EKG introduktion -Vänster skänkelblock
|
|
- Barbro Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EKG introduktion -Vänster skänkelblock
2 Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG Rytm P-våg PQ intervall QRS komplex El-axel ST-sträcka T-våg QT-intervall U-våg 7 5. Vänster skänkelblock Orsaker Vad som händer vid vänster skänkelblock EKG vid skänkelblock 8 6. Referenser 9 2
3 3
4 1. Introduktion till EKG Myocyterna i hjärtat kontraherar som en följd av cellernas cykel av depolarisation och repolarisation. Därför är det av intresse att mäta denna elektriska aktivitet för att bedöma hjärtfunktionen. Den elektriska aktiviteten i hjärtat mäts med hjälp av elektroder fästa på patientens bröst och extremiteter. Det som mäts är spänningsförändringar över tid vilket brukar redovisas i grafer. Elektroderna registrerar elektriska kraftvektorer, vilka är en konsekvens av den elektriska ström som löper genom hjärtat. En vektor, i ett givet ögonblick, riktad mot en elektrod ger ett positivt utslag på EKG-grafen och omvänt för en vektor riktad från elektroden. Om den istället är riktad 90 grader från elektroden registrerar elektroden ingen aktivitet och kurvan på EKG-kurvan faller mot baslinjen. Notera att i verkligheten rör sig inte alla de- och repolarisationsvågor unisont i samma riktning vid ett givet tillfälle. Istället är det som faktiskt uppmäts av elektroderna en vektor som utgör ett snitt av alla kraftvektorer just då. Teoretiskt sett hade tre elektroder räckt för att registrera vektorn i ett det tredimensionella rum hjärtat utgör. Dock är störningarna för stora och dessutom ger ett system med fler elektroder en mer lättolkad bild av vad som sker i hjärtat. Normalt används ett system med tolv avledningar, vilket skulle kunna jämföras med att man ser på hjärtats elektriska aktivitet från tolv olika håll. Med hjälp av fyra elektroder på extremiteterna och sex elektroder på bröstet erhåller man alla tolv avledningar sex extremitetsavledningar och sex bröstavledningar. De sex extremitetsavledningarna kommer att betrakta hjärtat i vertikalplanet och de sex bröstavledningarna betraktar det i horisontalplanet. 2. Extremitetsavledningarna De sex extremitetsavledningarna brukar delas upp i tre bipolära och tre unipolära avledningar. De tre bipolära avledningarna (I, II och III) registrerar spänningsförändringar mellan en extremitetselektrod vilken sätts som positiv referenspunkt (av EKG-apparaten) och en annan extremitetselektrod vilken sätts som negativ referenspunkt. Höger bens extremitetselektrod används som nollreferens ( jord ). De vinklar från vilka avledningarna betraktar hjärtat ses i figuren nedan. De tre unipolära avledningarna uppkommer på ett lite annorlunda vis. En av extremitetsavledningarna (avf, -avr och avl) sätts till positiv referenspunkt medan de tre övriga sätts till de tre negativa referenspunkter vars genomsnittligt uppmätta värden utgör en tänkt elektrod. På svenska kliniker talar man om avledningen avr istället för att tala om avr. Anledningen till detta är att man genom att redovisa avr som inverterade värden från avr anses få en mer lättolkad redovisning. Källa: Jonson B, Wollmer P : Klinisk fysiologi, andra upplagan 2005, Liber. Figur 1. Extremitetsavledningar 4
5 Bokstaven a i namnen på avledningarna står för augmented vilket speglar att signalen måste förstärkas innan den redovisas på EKG:t. Bokstaven V står för vector och F, R samt L står för foot, right (arm) respektive left (arm). 3. Bröstavledningarna Principerna för de sex bröstavledningarna (V1-V6) är i stort sett de samma som för extremitetsavledningarna. Elektroderna placeras enligt ett bestämt mönster på bröstkorgen. Dessa elektroder ger avledningarna som återspeglar hjärtats elektriska aktivitet sett från horisontalplanet genom att registrera kraftvektorer i posterior och anterior riktning. Varje bröstelektrod används i tur och ordning som en positiv referenspunkt och resten av kroppen som jord. Sammantaget kommer de tolv avledningarna ge en detaljerad bild av hjärtats elektriska aktivitet i två plan. Figur 2 (A) De sex extremitetsavledningarna. (B) De sex bröstavledningarna. Figur 3. Normalt EKG 5
6 4. Delar i ett EKG 1) Rytm 2) P-våg 3) PQ-intervall 4) QRS-komplex 5) El-axel 6) ST-sträcka 7) T-våg 8) QT-intervall 9) U-våg 4.1 Rytm När man bedömmer EKG ska man kontrollera hjärtrytmen. Det här innebär att man ska bestämma varifrån impulserna utgår, med vilken frekvens samt huruvida hjärtslagen är regelbundna eller inte. En rytm definieras som 3 slag i rad eller fler som alla utgår från samma impulsfokus. Man ska alltså fastställa varifrån impulserna utgår; hos hjärtat finns fyra olika impulsfoci; sinusknutan (sinusrytm), AV-knutan (nodalrytm), förmaket (förmaksrytm) samt kammaren (ventrikulärrytm). Beroende på vilket impulsfokus som sätter rytmen är normalfrekvensen olika; sinus- och förmaksrytmer ligger normalt mellan slag/minut medan nodalrytmen oftast ligger på slag/minut och slutligen har ventrikulära rytmen en frekvens på slag/minut. Om rytmfrekvensen avviker från det normala benämns för snabb rytm takykardi och för långsam rytm bradykardi. När hjärtrytmen är oregelbunden kan detta bero antingen på oregelbunden grundrytm, men det kan också bero på att impulserna tillfälligt kommer från ett annat ursprung än sinusknutan. Ektopiska foci är de impulsfokus som ligger utanför sinusknutan. Det finns två olika varianter av ektopiska slag; dels extraslag och dels ersättningsslag. Extraslag innebär att ett ektopiskt focus depolariseras före normalrytmen ger upphov till depolarisation. Detta beror på en ökad irritabilitet i aktuellt focus och det hela leder till ett för tidigt hjärtslag. Ersättningsslag å andra sidan sker då sinusimpulsen av någon anledning uteblivit. Dessa hjärtslag dröjer längre än sinusinducerade hjärtslag eftersom ektopsiska foci normalt sett har lägre inneboende rytm än sinusknutan. Om sinusknutan lägger av kan hjärtat alltså fortfarande kontrahera genom att det räddas av någon av de ektopiska focus som finns. Ektopiska slag kan alltså utgå från någon av ovan nämnda foci, förutom sinusknutan. Av kliniska skäl brukar man dela upp ventrikulära ektopiska slag från de övriga. Nodala och förmaksslag kallas därför gemensamt supraventrikulära slag. De supraventrikulära slagen ger upphov till en normal depolarisering av kammaren medan de ventrikulära slagen resulterar i en ovanlig depolarisationsfrekvens i kammaren. Begrepp som bigemini och 6
7 trigemini innebär att vartannat slag är ektopiskt respektive att varje normalt slag följs av två ektopiska slag. 4.2 P-vågen Normalt sett är P-vågen det första som syns i EKG-komplexet och visar på förmakets depolarisation.om P-vågorna har samma utseende i en avledning, (Ex. Avledning II) samt om förmaksaktiveringen har en vektor mellan 0 och 90 kan man dra slutsatsen att impulserna kommer från sinusknutan. 4.3 PQ-intervallet PQ-intervallet är den tid mellan P-vågens början och QRS-komplexets början och varar normalt mellan 0,12 till 0,20 sekunder. Det är den tid som det tar för impulsen att ta sig från förmak till kammare. Förlängning av den här tiden innebär att impulsen genom AV-noden är för långsam och man talar då om AV-block. 4.4 QRS-komplexet QRS-komplexet visar depolarisationen av kamrarna. QRS-tiden, det vill säga kammarens depolariseringstid är normalt 100 ms. Breddökade QRS-komplex är patologiska. Amplituden hos kammarkomplexet kan variera inom ett brett intervall och det kan därför vara svårt att göra tydliga tolkningar av detta och bör därför vara försiktig vid tolkning av amplituden. Låg amplitud kan man finnas hos bland annat överviktiga människor där avståndet mellan hjärtat och elektroderna ökat på grund av fetman. Hög amplitud ses vid hypertrofi. 4.5 Elaxel Resultaten av alla elektriska krafter under akttiveringsförloppet skapar en vektor i hjärtat, elaxeln. Elaxeln bestäms i frontalplanet och utgörs av summan av de olika elektrodernas utslag. Om man ritar upp riktningen varifrån elektroderna ser hjärtat, kan man schematisk presentera det enligt bilden nedan. Källa: Figur 4. Extremitetsavledningarnas vektorer Normalt ligger elaxeln mellan 0 och 90 o eftersom den elektriska aktiviteten är större i vänster kammare än i höger kammare på grund av större muskelmassa. Elaxeln beror bl a på ålder, hjärtats läge och de elektriska krafterna i kammarmuskulaturen. För att bestämma elaxeln finns 2 metoder: Finn den extremitetsavledning i vilken QRSkomplexet har störst utslag (R-Q-S). I samma riktning som denna elaxel går, går också elaxeln. Finn den extremitetsavledning i vilken QRSkomplexet har ung. lika stor positivt som negativt utslag (R=Q+S) Addera eller subtrahera 90 o (3 avledningar) åt det håll åt vilken R-vågen växer. Där finns elaxeln. 7
8 4.6 ST-sträcka Den sträcka mellan slutet av QRS-komplexet till och med början på T-vågen benämns som ST-sträcka. Övergången mellan QRS och ST-sträcka benämns som J-punkten (junction). Normalt ligger den i samma höjdnivå som baslinjen, men kan patologiskt både vara förhöjd, sänkt och konformationsförändrad. För att avläsa om höjning eller sänkning föreligger, kontrolleras ST-sträckan 3mm till höger om J-punkten på EKG t (50mm/s). Normalt är formen uppåt konkav och övergår kontinuerligt i T-vågen. ST-sträckan i: V 1 -V 3 kan normalt vara höjd upp till 3 mm. Övriga avledningar kan vara höjda med 1 mm. I samtliga avledningar som mest vara sänkt med 0,5mm. 4.7 T-våg T-vågen representerar kammarens repolarisation och är ofta assymetrisk såtillvida att den uppåtsluttande delen är plattare än den nedåtsluttande. T-vågen följer QRS-vågen på så sätt att ett huvudsakligen positivt QRS-komplex åtföljs av en positiv T-våg och vice versa (konkordant T-våg). När så inte är fallet, dvs t ex när ett huvudsakligen positivt QRS-komplex åtföljs av en negativ T-våg är T-vågen diskordant. Normalt skall T-vågsprogressionen likna R-vågens att den från V1till V6 först ökar för att nå sitt maximum och därefter minskar. 4.8 QT-intervall QT-intervallet motsvarar hjärtats systole och beräknas från början av Q-vågen till slutet av T- vågen och korrigeras efter hjärtfrekvensen. 4.9 U-våg Ibland ses efter T-vågen en U-våg med samma polaritet som T-vågen. Genesen för U-vågen är oklar. 5. Vänster skänkelblock Hjärtats kammare aktiveras via retledningssystemets två skänklar, en till höger och en till vänster kammare. Vänster skänkel delar upp sig i ytterligare två grenar. Depolarisationsvågen sprids genom skänklarna och sedan vidare i vardera kammare och aktiverar dessa till kontraktion. Vänster skänkelblock innebär att retledningssystemets vänstra skänkel, som går till vänster kammare, är skadad (se fig 5). Depolarisationen kan då inte spridas normalt och måste ske via höger retledningsskänkel. Fig. 5. Hjärtats retledningssystem med vänster skänkelblock markerat. 8
9 Vänster skänkelblock kan även benämnas vänster grenblock. 5.1 Orsaker Vänster skänkelblock kan uppstå på grund av flera olika tillstånd av hjärtsjukdom, oftast någon typ av vävnadsskada till följd av kranskärlssjukdom. Skadan kan uppstå t ex efter en infarkt, då en del av hjärtmuskeln inte fått tillräcklig blodförsörjning (ischemi). Andra hjärtproblem som kan orsaka vänster skänkelblock är vänsterkammarsvikt, reumatisk hjärtsjukdom, kardiomyopatier, aortastenos, hypertensiv hjärtsjukdom eller som en följd av hjärtoperation. 5.2 Vad som händer vid vänster skänkelblock När depolarisationsvågen lämnar His ska bunten sprider den sig ner i höger skänkel men inte i vänster skänkel pga blockeringen. Detta gör att septum aktiveras från höger till vänster, till skillnad från ett normalt förlopp då vektorn för septums depolarisation löper i motsatt riktning. Höger kammare aktiveras normalt medan vänster kammares depolarisation blir fördröjd och tar längre tid eftersom den inte sprids via retledningssystemet. Istället kommer depolarisationsvågen spridas från höger kammare till vänster. 5.3 EKG vid vänster skänkelblock Det tydligaste tecknet på vänster skänkelblock är ett breddökat QRSkomplex och detta beror på den fördröjda depolarisationen av vänster kammare. Om QRS-tiden är längre än 0,10 s är det breddökat. En QRS-tid över 0,12 s tyder på skänkelblock. Ett EKG med QRS-tid mellan 0,10 och 0,12 s som har övriga typiska vänster skänkelblocksfynd kan vara ett inkomplett vänster skänkelblock. En M -formad R-våg kan finnas i vänstersidiga avledningar (V5-V7, I, Fig. 6 EKG vid vänstersidigt skänkelblock. avl) pga att höger kammare aktiveras lite före vänster kammare. I normala fall aktiveras höger och vänster kammare samtidigt och ses som en R-våg med endast en spets. I högersidiga bröstavledningar (V1- V3) kan man se breda och djupa S-vågor. Denna förändrade S-våg beror på en långsammare depolarisering (breddökning) och att motriktad vektor saknas (djup), dvs den elektriska kraften är i huvudsak riktad från höger till vänster pga vänster skänkelblocket. Även ST-sträckan och T-vågen påverkas av skänkelblocket. I de vänstersidiga avledningarna, efter den M-formade R-vågen, ses ST-sänkning och negativ T-våg. I högersidiga avledningar kan man däremot finna en ST-höjning. Mekanismerna bakom dessa förändringar är inte helt klarlagda. Eftersom riktningen på depolarisationsvågen är från höger till vänster ses ofta en vänsterställd elektrisk axel. 9
10 Vid upptäckt av vänster skänkelblock när man tolkar EKG bör man avbryta tolkningen eftersom EKG-förändringarna är så pass stora att de kan dölja tecken på exempelvis infarkt. Sammanfattning EKG: Breddökat QRS, QRS-tid 0,12 sek M-formad R-våg i vänstersidiga avledningar Bred och djup S-våg i högersidiga avledningar Förändrad ST-sträcka och T våg Vänsterställd elektrisk axel Sluta tolka här! Klinisk betydelse Vänster skänkelblock ger i sig inga symtom och kräver oftast ingen behandling. Dock ses blocket oftast i samband med andra hjärtbesvär som kan behöva behandlas. 6. Referenser: Jonson, Björn; Wollmer, Per (red) Kliniska Fysiologi (2005) Liber Jern, Sverker Klinisk EKG diagnostik (1990) Sverker Jern Utbildning, Göteborg Thaler, Malcolm S: The Only EKG Book You ll Ever Need, 5 th Ed. (2007) Fauci et al: Harrison s Principles of Internal Medicine, 17 th Ed. (2008) 10
EKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?
EKG som vi vanligen tänker EKG-tolkning T3 Spänning mv R T VT 2014 P Q S Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson TID Sekund (s) eller ms Depolarisationens spridning... Frontalplan 4 elektroder, varav en är
Läs merHjärtats elektrofysiologi och EKG
Hjärtats elektrofysiologi och EKG En genomgång och förklaring av normalfysiologi, samt förändringar vid genomgången anteroseptal hjärtinfarkt. Basgrupp 2: Erik Ahlenius Malin Ardsby Majken Edvardsson Erik
Läs merEKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?
EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merEKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund
EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot
Läs merEKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 901 87 Umeå Telefon 090-786 9150
UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk laboratorievetenskap Agneta Lerner HT 11 EKG- LABORATION 1 BAKGRUND Hjärtats kontraktioner utlöses av elektriska signaler, muskelaktionspotentialer. Dessa elektriska strömmar
Läs merVadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.
Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n 3 2 0 0 9. 1 2. 0 4, r
Läs merEKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson
Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka
Läs merEKG nr 31 Sammanfattning Kommentar
EKG 31 EKG 31 EKG nr 31 Sammanfattning Sinusrytm med HR 85 om man inte mäter just där RR är extra långt). Vid ett tillfälle ses ett långt RR-intervall som tyder på SA-block II. Kommentar Den långa pausen
Läs merEKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09
EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09 Åsa Barrner Urban Blomquist Hanna Högberg Per Johansson Astrid Nilsson Ek Daniel Sjögren Anna-Karin Sund Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Hjärtats
Läs merEKG nr 21. Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. EKG 21
EKG 21 EKG 21 EKG nr 21 Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. Kommentar Patienten har haft inferior infarkt och gjort PCI med stent. Nu insjuknat på nytt.
Läs merPer Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi
T6 Per Wollmer per.wollmer@med.lu.se Bild och Funktion Klinisk Fysiologi Vad är EKG? Elektrokardiografi Registrering av hjärtats elektriska aktivitet Används för att studera hjärtats funktion och för att
Läs merUtveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system
Utveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system Examensarbete utfört i medicinsk teknik vid Linköpings tekniska högskola av Daniel Andersson och Robert Wintersteller LiTH-IMT/MI20-EX--05/389--SE
Läs merPrehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU
Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt
Läs merArytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors
Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från:
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från: 2017-08-15 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef, Område
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merAnvändarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.
Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion 14 nov 2017 Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation Anette Rickenlund Tisdag den 14 november 2017 Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merEKG. Nodalrytm. Basgrupp 4. Adrian Arwedson. Petra Axenram. Jorun Holmdahl. Tove Nilsson. Jessika Pahlm. Ulrika Svensson
EKG Nodalrytm Basgrupp 4 Adrian Arwedson Petra Axenram Jorun Holmdahl Tove Nilsson Jessika Pahlm Ulrika Svensson HJÄRTMUSKELN För att hjärtat ska kunna pumpa syresatt blod till kroppens alla organ krävs
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merEKG. Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt. Camilla Håkansson
EKG Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt Camilla Håkansson T3 Läkarprogrammet Linköping HT 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Bakgrund...
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merNadia Soheily Magnus Engström
ECG analysis and presentation EKG-analys och presentation Nadia Soheily Magnus Engström Examensarbete inom Elektroteknik, Grundnivå, 15 hp Handledare på KTH: Ibrahim Orhan Examinator: Thomas Lindh TRITA-STH
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)
Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamina återspeglas detta
Läs merwww.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs merAblationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander 2013-12-18
Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna Per Insulander 2013-12-18 Elektrofysiologisk undersökning med registrering av intrakardiella elektrogram Stimulering
Läs merSammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.
Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller
Läs merDel 5_6 sidor_17 poäng
Bengt 68 år, icke rökare, kommer på remiss till din mottagning pga försämrad prestationsförmåga och andfåddhet i samband med ansträngning. För 5 år sedan vårdades han för övergående svaghet höger kroppshalva,
Läs mera), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.
PASS 9. OLIKHETER 9. Grundbegrepp om olikheter Vi får olikheter av ekvationer om vi byter ut likhetstecknet mot något av tecknen > (större än), (större än eller lika med), < (mindre än) eller (mindre än
Läs merLaboration: EKG. Syfte. Materiel. Förberedelser. Syftet med försöket är att studera ett EKG och förklara dess utseende. Bestäm personens puls.
Laboration: EKG Syfte Syftet med försöket är att studera ett EKG och förklara dess utseende. Bestäm personens puls. Materiel Dator med programvaran LoggerPro, LabQuest, EKG-sensor Förberedelser Mätutrustningen
Läs merEKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merVad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd
Introduktion i Arytmi-EKG Sasha Koul Klinisk assistent Hjärn- hjärt- kärl och lungdivisionen Skånes universitetssjukhus Lund Vad ska vi prata om? Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna.
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merÖverföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem
Övning 3 i Mät- & Reglerteknik 2 (M112602, 3sp), MT-3, 2013. Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Som ett led i att utveckla en autopilot för ett flygplan har man bestämt följande
Läs merKursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik
Tentamen Kursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL 1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson Datum 131204 Skrivtid 180 minuter Totalpoäng: 50 poäng Siw
Läs merOmtentamen VT 14 RC T1 final
Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merPatientvägledning. Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT)
Patientvägledning sv Behandling av hjärtrytmrubbning - RFA behandling Supraventrikulär takykardi (SVT) Supraventrikulär takykardi betecknar en snabb hjärtrytm som uppträder anfallsvis och involverar hjärtats
Läs merEKG registrering av elektrokardiogram
1 F2 EKG registrering av elektrokardiogram Arbetsinstruktionerna på sidorna 1012 Svara på de aktiverande frågorna 36 2 Vad är elektrokardiografi? Elektrokardiografi, en över 100 år gammal teknik som fortfarande
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.
Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom:
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2019-01-30 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamen förväntas: basal
Läs merKlinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017
Klinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017 12-avledningsEKG avbildar depolarisationsvågen i 2 plan Extremitetsavledningar - Frontalplanet Bröstavledningar horisontalplanet
Läs merOm förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Om förmaksflimmer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Innehåll Till dig som vill veta mer om förmaksflimmer Hur fungerar hjärtat? 4 Vad är förmaksflimmer? 6 Hur upplevs förmaksflimmer?
Läs merVårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012
Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,
Läs merDu är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.
Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången
Läs merGynObstetrik. the33. Graviditetsdiagnostiska metoder. Health Department
GynObstetrik Graviditetsdiagnostiska metoder Health Department Innehållsförteckning 1 Diagnostik och uppföljning av graviditeten..2 Maternell undersökning......2 Kroppsvikt Blodtrycksmätning Ultraljud
Läs merProcessidentifiering och Polplacerad Reglering
UmU/TFE Laboration Processidentifiering och Polplacerad Reglering Introduktion Referenser till teoriavsnitt följer här. Processidentifiering: Kursbok kap 17.3-17.4. Jämför med det sista exemplet i kap
Läs merTotalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL010G, BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2017-06-10 Skrivtid:
Läs merOmtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013
Omtentamen aug 2013 R/C T3 VT 2013 Inga hjälpmedel. Lycka till! Innehållsförteckning Struktur och funktion i cirkulationssystemet... 2 1) Fråga anatomi (3p)... 2 2) Hemostas (6,5p)... 2 3) Tromboxan (1p)...
Läs merIntegrerande MEQ fråga DX1. Totalt 18 poäng. Anvisning:
Integrerande MEQ fråga DX1 Totalt 18 poäng Din skrivningskod: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs mervarandra. Vi börjar med att behandla en linjes ekvation med hjälp av figur 7 och dess bildtext.
PASS 8 EKVATIONSSYSTEM OCH EN LINJES EKVATION 8 En linjes ekvation En linjes ekvation kan framställas i koordinatsystemet Koordinatsystemet består av x-axeln och yaxeln X-axeln är vågrät och y-axeln lodrät
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merInstuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Läs merLABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 LÄSÅRET 03/04. Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel
Lennart Edsberg Nada, KTH December 2003 LABORATIONSHÄFTE NUMERISKA METODER GRUNDKURS 1, 2D1210 M2 LÄSÅRET 03/04 Laboration 3 3. Torsionssvängningar i en drivaxel 1 Laboration 3. Differentialekvationer
Läs merHUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?
HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? NOUR MOUSSA Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 högskolepoäng Hälsa och
Läs merHjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK15 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 10 09 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2008-01-17 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska
Läs merDiskussionsproblem för Statistik för ingenjörer
Diskussionsproblem för Statistik för ingenjörer Måns Thulin Rolf Larsson rolf.larsson@math.uu.se Jesper Rydén jesper.ryden@math.uu.se Senast uppdaterad 27 januari 2016 Diskussionsproblem till Lektion 3
Läs merTDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015
TDDC74: EKG-projekt Christoph Heilmair Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska Mars 2015 1 Om det här dokumentet Tanken med det här dokumentet är inte att ge er utförliga krav på hur projektet
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp)
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2015 04 29 Skrivtid: 3 tim
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merSmartCat Pejlare S300
1. Introduktion SmartCat Pejlare S300 Pejlare S300 har en räckvidd på upp till 300 meter vid fri sikt. Det medföljer en halsbandsficka som skyddar sändaren mot väta och slitage, samt gör att det går att
Läs merHandledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
Läs merBehörighet Praktiska kunskaper Teoretiska kunskaper. 1. Lär sig hantera befintlig
Behörighet och kompetensnivåer för tolkning av vilo-ekg, EKG-momentet i arbetsprov och långtidsregistrering av EKG 2016-06-04. Kompetensstegen gäller för läkare och svarsskrivande biomedicinska analytiker
Läs mer(Känner ni inte igen namnen på övningarna som står i programmet så finns det en förklaring bifogad till av alla övningar i slutet av detta kompendium)
Hallå laget. Nu blir det som bekant ett uppehåll från den gemensamma barmarksträningen. Tyvärr har närvaron över lag varit alldeles för dålig! Vissa av er har gjort det bra med hög närvaro och meddelat
Läs merBiomekanik, 5 poäng Moment
(kraftmoment) En resulterande (obalanserad kraft) strävar efter att ändra en kropps rörelsetillstånd. Den kan också sträva efter att vrida en kropp. Måttet på kraftens förmåga att vrida kroppen runt en
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs meren femma eller en sexa?
REPETITION 3 A Du kastar en vanlig tärning en gång. Hur stor är sannolikheten att du får en femma eller en sea? 2 Eleverna i klass C fick ge betyg på en bok som de hade läst. Diagrammet visar resultatet.
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merLinnéuniversitetet. Naturvetenskapligt basår. Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd
Linnéuniversitetet VT2013 Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Program: Kurs: Naturvetenskapligt basår Fysik B Laborationsinstruktion 1 Kaströrelse och rörelsemängd Uppgift: Att bestämma
Läs merDiagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom
Diagnostik och behandling av individ med Långt QT Syndrom Kongenitalt Långt QT Syndrom (LQTS) är en autosomalt dominant ärftlig sjukdom orsakad av förändringar i myocyternas jonkanaler och beräknas finnas
Läs merTentamensinstruktioner
Linköpings Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och Naturvetenskap/ITN TENTAMEN TNE 05 OPTIMERINGSLÄRA Datum: 008-05-7 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Boken Optimeringslära av Lundgren et al. och Föreläsningsanteckningar
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merExamination. Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Örebro universitet/hv MC069A. Datum:
Examination Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Datum: 2017 01 11 Tid: 1,5 timmar (summa 3 tim för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:
Läs merKursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson
Tentamen 2 Kursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson Datum: 170121 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Klinisk
Läs mer(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]
Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått
Läs mer7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.
Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs merMusklernas uppbyggnad
Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas
Läs merExamination. Tentamensskrivare: Eva Funk, Anita Hurtig Wennlöf, Per Odencrants, Annika Hickisch
Examination Diagnostiska metoder (2 hp, provkod 0300) Datum: 2016 11 17 Tid: 1,5 timmar (summa 3 tim för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:
Läs merTill dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation
1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer
Läs merHälsoråd för Internetstuderande
10-poängskurs i Rehabiliteringspedagogik för arbete med långtidssjukskrivna i grupp Hälsoråd för Internetstuderande Du står nu i begrepp att påbörja en Internetkurs. Erfarenheter från tidigare kurser visar
Läs merLaboration i Fourieroptik
Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs merVentrikulära takyarytmier Ref (taky)
Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.
Läs merMatematik för sjöingenjörsprogrammet
Matematik för sjöingenjörsprogrammet Matematiska Vetenskaper 9 augusti 01 Innehåll 5 komplexa tal 150 5.1 Inledning................................ 150 5. Geometrisk definition av de komplexa talen..............
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merUndersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar
Undersökning av hjärnans elektriska impulser eller EEG på barn Ett introduktionshäfte för barn och föräldrar INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till avdelningen för klinisk neurofysiologi 3 Vad skall man göra
Läs mer