Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi."

Transkript

1 Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n , r e v i d e r a d

2 Innehållsförteckning Hjärtats elektriska signaler... 3 Aktionspotentialen i myocardiet... 3 Hjärtats retledningssystem och impulsspridning... 4 Elektrokardiografi, EKG... 5 EKG-avledningar... 5 Extremitetsavledningar... 5 Einthovens triangel... 6 Bröstavledningar, prekordialavledningar... 6 Vad är det vi avläser på EKG? Rytm P-vågen PQ-tid QRS-komplexet Elektriska axeln ST-sträckan och T-vågen Högerkammarhypertrofi Patofysiologi Etiologi EKG-utseende Amplituder Elektrisk axel Ventrikulär aktiveringstid Övriga förändringar Referenser... 15

3 VADÅ EKG? 3 Hjärtats elektriska signaler Aktionspotentialen i myokardiet EKG (elektokardiografi) visar spänningsskillnader mellan olika delar av kroppsytan. Skillnaderna i spänning som kan avläsas speglar de elektriska händelserna i hjärtmuskulaturen. Varje enskild hjärtmuskelcell varierar spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan under varje hjärtslag. Under vila har hjärtmuskelcellen en negativ spänning på insidan av membranet, jämfört med utsidan. Detta beror på att kaliumkoncentrationen inne i cellen är 30 gånger högre än extracellulärt, medan natriumkoncentrationen intracellulärt är 10 gånger lägre än extracellulärt. Cellen lyckas upprätthålla denna jongradient genom energikrävande jonpumpar. [1] I hjärtmuskelceller finns ett visst naturligt läckage, vilket leder till att potentialen intracellulärt långsamt kommer att bli allt mer positiv. När den elektriska potentialen på insidan av cellen når ett visst tröskelvärde kommer spänningskänsliga jonpumpar att aktiveras som leder till att stora mängder natrium snabbt strömmar in i cellen som då får en mer positiv potential. Detta representeras av peaken i aktionspotentialen (se fig. 1). Platåfasen representeras av långsammare kalciumkanaler som tillåter inflöde av kalcium i cellen. Repolarisationen, återgång till vilopotential, sker genom att jonkanalerna stängs och koncentrationerna återgår till viloläge samtidigt som kalium flödar ut ur cellen. [2] Fig. 1 Aktionspotentialen i kamrarnas hjärtmuskelceller. Källa: Fuster V, O'Rourke RA, Walsh RA, Poole-Wilson P: Hurst's The Heart. 12th ed.: kl 13.27

4 4 VADÅ EKG? Hjärtats retledningssystem och impulsspridning Aktionspotentialen i olika celler i hjärtat ser lite olika ut. Den snabbaste automatiska depolarisationen finns hos de specialiserade så kallade pacemakercellerna i sinusknutan, och det är därför dessa celler som avgör hjärtats grundrytm. Från sinusknutan som sitter högt upp i höger förmak sprids den elektriska signalen vidare genom först höger förmak, sedan vänster förmak och samlas upp i atrioventrikulärknutan, AV-knutan, som sitter i botten på höger förmak. Här sker en viss fördröjning av signalen innan den går vidare i retledningssystemet genom His bunt ner till septum och där delas upp i höger och vänster skänkel som löper ner på respektive sida av septum mot apex och där åter sprids upp i respektive kammare i så kallade purkinjefibrer (se fig. 2). På detta sätt sprids den elektriska aktiveringen genom hela myokardiet. Kontraktionen sker först i höger förmak, mot vänster förmak. Sedan går krafterna ner genom septum där den löper från vänster till höger sida i septum. När kamrarna kontraherar har vi en övervikt mot vänster kammare eftersom den har en tjockare vägg och därmed en större elektrisk aktivitet. [2] Genom att depolarisation och repolarisation sprids genom myokardiet med en viss tidsskillnad får vi även en variation av spänning mellan olika delar av hjärtat. Om vi lägger ihop den totala elektriska aktiviteten i hjärtat vid en specifik tidpunkt har vi fått en spänningsvektor. Det är dessa varierande vektorer som registreras i EKG. [2] Fig. 2 Hjärtats retledningssystem och impulsspridning. Källa: Modifierad från kl 13.27

5 VADÅ EKG? 5 Elektrokardiografi, EKG Hjärtats elektriska aktivitet mäts från olika håll med hjälp av elektroder som fästs på huden. EKG-apparaten består av en voltmeter som registrerar potentialskillnaden med spänning (mv) på Y-axeln och tiden (s) på X-axeln. Spänningen 1 mv ger 10 mm utslag. Pappershastigheten är 10, 25 eller 50 mm/s beroende på vad som ska mätas och var i världen man är. [3] EKG-avledningar Det finns flera sätt att mäta EKG. Det vanligaste sättet är 12-avlednings-EKG. Genom att sätta 10 elektroder på kroppen skapas 12 avdelningar, som sedan kan registreras. [4] Extremitetsavledningar En elektrod sätts på var extremitet och bildar 6 olika avledningar. Elektroderna på vänster arm, höger arm och på vänster ben registrerar EKG-signalen. Elektroden på höger ben agerar jordelektrod. Dessa avledningar speglar hjärtats elektriska aktivitet i olika riktningar på frontalplanet och visar olika perspektiv av hjärtat. [5] Elektroderna på extremiteterna bildar tre bipolära avledningar, dessa kallas avledning I, II och III (se fig. 3). Potentialskillnaden registreras mellan två extremitetselektroder. I avledning I visas en positiv våg på EKG då potentialen i vänster arm är positiv i förhållande till höger. Detta sker till exempel när depolarisationsvågen går mot vänster arm. Avledning II registrerar skillnaden mellan höger arm och vänster ben. Avledning III registrerar skillnaden mellan vänster arm och vänster ben. [3] Fig. 3 Extremitetsavledningarna.Källa: , kl

6 6 VADÅ EKG? Genom att mäta potentialskillnaden mellan en elektrod och en sammankoppling av två andra elektroder, referenselektrod, fås de unipolära avledningarna avr (höger arm), avl (vänster arm) och avf (vänster fot) (se fig. 3). Här fås ett positivt utslag då en depolarisationsvåg är på väg emot elektroden. Dessa avledningar är förstärkta, därav a (augmenterade). [3,4] Einthovens triangel Extremitetsavledningarna I, II och III skapar en liksidig triangel, Einthovens triangel (se fig. 4). Denna imaginära likbenta triangel bildas mellan axlarna och symphysis pubica (blygdbenssymfysen). De sex extremitetsavledningarnas riktning kan placeras i ett koordinatssystem. Om avledning avr polvänds till -avr, fås ett koordinatsystem med 6 axlar, med vinkeln 30 grader mellan varje axel. Avledning avl har vinkeln -30 grader, I 0 grader, -avr +30 grader, II +60 grader, avf +90 grader och III +120 grader. [3,6] Fig. 4 Einthovens triangelkälla: , kl Bröstavledningar, prekordialavledningar Sex explorerande elektroder, V1-V6, sätts på bröstkorgen på bestämda anatomiska positioner för att registrera spänningsskillnaderna (se fig. 5). Extremitetselektroderna agerar som referenselektrod. Dessa bröstavledningar speglar hjärtats elektriska aktivitet i transversalplanet. Elektroderna visar om spänning kommer mot dem, positivt utslag, eller går från dem, negativt utslag. [3] Fig. 5 Vänster sida av bilden visar placeringen av bröstelektroderna. Höger sida av bilden visar elektrodplaceringarna i ett tvärsnitt. Källa: Modifierat från samt kl

7 VADÅ EKG? 7 Olika bröstavledningar representerar olika delar av hjärtat. Avledning V1-V2, kallas högerkammar-avledningar eller septala avledningar, då de främst ser höger kammare och septum. Avledning V3-V4, kallas anteriora avledningar, då de främst ser vänster kammares anteriora vägg. Avledning V5-V6, kallas laterala bröstavledningar, dessa ser främst vänster kammares laterala vägg. [3] Vad är det vi avläser på EKG? Vid tolkning av ett EKG är det bra att följa en checklista för bedömningen. På det sättet kan man vara säker på att analysera alla delar och inte missa mindre synliga avvikelser, som kan vara av stor klinisk betydelse. För att göra bedömningen så enkel som möjligt är det bra att starta med rytmen och sen ta de olika delarna i EKG-komplexet i den ordning de kommer (se fig. 6). 1. Rytm: hjärtfrekvens, grundrytm, extraslag 2. P-vågor: bredd, amplitud, duration 3. PQ-tid: duration 4. QRS-komplex: bredd, patologisk Q-våg, patologisk R-vågsprogression, amplituder 5. Elektrisk axel 6. ST-sträckan: sänkning/höjning, form 7. T-våg: konfiguration, progression 8. QT-tid: duration 9. U-våg Sist sammanfattas de kliniskt betydelsefulla fynden; grundrytm, hjärtfrekvens och eventuella patologiska fynd. [5] Utslaget på EKG är standardiserat så att samma utslag ska representera samma spänningsvariation. Vid varje EKG-tagning kommer det att göras ett test för att se om kalibreringen är rätt. Testet representeras av den fyrkantiga vågen som kommer först på arket. En fyrkantsvåg på 1 mv ska ge ett utslag på 10 mm. [7] Fig. 6 EKG:ts olika vågor och segment. Källa: , kl

8 8 VADÅ EKG? 1. Rytm Grundrytmen anger från vilket fokus depolarisationen initieras och definieras som tre eller fler slag från samma område. Sinusrytm är det vi ser i ett friskt EKG och då finns en normal P-våg framför varje QRS-komplex. Kammarrytmen ska ligga på slag/minut, lägre innebär bradykardi och högre innebär takykardi (se fig. 7). [5] Hos unga individer ökar hjärtfrekvensen under inandning, vilket kallas sinusarytmi. Varje P-QRS-T-komplex är vid sinusarytmi normalt, det är bara intervallet mellan komplexen som ändras. Sinusarytmi minskar när individer åldras. [8] Fig. 7 Exempel på EKG:ts utseende vid olika frekvenser och rytmer. Källa: Modifierat från kl P-vågen P-vågen avspeglar förmakens depolarisation. Vid sinusrytm sprids impulsen snett ned åt vänster och depolariserar höger förmak lite innan vänster förmak (se fig. 8). Impulsens rikting motsvarar avledning II och avr, därför ska P-vågen alltid vara positiv i dessa avledningar vid normal sinusrytm. [7] I avledning avl kan P-vågen vara negativ om QRS-komplexet är huvudsakligen negativt. [8 P-vågens duration ska normalt vara under 0,12 sekunder [5] och amplituden maximalt 3 mm [7].

9 VADÅ EKG? 9 Fig. 8 EKG-vågornas uppkomst. Källa: Modifierad från kl PQ-tid PQ-tiden mäts från starten av P-vågen till början av QRS-komplexet och avspeglar den tid det tar för impulsen att ta sig från sinusknutan till kammaren. Normalt ligger PQ-tiden inom 0,12-0,20 sekunder, hos individer över 60 år ligger dock den övre normala gränsen vid 0,22 sekunder. [5] PQ-tiden minskar vid ökad hjärtfrekvens. [7]

10 10 VADÅ EKG? 4. QRS-komplexet Efter P vågorna kommer QRS komplexen, som representerar kammardepolarisationen. Börjar QRS komplexet med ett negativt utslag benämns detta Q-våg, nästföljande positiva utslag benämns R-våg och efter detta kommer en negativ S-våg. Om ytterligare ett positivt utslag sker benämns detta R våg. Alla QRSkomplex har inte alla dessa komponenter. Börjar QRS komplexet med ett positivt utslag finns ingen Q-våg och den första vågen blir då R-vågen. Normal längd på QRS-komplexet är 0,07-0,10s. [3] QRS-komplexen får olika utseende beroende på vilken avledning man läser av. I högeravledningarna, V1 och V2, kommer vänsterkammarväggen att dominera över högerkammaren i utslaget. Högerkammardepolariseringen ger ett litet positivt utslag i form av en liten R-våg och vänsterkammardepolariseringens utslag blir betydligt större. Eftersom dessa avledningar tittar på vänsterkammaren från högersida kommer detta att ge ett negativt utslag, och en djup S-våg kommer att dominera QRS-komplexen. De högersidiga QRS-komplexen blir således övervägande negativa (se fig. 9). [3] Kring avledning V3 finns den så kallade transitzonen där QRS-komplexet går från att vara övervägande negativt till övervägande positivt. [3] Fig. 9 - Normalt EKG. Högersidiga V1 och V2 är negativa, vänsteravledningarna är positiva, små Q vågor syns i -avr, II, avf och III. Källa:Klinisk fysiologi I vänsteravledningarna, V3-V6, kan septums depolarisering ge upphov till en mindre Q-våg som är ett normalt fynd så länge Q-vågen inte varar längre än 0,04s och är <25 % av R-vågen som kommer efter. I vänsteravledningarna kommer den stora vänsterkammaren att dominera utslaget, med höga R-vågor, särskilt i V4-V5. R- vågornas utseende skall ha en så kallad R-vågs progression över V1-V6 där R normalt är lägst i V1, ökar successivt för att sedan nå ett maximum över V4-V5 och sedan minska något över V6. [3] QRS-komplexen i frontalplanets avledningar utgörs av R-vågor med något lägre amplituder än de största R-vågorna i V5 och V6. En Q-våg kan förekomma i avledning III utan att det är något onormalt. [3]

11 VADÅ EKG? Elektriska axeln Elaxeln avläses i frontalplanet, alltså med hjälp av extremitetsavledningarna. Det är kammardepolariseringens huvudriktning som avgör elaxeln. Man klassar elaxeln som normal (0-90 ), höger- (>90 ) eller vänsterställd (<0 ). En icke normal elaxel kan bero på exempelvis en anatomisk variation eller en hypertrofi i endera av hjärthalvorna. [3] Varje extremitetsavledning representerar ett gradtal, där 0 representerar I och är riktat rakt lateralt åt vänster och 90 representerar avf är riktat rakt kaudalt. Den extremitetsavledning som är placerad i elaxelns riktning får störst utslag. Elaxeln kan alltså tas ut genom att hitta det QRS komplex som är mest positivt. I den avdelning som är placerad 90 mot elaxeln kommer elaxelns vektor att passera parallellt till avdelningen, vilket gör att utslaget blir 0. Detta kan utnyttjas för ett alternativt sett att hitta elaxeln. Man letar då efter ett QRS komplex som är lika med 0, alltså där R är lika stort som S. Elaxeln ligger då 90 åt det håll som R-vågens amplitud ökar (se fig ). [3] 6-7 ST-sträckan och T-vågen J-punkten benämns den punkt som markerar slutet för QRS-komplexet, alltså den punkt när S-vågen avslutas, eller R-vågen om ingen S-våg finns. Efter QRS-komplexet kommer med en viss fördröjning en T-våg, som representerar Fig EKG med normal elaxel. QRS är ungfär 0 i avdelning III, vilket betyder att elaxeln ligger 90 åt det hållet där R är som störst, alltså 120, vilket motsvarar avdelning III, - 90 = 30. kammarväggarnas repolarisation. Fördröjningen mellan J-punkten och T-vågens Källa:Klinisk fysiologi start benämns ST-sträckan och representerar potentialplatån mellan avfyrandet av aktionspotentialen och till dess att kardiomyocyterna repolariserar. [3] Fig Nollstället ligger någonstans mellan avr och II, alltså mitt emellan 30 och 60, dvs. 45. Elaxel ligger 90 åt vänster, då R är som störst i avl, alltså =-45, vilket innebär att elaxeln är vänsterställd. Källa:Klinisk fysiologi ST-sträckan ligger normalt på samma nivå som baslinjen och är lätt uppåtgående, med någon millimeters skillnad. T-vågen är normalt positiv och i regel riktad åt samma håll som QRS komplexet, det vill säga att om R>S är T i regel positivt, detta kallas för en konkordant T våg, om den inte är det benämns denna diskordant T-våg. I avdelningarna III och avl kan diskordant T-våg förekomma utan att detta behöver tyda på något patologiskt. [3]

12 12 VADÅ EKG? Högerkammarhypertrofi Patofysiologi Hypertrofi är en typ av anpassning som sker i hjärtmuskelcellerna om belastningen ökar, antingen genom ökat tryck eller större volym som hjärtat får jobba med. Hjärtmuskelcellerna ökar i storlek genom att fler kontraktila element bildas och på så sätt ökar hela hjärtats storlek. Antalet hjärtmuskelceller är ungefär samma hela tiden på grund av att myocyterna har en mycket begränsad förmåga till celldelning. Den vanligaste orsaken till att hypertrofi sker är att arbetsbelastningen på hjärtat ökar och hjärtats svar är då att öka i storlek. Orsakerna kan även vara olika typer av tillväxtsstimulerande faktorer och hormoner till exempel IGF-1 och adrenalin.[9] Att hypertrofi sker är till en början positivt eftersom hjärtat precis som alla andra muskler behöver anpassa sig. Hypertrofin kommer till slut till en punkt när ytterligare hypertrofi inte ökar hjärtats förmåga att pumpa runt blodet och slagvolymen minskar. Då har hjärtsvikt uppkommit. Svikten uppkommer när de kontraktila elementen tänjts ut för mycket (Starlings lag) eller när blod- och energiförsörjningen till hjärtat inte räcker till. När hjärtat ökar i storlek krävs en mer omfattande blodcirkulation i vävnaden. Nybildningen av kärl sker dock inte i samma takt som hypertrofin och risken för ischemi ökar. Beroende på vilken grundorsaken till hypertrofin är blir olika delar av hjärtat förstorade. [9] Etiologi Högerkammarhypertrofi kan orsakas av något av nedanstående. 1. Pulmonär hypertoni: Höger kammare får arbeta mot ett högre tryck 2. Pulmonalis klaffstenos/tricuspidalinsufficiens. Ger ökat tryck- respektive volymarbete för höger kammare. [12] 3. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL (inklusive emfysem) 4. Fallots tetrad: Medfödd missbildning hos 2.5-3/ födda barn, med bland annat pulmonalisstenos, kammarseptumdefekt, överridande aorta och högerkammarhypertrofi. [11,13] 5. Hypertrof kardiomyopati: Genetisk betingad mutation i sarkomerproteiner som ger hypertrofi. [9] 6. Vänster kammarsvikt: Blodet stasas bakåt mot lilla kretsloppet och tryckökningen når slutligen höger kammare. EKG:s utseende Låt oss först säga att EKG inte är ett särskilt finkänsligt eller specialiserat verktyg för att diagnostisera tillstånd som högerkammarhypertrofi. Kunskapen om hur EKG påverkas av tillståndet kan dock underlätta en korrekt diagnostisering. Förståelsen härvidlag kan förhindra att abnormaliteterna på EKG:t feltolkas som tillhörande andra patologiska tillstånd som till exempel ischemi. [14] Amplituder

13 VADÅ EKG? 13 På grund av en tilltagande högerkammar- muskelmassa skapas ökande R- amplituder i de högerbaserade avledningarna III, avf, V1 och V2. Man finner även ett reciprokt förhållande i avledningarna som är belägna i motsatt riktning till höger ventrikel vilka har djupa S-vågor i V5 och V6 samt I och avl [10,11]. Dessa avledningar blir som en spegel av de högersidiga och eftersom de elektriska krafterna går från de vänstersidiga elektroden blir utslagen negativa. Det blir även en progressiv nedgång i amplitud från den stora R-vågen i V1 (se fig. 12). Fig. 12 R-vågsprogression vid högerkammarhypertrofi. R > S i V1. Ibland djupa/markerade S i I,II & III (S I S II S III ) = S1-SII-SIII-syndromet. Källa: Dublin, Dale. Rapid interpretation of EKG s. Tampa, Florida. Cover publishing company, För den högerhypertrofiska bilden finns ett mätindex, Sokolow-Lyon-index [10]. I detta index analyseras avledningarna V1, V2, V5, V6. Sokolow-Lyon-index talar för en högerkammarhypertrofi när summan av R-amplituderna i V1 eller V2 tillsammans med amplituderna i S-vågorna i V5 eller V6 är 1,05 mv. Amplituderna mäts från baslinjen. Sokolow-Lyon-index: R (V1 eller V2) + S (V5 eller V6) 1,05 mv QRS-amplituden är ett osäkert mått på hypertrofi som påverkas av thoraxformen, alltså hur långt elektroderna sitter från hjärtat [12]. Elektrisk axel Den elektriska axeln är vid högerkammarhypertrofi i regel högerställd (> 90 ), den kan vara hyperställd eller svagt högerställd. Skillnaden beror på att den högra hjärthalvan är större än normalt och en större del av de elektriska krafterna blir riktade åt höger [5]. Detta medför att den förstorade högra ventrikeln kommer att driva flera vektorer åt höger, både i frontalplan (Right axis deviation) och horisontellt plan (Right axis rotation).

14 14 VADÅ EKG? Ventrikulär aktiveringstid Ventrikulära aktiveringstiden (VAT) är en mer tillförlitlig markör för identifieringen av gällande hypertrofi. Den är specifik men har dock låg sensitivitet. En hypertrofisk muskel behöver längre tid än en normal för att bli elektriskt aktiverad. VAT, som på EKG mäts som tiden från början av kammarkomplexet till R-taggens topp, blir därför förlängd vid hypertrofi [12]: Förlängd VAT i V1 > 0,035sek [5] Övriga förändringar Vid svår form av högerkammarhypertrofi finns ytterligare EKG variationer att se (se fig. 13). [10,11] Fig Högerkammarhypertrofi på grund av pulmonalisstenos. Notera den dominanta R- vågen i avledning V1, högeraxeldeviation och T-vågsinversion i avledningarna V1-V3. Källa: Harrigan, Jones. ABC of clinical electrocardiography. BMJ 2002; 324: ST-sänkningar (descenderade förlopp), diskordanta ST-T över höger kammare. 2. T-negativisering över höger kammare (först preterminal därefter terminal). 1 och 2 kallas tillsammans för belastningstecken och de uppkommer när hjärtat börjar svikta, samma sak sker vid ischemi. [5] Förändringarna beror förmodligen på en spänningsskillnad mellan cellerna i epikardiet (inte skadade) och endokardiet (ischemiska). [4] 3. Intraventrikulära ledningsfördröjningar med utvecklande av en högerfördröjning eller komplett högerskänkelblock (RSR -Komplex i V1). En högerfördröjning betecknas som abnorm förlängning av intervallet från början av QRS-komplexet till början av slutgiltiga negativitetsrörelsen (högerfördröjning även kallad förlängd VAT, se definition ovan).

15 VADÅ EKG? 15 Referenser [1] Bryhn, Löfdahl. EKG-analys. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri, [2] Morgan, Mikhail, Murray, Chapter 19. Cardiovascular Physiology & Anesthesia: Clinical Anesthesiology, 4e: [3] Jonson B, Wollmer P. Klinisk fysiologi. Liber [4] Pahlm O, Sörnmo L. Elektokardiologi, Klinik och teknik. Lund. Studentlitteratur [5] Jern s. Klinisk EKG-diagnostik. Göteborg. Sverker Jern Utbildning AB [6] Condo F. Principles of EKG interpretation. Bloomington. USA [7] Löfdahl P. EKG-analys. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri, 1993 [8] Hampton J R. The ECG in practice. New York: Churchill Livingstone, 1997 [9] Kumar, Abbas. Robbins and cotran Pathologic Basis of Diesease. Philadelfia. Saunders Elsevier [10] Schuster Hans-Peter & Trappe, Hans-Joachim. Ekg-kurs für Elise. Thieme Verlag, Stuttgart, [11] Ludwig, Josef. Kardiologische Diagnostik. i: Thiemes Innere Medizin, red: Klaus Alexander, Werner G.Daniel, Hans-Christoph Deiner et al. Stuttgart, Georg Thieme Verlag, [12] Persson, Stagmo. Perssons Kardiologi. Lund. Studentlitteratur [13] Berglunf Göran, Engström-Laurent Anna, Lindgren Stefan & Nalle Lindholm (red.). Internmedicin. Stockholm, Liber [14] Harrigan, Richard Jones, Kevin ABC of clinical electrocardiography. BMJ 2002;324:1201 4

Per Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi

Per Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi T6 Per Wollmer per.wollmer@med.lu.se Bild och Funktion Klinisk Fysiologi Vad är EKG? Elektrokardiografi Registrering av hjärtats elektriska aktivitet Används för att studera hjärtats funktion och för att

Läs mer

Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU

Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?

HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? NOUR MOUSSA Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 högskolepoäng Hälsa och

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

www.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se

www.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Läs mer

EKG-diagnostik Guldkorn

EKG-diagnostik Guldkorn avl R. nodi sinuatrialis (till sinusknutan) R. atrialis RCA LMCA R. coni arteriosi LAD V9 LCx V8 V7 V6R V5R V4R R. marginalis dx Till AV-nod V3R V1 Septaler V2 OB1 OB2 OB3 D1 D2 V3 LPD V4 V5 V6 -avr I

Läs mer

Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati

Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi & biokemi Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati

Läs mer

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p] Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt administrerat moxifloxacin

Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt administrerat moxifloxacin D E T S U N D H E D S V I D E N S K A B E L I G E F A K U L T E T K Ø B E N H A V N S U N I V E R S I T E T Kandidatspeciale Charlotte Andersson Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt

Läs mer

Arbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor:

Arbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor: Arbetsprov Copyright the33 Denna artikel behandlar följande frågor: 1. Arbetsprov: Hur utförs ett arbetsprov? Varför gör man ett arbetsprov? När avbryter man ett arbetsprov, och varför? Vad beror de normala

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Barnhjärtan En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Kortformsinstruktion. Defibrillatortestare. Impulse 6000D/7000DP

Kortformsinstruktion. Defibrillatortestare. Impulse 6000D/7000DP TTSF-IMP67, ver 090821 Kortformsinstruktion Impulse 6000D/7000DP Defibrillatortestare Postadress Telefon Fax Tesika Teknik AB 046-55 080 046-55 082 Björnstorps by 247 98 GENARP Hemsida E-post www.tesika.se

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

CardioPerfect Workstation Vilo-EKG-modulen - Användarhandbok

CardioPerfect Workstation Vilo-EKG-modulen - Användarhandbok European Regulatory Manager Welch Allyn Ltd. Navan Business Park Dublin Road Navan, County Meath, Republic of Ireland Tel.: +353 46 90 67700 Fax: +353 46 90 67754 Welch Allyn, Inc 4341 State Street Road

Läs mer

Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014

Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014 Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014 Disposition Cirkulationens mål Tryck flöde och resistens Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats elektrofysiologi

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modern behandling av förmaksflimmer

EXAMENSARBETE. Modern behandling av förmaksflimmer EXAMENSARBETE 2009:15 HV Modern behandling av förmaksflimmer Jolanta Gozdzialski Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Takykardi på akuten. n klinik och vetenskap medicinens abc. ABC om. läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.

Takykardi på akuten. n klinik och vetenskap medicinens abc. ABC om. läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen. medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Takykardi på akuten MAIWAND FAROUQ, ST-läkare ERIC DRYVER, överläkare eric.dryver@skane.se båda VO akutsjukvård,

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Arbetsprovslaboration T3

Arbetsprovslaboration T3 Institutionen för Medicin och Hälsa Avdelningen för kardiovaskulär medicin / Klinisk Fysiologi Hälsouniversitetet i Linköping 050614 /EF IE MK Arbetsprovslaboration T3 MEDICINSK BAKGRUND och MÄTMETODER

Läs mer

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422

Hjärtsvikt hos barn. Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422 Hjärtsvikt hos barn Håkan Wåhlander Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg 100422 Hjärtsvikt - Definition. a condition in which the heart is unable to maintain an efficient

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

CVP,PRELOAD.. Roman Aroch 20121214. Pull out, Betty! Pull out!... You ve hit an artery!

CVP,PRELOAD.. Roman Aroch 20121214. Pull out, Betty! Pull out!... You ve hit an artery! CVP,PRELOAD.. Roman Aroch 20121214 Pull out, Betty! Pull out!... You ve hit an artery! CVPleverkirurgi? De>a jag ska inte prata om men Ingen prakesk erfarenhet.. Jobbar mest på IVA Kirurgers inställning

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi

Läs mer

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014

Höger kateterisering. Copyright Johan Holm 2014 Höger kateterisering Johan Holm 2014 Selbstversuch in der Mi@agspause Werner Forssmann 1929 IndikaFoner för högerkateterisering Svår hjärtsvikt, transplantafonsutredning Högersvikt, bakomliggande TI, PH

Läs mer

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén

I huvudet på en domare. Detta material får endast användas för privat bruk eller efter samråd med Göteborgs Konståkningsförbund/Anna Nylén I huvudet på en domare. Stjärntävlingar Domarpanel Huvuddomare Bedömare (alltid ojämnt antal) Bedömning Sluten Utvärdering av varje åkare görs av huvuddomaren Stjärntävling bedömare Lokal tävlingsdomare

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH

Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH Barns språkutveckling N11e 10 oktober 2013 Minerva Gymnasium Kurs: Svenska 3 Handledare: HANNA Gymnasiearbete LINDBERG 100p Litteraturstudie Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH ABSTRACT It

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Angelägna omvårdnadsaspekter för att skapa känsla av trygghet och säkerhet för patienten i samband med EKG registrering

Angelägna omvårdnadsaspekter för att skapa känsla av trygghet och säkerhet för patienten i samband med EKG registrering Angelägna omvårdnadsaspekter för att skapa känsla av trygghet och säkerhet för patienten i samband med EKG registrering FÖRFATTARE Johanna Isberg PROGRAM/KURS Examens arbete 1 OM1640 HT 2009 OMFATTNING

Läs mer

Satinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg

Satinsjuka. Corticaal bot= kortikalt ben Mergkanaal= märg Satinsjuka 2009 skrev en student på Gents universitet (Belgien) en avhandling om satinmarsvin och, vad som då var känt som, OD. Vi deltog i studien och våra satiner undersöktes. Röntgenbilder studerades,

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

Handläggning av blåsljud hos barn

Handläggning av blåsljud hos barn Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE PFO ett gäckande fynd Magnus Johansson klinisk fysiologi Sahlgrenska Universitets sjukhuset/östra 1 Patent foramen ovale öppetstående foramen ovale Betydelsen av PFO Detektion kontrast TEE metod felkällor

Läs mer

For more information please visit www.rollermouse.com

For more information please visit www.rollermouse.com For more information please visit www.rollermouse.com Contour Design, Inc. 10 Industrial Drive Windham New Hampshire, 03087, USA Phone: 800-462-6678 E-mail: ergoinfo@contourdesign.com Contour Design Europe

Läs mer

Uppföljning av barnpatienter med Heartware LVAD Beskrivning av Heartware LVAD

Uppföljning av barnpatienter med Heartware LVAD Beskrivning av Heartware LVAD Östersunds Sjukhus Barn/Ungdomsmedicin Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Ösd 100302 reviderat: 100302 Uppföljning av barnpatienter med Heartware LVAD Beskrivning av Heartware LVAD Heartware är en elektromagnetisk

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer