Patientinformation Anvisningar och beskrivning av implanterbara elkonverterare-defibrillatorer (ICDn)

Transkript

1 Patientinformation Anvisningar och beskrivning av implanterbara elkonverterare-defibrillatorer (ICDn) Med hälsningar, från din läkare och

2 St. Jude Medical ber att få tacka arytmikonsulterna James G. Porterfield, M.D., och Linda M. Porterfield, Ph.D., vid Methodist Central Hospital and University, Tennessee, Memphis, för deras bidrag till denna handbok, i vilken vissa delar baseras på deras interaktiva dataprogram Know Your Defibrillator. För information om indikationer, varningar och försiktighetsåtgärder, biverkningar samt kontraindikationer ber vi dig kontakta St. Jude Medical eller studera den tekniska manualen för enheten.

3 Du är inte ensam. Många människor lider av hjärtsjukdomar. Detta visar sig ofta i form av hjärtklappning som kan leda till att hjärtats normala pumprörelser upphör (hjärtstillestånd). Sådan här hjärtklappning kallas arytmi. Din läkare har talat om för dig att du har arytmi. Arytmi kan behandlas på flera olika sätt. I detta häfte beskrivs en av de senaste behandlingsmetoderna: ICD (implanterbar elkonverterar-defibrillator). En ICD påminner mycket om en pacemaker. Du kanske redan känner till att en pacemaker kan stimulera långsam hjärtfrekvens till att bli snabbare. Funktionen hos en ICD är den direkt motsatta. Den åstadkommer nämligen att alltför snabb hjärtfrekvens blir långsammare. Vissa ICD-enheter kan utföra båda dessa funktioner. Dessa apparater skyddar nu väsentliga livsfunktioner hos tusentals människor över hela världen. Du och din läkare kanske bestämmer er för att använda en ICD som ett led i din behandling. Vi på St. Jude Medical vill att du skall ha ett bra beslutsunderlag innan du fattar ditt beslut.

4 Därför har vi sammanställt denna handledning som ger information om hur en ICD fungerar och hur den kommer att påverka ditt liv. Du har säkert frågor som inte besvaras i detta häfte. Då uppmanar vi dig att diskutera dem med din läkare och din sköterska eftersom de samarbetar med dig beträffande din hälsa och därför är din bästa informationskälla.

5 Innehållsförteckning Du är inte ensam Ett friskt hjärta Arytmi Några grundläggande fakta om ICD Risker och fördelar Implantering av ICD-system Utskriven från sjukhuset Elektromagnetiska störningar (EMI) Allmänna försiktighetsåtgärder Att lära sig leva med hjärtsjukdom Läkemedel Kost och näring Motion i

6 Sexualliv Ordlista Anteckningar ii

7 Ett friskt hjärta Varför sägs det ibland att hjärtat är en pump? Hjärtats funktion är att föra runt blod i kroppen. Blodet innehåller syre vilket krävs för att olika organ och vävnader skall kunna utföra sina funktioner. Blodcellerna syresätts i lungorna och hjärtat pumpar ut detta syrerika blod i resten av kroppen. Hur ser hjärtat ut? Som framgår av Bild 1 har hjärtat fyra olika rum. När hjärtat är i vila fylls dessa rum med blod. Med varje hjärtslag trycker hjärtat ut blodet i kroppen. Höger förmak Vänster förmak Höger kammare Vänster kammare Bild 1. Ett typiskt hjärta 1

8 Hur ofta slår hjärtat? Ett normalt hjärta har en hjärtfrekvens på 60 till 100 slag per minut. När du motionerar, blir upphetsad eller utsätts för stress behöver kroppen mer syre. Då slår hjärtat snabbare, i takt med syrebehovet. Hur snabbt hjärtat slår regleras från ett litet område i hjärtats förmak. Detta område är hjärtats naturliga pacemaker och kallas sinusknutan. Den avger en elektrisk signal som leder till att hjärtat dras samman. Av Bild 2 framgår var sinusknutan är belägen. Sinusknutan Bild 2. Sinusknutan 2

9 Arytmi Vad är orsaken till arytmi? En arytmi är en hjärtfrekvens, vilken som helst, som är onormal. Den kan betraktas som onormal om den är för snabb, för långsam eller startar på något annat ställe i hjärtat utom i sinusknutan. Vad orsakar olika slags arytmi? Bradykardi Skador på sinusknutan eller blockering av dess elektriska signal kan leda till att hjärtfrekvensen blir för långsam. Detta kallas bradykardi. En person som lider av bradykardi kan känna sig mycket trött eftersom kroppen inte får tillräckligt med syre. Det kan också hända att personen har yrsel eller känner sig förvirrad. En pacemaker korrigerar bradykardi genom att öka hjärtslagen till en mer normal frekvens. 3

10 Kammartakykardi Ibland kan hjärtat slå för snabbt. Detta är en allvarlig hjärtsjukdom som kallas kammartakykardi eller ventrikeltakykardi (VT). Som framgår av Bild 3 orsakas VT av signaler som sänds från hjärtats kammare i stället för från sinusknutan. Under ett VT-tillstånd slår hjärtat så snabbt att hjärtrummen inte fylls helt med blod mellan varje slag. Därför pumpas mindre blod och syre genom kroppen, vilket leder till yrsel, svimningsanfall eller t.o.m. hjärtstillestånd. Läkare och specialistutbildad ambulanspersonal kan stoppa VT med medicin eller elchocker. Ibland återgår hjärtat till naturlig hjärtfrekvens utan behandling. Sinusknutan 4 Bild 3. Kammartakykardi

11 Kammarflimmer Den allvarligaste typen av arytmi är kammarflimmer eller ventrikelflimmer (VF). Som framgår av Bild 4 sänds ett mycket stort antal elektriska signaler från hjärtats kammare vid VF. Dessa signaler gör att hjärtat vibrerar i stället för att dras samman på normalt sätt, varför mycket lite blod förs ut i kroppen. En person som drabbas av VF förlorar mycket snabbt medvetandet. En elektrisk chock (defibrillering) måste ges omedelbart för att återställa normal hjärtrytm. Detta kan åstadkommas med en ICD eller en extern defibrillator. Bild 4. Kammarflimmer 5

12 Andra hjärttillstånd Förutom att slå för snabbt eller för långsamt kan hjärtat även slå oregelbundet. Exempelvis kan ena sidan av hjärtat dras samman tidigare än den andra. När detta inträffar börjar pumpmekanismen att svikta. Blod och syre tillförs inte kroppen tillräckligt snabbt. Vätska tränger tillbaka upp i lungorna och till andra delar av kroppen och orsakar en ansamling liknande en trafikstockning. Denna återgång av vätska kan leda till ett allvarligt tillstånd kallat kronisk hjärtinsufficiens. Detta tillstånd behandlas normalt med läkemedel, men i vissa fall kan en speciell ICD användas. 6

13 Några grundläggande fakta om ICD Vad är en ICD? ICD betyder implanterbar elkonverterardefibrillator. ICD kallas även pulsgenerator. Med elektroniska kretsar övervakar en batteridriven ICD hjärtats rytm och och ger behandling vid behov. Denna behandling består av elektriska impulser som levereras till hjärtat. ICD-enheten ansluts till hjärtat med kablar eller elektroder. En ICD har normalt antingen en eller två elektroder i hjärtats högra del. Vissa ICD:er från St. Jude Medical har tre elektroder: en i höger förmak, en i höger kammare och en på vänster kammare. Dessa elektroder hjälper höger och vänster kammare att slå samtidigt (resynkronisering av hjärtslag). 7

14 Ett exempel på ICD med elektroder visas i Bild 5. System med elektroder för avkänning/pacing Pulsgenerator System med elektroder för defibrillering Bild 5. Ett ICD-system med en elektrod Vilken funktion har en ICD? En ICD korrigerar snabba, onormala hjärtrytmer genom att kontinuerligt övervaka hjärtat och ge behandling för att stoppa en onormalt hög hjärtfrekvens, t.ex. VT eller VF som beskrivits tidigare i detta häfte. Även om den främsta uppgiften är att sakta ned alltför snabba hjärtfrekvenser kan 8

15 många ICD-enheter även behandla långsamma frekvenser. Detta gör de genom att sända små elektriska impulser till antingen kamrarna eller förmaket eller till både kammare och förmak. I detta fall gör ICD-enheten samma jobb som en pacemaker. Läkaren ställer in din ICD så att den uppmärksammar hjärtfrekvenser som kan vara skadliga för dig. När ICD:n känner av att du har en arytmi skickar den elektriska impulser till hjärtmuskeln via elektroderna. De elektriska impulserna gör att hjärtat arbetar långsammare så att hjärtslagen återgår till en mer normal frekvens. Varför behöver jag en ICD? En ICD är avsedd för personer som har onormalt hög hjärtfrekvens, vilket kan leda till svimningsanfall eller hjärtstillestånd. Ibland går det att reglera dessa snabba hjärtfrekvenser med enbart läkemedel, men om inte det fungerar kan läkaren välja att använda en ICD. Längre fram i detta häfte finns mer information om läkemedel. 9

16 Hur kommer jag att känna av behandlingen? Vissa arytmier går lätt att korrigera med ett antal mycket små elektriska impulser. Denna typ av behandling kommer du troligen inte ens att märka. För att stoppa andra, mycket snabba hjärtfrekvenser kan en större energipuls (elchock) behöva ges. En elchock beskrivs av vissa ICD-patienter som ett snabbt tryck eller slag mot bröstet. Hur kraftigt detta tryck känns bestäms av hur stark elchocken är och hur din kropp reagerar på denna. Elchocker med lägre energi kan ge upphov till mindre intensivt tryck. Eventuella obehag i samband med behandling med elchocker är snabbt övergående. Hur ofta ger en ICD behandling? Det varierar mycket från patient till patient, beroende på tillståndet hos patientens hjärta. Vad gör jag om jag får en elchock? Läkaren ger dig anvisningar om åtgärder som du skall vidta om du får en elchock. Normalt vill läkaren bli underrättad om du känner av två eller flera elchocker inom loppet av ett dygn. 10

17 Viktigt! Följ din läkares anvisningar om vad du skall göra om du får en elchock. Vad händer efter det att en ICD implanterats? Läkaren ger dig ett tidsschema för kontroller. Dessa kontroller är inte smärtsamma och tar bara några minuter. Med ledning av dem kan läkaren avgöra om din ICD fungerar ordentligt och hur mycket energi som finns kvar i batteriet. Kontrollerna ger även information om hur ofta din ICD har känt av ett hjärtrytmproblem och skickat elektriska impulser till hjärtat. När din ICD har implanterats får du ett ID-kort med information om ICD:n. Förvara alltid kortet i plånboken eller bär det med dig. Visa kortet i en nödsituation, om du läggs in på sjukhus, om du får en ny läkare eller tandläkare eller om du behöver styrka att du har en ICD. Du kan få en ansökningsblankett för ett Medic Alert identitetsemblem. Medic Alert Foundation utfärdar ett ID-emblem till personer med medicinska problem. Om du blir sjuk och behöver akut vård talar emblemet om för sjukhuspersonalen att du har en ICD. Ha alltid ditt Medic Alert-armband 11

18 eller halsband på dig. Kontakta Medic Alert Foundation via telefon: ( inom USA) för mer information. Varför vibrerar en ICD? Vissa ICD har inbyggd vibrerande patientsignal, som aktiveras under vissa omständigheter. Om du känner att din ICD vibrerar ska du kontakta din läkare. Vad händer när batteriet tar slut? En ICD räcker normalt i tre till sex år. Hur länge en ICD kan användas beror på hur ofta den utför behandling. När batteriet är nästan slut måste hela ICD-enheten bytas ut. Ett snitt görs där din nuvarande ICD är placerad varefter den byts ut mot en ny. Detta går i allmänhet snabbt och du behöver förmodligen bara stanna på sjukhuset en kortare tid. En ICD kan bytas ut ett obegränsat antal gånger. När en ICD byts ut behålls vanligen elektroderna, men de testas för att säkerställa att de fungerar som de ska. 12

19 Risker och fördelar Vilka är fördelarna med att ha en ICD? Den största fördelen med en ICD är att den kontinuerligt känner av hjärtats rytm och automatiskt behandlar arytmier som uppstår. Om din arytmi är mycket farlig kan denna behandling rädda ditt liv. Många patienter upptäcker desutom att symptom såsom yrsel och svimningstendenser lindras efter att de skaffat en ICD. Vissa patienter behöver inte längre någon medicin mot arytmi. En ICD ger många patienter större sinnesfrid. De känner sig trygga eftersom de vet att ICD:n automatiskt behandlar deras arytmier. Om hjärtkamrarna inte slår samtidigt kan vissa ICD-enheter ge ventrikulär resynkroniseringsbehandling för att hjälpa ditt hjärta pumpa blod till din kropp på ett mer effektivt sätt. Du själv kanske upplever andra fördelar med en ICD. Din läkare är den som bäst kan hjälpa dig att förstå dem. 13

20 Vilka är riskerna med att ha en ICD? Din läkare är också den som bäst kan informera dig om riskerna med att skaffa en ICD. Ta upp alla frågor du har och diskutera eventuell oro som du kan känna. Några möjliga risker med ICD-behandling tas upp nedan. Att implantera en ICD innebär samma risker som vilken annan operation som helst. En mycket liten andel av ICD-patienterna utvecklar en komplikation på grund av implantationen. Det kan vara en infektion, en reaktion på ett läkemedel som använts under operationen, blodförlust eller skador på blodkärl, hjärtvägg eller andra organ. Efter operationen kommer du att vara trött och känna ett visst obehag. Du mår allt bättre i takt med att du tillfrisknar efter ingreppet. Vissa patienter fortsätter dock att känna ett visst obehag där ICD:n har implanterats. När din ICD har implanterats är det viktigt att du följer vissa säkerhetsföreskrifter. Din läkare kommer att gå igenom dessa med dig. Du bör också läsa igenom hela detta häfte och särskilt uppmärksamma meningar som är märkta med ordet Varning! eller Viktigt! De innehåller viktig information om din säkerhet. 14

21 När en arytmi uppstår kanske en ICD-behandling inte får den att upphöra, eller också kan arytmin förvärras av behandlingen. I båda fallen ger ICD:n en kraftigare behandling för att försöka få arytmin att upphöra. ICD-enheten kanske inte alltid lyckas eliminera arytmins samtliga symptom. Du kan fortfarande känna dig yr eller förvirrad och du kan svimma. 15

22 Implantering av ICD-system Hur görs själva operationen? Du kommer att vara under narkos när operationen pågår. När du är nedsövd kommer läkaren att göra två snitt. Syftet med det första snittet är att implantera en eller flera elektroder. En ände av elektroden går till hjärtat. Den andra ansluts till din ICD. Med det andra snittet skapas ett utrymme eller ficka under huden för ICD-enheten. Sedan ansluter läkaren elektroderna till ICD-enheten. Läkaren placerar ICD-enheten i fickan så att den sitter stadigt. När elektroderna anslutits utförs funktionsprov på systemet för att fastställa att det fungerar. När funktionsprovet är klart sys snitten samman och du förs till uppvakningsavdelningen. Bild 6 visar några snitt som är vanliga vid implantation av elektroder och ICD-enheter. 16

23 Sternotomi Transvenöst (bildar även ficka för ICD) Subxifoid Bukficka för ICD Bild 6. Snitt som ofta används vid implantering av ICD-system Vilka kirurgiska ingrepp används oftast för att implantera elektroder? Transvenöst: Transvenös betyder genom ven. Denna typ av operation används för elektroder som placeras inne i hjärtat. Läkaren gör ett litet 17

24 snitt nära nyckelbenet och för in elektroderna genom en ven och in i hjärtat. Torakotomi: Detta är en allmänt uttryck som används för att beskriva många olika slags operationer i bröstkorgen. Torakotomi används för att placera patch -elektroder utanpå hjärtat. Dessa elektroder har tunna ovala anläggningsytor som består av gummi och metallnät. Operationerna som beskrivs nedan är liknande operationer. Skillnaden ligger i var snittet görs någonstans. Sternotomi: Vid denna operation görs snittet över bröstbenet, även kallat sternum. Denna typ av operation används ofta vid bypass-operationer i kranskärl och vid hjärtklaffsoperationer. Subxifoid: I denna operation görs snittet något till vänster om bröstbenet. Vilken operationsmetod som väljs beror på hjärtats tillstånd, eventuella tidigare kirurgiska ingrepp i bröstkorgen, din anatomi och andra faktorer. Hur är det att vara nyopererad? När du vaknar upp efter narkosen kommer du nog att vara dåsig och känna ett visst obehag. 18

25 Du kommer att vara ansluten till ett instrument som visar EKG (elektrokardiogram) för att övervaka hjärtat och dess funktion. Ditt hjärta kommer för övrigt att övervakas noga hela den tid som du befinner dig på sjukhuset. Nästa dag kommer du nog att vara på benen igen. Varje patient återhämtar sig från operationen på sitt sätt och därför bör du fråga läkaren hur lång tid du kan behöva stanna på sjukhuset. Innan du lämnar sjukhuset kanske läkaren provar din ICD igen. För att vara säker på att ICD-enheten fungerar kanske läkaren kommer att låta enheten utföra en behandling, vanligen en elchock. Under detta test kommer du eventuellt att vara under lätt bedövning, men du bör kunna känna elchocken. Efter implantationen skall du återgå till dina normala aktiviteter så snart du känner dig redo. Du kanske känner dig lite trött eller öm i början, så därför skall du återgå till dina normala rutiner långsamt. Snart känns det nästan normalt igen. 19

26 Du måste genomgå regelbundna kontroller efter att du skrivits ut från sjukhuset. Läkaren kommer att ge dig information om hur ofta dessa kontroller skall äga rum. När du kommer hem igen är det bara att fortsätta ditt liv som förut. Du kommer att känna dig starkare för varje dag som går och du kan återuppta dina normala aktiviteter. 20

27 Utskriven från sjukhuset Nedanstående förteckning påminner dig om viktiga punkter. 1. Följ din läkares anvisningar för att återvända till normala aktiviteter och rehabilitera hjärtat. 2. Ta gärna kontakt med läkaren om du eller din familj finner det svårt att leva med eller bli van vid ICD-enheten när du kommer hem. 3. Om du behöver medicin skall du ta den enligt anvisningarna. 4. Följ läkarens anvisningar när du känner av en elchock. Om du instruerats att ringa läkaren när du känner av en elchock skall läkarens telefonnummer finnas lätt tillgängligt. 5. Gå till läkaren för regelbundna kontroller. Läkaren lägger upp ett schema som du skall följa. Om du ämnar resa bort eller flytta skall du be läkaren om namnet på en läkare på destinationsorten som kan behandla dig och din ICD. 21

28 6. Undvik häftig kroppskontakt med ICD-enheten. Undvik kontaktsporter, t.ex. brottning och amerikansk fotboll. Rapportera eventuella tecken på ömhet, svullnad eller rodnad nära snitten till din läkare. 7. Bär alltid ID-kortet på dig. Du får ett identitetskort efter ICD-implanteringen. På detta kort finns information om din ICD. Förvara alltid kortet i plånboken eller bär det med dig. Visa kortet i en nödsituation, om du läggs in på sjukhus, om du får en ny läkare eller tandläkare eller om du behöver styrka att du har en ICD. 8. Uppmana dina familjemedlemmar att lära sig HLR (hjärtlungräddning). Detta är en utmärkt metod för att rädda liv i nödsituationer. 9. Kontakta genast din läkare om ICD-fickan smärtar, svullnar eller blir röd (oavsett om du samtidigt har feber eller inte) eller om du känner hjärtklappning, yrsel eller svimningstendenser. 22

29 Elektromagnetiska störningar (EMI) Kan elektromagnetiska störningar vara ett problem för en ICD? De flesta elektriska och mekaniska apparater påverkar inte din ICD. Den har inbyggda skydd mot normala störningar som du förmodligen råkar ut för under dina dagliga aktiviteter. Men det finns sådant som kan generera starka magnetfält eller elektriska störningar och som kan påverka funktionen hos din ICD. Använd nedanstående information som riktlinjer och diskutera detta med din läkare. Om du har fler frågor, kan du kontakta Teknisk support på nedanstående telefonnummer. Utanför Nordamerika (Sverige): Telefon: eller fax under normal kontorstid: Nordamerika (USA): Telefon: eller fax:

30 Allmänna försiktighetsåtgärder All elektrisk utrustning samt övriga apparater och maskiner som du använder skall vara jordade och i funktionsdugligt skick. Låt inte magneter eller produkter som innehåller magneter komma i närheten av din ICD. Håll inte motordrivna maskiner och verktyg närmare implantationsstället än absolut nödvändigt. Vid arbete med verktyg och maskiner skall du vara försiktig i situationer där du kan skadas om du blir yr eller får en behandlingschock från din ICD. Fråga din läkare om du är osäker på en viss typ av utrustning eller maskin. Hushållsapparater Under förutsättning att de är i gott skick och korrekt jordade är följande produkter säkra att använda: Köksmaskiner, inklusive mikrovågsugnar, konservöppnare, mixers, brödrostar, elektriska knivar 24

31 TV-apparater, videobandspelare, datorer, AM/FM-radioapparater, fjärrkontroller, garageportöppnare Större maskiner, inklusive tvättmaskiner och torktumlare, elektriska ugnar, kylskåp, etc. Elektriska filtar, värmedynor Undvik att hålla följande produkter närmare implantationsstället än absolut nödvändigt: Handhållna apparater med motor, t.ex. hårtorkar och rakapparater Lättare verktygsmaskiner, t.ex. borrmaskiner, bordssågar, etc. Sändare för radiostyrda utrustningar eller leksaker Det är i regel säkert att arbeta i närheten av maskiner med förgasarmotorer, t.ex. gräsklippare, lövfläktar, motorfordon, etc, men exponera dig inte i onödan för delar i tändsystem när dessa är funktion. Kontorsutrustning De flesta kontorsmaskiner är säkra att hantera så länge de är i gott funktionsskick och korrekt 25

32 jordade. Till dessa hör datorer, elektriska skrivmaskiner, faxmaskiner, personsökare och kopiatorer. Säkerhetssystem Metalldetektorer och stöldskyddssystem som används på flygplatser, i affärer och på andra ställen skapar elektromagnetiska fält som kan störa din ICD. Stöldskyddssystem, eller EAS-system (Electronic Article Surveillance), som används vid in/utgångar och kassor i affärer, bibliotek, banker, etc, sänder ut signaler som kan påverka ICD-enheter. Det är dock mycket osannolikt att dessa system kommer att påverka din ICD. För att ändå minimera risken skall du passera genom sådana in/utgångar i normal takt och uppehåll dig inte i dessa områden i onödan. Metalldetektorer: Din ICD skadas inte när du passerar genom valvgången till en metalldetektor. Passera genom valvgången i normal takt och uppehåll dig inte i dess omedelbara närhet. Ditt ICD-system innehåller metall som kan utlösa säkerhetssystemet på flygplatser. Om detta inträffar skall du uppvisa ditt ICD-identitetskort för säkerhetspersonalen. Om avsökning sker med 26

33 handhållen stav skall du uppmärksamma säkerhetspersonalen på att avsökningen måste genomföras snabbt och att de inte skall hålla staven över din ICD längre tid än absolut nödvändigt. Industriell utrustning Stora industrimaskiner, t.ex. generatorer och elmotorer, genererar ofta kraftiga elektromagnetiska fält som kan störa din ICD. Undvik att ställa dig vid stora motorer och annan elektromagnetisk utrustning. Kontrollera att utrustningen är korrekt jordad innan du arbetar i närheten av den. Medicinsk utrustning Även om de flesta medicinska utrustningar inte har någon inverkan på din ICD kan vissa utrustningar påverka dess funktion. Tala alltid om för läkaren eller sköterskan att du har en ICD. Du kan utan risk genomgå röntgenundersökningar, inklusive fluoroskopi, dental- och bröströntgen, datortomografi (CT) och mammografier. Utrustning för dental ultraljudsrengöring skall inte påverka din ICD. 27

34 Genomgå ej någon diatermisk procedur även om din ICD är avstängd. Proceduren kan medföra skador på vävnaden runt de implanterade elektroderna eller permanenta skador på ICD:n. Du bör undvika magnetisk resonanstomografi (MRT) och elektriska nerv-och muskelimpulsgivare ( TNS ). Rekreation Åkturer på nöjesfält skall inte påverka din ICD, men var försiktig med sådana som genererar kraftiga gnistor, t.ex. radiobilar. De flesta solarier påverkar inte din ICD. Vidrör inte antennen till en privat- eller amatörradio. Bågsvetsning På grund av de kraftiga elektromagnetiska fält som skapas kan bågsvetsning störa din ICD. Här följer 28

35 några tips som hjälper dig att minimera störningar: 1. Bär handskar av icke-ledande material, t.ex. läder (måste vara torrt), eldfast tyg eller gummi. Se till att dina skor är torra och svetsa inte i våt eller fuktig miljö. 2. Använd acetylen eller annan icke-elektrisk svetsteknik när så är lämpligt. 3. Använd inte högre ströminställningar än nödvändigt. 4. Håll kablarna nära tillsammans genom att tvinna dem runt varandra. Placera svetsaggregatet och strömkabeln på avstånd från dig. 5. Svetsa inte med upprepade korta intervaller utan vänta cirka 10 sekunder efter varje svetstillfälle. Om det är svårt att starta en svetsfog på en smutsig yta skall du inte dra elektroden i för snabb takt utan vänta cirka 10 sekunder före varje startförsök. 6. Avbryt genast svetsningen om du känner dig yr eller svimfärdig. Lägg ned elektroden och flytta dig från svetsutrustningen. Arrangera arbetsplatsen så att handtaget och elektroden inte faller ned på svetsgodset om du skulle tappa dem 29

36 på grund av ett yrselanfall. Av liknande skäl skall du inte arbeta på stegar eller i trånga, slutna utrymmen. 7. Arbeta inte ensam. Se till att det finns någon annan person i närheten när du svetsar. Kan jag använda min mobiltelefon? Nya undersökningar tyder på att en mobiltelefon som hålls nära en implanterad ICD (närmare än 15 cm) kan påverka defibrillatorns funktion. Detta kan antingen bero på de radiosignaler som avges från telefonen eller att det finns en magnet i telefonen. Det är möjligt att en mobiltelefon kan hindra din ICD från att ge behandling eller påverka den så att den ger behandling när det inte behövs. Den inverkan som en mobiltelefon har är endast tillfällig. Om du flyttar telefonen bort från ICD:n fungerar denna normalt igen. Eftersom det finns så många olika slags mobiltelefoner och eftersom olika personer och deras ICD-enheter regerar på olika sätt kan inte St. Jude Medical ge rekommendationer som gäller för alla 30

37 patienter. Det går dock att formulera några allmänna riktlinjer: En ficktelefon skall hållas på minst 15 cm avstånd från din defibrillator. Bärbara telefoner och andra slags mobiltelefoner använder vanligen högre effekt än ficktelefoner. Telefoner som utstrålar mer än 3 watt skall hållas på minst 30 cm avstånd från ICD-enheten. Håll telefonen mot det öra som är på motsatt sida av kroppen från den implanterade enheten. Vissa telefoner avger signaler när de slagits PÅ men inte används (t.ex. i avlyssningseller vänteläge). Därför skall telefonen inte bäras i en bröstficka eller i ett bälte som är närmare än 15 cm från ICD-enheten. Förvara telefonen på den sida av kroppen som är motsatt den sida där ICD:n finns. Varning! Håll inte mobiltelefoner för nära ICD-enheten. I annat fall kan dess funktion störas. 31

38 32 Att lära sig leva med hjärtsjukdom Sjukdomen har inneburit en ändring i mitt liv. Vad kan jag göra åt det? Allvarliga hjärtsjukdomar innebär en svår omställning, både för kropp och själ. Ibland kanske du känner dig orolig, rädd, deprimerad eller t.o.m. arg. Det finns många olika metoder för att komma till rätta med detta: Prata med andra människor. Det känns ofta bättre när du kan tala om dina känslor. Tala med din läkare, en sjuksköterska, en terapeut, någon i bekantskapskretsen, en familjemedlem eller en präst. Tala med din läkare om att gå med i en diskussiongrupp. Om du pratar om dina erfarenheter med andra ICD-patienter känner du dig inte ensam om dina problem. Motionera regelbundet. Det är ett bra sätt att minska stress samt bygga upp styrka och självkänsla. Det är viktigt att prata med läka-

39 ren innan du börjar ett motionsprogram. Längre fram i detta häfte finns mer upplysningar om motion. Lär dig att slappna av. För mycket stress kan vara mycket påfrestande och kan öka risken för andra sjukdomar. Dessutom blir det svårare att sova och humöret blir lidande. Ett bra sätt att slappna av är att sitta tyst med slutna ögon i 20 till 30 minuter två gånger om dagen. En kort tupplur varje dag eller en långsam promenad varje morgon kan också verka lugnande. Sköt om dig. Undvik alkohol och koffein samt sluta röka eftersom dessa vanor kan förvärra oroskänslor och depressioner. Patienten är min maka/ make/familje-medlem. Hur kan jag hjälpa till? Om patienten är en familjemedlem eller någon i bekantskapskretsen är det helt naturligt att du också känner oro och rädsla. Det finns mycket du kan göra för att hjälpa er båda att klara av detta. Du kan t.ex. lyssna när de behöver prata. Dina närstående behöver få veta att du bryr dig om dem, men du skall inte förneka att sjukdomen är allvarlig. 33

40 Läkemedel Varför krävs det medicin mot arytmi om jag redan har en ICD? Läkemedel mot arytmi kan fungera tillsammans med en ICD för att göra det lättare att stoppa en onormalt hög hjärtfrekvens eller för att göra detta tillstånd mindre vanligt förekommande. Ungefär hälften av alla ICD-patienter tar läkemedel mot arytmi. Om jag behöver ta medicin mot arytmi, hur länge måste jag fortsätta med det? Arytmi kan behandlas, men försvinner vanligen inte. Du måste troligen alltid ta läkemedel för din sjukdom. 34

41 Jag har fått veta att doseringen för de läkemedel jag tar mot arytmi kan behöva ändras regelbundet. Hur görs det? Läkaren kan anse det nödvändigt att öka eller minska läkemedelsdoseringen. Du kanske även behöver använda ett nytt läkemedel. Hjärtat behöver övervakas noga när läkaren gör dessa ändringar. Du måste därför läggas in på sjukhus. Hur lång vistelsen på sjukhuset blir varierar från patient till patient. Vilka biverkningar kan medicinen medföra? Varning! Sluta inte att ta ett eller flera läkemedel mot arytmi utan läkares inrådan! Varje läkemedel har något olika biverkningar. Några av de vanligaste biverkningarna är mag-och tarmbesvär, yrsel och utslag. Om något av dessa symptom uppträder skall du kontakta läkaren som då kommer att fastställa om dessa symptom beror på andra orsaker. Du skall inte omedelbart ta för givet att dessa biverkningar beror på läkemedlet mot arytmi. 35

42 Går det bra att ta läkemedel mot arytmi tillsammans med andra läkemedel? Var noga med att berätta för läkaren om alla läkemedel som du tar för närvarande. Informera även läkaren om en annan läkare ordinerar ett nytt läkemedel. 36

43 Kost och näring Jag har redan en hjärt-sjukdom. Hjälper det om jag ändrar mina kostvanor? Det är aldrig för sent att förbättra sina kostvanor. American Heart Association (amerikanska hjärtförbundet) rekommenderar en kost med mycket fiber och lite fett, kolesterol och salt. Matvaror med mycket fett och hög kolesterolhalt (t.ex. mejeriprodukter baserade på helmjölk, mörkt kött och skräpmat ) leder till åderförkalkning - en mycket vanlig orsak till hjärtinfarkt och slaganfall. I matvaror med mycket fiber finns det gott om vitaminer och mineraler. Då känner du dig mätt och belåten med färre kalorier. 37

44 Vilka matvaror innehåller mycket fiber? Havregryn, färska grönsaker och frukt är bra fiberkällor. Med fiber minskar du kolesterolhalten i blodet och förhindrar förstoppning. Hur mycket fett kan jag äta? I allmänhet skall andelen mättade fetter vara mindre än en tredjedel av det dagliga fettintaget - 10 % av det dagliga kaloriintaget. Kost som innehåller mycket fett höjer kolesterolhalten i blodet och kan leda till viktökning - båda bidragande faktorer till hjärtsjukdomar. På de flesta förpackade matvaror anges fett-och kolesterolhalt samt fiberinnehåll. Tala med läkaren om speciella krav i din diet och ändringar som du kan behöva vidta i dina kostvanor. Du kan få information från en legitimerad dietist om hur du skall äta bra för hjärtat. Hur kan jag bäst reglera mitt intag av fett? En varierad och balanserad kost i måttliga mängder är en bra start. Du behöver inte sluta äta mejeriprodukter och kött. Ät magert kött och mejeriprodukter med låg fetthalt. Ät endast 38

45 matvaror med hög fetthalt, t.ex. chips och konditorivaror, vid speciella tillfällen. Ät ej mättade fetter. Dessa finns oftast i rött kött, helmjölksprodukter och mat som lagats med palm- och kokosolja. I allmänhet kommer mättade fetter från djur. Ibland är det kanske inte alldeles klart att vissa matvaror innehåller mycket fett. 30 gram av en blandning av jordnötter och russin kan t.ex. innehålla lika mycket fett som en småkaka. Vilka matvaror innehåller mycket salt? Salta rätter och matvaror med konserveringsmedel har i allmänhet hög salthalt. Buljong, sojasås, kallskuret kött, varm korv, chips, nötter och salta pinnar har t.ex. alla hög salthalt. Salt kan förvärra högt blodtryck och vattenretention. Att reducera mängden salt i din kost är enkelt om du använder livsmedel som på etiketten anges ha låg salthalt. Fråga din läkare hur mycket salt som är lämpligt för dig. 39

46 Vad påverkar hur friskt hjärtat är, förutom kostvanor? Det är många faktorer som bidrar till uppkomsten av hjärtsjukdomar. Vissa saker kan du inte ändra på, t.ex. kön, hudfärg, ålder, högt blodtryck och ärftliga anlag. Du kan påverka andra faktorer, t.ex. rökning, dåliga kostvanor och för lite motion. Om du har högt blodtryck skall det kontrolleras regelbundet och du skall följa läkarens anvisningar för att hålla blodtrycket under kontroll. Varför är det farligt för en med hjärtsjukdom att vara överviktig? Om du är överviktig måste hjärtat arbeta hårdare. Dessutom kan för hög vikt leda till högt blodtryck och diabetes, vilket är skadligt för hjärtat. Om du går ned i vikt blir hjärtat mindre ansträngt. Om du bantar måste du gå ned i vikt långsamt, helst ett kvarts till ett halvt kilo i veckan. Då är det mer sannolikt att du kan hålla vikten nere. Läkaren kan hjälpa dig med att lägga upp ett bantningsprogram. 40

47 Motion Vilken slags motion kan jag ägna mig åt efter operationen? Efter operationen skall du återuppta dina normala aktiviteter så snart du känner dig redo. Du kanske känner dig lite trött eller öm i början, så därför skall du återgå till dina normala rutiner långsamt. Snart känns det nästan normalt igen. Läkaren kanske ger dig speciella anvisningar för motion eller föreslår ett hjärtrehabiliteringsprogram. Det finns bara några få begränsningar när det gäller motion som du måste komma ihåg. Du skall t.ex. undvika kontaktsporter, t.ex. brottning eller amerikansk fotboll, eftersom dessa kan skada ICD-enheten eller elektroderna. Rådfråga din läkare innan du börjar med påfrestande eller repetetiva övningar med överkroppen, t.ex. tyngdlyftning eller baseball. 41

48 Varning! Undvik kontaktsporter när du har en ICD. Det är viktigt att konsultera läkaren innan du börjar ett motionsprogram, särskilt om det omfattar övningar med överkroppen. Vad innebär hjärtrehabilitering? Det är ett motions-och informationsprogram som hjälper dig att få tillbaka din kraft och stärker ditt hjärta. Ett normalprogram består av regelbunden motion under ledning av medicinsk personal. Att gå och cykla är de vanligaste motionstyperna. Du kommer även att få lektioner där du lär dig mer om hjärtat, om anledningarna till din hjärtsjukdom och hur ditt liv kan bli hälsosammare. Fråga din läkare om detta slags program kan vara lämpligt i ditt fall. Läkaren kommer att ta fram ett program som passar dig. Måste jag gå till en specialinrättning för hjärtrehabilitering? Inte alltid. Du kanske börjar med ditt hjärtrehabiliteringsprogram under övervakning, men kan sedan fortsätta hemma. Ett exempel på lämplig motion som du kan göra hemma är en promenad på tjugo minuter tre gånger i veckan. Känn efter 42

49 hur du mår. Om du börjar känna dig kraftlös eller andfådd skall du sänka takten eller stanna tills du känner dig starkare och inte längre är andfådd. Med tiden blir du starkare och får bättre uthållighet. Oberoende av var du motionerar skall du ha löst sittande klädsel och bekväma promenadskor. Om det känns bekvämt får du mest nytta och nöje av din motion. Vad skall jag göra om min ICD ger behandling under pågående motion? Detta händer inte särskilt ofta, men kom ihåg att ICD-enheten övervakar hjärtfrekvensen och när du motionerar kommer hjärtfrekvensen att öka. Normalt tar läkaren hänsyn till denna ökning vid programmering av din ICD. I enstaka fall kan ICD-enhetens inställningar behöva ändras eller finjusteras för att undvika onödig behandling. Om du får en elchock när du motionerar skall du sluta. Om du är på ett sjukhus eller en läkarmottagning skall du säga till den person som behandlar dig. Om du är hemma skall du kontakta läkaren. 43

50 Sexualliv Hur påverkas mitt sexualliv av en ICD? Ditt sexualliv bör inte påverkas av att du har en ICD. När snitten läkts och läkaren givit sitt tillstånd kan du och din partner återuppta ert samliv när ni så önskar. Snitten är vanligen helt läkta efter 12 veckor, men det varierar patienter emellan. Finns det risk för att en ICD kommer att ge behandling under samlag? Fysisk aktivitet (av alla slag) leder vanligen inte till att en ICD ger behandling, men om det inträffar under samlag skall du avbryta och meddela läkaren, precis som om det skulle ha inträffat när du motionerar. 44

51 Kan det uppstå problem med min sexuella förmåga? En ICD har mycket sällan någon inverkan på sexuella funktioner. Impotens kan förekomma under en kort tid och kan bero på oro över att ICD-enheten ger behandling eller på den medicin som du tar. Om problemet kvarstår kontaktar du läkaren. Du kanske är rädd för att din partner kan skadas om din ICD avger en elchock. Din partner kanske känner ett lätt stick, men inget mer. Kort sagt kan du fortsätta som tidigare. Det viktiga är att det känns normalt med ICD-enheten. Kan det inträffa att ICD-enheten kommer ur sitt läge? Kan dess funktion påverkas om den utsätts för tryck? ICD-enheten sitter fast ordentligt i fickan under huden och elektroderna är ordentligt anslutna till ICD-enheten. Att trycka på ICD-enheten påverkar inte dess funktion. 45

52 Arytmi En onormal hjärtrytm. Ordlista Bradykardi En onormalt långsam hjärtfrekvens, färre än 60 slag per minut. Om en person är i mycket god fysisk kondition kan det dock vara helt naturligt att hjärtfrekvensen är lägre än 60 slag per minut. Defibrillering Användning av elchocker för att stoppa snabba hjärtrytmer, särskilt takykardi eller flimmer. Som defibrillatorer används Paddlar på utsidan av bröstkorgen eller invärtes elektroder som placerats direkt på hjärtat. Elektrofysiolog En läkare vars specialitet är sjukdomar i hjärtats elektriska system. 46

53 Elektrofysiologiskt prov (EP) Ett prov som elektrofysiologen använder för att utvärdera hjärtats elektriska system. Under denna utvärdering kan elektrofysiologen även stimulera hjärtat till arytmi. På detta sätt provas ICD-enheter och läkemedel mot arytmi. Elektrokardiogram Kallas ofta EKG, ett diagram som visar hjärtats elektriska aktivitet. Förmak Ett av de två övre rummen i hjärtat. Dessa rum tar emot blod från kroppen och pumpar det till kamrarna (hjärtats nedre rum). Hjärtsvikt Ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod och syre till resten av kroppen. Kammare De två nedre rummen i hjärtat. Kamrarna pumpar ut blodet från hjärtat och ut i kroppen. 47

54 Kammarflimmer En vibration i kamrarna då praktiskt taget inget blod pumpas ut i kroppen. Detta kan leda till dödsfall om en elchock inte tillförs hjärtat omedelbart för att återställa normala hjärtslag. Kammartakykardi Snabba slag i kamrarna som minskar hjärtats effektivitet vid pumpning av blod och som därför kan leda till svimningsanfall, yrsel, kraftlöshet, blinda fläckar och medvetslöshet. Om denna hjärtrytm inte behandlas med medicin eller elchock kan det leda till allvarligare problem, d.v.s. kammarflimmer. Kronisk hjärtinsufficiens Ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod och syre till resten av kroppen, vilket resulterar i blodansamling i lungor och vävnader. 48

55 Pulsgenerator Den del av ICD-systemet som består av de elektroniska kretsarna och batterierna som ligger i en försluten metallbehållare. Resynkronisering Stimulering av höger och vänster kammare för att få dem att slå samtidigt. Sammandragning En hoptryckning av hjärtmuskeln som tvingar ut blodet ur hjärtat. Denna sammandragning kallas hjärtslag. Sinusknutan En liten mängd specialiserad muskelvävnad som genererar ett hjärtslag. Sinusknutan finns i hjärtats övre högra rum. Snitt En inskärning i huden med ett kirurgiskt instrument för att utföra en operation. 49

56 Torakotomi Ett snitt som görs i bröstkorgen vid hjärt- eller lungoperationer. Transvenös Att placera ett föremål genom en ven eller ett vensystem. 50

57 Anteckningar 51

58 52

59

60 Cardiac Rhythm Management Division Valley View Court Sylmar, CA USA SJM-CRMD Fax St. Jude Medical AB Veddestavägen 19 SE Järfälla SVERIGE Fax January 2006 Art /001 SV Om inte annat anges innebär att namnet är ett varumärke som tillhör eller är licensierat till St. Jude Medical, Inc. eller något av dess dotterbolag St. Jude Medical Cardiac Rhythm Management Division. All right reserved.