INFEKTIONER HOS PATIENTER MED HEMATOLOGISKA MALIGNITETER Januari 2009 Ref: Anna Werner
|
|
- Amanda Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Infektionskliniken Anna Werner, öl Datum Januari 2009 INFEKTIONER HOS PATIENTER MED HEMATOLOGISKA MALIGNITETER Januari 2009 Ref: Anna Werner ÖVERSIKT IMMUNSYSTEMET, INFEKTIONER HOS HEMATOLOGIPATIENTER ALLMÄNT ( Per Ljungman KS) Hur kan man fundera? - Vilken är patientens immundefekt? - Vilken celltyp är defekt? Granulocyter, monocyter/makrofager, T-celler, B-celler, kombinationer? - Vad är det för typ av defekt? Kvantitativ?(lättast att mäta) Kvalitativ?( t.ex. sänkt migrationsförmåga till vävnader, sänkt fagocytosförmåga) - Orsaker till immundefekten? Grundsjukdomen, behandling(cytostatika, stamcellstransplantation (SCT),immunosupprimerande läkemedel, splenectomi), andra infektioner, genetisk disposition? - Vad är prognosen för immundefekten? Reversibel: Leukemi i komplett remission, Non-Hodgkinlymfom i remission, Autolog SCT, allogen SCT utan GVHD(graft versus host disease) Irreversibel: Hodgkin, allogen SCT med kronisk GVH. Defekt pga den hematologiska maligniteten: AML- Ger defekt produktion av granulocyter, monocyter/makrofager samt defekt funktion hos dessa. KLL/lymfom/myelom: Ger hypogammaglobulinemi. Defekt sekundär till den hematologiska maligniteten: Granulocytopeni vid ALL, Lymfopeni vid AML Granulocytopeni infektionsrisk: Ökad risk <0,5 ( isoleringsgräns). Mycket ökad risk <0,1. Ta hänsyn till om granulocyterna är på väg uppåt eller nedåt. Allogen SCT immundefekter-typinfektioner: ( ca 200 pat per år i Sv) 1) Aplastisk fas: 0-3 veckor. ( neutrofila, slemhinneskador, makrofager, T-celler, NKceller). G+ bakterier, G-bakterier, candida, HSV, RSV, Influensa. 2) GVHD-fas: 3 veckor- 3(-6) mån. (T-celler, B-celler, neutrofila). CMV, VZV,HHV-6, aspergillus, adenovirus, pneumocystis) 3) Sen fas: 6 mån år!! (B-celler, T-celler). Pneumokocker, H.influenzae, VZV, RSV, Pneumocystis. T-cellsdefekten är den som kvarstår längst efter transplantationen, upp till 2 år om inte kronisk GVHD utvecklas. Om kronisk GVHD betydligt längre, livslång?
2 Pneumokockvaccination efter allogen SCT: Konjugerat vaccin(prevenar) fungerar bra även på pat med kronisk GVHD redan 3 månader efter SCT. Polysackaridvaccin fungerar ej på dessa. Specifik immunitet mot många infektioner(tetanus, difteri, polio,mässling, varicella, influensa(?), pneumokocker, haemofilus, hepb) går förlorad efter SCT. Detta gäller även till viss del efter annan behandling av lymfoida maligniteter (tetanus, difteri, mässling, influensa(?), pneumokocker, haemofilus) Steroider: Många effekter på immunsystemet på alla cellinjer: lymfocyter, granulocyter, monocyter/makrofager. Detta uppstår pga uppreglering av multipla gener i immunsystemet. Övriga effekter: minskad inflammation, nedsatt kliniska symptom vid infektion, ökad tillväxthastighet av aspergillus, ökad adherens till slemhinna av candida, ökad risk för candida att gå över till blodbanan. Monoklonala antikroppar: 1) Rituximab ( Maptera): Används vid B-cellslymfom. B-cellseffekt. Begränsade data för att infektionsrisken ökar. Persistent parvovirus infektion med anemi. Persistent enterovirusinfektion, ibland encefalit. Snabb progression av HCV infektion. Risk för HBV-reaktiviering. Fallrapporter om JC-virus (PML), PCP och atypisk mykobakterios. 2) Alemtuzumab (Campat). Används mindre ofta, i mycket svåra fall av T- cellsmalignitet där annan behandling provats. Både T-cells- och B-cellshämning samt neutropeni. Hög infektionsrisk. Ffa CMV, adenovirus, PCP, molluscum contagiosum, parvovirus. Infektioner som orsak till infektioner: CMV positiv donator till CMV negativ recipient ökar risken för bakterie-och svampinfektioner. CMV negativ donator till CMV positiv recipient ökar risken att dö i infektion. Anti-CMV-profylax minskar risken för bakterie-och svampinfektioner. VIRUSINFEKTIONER HOS IMMUNDEFEKTA (Per Ljungman) Behandlingar som medför kraftigt ökad risk för virusinf: Allogen SCT, organtransplantation, Anti-CD52-beh(Campat), Fludarabin/CDA ( mot lymfom/leukemi), Anti-T-cellsak, Totalkroppsbesträlning. Behandlingar som medför måttligt ökad risk för virusinf: cytostatika, Begränsad radioterapi, Rituximab(Maptera). De flesta Virus som kräver specifik T-cell kontroll: CMV,EBV, Adenovirus, VZV, HSV, influensa. Virala diff.diagnoser hos immunosupprimerade: Pneumoni: CMV, influensa, adenovirus, HSV, VZV,RSV, morbilli, metapneumovirus, parainfluensa, EBV.
3 Encefalit: CMV, Adenovirus, HSV,VZV,HHV-6, morbilli, JC-virus, EBV. Hepatit:CMV, EBV, Adenovirus, HBV, HCV, (HSV), (VZV) GI sjukdom: CMV, HSV, Adenovirus, EBV, Rotaviru, Calicivirus. Herpes Simplex virus infektioner: Orsakar vanligtvis muco-kutana infektioner. Lesionerna är oftast atypiska oralt och genitalt. Därför viktigt med HSV-dignostik frikostigt (PCR, IF, isolering). Spridda och allvarliga infektioner förekommer, Herpes-encefalit dock inte vanligare än hos icke-immunosupprimerade. Aciclovir-profylax indicerat hos högriskpatienter. Minskar även risken för bakteriemi. Aciclovir-behandling indicerat hos immunosupprimerade. OBS! Resistens rapporterat förekommande i >10% av SCT pat. Begär resistensbestämning från virologen. Ofta mindre patogena än vildtypsvirus. Korsresistens mellan alla nukleotidanaloger( aciclovir,valaciclovir, famciclovir, ganciclovir). Möjliga behandlingsalternativ: Foscarnet (Foscavir) Cidofovir(Vistide). VZV-infektioner: Primär infektion associerad med mortalitet.reaktiverad infektion oftast lindrigare men kan ge svåra och dödliga infektioner. Speciella syndrom: Kraftig akut påkommande leverpåverkan. Akuta buksmärtor. Dessa kan förekomma sent, med eller utan samtidiga utslag. Hög dödlighet. Svårdiagnostiserat men PCR för VZV i blod oftast positivt. Behandling: Acylovir i.v. till alla med spridda vesikler eller tecken på visceral sjukdom. Övriga peroral behandling. Behandling med Bortezomid (Velcade) ökar risken för VZV, ge profylax. Efter autolog SCT ges HSV/VZV-profylax i 6 månader, Efter allogen SCT i 24 månader. CMV-infektioner: Stora problemet hos transplanterade patienter, men vanligt även vid hematologiska maligniteter ffa lymfoida maligniteter (ALL, KLL, lymfom) Alemtuzumab (Campat) ökar risken kraftigt. (KLL-behandling) Krav för diagnos CMV-sjukdom: CMV upptäckt från lämplig lokal plus symptom. Alla har inte symptom. Pneumonit, Gastroenterit, hepatit, retinit, encefalit, syndrom. Många har bara feber och benmärgspåverkan. Diagnostik: golden standard vävnadsbiopsi med specialfärgning och mikroskopi. PCR från BAL, GI och lever är alltför känsligt, men negativt utesluter infektion. PCR från CSF är mer pålitligt. Kvantitativ PCR från blod. Förhindra primärinfektion genom: Använda CMVseronegativa organ/stamcellsdonatorer. Använda blodprodukter från CMV seronegativa givare. Använda leukocytreducerade blodprodukter. Strategier för att förebygga CMV sjukdom: Profylax: Till alla pat som bedöms ha risk för CMV-sjukdom. Riktad profylax: Behandling av grupper med särskilt hög risk ex D+/R- pat.
4 Preemptiv terapi: Insättning av antiviral terapi vid påvisning av CMV genom regelbunden monitorering ex blod-pcr. Antivirala medel med CMV-effekt: Hög potens: Ganciclovir (Cymevene), Valganciclovir(Valcyt, peroralt), Foscarnet(Foscavir) Cidofovir(Vistide), Maribavir = nytt preparat på gång med ny verkningsmekanism, atoxiskt. Låg potens: Aciclovir, Valaciclovir, Famciclovir. Studier visat :Valganciclovir lika effektivt som Ganciclovir vid preemptiv terapi. Ingen skillnad på terapisvar mellan Ganciclovir och Foscarnet. Behandling av CMV-infektion: Kombination antiviral behandling och gammaglobulin. Nya studier har inte visat någon vinst med kombinationen. EBV-infektioner: Reaktivering vanligt hos transplanterade pat. Kan orsaka organsjukdom efter SCT: encefalit, pneumoni, hepatit.dock sällsynt. EBV posttransplantation lymfoproliferativ sjukdom (PTLD): B-cellsproliferation driven av EBV. Symptom: snabb utveckling, diffus bild initialt. Feber. Lungsymptom.Lymfadenopati. Högt LD, hög virusmängd. Riskfaktorer: Primär EBV-infektion. Anti-T-cellsbehandling ( ex Campat), mismatch eller obesläktad transplantation. Ses ffa hos seronegativa barn. Behandling: Ingen effektiv antiviral behandling. Aciclovir mest effektivt in vitro. Lymfombehandling ev i kombination med Rituximab. Adenovirusinfektioner: Kan ge luftvägsinfektioner, njurinfektioner/hemorragisk cystit, GI-infektioner, hepatit, CNSsjukdom. Vid immunosuppression suddas gränserna ut mellan organmanifestationerna, Syndrom. Invasiva och dödliga infektioner finns beskrivna. Möjlig antiviral terapi: Cidofovir, Ribavirin. Trycker ner viremin i väntan på patientens eget T-cellssvar. Luftvägsvirus: RSV, Influensa, Parainfluensa, Metapneumovirus? Rhinovirus? Risk associerad med epidemiläget i samhället. Stor risk för nosokomiell spridning. RSV kan ge mycket svår infektion vid grav immundefekt. Influensavirusutsöndring under lång tid vid immunosuppression. Tidig behandling med oseltamir (Tamiflu) viktigt, minskar risken för svår sjukdom och förkortar smittsamhetsperioden.
5 Influensavaccination: Inga nackdelar att vaccinera pat med hematologiska maligniteter. Aksvar av varierande grad hos alla. Undantag: Akut leukemi under behandling. De första 4 månaderna efter SCT. De första 6 månaderna efter beh med monoklonala ak - Inget ak-svar. Viktigt att vaccinera patientens anhöriga och personal på hematologavd. Gastroenteriter: Långdragna och svåra infektioner med rotavirus och calicivirus. Kan utsöndra virus i flera månader. Ingen specifik behandling finns. HEPATIT B OCH C OCH IMMUNOSUPPRESSION:(Ola Weiland) Hepatit B: Reaktivering välkänd under cytotoxisk och immunosuppressiv terapi. Riskpatienter: Hematologisk eller annan malignitet; transplanterade; Immunosuppression av annan anledning; Anti-TNF behandling. Diagnos av HBV reaktivering: Ökande HBV replikering från låg till hög nivå hos pat känd som en inaktiv HbsAg-bärare eller en patient med tidigare genomgången hepatit B. Diagnosen baseras på upprepad testning av HBV-markörer:(varannan-var 3:e månad) - ökande HBV DNA vanligen till > IU/ml (>1 10log) - Reaktivering från antihbe till HbeAg - Uppträdande av anti-hbc IgM Klinisk bild: Initialt HBV-DNA-stegring följt av ALAT-stegring >3-5 ggr utgångsvärdet. Subklinisk sjukdom Fulminant förlopp med död. Alla pat ska screenas inför immunosuppressiv behandling: HbsAg, Anti-HBs, anti-hbc. ( OBS! finns ockult hepatit B som endast är HBV-DNA positiva utan andra markörer. Ffa personer från medelhavsområdet. Ta HBV-DNA som screening hos denna pat-grupp om ALAT-stegring av oklar genes ). Tidig pre-emptiv behandling: (dvs före insatt immunhämmande behandling): - Till alla som ska genomgå SCT, lymfombehandling, kurativt syftande kemoterapi vid tumörsjukdom, organtransplantation och som har en HbsAg positiv infektion eller replikativ HBV-infektion. Överväg även till dem med lägre risk ex TNFalfa - Starta 1 vecka före insatt behandling, avsluta 3-(6 mån) efter avslutad behandling. (6 mån efter Retuximab (Maptera)) Monitorering av HBV-DNA och ALAT och behandling då HBV-DNA stiger >1 10log: - Vid ockult eller utläkt HBV-infektion. ( överväg tidig behandling även hos dessa om kraftig immunosuppression planeras, ex SCT) - Målet är att komma igång med behandling innan ALAT-stegringen kommer.
6 Behandlingsval: - Lamivudin : OBS!R-utvecklingsrisk. Förbehålles patienter med planerad kort behandlingsperiod(max 12 månader) och låg(<2000 IU/ml) eller ingen virusreplikation vid behandlingsstart. - Entecavir: till övriga. Samtidig steroidinnehållande immunosuppressiv behandling ökar risken för reaktivering av HBV. Hepatit C: Immunosuppression innebär snabbare progress till cirrhos: Av immunkompetenta får 20 % cirrhos inom 30 år. Av levertransplanterade får 30 % cirrhos inom 5 år. Utläkt hepatit C: Ingen risk för reaktivering vid immunosuppression. Hepatit C associerat med lymfoproliferativa sjukdomar ex Mixed Cryoglobulinemi, lågmalignt Non-Hodgkin lymfom och Multipelt Myelom. Hypotes: kronisk HCV kronisk ag stim av B-celler polyklonal expansion oligoklonal expansion monoklonal expansion. Hepatit C-behandling är effektivt mot lågmalignt NHL, relaterat till viruseradikering. När ett lågmalignt lymfom blir mer aggressivt har antiviral behandling ensamt ingen plats. BAKTERIELLA INFEKTIONER VID HEMATOLOGISKA MALIGNITETER: (Bengt Gårdlund) Epidemiologi: Grampositiva bakterier dominerande fynd i blododlingar hos neutropena pat ca 60 %.(KNS dominerar), Gramnegativa ca 30%. Svamp ca 5%, anaerober ca 5%. ( studie på 677 positiva blododlingar HS hematologen ). Grampositiva bakt ökande sannolikt pga ökad CVK-användning, cytostatikabehandling som ger mer mucosit används. Likartad fördelning i andra länder % av antalet blododlade patienter på hematologen HS positiva under åren Basal utredning vid neutropen feber: - Anamnes och status ( obs munslemhinnor/tandfokus, analfissurer, nageltrång m.m.) - Rutinlab - Odlingar förstås ( blod från CVK och perifert, urin, sår, luftvägar m.m.) - Lungröntgen alltid! Om luftvägssymptom och neg rtg pulm: CT thorax (aspergillus?) Empirisk antibiotikabehandling: Vikten av tidig och adekvat insatt antibiotikabehandling känd på neutropena hematologiska patienter via studier redan från talet.
7 Antibiotikaval empiriskt vid neutropen feber: Bred gramnegativ täckning inklusive pseudomonas och S aureus. Täckning av anaerober, enterokocker, KNS och svamp ej nödvändigt. Alternativ: Ceftazidim, karbapenem (imipenem/meropenem), Piperacillin/Tazobactam. Vad gäller Cefepim(Maxipim) har en rad studier visat ökade cardiella biverkningar; rekommenderas ej längre som empirisk beh. Kombination med aminoglykosid? Flera metaanalyser visar ingen fördel med Ag-tillägg, men signfikant ökad toxicitet. Vancocin empiriskt??studie visat samma tid till klinisk respons med eller utan vanco på neutropena patienter. Svar: nej! Men kan komma ifråga vid känd kolonisering med MRSA, allvarlig CVKinfektion, blododling rapporteras med grampositiva kocker och pat är instabil utan infektionskontroll. Terapisvikt på initial antibiotika: Feberduration efter insatt antibiotika: Det tar 5 dygn för 50% av de neutropena patienterna att bli feberfria, dvs avvakta modifiering av antibiotika om patienten inte är svårt kliniskt sjuk. Modifiering före 3 dygn om: odlingsfynd, identifierat infektionsfokus, klinisk försämring, allergi/toxicitet. Luftvägsinfektioner i samband med neutropeni det stora hotet. Står för 30 % av mortalitetsorsaken under denna fas. Många differentialdiagnoser; frikostig med bronkoskopi och BAL: Bakteriell pneumoni, Pneumocystis, mykobakterier, nocardia, hematogen candida, mögelsvamp, legionella/mycoplasma/chlamydia, luftvägsvirus, CMV, HSV. Före modifiering av empirisk antibiotika/bred diagnostisk ansträngning!! - Ny anamnes och noggrann klinisk undersökning (hud, naglar, MoS, tänder, övre luftvägar inkl sinus, nedre luftvägar, buk, perianalregion, katetrar) Septiska embolier? Ej endocardit hos neutropena patienter. Kan vara vilken bakterie/svamp som helst; frikostig med biopsi för odling/pad - Resistenta bakterier? - Svamp? - Atypiska bakterier? - Mycobakterier? - Toxoplasma? - Virus? - Läkemedelsbiverkan? - Underliggande malignitet? - GVH-reaktion? - Tromboembolism? - Transfusionsreaktion? - Clostridie-kolit? Först efter detta: Riktad modifierad antibiotika/svampmedel alt. Empirisk svampbehandling alt expektans!
8 Tillägg av empirisk vancocin utan effekt. Bör sparas till odlingsverifierad infektion!! Ska kliniskt oinfekterad CVK tas bort? Nej! Behandlingstidens längd: - Om fokal infektion ex pneumoni: 7 dagar; minst 4 dgr efter symptomfrihet oberoende av neutropeni. - Om neutropen feber utan fynd av fokus: Behandla till symptomfrihet> 2 dgr och neutrofila återkommit. Men.. Om helt opåverkad lågrisk patient kan antibiotikabehandlingen avslutas peroralt polikliniskt om kliniskt svar. Räcker då med 5 dgr efter symptomfrihet även om fortsatt neutropeni. ( Lågrisk : inga eller milda symptom, solida tumörer, ingen bakomliggande lungsjukdom, ingen hypotension,ingen dehydrering, < 60 år, inga tidigare svampinfektioner). Är intensivvård meningsfullt? Studier har visat: - Infektion har bättre prognos än annan orsak till intensivvård vid hematologisk malignitet. - Det går inte sämre för patienter med hematologisk malignitet än andra som behöver prisma-dialys på IVA. Sammanfattningsvis: Patienter med icke-terminal hematologisk malignitet bör erbjudas intensivvård hellre tidigt än sent i förloppet. Antibiotikaprofylax vid neutropeni? Omdiskuterat ämne. Flera studier med TS eller Ciproprofylax har visat signifikant minskade feberepisoder och bakteriemier men ej bättre överlevnad. För: - Färre infektioner - Mindre i.v. antibiotika - Mindre sjukhusvård - Kostnadseffektivt - Överlevnadsfördel? Emot: - mer resistenta isolat i profylaxgruppen - ökande kinolonresistent-minskande effekt av profylax - kinoloner driver multiresistens mot t.ex. pseudomonas - kinoloner driver C difficile Kan övervägas till högriskpopulationen( akut leukemi under induktionsbehandling, benmärgstransplanterade) Ej motiverat till pat med solida tumörer och kort förväntad peni-tid.
9 Kateterrelaterad sepsis: Neutropeni är omvänd riskfaktor för katetersepsis. Annat fokus än kateter vanligare vid KNSsepsis i denna grupp. Många CVK:er dras i onödan Odlingsdiagnostik: - Blododling; ta i CVK respektive perifert. Jämför tiden till växt. (görs alltid på avd 123..) Studie: 2 timmar senare växt i perifer jmf central odling verifierar CVK-fokus med 89 % sensitivitet och 86% specificitet. - Med katetern kvar: Odling insticksställe - Uttagen kateter: byte över ledare; odla, byt katetern om positiv odling Behandling kateterrelaterad infektion: - Septisk tromboflebit: Ta bort kateter, ev kirurgisk revision. Antibiotika. - Lokal kateterinfektion: som regel: Ta bort katetern + antibiotika. - Katetersepsis: Antibiotika. a)om lokala infektionstecken och växt av pseudomonas eller candida eller staf aureus: Ta bort katetern! b)om terapisvikt på antibiotika: Ta bort katetern! c)om obetydliga lokalsymptom kan ev. katetern sitta kvar med antibiotika 2-3 veckor +/- antibiotikalås. Resultat: Med kateter kvar + i.v. antibiotika läker 66% ut.(kns bäst, S.aureus och pseudomonas sämst). Relaps 20% (jmf med 3% om kateter tas bort) Antibiotikalås: I första hand tunnulerad kateter eller port a cath. Inga tecken till tunnelinfektion/lokal flegmone. Antibiotikalås= katetern används bara för ab och lämnas fylld med ab/heparin dessemellan. Finns ett 20-tal cohortstudier: resultat > 80 % utläkning, låg relapsfrekvens. Vancomycin eller ceftazidim i heparinflush (100 E/ml) till konc 500 mg/l deponeras i katetern/porten när den inte används ( minst 8 timmar/dag i 2 veckor, samtidigt i.v. antibiotika i 2 v. Går ofta bra på KNS, värt ett försök på gramnegativer, ej svamp eller pseudomonas. DOSERING: Var god ta kontakt med Anna.
MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merInfektionskänslighet hos patienter med hematologisk sjukdom
Infektionskänslighet hos patienter med hematologisk sjukdom Prof. Per Ljungman Hematologiskt Centrum och Centrum för Allogen Stamcellstransplantation Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet
Läs merCMV - transplantation. Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala
CMV - transplantation Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Disposition CMV definitioner CMV diagnostik CMV läkemedel Profylax preemptiv - strategier CMV behandling CMV framtida
Läs merEBV och CMV Klinik. Det beror på
EBV och CMV Klinik Det beror på EBV Vanlig infektion Seroprevalens: 5 åå 50% 10 åå 60-70% 25 åå 90-95% Oftast subklinisk infektion Om primär infektion vid 15-25 åå, symtomatisk i ca 15-25% Immunkompetenta
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merVirusinfektioner. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Virusinfektioner Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Disposition Allmänt om virus Herpesvirusgruppen Behandlingsindikationer Aktuella läkemedel Allmänt Virus är mycket små och vanliga Alla virus
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad
Läs merVirusinfektioner hos immunsupprimerade. Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors
Virusinfektioner hos immunsupprimerade Infektionsläkareföreningens Vårmöte Maj 2012 Maria Rotzén Östlund Malin Ackefors Disposition Luftvägsvirus: fall och diagnostik Reaktivering herpesgruppen: fall och
Läs merFeber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS
Feber på vuxenakuten Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS feber Första skriftliga referensen 600 år f kr hos Sumererna. Hippokrates förklarar feber som ett överskott av gul galla. Wunderlich
Läs merHepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden
Hepatit A-E, update Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden Akut hepatit Symtom: Ikterus, mörk urin, ljus avföring Kan bero på vilken sjukdom
Läs mer1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk
1 (6) 1. Varför ska man börja med en högre dos betalaktamantibiotika än normalt vid septisk chock? 1p Ökad distributionsvolym 2. Varför är TEE den undersökning som bör utföras vid misstanke om endokardit
Läs merHur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö
Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merAutolog stamcellstransplantation. Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge
Autolog stamcellstransplantation Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge Stamcellstransplantation (SCT) VAD ÄR: skillnanden mellan autolog och allogen SCT? syftet med
Läs merFlervalsfrågor (endast ett rätt svar)
2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merLymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna
Lymfom 2000/år varav 50% lågmaligna Skall kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och hårcellcells-leukemi (HCL) räknas som lymfom? Patolog: Ja En del kliniker: nej lymfom stam cell -------------------------------------
Läs merNeutropeni och feber MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (8) MEDICINSK INDIKATION Patienter med neutropeni, definierat som neutrofila granulocyter
Läs merPneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta
Godkänt den: 2016-07-18 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta Innehåll Bedömning av svårighetsgrad enligt CRB-65...2 Etiologisk
Läs merHandläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) Handläggning av feber hos neutropena hematologiska patienter Syfte Patienter med neutropeni sekundärt till hematologisk malignitet eller cytostatikabehandling måste handläggas
Läs merInnate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) Cytokiner interferoner,
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merHur och när har HBV spridits?
Hepatit B och C nytta av diagnostik 130312 Magnus Lindh Avd för infektionssjukdomar, Göteborgs universitet Akut Vid smitta i vuxen ålder 200-250/år i Sverige Injektionsmissbruk, sexuellt Sjuk 2-3 veckor,
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och
Läs merKvalitetsregister Akut bakteriell meningit
Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 4 2013 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Antibiotikaförskrivning i VGR Recept/ 1000 invånare under senaste 12-månadersperioden Det går åt rätt
Läs merVaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation, SOP
Dok-nr 13700 Författare Version Thomas Erger, specialistläkare, Hematologiska kliniken 4 Godkänd av Giltigt fr o m Jörg Cammenga, professor/överläkare, Hematologiska kliniken 2019-04-03 Vaccinationer efter
Läs merHBsAg-positiv och sen då?
HBsAg-positiv och sen då? Diagnostik av hepatit B- och D- infektion idag och i framtiden. Simon Larsson ST-läkare, medicine doktor Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Upplägg Virologi Vad mäter
Läs merDelexamen 4 Infektion FACIT
MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar
Läs merSVAMPINFEKTIONER Rune Andersson Skaraborgs sjukhus Tel ,
SVAMPINFEKTIONER 080227 Rune Andersson Skaraborgs sjukhus rune.andersson@vgregion.se Tel. 0500-431137, 0706-441238 www.vgregion.se/fouskas Faktorer som ökar infektionsrisk 1.Organöverförd infektion 2.Anatomisk
Läs merProcalcitonin Stramadagen 26 maj 2010
Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010 Anders Ternhag 1(31) Innehåll Vad är procalcitonin? Vilka användningsområden finns dokumenterade? Luftvägsinfektioner Sepsis Slutsatser Kan PCT minska onödig ab användning?
Läs merDelexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)
MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merKvartalsrapport Kvartal SÄS
Klokt Antibiotikaval Kvartalsrapport Kvartal 3 2011 SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Klokt Antibiotikaval Klokt Antibiotikaval på SÄS Sammanfattning av kvartal 3 2011 Bra!!! Mindre bra Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merNeurokirurgiska CNS infektioner
Neurokirurgiska CNS infektioner SILF Vårmöte Umeå Maj 2010 Martin Glimåker Neurokirurgiska operationstyper Tillstånd där neurokirurgi utförs: blödningar tumörer trauma shuntning på grund av hydrocephalus.
Läs merRUTIN Neutropena patienter
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. 1 maj Utfärdad av: Leif Klint, specialistläkare och Torsten Sandberg, överläkare, vo infektion Godkänd av: Marie Lindh, verksamhetschef, Jan Nyman, medicinsk rådgivare
Läs merSekundär antikroppsbrist och IgG behandling?
Sekundär immunbrist och immunglobulinbehandling Karlis Pauksens Uppsala 2015-09-03 Sekundär antikroppsbrist och IgG behandling? Ökat antal remisser med frågeställning om immunglobulinbehandling till infektionskliniken
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs mer1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag?
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätt(a) svarsalternativ 1. Vilka mikrobiologiska analyser påverkas inte nämnvärt av att patienten påbörjat antibiotikabehandling tidigare samma dag? a. Urinodling b. PCR mykoplasma
Läs merPM Medicinskt. Pneumokocker- Akut sjukdomsdebut, hållsmärta och LPK>15x10 9. Ses i alla åldrar. Haemophilus influenzae- Vanlig hos patienter med KOL
Specialitet: Infektionsmedicin PM Medicinskt Text författare: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Faktaansvarig: Jon Olinder/Anna-Karin Larsson Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2008-01-22 Reviderat: 2013-04-04
Läs merSticktillbud Höstmötet 2016
Sticktillbud Höstmötet 2016 MD, PhD bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Upplägg Kort om blodsmittor: hiv, hepatit C och hepatit B Rekommenderade åtgärder vid tillbud Att ta med hem Första frågan:
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merDiagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå. Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016
Diagnostik av luftvägsinfektioner i Umeå Urban Kumlin Klinisk mikrobiologi Umeå 2016 Ökande behov av diagnostik vid luftvägsinfektion behandlingsmöjligheter ökande antibiotikaresistens allt fler immunsupprimerade
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merC1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner
Innate (medfött, ospecifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner Celler Granulocyter, fagocyter (NK-celler, makrofager, dendritiska celler) Humoral Adaptive (förv rvärvat, rvat, specifik) B-lymfocyter
Läs merAMA + SMA AMASMA SST rör gul kork
1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr
Läs merVaccinationer efter autolog och allogen stamcellstransplantation (SCT)
ID nummer: SCT3.37 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland (CKOC) Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket
Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Agenda Stramadagen, Maj 2016 1. Definition
Läs merSEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar
SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci
Läs merPCP, Aspergillus och Candida
PCP, Aspergillus och Candida Svenska njur- och transplantationsföreningarnas höstmöte 2013-10-02 Anders Lignell, MD, PhD Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Epidemiologi - SOT Pappas et al. Clin Infect
Läs merLuftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC
Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC Pneumoni - Tonsillit - Sinuit - Otit Vilka bör antibiotikabehandlas? Vilka kan avstå från behandling? Vilka antibiotika bör användas? Tecken allvarlig infektion:
Läs merHepatit B nybesök och övervakningsfas
2018-01-10 31748 1 (5) Sammanfattning Rutin för handläggning av patient med Hepatit B under de första året samt i stabil immunövervakningsfas. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Läs merUrinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412
Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI
Läs merSeminarie: orala (virus) infektioner
Seminarie: orala (virus) infektioner! Diagnostik! Behandling Peter Lundholm, övertandläkare Sektionschef Käkkirurgi peter.lundholm@akademiska.se Virusinfektioner i munhålan!destruerande virus!producerande
Läs merKortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 8
Kortsvarsfrågor Nr. Sida 1 av 8 1. Vilket är förstahandsvalet av empirisk antibiotikabehandling hos följande patienter: 1a. Samhällsförvärvad pneumoni med CRB 0 PcV 1b. Samhällsförvärvad pneumoni med CRB
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merRandare/vikarie vid infektionsklinik Akutmedicin Kirurgi/ortopedi Medicin Annan Okänt. (åååå-mm-dd) (åååå-mm-dd)
I registrets formulär för Svår Sepsis/Septisk Chock registreras: Alla patienter med samhällsförvärvad svår sepsis/septisk chock som diagnostiserats inom 24 timmar efter ankomst till sjukhus (diagnoskoder
Läs merKärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren
Kärlkateterrelaterade infektioner Pia Appelgren Sammanfattning Centrala venkatetrar (CVK), för kort- eller lång tid, och ibland perifera artär och - venkatetrar kan ge upphov till lokala eller systemiska
Läs merVanligaste odlingsfynden i primärvården. Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län
Vanligaste odlingsfynden i primärvården Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Laboratoriemedicinska kliniken, Klinisk Mikrobiologi, Region Örebro Län Förkylning Otroligt vanligt Rhinovirus, Coronavirus,
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs merPM Medicinskt INDIKATION FÖR BEHANDLING AV AKUT FULMINANT B-HEPATIT
Specialitet: Infektion PM Medicinskt Textförfattare: Pär-Inge Bergkvist Faktaansvarig: Pär-Inge Bergkvist Godkänt av: Johan Sundler Skapat: 2009-04-05 Reviderat: 2013-06-01 Bäst före: 2015-11-30 Sökord:
Läs merHur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Läs merDokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merSjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation
Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,
Läs merMikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni
Mikrobiologisk diagnostik av sjukhusförvärvad pneumoni Christian G. Giske Docent / Med. Ansv. Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet 17 maj 2017 Etiologiska
Läs merHud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter
Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Västmanlands län Ordförande Stramanätverket Disposition I Strama synpunkter på AB använda för HMI Klinda Flukloxa Klinda
Läs merJanusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson
Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013
Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter
Läs merGuide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703
Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.
Läs merPublicerat för enhet: Infektionsklinik; Kirurgklinik Version: 3
Publicerat för enhet: Infektionsklinik; Kirurgklinik Version: 3 Innehållsansvarig: Johanna Karlsson, Överläkare, Infektionsklinik läkare (johka3); Leif Klint, Specialistläkare, Läkare onkologi (leikl)
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merLymfom och kronisk lymfatisk leukemi
Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi En faktabank för journalister december 2009 Historik Thomas Hodgkin, som gett namnet åt lymfomvarianten Hodgkin lymfom, var en engelsk lärare som år 1832 i en artikel
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merInklusionsuppgift * Patientuppgifter. Inte standard för svenskt personnummer. Personnummer *
I registrets formulär för akut bakteriell meningit registreras: Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit som är samhällsförvärvad och har en av nedanstående diagnoser: G00 (bakteriell meningit),
Läs merInfartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall
Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merSGF Nationella Riktlinjer
SGF Nationella Riktlinjer 2011 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD 2011-03-06 Kontaktperson:
Läs merGenital Herpes HSV 1 & 2. Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden
Genital Herpes HSV 1 & 2 Anders Strand M.D. Ph.D. Department of Medical Sciences University Hospital Uppsala - Sweden Herpes prevalens och incidens Genital herpes är den vanligaste STI» Data från USA
Läs merInfektionsbenägenhet och vaccinationer
Infektionsbenägenhet och vaccinationer Martin Wennerström Infektionsbenägenhet vid nefrotiskt syndrom Hur stor risk för allvarliga infektioner? Varför? Vilka infektioner är vanligast? När är risken störst?
Läs merInnehåll i mikrobiologens beställarkatalog 2012-02-14 Cambio Cosmic (observera att grupp 13 saknas!).
Innehåll i mikrobiologens beställarkatalog 2012-02-14 Cambio Cosmic (observera att grupp 13 saknas!). (Nytt markerat med grönt). Grupp 1: Urinodlingar Urin kastad Urin KAD Urin påse Urin pyelostomi Urin
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merAplastisk Anemi. Bakgrund, behandling och transfusionsbehov
Aplastisk Anemi Bakgrund, behandling och transfusionsbehov Definition Blod: låg cellhalt, krävs pancytopeni Benmärg: låg cellhalt,(
Läs mer10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm
10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD
Läs mera. Låg risk för smitta om fästingen avlägsnas från huden inom 24 timmar
1 (7) På fråga 1-8 finns 1-5 rätta svarsalternativ 1. Vilket/a av följande svarsalternativ är korrekt/a avseende malaria? a. Plasmodium falciparum förekommer hos andra däggdjur än människan b. Malaria
Läs merFölj länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)
Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin Infektionskliniken Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad
Läs mer