1.Pacemakerelektroder 2.Sensorer
|
|
- Margareta Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning om 1.Pacemakerelektroder 2.Sensorer Nils Holmström, Tekn. Dr. St. Jude Medical AB Järfälla,
2 Innehållsförteckning 1. Pacemakerelektroder Indikationer för pacemakerterapi Nomenklatur Endast en elektrod i ventrikeln (VVI m.fl.) Endast en elektrod i atriet (AAI m.fl.) En elektrod i atriet och en i ventrikeln (DDD m.fl.) Elektrod i sinus coronaris Elektrodimplantation Beskrivning av elektroden (pacemaker lead) Funktion: Beståndsdelar: Egenskaper: Biokompatibla material för elektroder Stimulationselektroder Isolationsmaterial Andra detaljer Flexibel Mekanisk hållfasthet Låg stimulationströskel Goda detektionsegenskaper Fästanordningar Uni- och bipolära system Elektrisk modell för stimelektrod Sensorer för "Rate Adaptive" pacing Fysiologisk respons vid arbete Rörelsegivare Piezogivare Accelerometer Spetsaccelerometer Magnetisk kula AC-Impedansmätning Minutvolym (andning) Hjärtparametrar Q-T intervall Central venös blodtemperatur Venös syrekoncentration Central venös syremättnad Centralt venöst syrgastryck Referenser:
3 1. Pacemakerelektroder Figure 1. Hjärtats hålrum och retledningssystem 1.1. Indikationer för pacemakerterapi Patient med för låg hjärtfrekvens (bradykardi) kan behandlas framgångsrikt med pacemaker. Rytmstörningen beror vanligen på en defekt i retledningssystemet, dvs konduktiviteten är nedsatt eller blockerad (block). Idag kan även patienter med för hög hjärtfrekvens behandlas med en rad olika stimuleringsterapier (t.ex. atriellt flimmer) men i värsta fall måste en implantabel defibrillator användas. Vissa former av hjärtsvikt kan behandlas med pacemaker. Exempelvis har patienter med skänkelblock nytta av elektroder både i vänster - och högerkammar för resynkronisering av hjärtarbetet Nomenklatur 1. S-A Block A-V Block 3. HIS Block 4. Höger skänkelblock 5. Vänster skänkelblock A-V Block I: Fördröjd överledningstid A-V Block II: Intermittent överledning 3
4 A-V Block III: Ingen överledning Endast en elektrod i ventrikeln (VVI m.fl.) Klarar följande paceindikationer men har fysiologiska begränsningar. Förmaksfladder/flimmer och AV-block Förmaksparalys Endast en elektrod i atriet (AAI m.fl.) Är tillämplig om det finns överledning från atrium till ventriklarna. Sinusarrest S-A-block Sinusbradykardi En elektrod i atriet och en i ventrikeln (DDD m.fl.) Syftet med tvåkammarpacing är att efterlikna den naturlig a signalspridningen inklusive fördröjningen mellan förmak och höger kammare. Samma som för AAI i kombination med AV-block II och III AV-block med normal sinusfunktion Elektrod i sinus coronaris. Patienter med grenblock (BBB) får med tiden ofta hjärtsvikt. Detta syndrom kan lindras genom att implantera en biventrikulär pacemaker som stimulerar även den vänstra kammaren genom en elektrod i en koronarven. LV lead Hjärtats ventrikulära venträd Elektrodimplantation Vena Jugularis interna / externa / Si. / Dx. Vena Subclavia 4
5 Vena Cephalica Epikardiell elektrod implanteras vanligen vid thoracotomi (öppen thorax). Elektrodkabel för implantabel defibrillator implanteras transvenöst med högspänningselektroderna i vena cava och höger kammare. Kapseln brukar användas som tredje elektrod ( hot can ) Beskrivning av elektroden (pacemaker lead) Funktion: Överför elektrisk energi från pacemakern till myokardiet, stimulation. Överför intrakardiella EKG-signaler från myokardiet till pacemakern, detektion. Härbärgerar ev. intravaskulära sensorer Beståndsdelar: Anslutning Elektrodkabel Stimulationselektrod(er) Styrtråd för implantation (temporär) Fästanordningar Epikardiellt (utanpå hjärtat) sys eller skruvas elektroden på hjärtat. Endokardiellt (inuti hjärtat): Passiv fixering (tines, fins etc.) Aktiv fixering (skruv) Förböjd passiv elektrod för fixering i förmaksörat Uni- och bipolära system I unipolära system används pacemakerkapseln som motelektrod både vid stimulering och sensing. Denna typ av elektrod har: Bättre hållfasthet än bipolära p.g.a. enklare mekanisk uppbyggnad 5
6 Mindre diameter Mer flexibel Enkel anslutning Den bipolära elektroden har två koaxiella spiralledare och den cylindriska motelektroden 1-2 centimeter proximalt från spetsen. Mindre störningskänslig detektion, speciellt bra i atriet. Liten risk för stimulering av musculus pektoralis eller frenikusnerven Defibrilleringselektrod Anslutningar VC Elektrod RV Elektrod Pace-elektroder (Bipolär) Ring Tip 1.4. Egenskaper Biokompatibel Flexibel Hållbar Låg stimulationströskel Goda detektionsegenskaper Steroid eluting (utsöndrar ämne som minskar fibrös tillväxt) 6
7 Biokompatibla material för elektroder Minimera risk för intrakardiell fibrintillväxt, intravaskulära tromboser och embolier. Immunologiska reaktioner (allergi) får ej förekomma. Minimera tillväxt av fibrös vävnad mellan elektrod och retbar hjärtmuskel Stimulationselektroder Porös titannitrid på titan eller platina Porös platina (Platinum Black) Iridiumoxid Aktiverat poröst kol Platina-Iridium Elgiloy (legering av kobolt, krom, nickel, järn, molybden, mangan mm.) Sputtrat kol Silikongummi Polyuretan Epoxi Isolationsmaterial Andra detaljer MP35 spiral (kobolt, krom och nickel) Silverkärna i spiral Rostfritt stål (stödrör etc.) Titan Flexibel Implanteras intrakardiellt via starkt böjda vener. Får ej utgöra mekanisk belastning mot endokardiet. Överflödig kabel lindas i pacefickan Mekanisk hållfasthet Livsuppehållande funktion, får ej haverera! 70 hjärtslag/min ger 368 miljoner böjningar / 10 år Korrosiv miljö 1.5. Låg stimulationströskel För att minska strömförbrukningen i stim vill man ha en låg och stabil stimulationströskel, dvs. den minsta spänning (eller pulsbredd) som krävs för precis trigga igång en hjärtkontraktion. Stimulationströskel som funktion av pulsbredd kallas Strength duration kurva. I ekvation (I) visas ett exempel på hur strömförbrukningen för en bestämd pulskonfigurering kan beräknas i ett pacemakerslutsteg. V stim t p i stim t CV p stim RC = 1 e (I) T 7
8 C = utgångskapacitans, V stim = utspänning, T = basintervall, t p = pulsbredd, R = elektrodresistans. W puls V stim i stim Strength Duration kurva Stimulationströskel vs pulsbredd i stim W puls V stim 0.5 Pulsbredd t p Det har visat sig att pulsens energiminimum ligger vid ca. 0.3 ms pulsbredd medan strömförbrukningen är minst vid minsta möjliga multipel av batterispänningen (2.8 V, 5.6 V etc. ). Direkt efter elektrodimplantationen är tröskeln lägst (ca. 0.4 V vid 0.5 ms) varefter den stiger till ett maximum efter 1-2 veckor beroende på den inflammatoriska reaktionen som den främmande kroppen orsakar. Efter någon månad har tröskeln gått ner igen och stabiliserats. (V) 2 Stimulationströskel vid 0.5 ms pulsbredd 1 0 Veckor Sedan något år tillbaka finns en pacemaker som automatiskt letar efter denna tröskel och lägger sig strax ovanför denna (Autocapture). På så sätt behöver inte läkaren programmera någon säkerhetsmarginal i amplitud och strömförbrukningen blir avsevärt lägre Goda detektionsegenskaper Mellan stimpulserna avlyssnar pacemakern hjärtaktiviteten via elektroden. Slår hjärtat själv, skall avfyrande av stimpuls inhiberas. Efter en stimpuls kan man avlyssna om denna tog (capture) eller om amplituden var för liten. Amplituden på hjärtsignalerna är ca mv i atriet och 3-15 mv i ventrikeln. Eftersom signalerna är små är det viktigt med god störundertryckning. 8
9 Cellpotential -90 mv 0 10 mv IEGM Yt-EKG 1.7. Elektrisk modell för stimelektrod Mellan stimulationspulserna uppladdas C1 till önskad amplitud samtidigt som hjältats elektriska signaler (QRS, ER) avlyssnas av detektorn (Det). Under stimpuls urladdas C1 via C2 och RL genom kroppen. Kapsel R F C DL u2 U + C1 R + Det u + R T QRS, ER Stim C2 R L R F C DL Elektrod U = Stimulationsspänning C1 = Reservoarkondensator ( 10 µf) C2 = Kopplingskondensator (AC-kopplat) ( 10 µf) C DL = Dubbelskiktskapacitans R F = Faraday resistans R L = Ledarresistans (5-50 ohm) R T = Vävnad och elektrolyt resistans ( ohm) (R T = K/r) R = Pysmotstånd (ca 100 kohm) u1 Vid stimpuls uppladdas kopplingskondensatorn och dubbelskiktskapacitanserna vid kapsel och stimulationselektrod. Den sammanlagda slutspänningen brukar kallas polarisation. För att kunna detektera evoked respons (ER) nära efter en stimpuls vill man minimera polarisationen (för autocapture). 9
10 Elektrisk modell för elektrodsystemet Resistans och kapacitans vid kapsel R F, C DL U Ledar resistans R L Elektrolyt resistans R T Resistans och kapacitans vid spets R F, C DL u U 0.5 ms 2.5 V ER 10 mv u1 U1 50 mv τ u2 U2 Polarisation = U1 + U2 1 mv τ 10
11 2. Sensorer för "Rate Adaptive" pacing Patienter med patologiskt nedsatt ventrikelfrekvens kan inte upprätthålla tillräckligt blodtryck och blodgenomströmning i blodomloppet. Genom att stimulera hjärtat med en pacemaker kan man höja frekvensen till en nivå som förbättrar livskvaliteten avsevärt. Emellertid vill man kunna variera stimulationsfrekvensen med belastningen i likhet med kroppens eget reglersystem. För detta behövs sensorer som avspeglar det metaboliska behovet av cardiac output (CO) Fysiologisk respons vid arbete 1. Ökad arterio-venös syrgasdifferens. Mätparametrar: po 2 eller SaO 2 (saturation) 2. Anaerobisk metabolism kan inträffa 3. Venöst ph minskar 4. Vänster och höger centralt blodtryck ökar 5. Myokardiets kontraktilitet ökar 6. Slagvolymen ökar 7. Blodtemperaturen ökar 8. Pre-ejection intervall förändras (tiden mellan stimpuls och kontraktion) 9. Elektrofysiologiska förändringar i hjärtmuskeln (EKG-morfologi) 2.2. Rörelsegivare En rörelsegivare i kapseln åters peglar inte alltid det metaboliska behovet av frekvensökning, men är idag den vanligast förekommande sensortypen för pacemaker. Eftersom sensorn inte mäter belastning utan stötvågor mm. erhålls felaktigt en högre frekvens då man går nedför trappor än uppför. Även vid cykling och simning kan frekvensen korrelera dåligt med belastningen, men i stort sett fungerar rörelsesensorer bra Piezogivare Den första aktivitetssensorn kom 1985 och limmades på insidan av pacemakerns titankapsel. När patienten rörde på sig tryckte vävnaden mot kapseln så att plåten böjde sig en smula och piezokristallen genererade en elektrisk signal. Med lämplig filtrering och signalbehandling kunde piezosignalerna användas till att beräkna vilken frekvensökning patienten var i behov av. En nackdel med sensorn är att den reagerar på tryck, t.ex. då man ligger på mage och sover Accelerometer Det finns idag små accelerometrar som är lämpliga som rörelsesensor. Eftersom sensorn monteras direkt på kretskortet inuti pacekapseln blir den trycko känslig. Det intressanta frekvensområdet för att detektera gång ligger i området Hz medan själva accelerometern ofta kan uppfatta flera khz. Högfrekventa signaler filtreras bort. Man kan räkna antalet toppar eller integrera signalen för att få mått et för belastningen Spetsaccelerometer Ett italienskt företag har nyligen lanserat en pacemakerelektrod med inbyggd accelerometer i spetsen. Den anbringas med aktiv fixering till myokardiet där hjärtväggens rörelser 11
12 (kontraktiliteten) kan uppmätas. Parametern är intressant för övervakning av hjärtats tillstånd, t.ex. så kan ischemi upptäckas vid för högt driven stimulationsfrekvens. 2 mm Magnetisk kula 1.5 mm En tredimensionell rörelsegivare erhålls då man placerar en magnetisk kula inuti en spole. Kulans rörelser inducerar elektriska strömmar i spolen vilka blir beroende av belastningen. För att minska känsligheten för externa magnetfält är kulan quadropolisk. 3 mm 2.3. AC-Impedansmätning Elektrodsystemets impedans är relativt konstant, men man kan ändå detektera små överlagrade variationer som beror på hjärtats blodfyllnad och konduktivitetsförändringar i thorax p.g.a. andningen. Genom avancerad signalbehandling kan ett flertal parametrar erhållas utan någon extra sensor. Impedansmätnin g kan t.ex. gå till så att man tillför en 4 khz strömsignal på stimelektroden och registrerar den uppkomna spänningen. Man kan mäta impedans uni- och bipolärt både kontinuerligt och pulsat Minutvolym (andning) Vid ökat arbete kräver metabolismen en förhöjd lungventilation. Om man kan mäta minutvolymen luft som passerar lungorna indirekt via impedansen över thorax är denna parameter en god indikator på arbete Hjärtparametrar Hjärtats slagvolym påverkas av belastningen. Kontraktionstiden blir kortare samtid igt som slagvolymen blir större. AC-impedans variationerna beror mest av förändringar närmast elektrodspetsen vilken ligger i hjärtat. Följande fysiologiska parametrar sägs gå att utläsa ur AC-impedans variationerna. Pre-ejection intervall Relativ slagvolym Kontraktilitet 2.4. Q-T intervall Tiden mellan QRS och T-våg blir kortare under belastning. Denna parameter är enkel att mäta elektriskt och används av flera tillverkare, men duger inte ensam som underlag för frekvensbestämning. 12
13 R T Q S Q-T intervall 2.5. Central venös blodtemperatur Temperaturen i höger förmak avkänns med en termistor som indikator för arbete. Metoden är långsam, okänslig vid lägre belastning och kräver en specialelektrod Venös syrekoncentration Den största delen av blodets syre transporteras i bunden form (SaO 2 ) av hemoglobinet i de röda blodkropparna. Övrigt syre är löst i blodplasmat (syrgastryck po 2 ). Det råder emellertid ett väl definierat samband mellan det bundna och det i lösta syret. Att enbart använda central venös syrekoncentration för kontroll av stimulationsfrekvensen kan vara vanskligt för patienter med koronarkärls förträngningar. Vid attacker av ischemi (Angina Pectoris) minskar cardiac output med ökande stimulationsfrekvens även vid mycket små frekvensökningar över bas frekvensen. Detta har som följd att syrgashalten sjunker då frekvensen dras upp och systemet kommer ur jämvikt (positiv återkoppling). Eftersom patienten inte kan häva förloppet genom vila är detta en allvarlig situation som bör förhindras Central venös syremättnad Att mäta syremättnad på optisk väg genom att utnyttja en varierande reflexionskonstant har prövats vid ett flertal tillfällen. Mätprincipen fungerar även om det ännu finns en rad praktiska problem att lösa. Två koncept har testats på människa. 1. Det första utnyttjar enbart en färg, rött synligt ljus, vilket har den största variationen i reflexionstal mellan hög och låg syremättnad. Vid låg syremättnad minskar reflexionen. 2. Det andra konceptet har förutom rött ljus även en infraröd (850 nm) lysdiod. Vid den våglängden (Isobestiska punkten) påverkas reflexionen inte alls av syremättnaden och svaret kan därför användas som oberoende referensvärde. Eftersom en mycket komplicerad specialelektrod med fönster och inbyggd elektronik krävs för de optiska syresensorerna har det inte gått att få upp tillförlitligheten till en acceptabel nivå. Dessutom kan det bli problem med vävnadsöverväxning, vilket kan göra sensorn blind Centralt venöst syrgastryck En annan metod att mäta kroppens syreförbrukning är att titta på det venösa syrgastrycket po 2. Mellan vila och hårt arbete kan po 2 variera från 40 till 14 mmhg. I motsats till syremättnaden rådet ett linjärt samband mellan arbetsbelastning och po 2. En elektrokemisk mätmetod bygger på att reducera syrgasmolekyle rna vid en lämplig elektrodyta så att elektriskt ledande joner uppstår. Under ca V rel. Ag/AgCl kan följande reaktion inträffa 2 H 2 O + O 2 + 4e- => 4 OH- 13
14 För att reaktionen skall kunna fortgå diffunderar syrgas mot elektrodytan. Diffusionshastigheten begränsar den elektriska strömmen genom elektroden. Den tekniska lösning som f.n. prövas pre-kliniskt genererar ett potentialsteg på -0.8 V under 10 ms synkront med stimulationspuls eller QRS. Den uppkomna strömmen (ipo 2 ) mäts som ett mått på syrgastryc ket. Med en ombyggd standardelektrod som har en cylindrisk guldelektrod i atriet kan det centrala syrgastrycket mätas. Referenselektrod och motelektrod sitter på pacemakerkapseln (se figur). e(t) vs. RE [V] E o φ E o Time [ms] i(t) [µa] Time [ms] Mätpuls och and uppkommen ström. Referens P66 Motelektrod Sensor Stim PO 2 styrd forskningspacemaker. Denna sensor är användbar både för att reglera hjärtfrekvensen och för att optimera hjärtats timing (frekvens,av tid och VV tid). 14
15 Stimulated Rate (A) Comparison of Heart Rates for an AV-ablated, po2-controlled Dog (A) with a Healthy Dog (B) during equal exercise A B Mätresultat från försudie. 3. Referenser: R=0.83 Minutes 1. Bertil Jacobson: Medicin och teknik. Studentlitteratur Sid Seymour Furman et.al. A Practice of Cardiac Pacing. Futura Chapter Eckhard Alt et.al. Rate Adaptive Cardiac Pacing. Springer Anders Lindgren et.al. Pacemakern och hjärtat. Siemens-Elema AB Bilder: Många bilder härrör från undervisningsmaterial gjort av Göran Mathson, St. Jude Medical AB, Järfälla Heart Rate (B) 15
1.Pacemakerelektroder 2.Sensorer
Föreläsning om 1.Pacemakerelektroder 2.Sensorer Nils Holmström, Tekn. Dr. St. Jude Medical AB Järfälla, 2006-02-17 1 1. Pacemakerelektroder Figure 1. Hjärtats hålrum och retledningssystem 1.1. Indikationer
Läs merFöreläsning om implantabla sensorer
Föreläsning om implantabla sensorer Implantat och biomaterial 2003 Nils Holmström, Tekn. Dr. Forskning, St. Jude Medical AB Koncernen Huvudkontor: St. Paul, Minnesota, USA Anställda: 5600 Tillverkning:
Läs merImplantabla elektroder och sensorer
Implantabla elektroder och sensorer Implantat och biomaterial Fredagen den 13:e februari, 2004 Nils Holmström, Tekn. Dr. Forskning, St. Jude Medical AB Kort om St. Jude Medical... Koncernen Huvudkontor:
Läs merVeddesta forskning Andreas
Veddesta forskning Andreas - Civ.ing. - Elektronik Michael - MD - Medicinsk expert Implantat och biomaterial Stefan - Civ.ing. - Elektronik Sven-Erik - Civ.ing. - Elektronik Anders - Civ.ing. - Tekn. Fysik
Läs merImplantat och biomaterial. Forskarens ansvar. Veddesta forskning. Product development. Ett forskningsprojekt
Implantat och biomaterial Kjell - Elektronik Veddesta forskning Andreas - Elektronik - Projektledare Anders - Tekn. Fysik Karin - Tekn.lic. - Elektronik - Projektledare Michael - MD - Medicinsk expert
Läs merHEART VALVE DISEASE MANAGEMENT
HEART VALVE DISEASE MANAGEMENT HEART VALVE DISEASE CLINICALLY PROVEN, COMPETITIVE PRODUCTS Vascular Access Division CARDIAC RHYTHM MANAGEMENT CARDIAC RHYTHM MANAGEMENT Svenska Marknaden Ca. 6300 pacemaker-implantationer/år
Läs merPacemakerteknik - ett kortfattat kompendium
Pacemakerteknik - ett kortfattat kompendium Håkan Elmqvist Maj 2002 Detta är ett mycket kortfattat föreläsningskompendium avseende hjärtats elektrofysiologi och pacemekerteknik. 1.1 Hjärtats basala elektrofysiologi
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Eva Clausson, Medtronic
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Eva Clausson, Medtronic Specialparametrar för CRT CRT-funktioner Leadless ECG Pacingvektorer
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merTDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015
TDDC74: EKG-projekt Christoph Heilmair Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska Mars 2015 1 Om det här dokumentet Tanken med det här dokumentet är inte att ge er utförliga krav på hur projektet
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén
ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,
Läs merBehandling med device ICD och CRT
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merLeva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker
Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare
Läs merViktigt säkerhetsmeddelande till marknaden. Ämne: Pacemakrar teknisk programmeringsinformation minutventilationssensor. Ref.
Viktigt säkerhetsmeddelande till marknaden December 2017 Ämne: Pacemakrar teknisk programmeringsinformation minutventilationssensor. Ref. 92186345-FA Berörda pacemakrar Modell VALITUDE CRT-P U125, U128
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merVentrikulära takyarytmier Ref (taky)
Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.
Läs merCirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
Läs merKarolinska Institutet Klinisk fysiologi. Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Arbetsfysiologi. T. Gustafsson 1
Arbetsfysiologi 1 Reglering av hjärtminutvolym CO = SV x HF ++++ Sympaticus och katekolaminer SV HF ---- Parasympaticus Förutsättning för ökad hjärtminutvolym är? 2 Venöst återflöde Avgörande betydelse
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merViktigt säkerhetsmeddelande om medicinsk enhet
Viktigt säkerhetsmeddelande om medicinsk enhet ISOLINE högvoltselektrod, modell 2CR5, 2CR6 og 2CT6 Bästa, Denna information gäller ISOLINE högvoltselektrod, modell 2CR5, 2CR6 og 2CT6. Fram till 31 december
Läs merAvkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Läs merVATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson
NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet
Läs merdefibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1
Leva med med implanterbar pacemaker defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1 Leva med pacemaker För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt rytm. Därför opereras
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merKortformsinstruktion. Multiparametersimulator MPS450
TTSF-MPS450, ver 091023 Kortformsinstruktion MPS450 Multiparametersimulator Postadress Telefon Fax Tesika Teknik AB 046-55 080 046-55 082 Björnstorps by 247 98 GENARP Hemsida E-post www.tesika.se info@tesika.se
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merEKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?
EKG som vi vanligen tänker EKG-tolkning T3 Spänning mv R T VT 2014 P Q S Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson TID Sekund (s) eller ms Depolarisationens spridning... Frontalplan 4 elektroder, varav en är
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merMETODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER
METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER SOMATOSENSORY EVOKED POTENTIAL (SEP) Elektrodapplicering: Medianus-SEP Tvätta gärna barnets huvud med sprit före elektrodappliceringen. Använd elektroder
Läs merFiltrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar
1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar
Läs merFörstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Läs merIE1206 Inbyggd Elektronik
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F3 F4 F2 Ö1 Ö2 PIC-block Dokumentation, Seriecom Pulsgivare I, U, R, P, serie och parallell KK1 LAB1 Pulsgivare, Menyprogram Start för programmeringsgruppuppgift Kirchhoffs
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs merMätning av biopotentialer
1. Inledning Inom dagens sjukvård är tekniken en självklar och viktig faktor. De allra flesta diagnoser, analyser och behandlingar grundar sig på information från ett flertal tekniska utrustningar och
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Stefan Lönnerholm, Akademiska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Stefan Lönnerholm, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Riktlinjernas uppbyggnad Underlag tillverkarnas
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merUltraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Martin Holmstrand, Medtronic
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Martin Holmstrand, Medtronic SmartShock Technology SmartShock : Sex funktioner som diskriminerar
Läs merMagnetiska flödesmätare BFM910 / BFM910E / BFM920
Magnetiska flödesmätare BFM910 / BFM910E / BFM920 Sensor Kompakt Ekonomisk version DN10 DN800 PN10 PN40 beklädnad: hårdgummi, PTFE elektroder: rostfritt stål, hastelloy, tantal, titan Processanslutning:
Läs merEKG introduktion -Vänster skänkelblock
EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4
Läs merMagnetstimulering Metodbeskrivning
Magnetstimulering Metodbeskrivning Denna metodbeskrivning har inriktat sig på att mäta svaren vid kortikal och rotstimulering av två nerver: n. ulnaris och n. tibialis. Utrustning: Magnetstimulator MagLite.
Läs merAnvändarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.
Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion 14 nov 2017 Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation Anette Rickenlund Tisdag den 14 november 2017 Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion
Läs merPuls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2
Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas
Läs merLaboratorier RISE Research Institutes of Sweden AB Borås Ackrediteringsnummer 1002 Enheten för Kalibrering och Verifiering A
Ackrediteringens omfattning Laboratorier RISE Research Institutes of Sweden AB Borås Ackrediteringsnummer 1002 Enheten för Kalibrering och Verifiering A002626-012 Kalibrering Elstorheter Elektrisk spänning,
Läs merCRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)
Medicinsk Patientinformation patientinformation CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Utgåva 1. Fastställandedatum 2017-10-02. Dokument-id 33854 Sammanfattning CRT är en behandling
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merOmtentamen VT 14 RC T1 final
Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merEKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund
EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot
Läs merLaboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser Decibel Ett relativt mått på effekt, med enheten [db]: Man kan också mäta absoluta värden genom att relatera till en referens: Impedans på ingång och
Läs merJohan Holm, Lund. Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion
Johan Holm, Lund Vad är nytt i GUCH-guidelines? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Baumgartner H et al. Eur Heart J. 2010 Dec;31(23):2915-57 MR hjärta utvidgad indikation Kvantifiering
Läs mer1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)
Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen
Läs merFysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium
Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet
Läs merisolerande skikt positiv laddning Q=CV negativ laddning -Q V V
1 Föreläsning 5 Hambley avsnitt 3.1 3.6 Kondensatorn och spolen [3.1 3.6] Kondensatorn och spolen är två mycket viktiga kretskomponenter. Kondensatorn kan lagra elektrisk energi och spolen magnetisk energi.
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Marcus Ståhlberg, Karolinska Universitetssjukhuset Programmeringsstrategier för basfrekvens
Läs merÖversiktskatalog. Elektronik. Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001
Översiktskatalog Elektronik Styrkort C-257 Styrkort SA Styrkort EA Styrkort EX-5000 Styrkort EX-5001 Proptional förstärkare serie C257-V Spänning: 10-30 VDC ± 10% rippel p-p Skyddsklass: IP20 Max ström:
Läs merHjärtsvikt behandling enligt riktlinjer
Hjärtsvikt behandling enligt riktlinjer Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 45 min 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15 Välkänt
Läs merCédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor
édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLektion 5: Sensorer och givare. 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Sensorer och givare 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Dragonfly 5MT030: Automation - Lektion 5 p. 2 Lektion 5: Innehåll Givartyper Analoga- och digitala givare 5MT030: Automation
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merSignalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016
Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016 Signalbehandling, inledning Förstärkning o Varför förstärkning. o Modell för en förstärkare. Inresistans och utresistans o Modell för operationsförstärkaren
Läs merImpedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Läs merCVP,PRELOAD.. Roman Aroch 20121214. Pull out, Betty! Pull out!... You ve hit an artery!
CVP,PRELOAD.. Roman Aroch 20121214 Pull out, Betty! Pull out!... You ve hit an artery! CVPleverkirurgi? De>a jag ska inte prata om men Ingen prakesk erfarenhet.. Jobbar mest på IVA Kirurgers inställning
Läs merKaströrelse. 3,3 m. 1,1 m
Kaströrelse 1. En liten kula, som vi kallar kula 1, släpps ifrån en höjd över marken. Exakt samtidigt skjuts kula 2 parallellt med marken ifrån samma höjd som kula 1. Luftmotståndet som verkar på kulorna
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs mer4:3 Passiva komponenter. Inledning
4:3 Passiva komponenter. Inledning I det här kapitlet skall du gå igenom de tre viktigaste passiva komponenterna, nämligen motståndet, kondensatorn och spolen. Du frågar dig säkert varför de kallas passiva
Läs merFöreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 6: Opto-komponenter Opto-komponent Interaktion ljus - halvledare Fotoledare Fotodiod / Solcell Lysdiod Halvledarlaser 1 Komponentfysik - Kursöversikt Bipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser
Läs merFosterfysiologi och placenta
Fosterfysiologi och placenta ST-kurs Fosterövervakning 190320 Annika Carlson, specialistläkare Ingela Hulthén Varli, MD, PhD, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna Presentationens innehåll
Läs merTentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merMIG/MAG Svetsning: Svetskurs. XP har ett antal olika svetsar och metalbearbetningsverktyg till förfogan. Bl.a. TIG, MIG och plasmaskärare.
Svetskurs XP har ett antal olika svetsar och metalbearbetningsverktyg till förfogan. Bl.a. TIG, MIG och plasmaskärare. MIG/MAG Svetsning: Metal Inert/Active Gas är en bågsvetsmetod som lämpar sig till
Läs merAD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Läs merLaboration: EKG. Syfte. Materiel. Förberedelser. Syftet med försöket är att studera ett EKG och förklara dess utseende. Bestäm personens puls.
Laboration: EKG Syfte Syftet med försöket är att studera ett EKG och förklara dess utseende. Bestäm personens puls. Materiel Dator med programvaran LoggerPro, LabQuest, EKG-sensor Förberedelser Mätutrustningen
Läs merakut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset
akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merIntroduktion till kardiovaskulär
Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem
Läs merAsfyxi och fosterövervakning. Karina Liuba Kvinnokliniken Lund
Asfyxi och fosterövervakning Karina Liuba Kvinnokliniken Lund Fosterfysiologi gasutbyte foster/mamma Fosterfysiologi placenta Hög halt syre (O 2 ) Låg halt koldioxid (CO 2 ) Syremättnad ca 75% Låg halt
Läs merSURESCAN. Information om procedurer vid MR-undersökningar för EnRhythm MRI SureScan EMDR01, CapSureFix MRI SureScan 5086MRI.
SURESCAN Information om procedurer vid MR-undersökningar för EnRhythm MRI SureScan EMDR01, CapSureFix MRI SureScan 5086MRI Teknisk manual 0123 2008 Följande är varumärken som tillhör Medtronic: CapSureFix,
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får
Läs merSELECTSECURE 3830. Steroidavgivande, bipolär, implanterbar, transvenös förmaks-/kammarelektrod med fast skruv, som förs in via en kateter
SELECTSECURE 3830 Steroidavgivande, bipolär, implanterbar, transvenös förmaks-/kammarelektrod med fast skruv, som förs in via en kateter Teknisk manual 0123 2003 Följande lista innehåller varumärken eller
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merDEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält
DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta
Läs merSPRINT QUATTRO 6944A. Steroidavgivande, fyrpolig kammarektrod med hullingsförsedd spets och RV-/SVC-defibrilleringspolar.
SPRINT QUATTRO 6944A Steroidavgivande, fyrpolig kammarektrod med hullingsförsedd spets och RV-/SVC-defibrilleringspolar Teknisk manual 0123 2012 Följande lista innehåller varumärken eller registrerade
Läs merDefinitionerna i tabell 1 utgör grunden för de begrepp, som kommer till användning i denna standard.
1 1 (7) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION PROVNING AV SYSTEM INNEHÅLLANDE ELEKTRISKA TÄNDARE ORIENTERING Denna standard definierar hotbild, provningsmetoder och utvärdering vid provning av elektrisk
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merKurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel
Institutionen för Tillämpad IT Omtentamen i Givare och Ställdon (även omtentamen Mekatronik-komponenter 6B31 med annan rättning) Kurskod: 6B67 (Ten1 p) Datum: 10/4 007 Tid: 13.00-17.00 Examinator: William
Läs merMAXIMO TM DR 7278. Implanterbar tvåkammar-cardioverter defibrillator (VVE-DDDR) Referensmanual
MXIMO TM DR 7278 Implanterbar tvåkammar-cardioverter defibrillator (VVE-DDDR) Referensmanual 2003 0123 Maximo TM DR 7278 0 Referensmanual 0 En handbok för användning och programmering av modell 7278 Maximo
Läs merIntellia Branddetektorer
Intellia Branddetektorer Kolmonoxiddetektorn EDI60 från Intellia till FXNET brandlarmsystem Intellia CO-detektor innehåller ett longlife elektrokemiskt kolmonoxidelement som är immunt mot mindre mängder
Läs merHOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04
HOWTO: HDD Clock Eller: hur man gör en HDD klocka Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 Har du någonsin undrat vad man kan göra med en gammal hårddisk som du
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs mer