defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1
|
|
- Åke Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Leva med med implanterbar pacemaker defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1
2
3 Leva med pacemaker För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt rytm. Därför opereras en pacemaker in när hjärtat inte kan reglera takten. En pacemaker hjälper hjärtat att fungera normalt genom att avge impulser som får hjärtmuskeln att dras samman i en regelbunden och lämplig rytm. Symtom såsom yrsel och trötthet kan därmed avhjälpas. Sedan den första pacemakern opererades in 1958 (på Karolinska sjukhuset i Stockholm) har fler än 2,5 miljoner människor världen över hjälpts av denna fantastiska uppfinning. Tanken med denna broschyr är att ge dig kunskap om hur en pacemaker fungerar och ge dig svar på de vanligaste frågorna om hur det är att leva med en pacemaker. Broschyren är uppdelad i tre delar. Först en kort fattad allmän information, därefter de vanligaste frågorna och till sist en fördjupning för dig som vill veta mer. LEVA MED PACEMAKER 3
4 Retledningssystemets delar: Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak AV knutan Skänklarna Vänster kammare Höger kammare 4 LEVA MED PACEMAKER
5 Hjärtat Hjärtat är en fascinerande muskel. Det är lika stort som din egen knutna hand och kan pumpa runt cirka fem liter blod i kroppen per minut. Hjärtat kan öka eller minska takten beroende på om du vilar eller anstränger dig. Den så kallade sinusknutan alstrar och skickar ut små elektriska signaler, precis som bilens tändstift. Dessa leds via retledningssystemet till alla delar av hjärtmuskeln. För varje signal drar hjärtmuskeln snabbt ihop sig och pressar ut blodet i pulsådrorna. Om du känner på pulsen vid handleden kan du själv räkna hur många gånger ditt hjärta drar ihop sig under en minut. Normalpuls i vila är mellan 60 och 80 slag per minut. Varför behöver du en pacemaker? Med sjukdom och/eller ökande ålder kan störningar uppkomma i olika delar av hjärtats elektriska system. En vanlig anledningen till att man får en pacemaker är en störning i AV knutan eller längre ner i retledningssystemet, som medför att hjärtat ständigt slår för långsamt (ett totalt hjärtblock). En störning i sinusknutan kan medföra att hjärtat slår långsamt ibland, och snabbt ibland (sjuk sinusknuta). När hjärtat slår för långsamt är det vanligt att man känner sig trött, svag, yr eller kanske svimmar. Om hjärtat slår för fort känner man oftast hjärtklappning som också kan ge yrsel och matthet. LEVA MED PACEMAKER 5
6 Pacemakern är inopererad under huden och har kontakt med hjärtat via en eller två tunna isolerade elektrodkablar. Pacemakern Pacemakern är en liten apparat som liksom sinusknutan sänder ut elektriska signaler och därmed hjälper hjärtat att hålla rätt takt eller öka takten vid behov. Signalerna skickas till hjärtat via en eller två elektroder som löper i ett blodkärl till hjärtat. Pacemakern har två viktiga uppgifter; att via elektroden känna av om hjärtat håller en tillräckligt god rytm, och att vid behov skicka ut elektriska signaler till hjärtat för att hålla en bra rytm. Pacemakern arbetar alltså bara när den behövs, annars går den på tomgång. En modern pacemaker väger mellan 20 och 35 gram och batteriet brukar räcka sex till tio år, beroende på hur mycket hjälp hjärtat behöver. I fördjupningsdelen beskriver vi mer detaljerat olika typer av pacemakrar och hur de fungerar. 6 LEVA MED PACEMAKER
7 Sjukhusvistelsen För att få en pacemaker krävs en mindre operation som sker under lokalbedövning och tar ungefär en timme. Efter operationen kommer du tillbaka till avdelningen och får lov att äta, dricka och gå upp ur sängen som vanligt. Tiden du behöver vara på sjukhus varierar från fall till fall, men du bör räkna med en till tre dagar. Innan du blir utskriven kontrolleras din pacemaker. Du får råd om vad du ska tänka på i vardagslivet och vart du kan vända dig när frågor dyker upp. Väl hemma igen kan du känna en viss ömhet i det område där pacemakern är placerad. Det är normalt och försvinner i allmänhet inom en månad. Skulle du däremot få mer ont, om området blir rött och svullet eller om du får feber, skall du kontakta sjukhuset direkt. Med tiden kommer du att vänja dig vid tanken på att du har en pacemaker som hjälper ditt hjärta att hålla takten. Det är helt normalt att känna en viss osäkerhet om vad du kan och inte kan göra. Försök att se din pacemaker som ett hjälpmedel i vardagen inte som ett hinder! Du kommer att bli kallad till sjukhuset för fortsatta kontroller. Första kontrollen sker efter sex till åtta veckor och därefter i allmänhet en till två gånger per år. Du kommer också att få ett pacemaker ID kort, som innehåller information om den pacemaker du fått implanterad. Kortet ska du alltid bära med dig. LEVA MED PACEMAKER 7
8 8 LEVA MED PACEMAKER
9 Frågor och svar Vilka vardagsaktiviteter kan jag fortsätta med? Sedan du hämtat dig från operationen kommer vardagen åter. Det finns ingenting som hindrar dig från att återuppta alla de sysslor och intressen som du hade innan du fick din pacemaker. Du kan fortsätta att ta dina promenader, cykla, sporta och utföra hushållsarbete precis som tidigare. Det finns heller inga restriktioner när det gäller det sexuella samlivet. Däremot kan det naturligtvis finnas begränsningar av andra orsaker, exempelvis läkemedel eller andra sjukdomar. Finns det några apparater i min omgivning som kan störa pacemakern? Ja, i vissa miljöer finns apparater som kan ge störningar; exempelvis på sjukhus, hos tandläkaren eller hos sjukgymnasten. Vanliga hushållsapparater som mikrovågsugn, brödrost, dammsugare, tvättmaskin, TV, rakapparat, borrmaskin eller gräsklippare har däremot ingen störande effekt. Maskiner eller apparater som alstrar mycket starka elektromagnetiska fält, eller som innehåller en kraftig radiosändare, kan däremot störa. Dit hör elkraftstationer, starka elektriska maskiner (exempelvis elsvetsar) och amatörradiosändare. Om du känner av hjärtklappning eller långsam oregelbunden puls ska du stänga av den aktuella apparaten eller flytta dig från den, så försvinner obehagen. Du ska heller inte stanna någon längre stund i närheten av affärernas stöldskyddsanordningar. Vapendetektorer på flygplatser påverkar inte din pacemaker men de kan larma eftersom de reagerar på den metall pacemakern innehåller. Tala om att du är pacemakerbärare. LEVA MED PACEMAKER 9
10 10 LEVA MED PACEMAKER
11 Hur är det med mobiltelefoner? I vissa fall kan pacemakern påverkas av mobiltelefoner. När du använder mobiltelefon tänk på följande: om din pacemaker sitter på vänster sida, håll alltid telefonen mot höger öra när du talar, och vice versa. Stäng av telefonen när du har den i innerfickan på kavajen eller jackan. Telefonen kan störa även när man inte pratar i den! Håll ett avstånd av minst 20 centimeter mellan din pacemaker och din mobiltelefon, för att minimera risken för att pacemakern störs. Undvik att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen. Om du följer dessa råd finns det ingen anledning att avstå från att använda mobiltelefon på grund av pacemakern. Finns det någon medicinsk behandling som kan påverka min pacemaker? Ja, till exempel kan strålbehandling mot cancer, sjukgymnastisk behandling med TENS eller kortvåg och viss operationsutrustning påverka pacemakern. Ta för vana att alltid berätta om din pacemaker när du söker vård och behandling hos exempelvis sjukgymnast, tandläkare eller läkare. När är det viktigt att ta kontakt med pacemakerkliniken på sjukhuset? Om du känner att de besvär du hade innan du fick din pacemaker kommer tillbaka bör du ringa till pacemakermottagningen, likaså om området runt din pacemaker blir rött eller svullet. Känner du besvär av hjärtklappning, yrsel eller ovanlig trötthet behöver detta inte ha med pacemakern att göra, men det kan vara bra att göra en kontroll för säkerhets skull. Det kanske behövs en liten justering av pacemakern eller av din läkemedelsbehandling. LEVA MED PACEMAKER 11
12 Hur kontrolleras min pacemaker? Du blir kallad till regelbundna kontroller på sjukhuset. Då kan man kontrollera ditt medicinska tillstånd, hur din pacemaker arbetat sedan sist och om några ändringar behöver göras. Man kontrollerar också batteriets tillstånd. Läs vidare om pacemakerkontroller i slutet av broschyren. Hur länge håller min pacemaker och vad händer när batteriet börjar ta slut? Många patienter har haft en och samma pacemaker i mer än tolv år, och batteriet brukar räcka i cirka åtta år. Man kan dock inte i förväg förutsäga hur länge pacemakern räcker i det enskilda fallet. Tätare kontroller görs när det börjar bli dags för batteribyte. Då blir det frågan om en ny operation då hela pacemakerdosan byts ut mot en ny, och de gamla elektrodkablarna kopplas till den nya pacemakern. Ingreppet är lindrigt och du får vanligen gå hem samma eller påföljande dag. Kan man dö fast man har pacemaker? En vanlig fråga, men en pacemaker kan bara ge elektriska signaler. Det är hjärtat som drar ihop sig. När tiden är inne och hjärtat inte orkar dra ihop sig längre, dör en människa med pacemaker på precis samma sätt som alla andra. Finns det någon patientförening? Ja, Hjärt lungsjukas Riksförbund har lokalföreningar på de flesta orter i Sverige. Genom dem kan du träffa andra personer som har pacemaker. Be ditt sjukhus hjälpa dig med adress och telefonnummer till närmaste lokalförening. 12 LEVA MED PACEMAKER
13 För dig som vill veta mer En pacemaker är en batteridriven pulsgenerator som placeras under huden på höger eller vänster sida, strax under nyckelbenet. Den avger impulser via en eller två elektroder till hjärtmuskeln. Pacemakern är systemets hjärna som bevakar varje hjärtslag med hjälp av avancerade elektroniska kretsar. Olika pacemakersystem för olika störningar i hjärtrytmen Störningar kan förekomma i olika delar av hjärtats retlednings system därför finns olika typer av pacemakrar. En av de vanligaste störningarna yttrar sig som en mycket långsam puls och kallas AV block eller hjärtblock. Orsaken är att sinusknutans signaler inte kan ledas vidare till hjärtats kamrar på grund av störningar i AV knutan. Om störningen finns i själva sinusknutan (sjuk sinusknuta), blir symtomen annorlunda. Störningen gör att sinusknutan blir mer eller mindre pålitlig. Eftersom det är sinusknutan som anger hjärtats takt kan hjärtrytmen komma att växla mellan långsam och snabb takt. Detta kan LEVA MED PACEMAKER 13
14 ge obehagliga symtom. Dessutom kan rytmstörningarna komma periodvis med normal funktion däremellan, eller vara kombinerade med varandra. Beroende på vilken typ av rytmstörning som ska behandlas behövs olika pacemakermodeller. Din läkare gör en noggrann bedömning av din hjärtfunktion innan han/hon bestämmer vilken sorts pacemaker som passar bäst för just dig. Enkammarsystem Enkammarsystemet består av en pacemaker med en elektrod i antingen hjärtats högra förmak (AAI system) eller i dess högra kammare (VVI system). Var den är placerad beror på vilka problem som behöver avhjälpas. Via elektroden kan pacemakern lyssna om hjärtat behöver hjälp, och även skicka ut impulser för att hjälpa hjärtat att hålla sin rytm. Denna typ av pacemaker kan användas om du har en sjuk sinusknuta, men används också ibland när man har hjärtblock. Enkammarsystem med elektrodspetsen placerad i hjärtats högra kammare. Tvåkammarsystem med en elektrod i förmaket och en i kammaren. 14 LEVA MED PACEMAKER
15 Tvåkammarsystem Tvåkammarsystemet består av en pacemaker med två elektroder anslutna (DDD system). Den ena i höger förmak och den andra i höger kammare. En tvåkammarpacemaker hjälper hjärtat att hålla takten och att synkronisera varje hjärtslag så att förmak och kammare drar ihop sig i rätt ordning. Detta är den vanligaste behandlingen vid hjärtblock. Sensorstyrd pacemaker Hjärtat varierar sin rytm hela tiden för att se till att kroppen får tillräckligt med syre. I vila går pulsen ner och hjärtat slår långsammare. Vid fysisk ansträngning går pulsen upp och hjärtat slår fortare. Kroppens behov av syre ökar vid ansträngning, när man ätit eller blir upprörd. Det friska hjärtat kompenserar för detta genom att öka pulsen. För vissa människor fungerar inte denna variation av hjärtfrekvensen och då behövs en speciell typ av pacemaker. En sensorstyrd pacemaker kan själv bedöma vilken hjärtfrekvens en person behöver vid varje givet tillfälle, och automatiskt ändra hastighet på de signaler den skickar ut. Pacemakern försöker hela tiden hålla en lagom hög hjärtfrekvens så att syrebehovet täcks både i vila och vid ansträngning. Pacemakern tar reda på vilken hjärtfrekvens som behövs genom en eller flera sensorer (avkännare), och skickar ut signaler i rätt takt. Informationen får sensorn genom att känna av exempelvis kroppsrörelser eller andningsfrekvens. Såväl en- som tvåkammarsystem kan kombineras med sensorstyrning. Pacemaker vid förmaksflimmer Om man har förmaksflimmer kan detta leda till en snabb och oregelbunden hjärtrytm, men också till att hjärtat slår för långsamt. Vissa människor upplever dessa symptom periodvis, medan andra har kroniska besvär. Hos en person som lider av kombinationen av långsam hjärtrytm och förmaksflimmer kan till exempel en pacemaker med så kallad mode switch-funktion vara till stor hjälp. LEVA MED PACEMAKER 15
16 Pacemakerkontroller Eftersom du ska leva med din pacemaker livet ut måste du gå på regelbundna kontroller. Läkarens/sjuksköterskans uppgift är att kontrollera om något har förändrats och vid behov se till att din pacemaker anpassas efter eventuella förändringar. Samtidigt kontrollerar man att pacemakersystemet fungerar väl, samt mäter hur länge batteriet kommer att räcka. Dessa regelbundna kontroller är också ett bra tillfälle för dig att ta upp eventuella frågor som dykt upp sedan du var på kontroll senast. En modern pacemaker har många olika funktioner och kan arbeta på flera olika sätt. Det är viktigt att ställa in dessa funktioner så att de passar för just ditt hjärta. Inställningarna görs med hjälp av en speciell utrustning (programmerare). Denna kan kommunicera med pacemakern genom huden med hjälp av en liten sändare. Information kan skickas mellan programmeraren och pacemakern och på så sätt anpassa pacemakern till ditt hjärta. Det är mycket enkelt och känns inte alls! En pacemakerkontroll börjar vanligen med att ett EKG kopplas och att din läkare/sjuksköterska frågar hur du har mått sedan den senaste kontrollen. Det är flera olika mätningar som ska göras och detta brukar ta en liten stund. Du kan eventuellt känna att hjärtat slår lite fortare under vissa mätningar och lite långsammare under andra. Vid pacemakerkontrollen undersöks hur starka signaler som krävs för att hjärtat ska slå samt att pacemakern kan lyssna av hjärtats egna slag. Även om du mår bra och inte alls känner några besvär av din pacemaker eller din hjärtsjukdom är det viktigt att regelbundet gå på kontroller. 16 LEVA MED PACEMAKER
17 Vid pacemakerkontrollen säkerställer man att pacemakern och elektrodkablarna fungerar på bästa sätt. LEVA MED PACEMAKER 17
18 Din pacemaker 18 LEVA MED PACEMAKER
19 pacemakermodell: pacemakern inlagd den: sjukhus / pacemakerklinik: kontaktperson: nummer: Denna patientinformation är utformad i samarbete med: Docent Cecilia Linde, Kardiologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm Ssk. Mariann Capocci, Hjärtmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjuhuset, Göteborg Ssk. forskar stud. Dan Malm, Medicinmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Stockholm 1997, 9:e upplagan 2009 Birgitta Andersson och Eva Clausson Illustrationer och foton: Medtronic Inc LEVA MED PACEMAKER 19
20 Medtronic AB Isafjordsgatan 1 Box 1034, KISTA Tel: Fax: reception.sweden@medtronic.com Medtronic Inc, Alla rättigheter förbehålles.
Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker
Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare
Läs merPatientinformation Pacemaker
Medicinsk Patientinformation patientinformation Hjärtrytmrubbningsprocessen Utgåva 2. Fastställandedatum 2019-03-26. Dokument-id 39729 Sammanfattning Pacemaker är en behandling som erbjuds patienter med
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merICD Inopererad defibrillator
Medicinsk Patientinformation patientinformation ICD Inopererad defibrillator Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-04-26. Dokument-id 27236 Sammanfattning ICD är en liten inopererad
Läs merENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
Läs merFör att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:
ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser
Läs merTILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)
TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) PÅ Allmän information om ICD-behandling Vad är en ICD? En inopererad defibrillator (ICD) erbjuds de patienter som bedöms ha en ökad risk för allvarlig
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merBarium-id Giltigt t.o.m Version 4
Innehållsansvarig: Daniel Hellner, Överläkare, Läkare Kardiologi (danhe) Granskad av: Erik Frick, Överläkare, Läkare Kardiologi (erifr) Godkänd av: Stellan Ahlström, Verksamhetschef, Ledningsgrupp M3 (steah)
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merAtt leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas
Läs merCelsite Implanterbara injektionsportar
Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken
Läs merATT LEVA MED PACEMAKER. Hjälper dig att leva och må bättre
ATT LEVA MED PACEMAKER Hjälper dig att leva och må bättre HJÄLPER DIG ATT LEVA OCH MÅ BÄTTRE Om du eller någon av dina närmaste har fått diagnosen långsam hjärtfrekvens (bradykardi) kan detta häfte hjälpa
Läs merAtt leva med hjärtsvikt
Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro
Läs merAlla bidrag är välkomna
November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack
Läs merHjärtrytmbehandling. Patientbroschyr. Viktig information om din. pacemaker
Hjärtrytmbehandling Patientbroschyr Viktig information om din pacemaker Viktig information om din pacemaker www.biotronik.com Innehåll Inledning Hjärtat och funktionsstörningar i hjärtat Pacemakern Implantationen
Läs merAtt leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund
Att leva med implanterbar defibrillator Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Jag ser defibrillatorn som min livförsäkring För den vältränade Håkan Borg, 50 år, kom hjärtstilleståndet
Läs merPATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP
PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag
Läs merCRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)
Medicinsk Patientinformation patientinformation CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker) Utgåva 1. Fastställandedatum 2017-10-02. Dokument-id 33854 Sammanfattning CRT är en behandling
Läs merAtt leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND
Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.
Läs merDet är viktigt att röra på sig när man har cancer
Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merKÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb
KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så
Läs merViktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA
Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig GILENYA-information. (03/2016) Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merStudie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer
Sidan 1 av 5 Studie av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid intermittent (paroxysmalt) förmaksflimmer Bakgrund och syfte Förmaksflimmer är en vanlig hjärtsjukdom som beror på en störd elektrisk
Läs merMATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen
HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen
Läs merPatientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation
Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003
Läs merMänniskokroppen BLODET AV KARL HALLERUP
Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många
Läs merAtt leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag
Läs merTill dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merAtt leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensivsmärta i nacken när jag
Läs merHar Du ett barn. med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet. Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet
Har Du ett barn med njursjukdom i din grupp? En information till förskola, skola och fritidsverksamhet Barn- & Föräldragruppen inom Njurförbundet Till personal i förskola, skola, fritidsverksamhet eller
Läs merMRT vid MS. Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS
MRT vid MS Magnetkameraundersökningen ger dig koll på din MS MULTIPEL SKLEROS EN KORT BESKRIVNING Vid multipel skleros (MS), uppstår inflammation som försämrar framkomligheten för de elektriska signalerna
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen långt QT syndrom (LQTS) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merAtt leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND
Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och
Läs merPatientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org.
Patientinformation Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with The Heart Rhythm Charity www.heartrhythmcharity.org.uk www.stars.org.uk http://www.arytmia.se/ 2010 Att finna orsaken till
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer
Läs merEgenvård vid hjärtsvikt
Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två
Läs merDetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA (fingolimod) behandling
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA (fingolimod) behandling Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på mottagningen eller kliniken i minst
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merTräningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador
Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merDrabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?
erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated
Läs merSimdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan. Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Simdax 2,5 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning Levosimendan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information,
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn
Läs merGrafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus
Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet
Läs merRadiofrekvensablation (hjärtarytmi)
Radiofrekvensablation (hjärtarytmi) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till HjerteCenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i samband
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merViktiga saker att komma ihåg om din GILENYA (fingolimod) behandling
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA (fingolimod) behandling Föräldrar/vårdnadshavare Din läkare kommer att be barnet att stanna kvar på mottagningen
Läs merJLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303
BARN/UNGDOMSMEDICIN Heartware Hemma med hjärtpump JLL Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Östersund 100303 reviderad: 100303 Patienthandbok om hjärtpumpen Heartware, med instruktioner om skötsel och alarm.
Läs merInformation till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)
Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merBehandlingsguide för patienter
MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros
Läs merDetta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA (fingolimod) behandling
Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Viktiga saker att komma ihåg om din GILENYA (fingolimod) behandling Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på mottagningen eller kliniken i minst
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merPatientinformation Anvisningar och beskrivning av implanterbara elkonverterare-defibrillatorer (ICDn)
Patientinformation Anvisningar och beskrivning av implanterbara elkonverterare-defibrillatorer (ICDn) Med hälsningar, från din läkare och St. Jude Medical ber att få tacka arytmikonsulterna James G. Porterfield,
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs mer2. Byt ut batterierna i fjärrkontrollen (du behöver inte fjärrkontrollen för att använda enheten - det är upp till dig)
Komma igång - SÄKERHETSINFORMATION : Bör inte användas av kvinnor i den första perioden av graviditeten, av personer som är utrustade med en pacemaker eller annan inopererad medicinsk enhet, eller någon
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén
ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,
Läs merBehandling med device ICD och CRT
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merRadiofrekvensablation (förmaksflimmer)
Radiofrekvensablation (förmaksflimmer) Med denna patientinformation vill vi önska dig välkommen till Hjertecenteret på Privathospitalet Mølholm. Det är vår avsikt att informera dig om vad som gäller i
Läs merVad är förmaksflimmer?
Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.
Läs merZYTIGA. (abirateronacetat) PATIENTINFORMATION För dig som har ordinerats ZYTIGA
Finska Prostate Cancer Association Mer information om prostatacancer och dess behandlingar. Prostatacancerföreningen har patientföreningar över hela landet. En kontakt förfrågan kan skickas via www.propo.fi
Läs merInformation från Ortopedkliniken
Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du
Läs merPATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA
INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det
Läs merDin Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig
Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.
Läs merDu kan stötta ditt barn
Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,
Läs merFrågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
Läs merFysisk aktivitet. en del av din cancerrehabilitering
Fysisk aktivitet en del av din cancerrehabilitering Denna text är omarbetad av RCC Stockholm-Gotland (september 2015) och fakta granskad av Sveriges sjukgymnaster med specialistexamen inom onkologi. Förlagan
Läs merGilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med GILENYA. För fullständig GILENYA information se bipacksedeln eller
Novartis Neuroscience Gilenya (fingolimod) Information för dig som ska starta behandling med För fullständig information se bipacksedeln eller www.fass.se - ditt nya läkemedel En kapsel en gång om dagen
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merOm läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.
Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48
Läs merHjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
Hjärtrytmrubbningar En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och
Läs merEn ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merVälkommen till barnoperation
Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs mer