För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:"

Transkript

1 ATT FÅ EN PACEMAKER

2 Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm. Pacemakern består av en dosa och en eller flera elektroder. Dosan opereras in under huden på bröstkorgen och elektroderna placeras i hjärtat. Pacemakern känner av den egna hjärtrytmen via elektroderna och avger en impuls vid utebliven egen aktivitet. På det sättet förblir hjärtrytmen normal. Så går det till Förberedelser Hur man förbereds inför operationen kan variera något mellan olika sjukhus. Det är vanligt att man får tvätta sig med en bakteriedödande tvållösning. Man får inte äta något fyra timmar före operationen. En venkateter sätts i ett blodkärl i armen innan operationen startar. En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort. Genom venkatetern kan man få läkemedel, vätskedropp eller blod om det behövs. Hur går operationen till? Först får man lokalbedövning i området på bröstet där pacemakern ska sitta. Sedan görs ett litet snitt under nyckelbenet till ett blodkärl. Genom kärlet förs pacemakerns elektroder in till sin placering i hjärtat. Operationen görs med hjälp av röntgen och tar ungefär 45 minuter. Hur mår man efteråt? Smärtorna i operationssåret brukar vara lindriga och går som regel över med vanliga värktabletter. Pacemakern börjar arbeta så snart den är på plats, och de flesta brukar uppleva en omedelbar förbättring.

3 Yrsel och svimning vanligaste anledningarna Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har återkommande yrselattacker eller svimningsanfall, som uppstår på grund av långa pauser mellan hjärtslagen eller för långsam hjärtrytm. Andra orsaker kan vara trötthet och andfåddhet som beror på en alltför låg puls, eller dålig ork för att pulsen inte ökar normalt vid kroppsansträngning. Varför får man pacemaker? Först görs en utredning Yrsel och svimningar, liksom trötthet och andfåddhet, är vanliga symtom som kan bero på många olika saker. De behöver inte alls ha med hjärtrytmen att göra. Därför görs alltid en medicinsk utredning innan man eventuellt blir rekommenderad att få en pacemaker. En sådan utredning innebär ofta EKG-registrering under en längre tid, ultraljudsundersökning av hjärtat och arbetsprov. För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: om man har känt något obehag strax innan man har svimmat om man har känt att pulsen har varit orolig, oregelbunden, ovanligt snabb eller ovanligt långsam om attackerna har kommit i vila, vid ansträngning, vid upprördhet, i samband med toalettbesök eller efter att man har rest sig hastigt hur många gånger yrsel- och svimningsattackerna har inträffat hur det kändes efteråt när attackerna inträffade för första gången om det har funnits vittnen till när man har svimmat och vad de i så fall lade märke till om man har några andra hjärtbesvär eller andra sjukdomar vilka mediciner man ta Vad händer i hjärtat? Hjärtats sammandragning börjar med att en grupp celler i höger förmak, sinusknutan, urladdas elektriskt. Urladdningen får cellerna att dra ihop sig och startar samtidigt en kedjereaktion av urladdningar och sammandragningar som sprids över vänster och höger

4 förmak. Förmaken drar ihop sig och pressar ner blod i hjärtkamrarna. För att impulsen från förmaken ska sprida sig vidare ned till hjärtkamrarna som pumpar ut blodet i kroppen, måste den passera ett område i botten på höger förmak som kallas AV-knutan. Där fördröjs den något, för att kamrarna skall hinna fyllas med blod innan impulsen fortsätter. AV-knutan är viktig eftersom det normalt är den enda vägen signalen kan gå för att komma till kamrarna. Hjärtrytmen kan bli störd Om sinusknutan inte fungerar som den ska kan hjärtrytmen bli för långsam eller så kan hjärtat göra uppehåll. Det kan leda till att man blir yr, trött eller svimmar. Detta tillstånd brukar kallas sjuk sinusknuta och kan vara ett skäl för att få en pacemaker inopererad. Problem med AV-knutan kan också störa hjärtrytmen. Det kan vara ett allvarligt tillstånd och behandlas oftast med pacemaker. Olika typer av pacemaker Det finns pacemaker som stimulerar antingen förmak eller kammare, och de som kan stimulera båda. Vilken typ man får beror på var felet sitter. Om man till exempel har problem med sinusknutan är det bäst med en pacemaker som stimulerar förmaket och låter kammaren vara i fred. Om man har problem med AV knutan behöver man en pacemaker som känner av sinusknutans aktivitet och leder ned den till kammaren, en sådan pacemaker har då elektroder både i förmak och kammare och ersätter AV knutans funktion. En pacemaker kan känna av hur mycket man anstränger sig och öka pulsen om det behövs. De flesta pacemaker har minnesfunktioner som visar hur hjärtrytmen har varit den senaste tiden. Läkaren eller pacemakersköterskan kan då se vad som har hänt och anpassa behandlingen. Lång hållbarhet Pacemakern drivs av ett batteri som räcker i fem till tio år, eller mer. Därefter byts hela dosan ut. Vid regelbundna besök på sjukhuset,

5 oftast en gång om året, kontrolleras att batteriet fungerar bra. Det blir allt vanligare med uppföljningar av pacemakern på distans. Det innebär att kontroll av bland annat det elektriska systemet eller batteriet kan göras utan att man behöver åka till sjukhuset, exempelvis från hemmet. Uppkoplingen sker oftast via telefonnätet. En pacemaker kan ställas in på en mängd olika sätt för att passa olika människors behov. Både avläsningen och justeringen av pacemakern görs med hjälp av en fjärrkontroll som läggs utanpå bröstet. Andra rytmrubbningar som kan avhjälpas Om man får livshotande hjärtrusningar från hjärtats kammare kan man få en annan typ av hjärtstimulator som kallas implanterbar defibrillator eller ICD. Om ett elektriskt kaos uppstår i hjärtat skickar ICD:n genast ut en elektrisk chock till hjärtat som nollställer den elektriska aktiviteten under några sekunder. Vanligtvis tar hjärtats sinusknuta över rytmen då så att rytmen blir normal igen, med en puls på cirka 70 slag per minut. ICD:n har för säkerhets skull även en pacemaker inbyggd som kan stötta hjärtat om pulsen skulle bli för långsam. Pacemaker vid hjärtsvikt Ibland kan även personer som inte har fel på hjärtrytmen ha nytta av en pacemaker. Det gäller först och främst om man har hjärtsvikt, då man får symtom som andfåddhet, trötthet eller vätskeansamling i kroppen. Symtomen beror på att hjärtmuskeln är försvagad och inte orkar pumpa ut blod i kroppen i den takt som behövs. Hjärtats förmåga att öka blodflödet när man anstränger sig är också dålig. Hos en del av dessa personer har det upptäckts att hjärtats väggar inte arbetar så samordnat som de ska. När en vägg rör sig inåt, buktar den utåt på ett annat ställe. Den här dåliga samordningen är ineffektiv och utgör ett slöseri med hjärtats redan knappa krafter. Har man detta fel, kan man ha stor hjälp av att få en pacemaker som stimulerar höger och vänster kammare i stort sett samtidigt, men var för sig. Det gör att hjärtats sammandragningar blir mer effektiva.

6 Man kan också ha hjälp av en pacemaker om man har dålig ork på grund av hjärtmuskelförtjockning, så kallad hypertrof obstruktiv cardiomyopati. Även där kan en pacemaker många gånger förändra hjärtats sammandragningsmönster på ett sådant sätt att besvären lindras mycket. Så går det till Förberedelser Hur man förbereds inför en pacemakeroperation varierar från sjukhus till sjukhus. Om man läggs in kvällen före operationen får man tvätta sig med en bakteriedödande tvållösning. Man får inte äta något på fyra timmar före operationen. Om man tar mediciner brukar man kunna ta dem med litet vatten på operationsdagens morgon. Man får en nål insatt i ett blodkärl i armen för att man vid behov ska kunna få läkemedel genom den. Ungefär en timme före operationen brukar man få en lugnande tablett eller en injektion lugnande medel genom nålen. Dessutom brukar man få en engångsdos antibiotika som ska förebygga infektioner. Om man tar vissa mediciner, till exempel blodförtunnande läkemedel, kan man av sin läkare ha fått särskilda förhållningsregler om att hoppa över medicineringen några dagar före operationen. Bra att sluta röka Om man röker är vinsterna många med att sluta inför en operation. Såren läker snabbare, blodcirkulationen och konditionen förbättras så att man fortare återhämtar sig. Man bör helst sluta röka helt, men om det inte lyckas så är det bra om man kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om man behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få. Innan operationen börjar I operationssalen får man ligga på rygg på ett operationsbord. Bröstkorgen tvättas på nytt och eventuellt hår i operationsområdet rakas bort. Därefter tvättas operationsområdet med sprit och man kläs in med operationsdukar som bara lämnar en liten yta på bröstet

7 fri. För att hålla operationsområdet rent får man en skärm framför huvudet och kan därför inte se själva ingreppet. Det tar knappt en timme Operationen inleds med att läkaren ger lokalbedövningsmedel i området där pacemakern ska placeras. Därefter görs ett ungefär fem centimeter långt snitt under nyckelbenet, på ett ställe där en ven från armen passerar. I venen förs pacemakerns elektroder in i blodbanan. Med hjälp av rörliga röntgenbilder kan läkaren på en teveskärm se till att elektroderna styrs till hjärtat. Sedan görs mätningar på elektroderna för att avgöra om placeringen är bra. Under dessa mätningar stimuleras hjärtat via elektroderna, vilket gör att man kan känna att hjärtat tillfälligt slår litet snabbare. När läkaren har funnit ett bra läge ansluts pacemakern till elektroderna och stoppas in under huden framför den stora bröstmuskeln. Operationen avslutas med att såret sys ihop och ett förband sätts på. Ofta används tråd som löses upp av sig själv när såret har läkt. Hela operationen brukar ta ungefär 45 minuter. Många pacemakeroperationer görs numera polikliniskt, det vill säga att man kommer in till sjukhuset på morgonen, opereras och får gå hem samma dag. Det gör vanligtvis inte ont Frånsett det första sticket då man får lokalbedövning ska det inte göra ont. Om det inte går att föra in elektroderna i den ven som kommer från armen kan läkaren behöva sticka i ett djupare liggande blodkärl för att få dem på plats. Då kan det hända att lokalbedövningen inte räcker för att helt ta bort smärtan, och man får istället morfin eller liknande preparat. När elektroderna förs in måste huvudändan på operationsbordet ibland tippas neråt, vilket en del kan uppleva som obehagligt.

8 Smärtorna i operationssåret när bedövningen släppt brukar vara lindriga och avhjälps oftast med vanliga värktabletter. Efter operationen Pacemakern börjar fungera omedelbart när den har opererats in, men inställningarna behöver justeras och därför görs mätningar innan man lämnar sjukhuset. Det kan också vara aktuellt att göra en hjärt- och lungröntgen för att kontrollera resultatet av operationen. De första två veckorna efter operationen bör man undvika tungt arbete och höga lyft av armen på den opererade sidan för att minska risken för blödning i operationsområdet. Därefter har elektroderna läkt fast och man kan röra sig fritt. Vad man ska tänka på när man har en pacemaker? En pacemaker är känslig för starka magnetiska och elektriska fält. Därför finns det vissa saker man som pacemakerbärare bör tänka på: Metalldetektorer finns bland annat i flygplatsers säkerhetskontroller. Detektorerna kan någon enstaka gång påverka pacemakern när man passerar kontrollen. Man kan därför gå vid sidan om och visa upp ett pacemakerkort, så visiteras man manuellt. Stöldskyddsutrustning i affärer och på varuhus kan ibland påverka pacemakerfunktionen. Man kan som pacemakerbärare passera sådan utrustning men bör undvika att uppehålla sig en längre stund i närheten av dem. Magnetkameraundersökning, MRI, är en undersökningsmetod där det bildas starka magnetfält. Magnetfältet påverkar också elektronisk utrustning och kan göra så att den slutar att fungera. Man måste därför alltid berätta att man har en pacemaker innan man genomgår en magnetkameraundersökning. Ofta kan man inte undersökas med magnetkamera när man har en pacemaker, men ibland kan pacemakern programmeras om så att undersökningen kan genomföras. Alla former av vanlig röntgen, inklusive datortomografi, går bra.

9 Tens, en sorts elektrisk akupunktur som används som smärtbehandling, bör inte användas i närheten av pacemakerdosan. Transformatorstationer, elektriska lok, vissa attraktioner på nöjesfält, elsvetsutrustning och annat som alstrar starka elektromagnetiska fält bör man undvika att vistas i omedelbar närhet av. Reparationer i bilens motorrum medan motorn är igång ska man också undvika. Det beror på att tändningssystemet alstrar starka elektriska fält. Små förbränningsmotorer, av den typ som finns i exempelvis motorsågar, kan avge ett elektromagnetiskt fält och bör inte vara närmare pacemakern än en halv meter. Mobiltelefoner går bra att använda, om de inte placeras direkt på pacemakern. I övrigt störs inte en modern pacemaker av mobiltelefoner. Det finns många myter om vad som är farligt för pacemakerbärare. Generellt kan sägas att vanlig hushållsutrustning inklusive mikrovågsugnar, trådlösa telefoner, värmedynor, solarium, fjärrkontroller, datorer, teve- och radioapparater utan problem kan användas av pacemakerbärare. Om man undrar över något ska man rådgöra med sin läkare eller sjuksköterska. Komplikationer som kan uppstå Det är mycket ovanligt att man får några allvarliga problem efter en pacemakerbehandling. De vanligaste tidiga komplikationerna kan vara att man får en blodutgjutning som visar sig som ett blåmärke i anslutning till operationssåret. Efter operationen är det vanligt att man får blåmärken och viss blödning kring och under själva pacemakern. Men svullnar det upp ordentligt, gör mycket ont eller blöder ska man kontakta sin pacemakerläkare genast.

10 att elektrodläget rubbas så att pacemakern inte fungerar bra. Sådana fel brukar oftast märkas tidigt efter operationen och upptäckas vid den kontroll av pacemakern som görs innan man lämnar sjukhuset. Ovanliga komplikationer är: Infektioner, som nu är mindre vanligt än tidigare eftersom man alltid får behandling med antibiotika före en pacemakeroperation. Någon enstaka gång kan en infektion uppstå i området runt pacemakern, i dosfickan, flera år efter operationen. Fickan känns då öm, blir röd och ofta svullen. Om det händer ska man kontakta sin läkare direkt. Att pacemakern stimulerar diafragman eller den stora bröstmuskeln och ger upphov till muskelryckningar som kan vara störande. Dessa besvär går ofta att rätta till genom att pacemakerns programmering ändras, men ibland blir det nödvändigt att man opereras igen. Läckage av luft in i lungsäcken, pneumothorax. Luften försvinner vanligtvis av sig själv efter några dagar, men ibland måste man få en slang inlagd som leder ut luften. Mycket ovanliga komplikationer är: Att elektroden tränger ut genom hjärtats vägg. Vanligen kan elektroden dras tillbaka och läggas om på ett nytt ställe utan att några större mängder blod läcker ut, eftersom blodtrycket i höger kammare är lågt. Skulle en större mängd blod ändå läcka ut avlägsnas det med en speciell slang. En större inre blödning för att något djupare liggande blodkärl skadats. Om det händer kan det krävas en större operation. I Sverige finns pacemakerregistret som är ett nationellt kvalitetsregister till vilket alla opererande kliniker rapporterar in sina ingrepp och patienter. Syftet är bland annat att snabbt kunna upptäcka och åtgärda eventuella tekniska problem med pacemakersystem. På

11 registrets hemsida kan man ta del av statistik som till exempel visar inom vilket intervall man ska ha uppföljning eller vilka pacemakermodeller som kan orsaka problem. Ingen personlig information, som exempelvis personnummer, visas i registret. Mer information Information om pacemakerbehandling Det finns en hemsida, med information om pacemakerbehandling och hjärtsjukdomar som vänder sig både till patienter och närstående. Där kan man ställa frågor i ett forum och få svar av överläkare Thomas Fåhraeus, Torbjörn Persson och sjuksköterskan Maria Hesselstrand vid SuS i Lund och Malmö. Socialstyrelsens nationella riktlinjer Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor. Här kan du läsa mer om de Nationella riktlinjerna för behandling av hjärtsjukdomar. Texten i denna folder är hämtad från 1177 Vårdguiden. Innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion. För mer information se

12 Kontakt Har du frågor och funderingar kontakta pacemakersjuksköterskorna på Södersjukhusets pacemakermottagning. Pacemakermottagningen Telefontider: Måndag - fredag kl Under kvällar och helger, kontakta 1177 Vårdguiden, tel Kommunikationsavdelningen 2015 SJUKHUSBACKEN 10, STOCKHOLM, TEL SL Buss 3, 4, 164, PENDELTÅG STOCKHOLM SÖDRA

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD) PÅ Allmän information om ICD-behandling Vad är en ICD? En inopererad defibrillator (ICD) erbjuds de patienter som bedöms ha en ökad risk för allvarlig

Läs mer

defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1

defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1 Leva med med implanterbar pacemaker defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1 Leva med pacemaker För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt rytm. Därför opereras

Läs mer

Att leva med pacemaker

Att leva med pacemaker Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4

Läs mer

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker

Leva med med implanterbar defibrillator. hjärtsviktspacemaker Leva med med implanterbar defibrillator hjärtsviktspacemaker LEVA MED hjärtsviktspacemaker 1 Leva med hjärtsviktspacemaker Den här broschyren riktar sig till dig som har hjärtsvikt och som av din läkare

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD)

Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD) Kardiologiklinik Patientinformation Information till dig som skall erhålla en Intern Defibrillator (ICD) Hjärtcentrum NÄL, Trollhättan Indikationer för ICD behandling Du har utifrån olika undersökningar

Läs mer

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information om Bråck på stora kroppspulsådern Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av

Läs mer

Robotassisterad radikal prostatektomi

Robotassisterad radikal prostatektomi Robotassisterad radikal prostatektomi Inskrivningsdagen Under dagen träffar du: Samordnaren som tar emot på avdelningen Sjuksköterskan som informerar dig om vad som ska ske under vårdtiden. Avdelningsläkaren

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Patientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org.

Patientinformation. http://www.arytmia.se/ Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with. The Heart Rhythm Charity. www.stars.org. Patientinformation Drabbas Du av yrsel, svindel eller svimning? Affiliated with The Heart Rhythm Charity www.heartrhythmcharity.org.uk www.stars.org.uk http://www.arytmia.se/ 2010 Att finna orsaken till

Läs mer

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation

Läs mer

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)?

Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? erbjuder stöd och information om synkope och refl exanoxiska anfall i samarbete med individer, familjer och vårdpersonal Drabbas du eller dina barn av oväntad medvetslöshet (blackout)? Checklista Affiliated

Läs mer

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1 FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen Till dig som ska opereras på Ortopedmottagningen Doknr 2845 Ver 1 Välkommen till Frölunda Specialistsjukhus! I broschyren finner du information om hur du

Läs mer

Alla bidrag är välkomna

Alla bidrag är välkomna November 2010 Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds verksamhet och stöd till forskningen? Sätt in ditt stöd på PlusGiro 90 10 10 9 eller direkt via vår hemsida. Tack

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN

VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN Välkommen till Urologiska kliniken Förbesök på sjukhuset inför operationen Inför de flesta operationer blir man först kallad till ett

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund

Att leva med implanterbar defibrillator. Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att leva med implanterbar defibrillator Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Jag ser defibrillatorn som min livförsäkring För den vältränade Håkan Borg, 50 år, kom hjärtstilleståndet

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö

Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Så går en dialys till - följ med till Pildammsdialysen i Malmö Varför behöver man dialys? Dialys är en behandling som man får när njurarna helt eller till största delen har slutat att fungera. Njurarnas

Läs mer

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder

Patientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Förmaksfladder Förmaksfladder är attacker eller långvariga perioder med snabb regelbunden hjärtfrekvens (hög puls). Hos disponerade

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad äggstockscancer Med ett besked om misstänkt eller konstaterad cancer kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension. Jag fick jag

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Till dig som patient Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Vad är ögonlocksplastik? Vad händer hos oss? Operationen

Vad är ögonlocksplastik? Vad händer hos oss? Operationen ÖGONLOCKSPLASTIK Vad är ögonlocksplastik? Estetisk kirurgi för att åstadkomma ett yngre och piggare utseende kring ögonen är ett av de vanligaste plastikkirurgiska ingreppen, som utförs på medelålders

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och

Läs mer

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Billy Bläckfisk får ett stick

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Billy Bläckfisk får ett stick I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Billy Bläckfisk får ett stick 1 1 Den här sagan finns som film också I Barnavdelningen på 1177 Vårdguidens webbplats finns

Läs mer

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer:

Patientinformation för vård i hemmet. Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Patientinformation för vård i hemmet Datum: Din sköterska: Din läkare: Andra användbara telefonnummer: Sårbehandling med negativt tryck, system för engångsbruk 2 Inledning I denna patienthandbok finns

Läs mer

till dig som ska opereras för Bråck

till dig som ska opereras för Bråck till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF

Rotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Triggerfinger/-tumme

Triggerfinger/-tumme till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer

Till dig som patient. Inför operation vid livmoderhalscancer Till dig som patient Inför operation vid livmoderhalscancer Med ett cancerbesked kommer oftast en rad olika frågor, tankar och känslor. I denna folder har vi samlat lite information och svar på de vanligaste

Läs mer

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI

Kardiologiska kliniken. Kranskärlsröntgen/PCI Kardiologiska kliniken Kranskärlsröntgen/PCI 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kranskärlsröntgen...4 Förberedelser inför koronarangiografi...4 På angiolabb...4 Efter kranskärlsröntgen...5 PCI...6 Förberedelser

Läs mer

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.

Medtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B. Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Det här händer på Centraloperation

Det här händer på Centraloperation Det här händer på Centraloperation DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Centraloperation! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation. Den

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och kallas

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information till dig som ska opereras för hydrocefalus Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer

Läs mer

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS

HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...

Läs mer

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning

Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden)

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden) Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden) Syftet med den här instruktionen är att klarlägga rehabiliteringen i samband med en ledprotesoperation

Läs mer

Smärta och smärtskattning

Smärta och smärtskattning Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att

Läs mer

ICD-behandling. Vad är ICD-behandling? ICD-behandling, de första doserna

ICD-behandling. Vad är ICD-behandling? ICD-behandling, de första doserna ICD-behandling Vad är ICD-behandling? Implantable Cardioverter Defibrillator Den första implanterades 1980 Dagens ICD fungerar som vanliga pacemakers men med en förmåga att leverera högenergichock ICD-behandling,

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att leva med hjärtsvikt INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensivsmärta i nacken när jag

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Frankeras ej. Mottagaren betalar portot www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja Hjärt- och Lungsjukas Riksförbunds arbete och utvecklingen av Hjärt & Lungskolan? Sätt in ditt stöd på PlusGiro

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

NEFROSTOMI Information och tips!

NEFROSTOMI Information och tips! INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer