Utdragsbestyrkande

62 Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg AVTALSPERIOD SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D

63 Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka om vuxenutbildning. Målsättning är att skapa en mer sammanhållen, konkurrenskraftig och marknadsanpassad vuxenutbildning i Skaraborg. Avtalet ska leda till att de kommunala resurserna optimeras både ur ett ekonomiskt och ett kvalitativt perspektiv bland annat genom att utnyttja hela delregionens kapacitet av utbildningsresurser och av intresserade studerande. En öppen samverkansform ska gynna kommuninvånare, näringslivet och offentlig verksamhet. Genom olika nätverk ska kommunernas utveckling stärkas. 1 Syfte Detta samverkansavtal syftar till att erbjuda invånarna i de avtalsslutande kommunerna att välja bland ett brett och allsidigt utbud av kvalitativa utbildningar utifrån: de studerandes behov ökad tillgång och tillgänglighet för individen arbetsmarknadens/näringslivets kompetensbehov kommunernas ekonomiska förutsättningar 2 Avtalsvillkor Avtalsparter Är de kommuner i Skaraborg som skrivit på avtalet Vuxenutbildning i de femton kommunerna i Skaraborg består av: Vuxenutbildning på grundläggande nivå (Gruv) Vuxenutbildning på gymnasial nivå - Studieförberedande utbildning - Yrkesutbildning Särskild utbildning för vuxna (SUV) Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) Samhällsorientering (SO) Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) Validering Uppdragsutbildning Högskolekurser/program via distans