Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi."

Transkript

1 Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n , r e v i d e r a d

2 Innehållsförteckning Hjärtats elektriska signaler... 3 Aktionspotentialen i myocardiet... 3 Hjärtats retledningssystem och impulsspridning... 4 Elektrokardiografi, EKG... 5 EKG-avledningar... 5 Extremitetsavledningar... 5 Einthovens triangel... 6 Bröstavledningar, prekordialavledningar... 6 Vad är det vi avläser på EKG? Rytm P-vågen PQ-tid QRS-komplexet Elektriska axeln ST-sträckan och T-vågen Högerkammarhypertrofi Patofysiologi Etiologi EKG-utseende Amplituder Elektrisk axel Ventrikulär aktiveringstid Övriga förändringar Referenser... 15

3 VADÅ EKG? 3 Hjärtats elektriska signaler Aktionspotentialen i myokardiet EKG (elektokardiografi) visar spänningsskillnader mellan olika delar av kroppsytan. Skillnaderna i spänning som kan avläsas speglar de elektriska händelserna i hjärtmuskulaturen. Varje enskild hjärtmuskelcell varierar spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan under varje hjärtslag. Under vila har hjärtmuskelcellen en negativ spänning på insidan av membranet, jämfört med utsidan. Detta beror på att kaliumkoncentrationen inne i cellen är 30 gånger högre än extracellulärt, medan natriumkoncentrationen intracellulärt är 10 gånger lägre än extracellulärt. Cellen lyckas upprätthålla denna jongradient genom energikrävande jonpumpar. [1] I hjärtmuskelceller finns ett visst naturligt läckage, vilket leder till att potentialen intracellulärt långsamt kommer att bli allt mer positiv. När den elektriska potentialen på insidan av cellen når ett visst tröskelvärde kommer spänningskänsliga jonpumpar att aktiveras som leder till att stora mängder natrium snabbt strömmar in i cellen som då får en mer positiv potential. Detta representeras av peaken i aktionspotentialen (se fig. 1). Platåfasen representeras av långsammare kalciumkanaler som tillåter inflöde av kalcium i cellen. Repolarisationen, återgång till vilopotential, sker genom att jonkanalerna stängs och koncentrationerna återgår till viloläge samtidigt som kalium flödar ut ur cellen. [2] Fig. 1 Aktionspotentialen i kamrarnas hjärtmuskelceller. Källa: Fuster V, O'Rourke RA, Walsh RA, Poole-Wilson P: Hurst's The Heart. 12th ed.: kl 13.27

4 4 VADÅ EKG? Hjärtats retledningssystem och impulsspridning Aktionspotentialen i olika celler i hjärtat ser lite olika ut. Den snabbaste automatiska depolarisationen finns hos de specialiserade så kallade pacemakercellerna i sinusknutan, och det är därför dessa celler som avgör hjärtats grundrytm. Från sinusknutan som sitter högt upp i höger förmak sprids den elektriska signalen vidare genom först höger förmak, sedan vänster förmak och samlas upp i atrioventrikulärknutan, AV-knutan, som sitter i botten på höger förmak. Här sker en viss fördröjning av signalen innan den går vidare i retledningssystemet genom His bunt ner till septum och där delas upp i höger och vänster skänkel som löper ner på respektive sida av septum mot apex och där åter sprids upp i respektive kammare i så kallade purkinjefibrer (se fig. 2). På detta sätt sprids den elektriska aktiveringen genom hela myokardiet. Kontraktionen sker först i höger förmak, mot vänster förmak. Sedan går krafterna ner genom septum där den löper från vänster till höger sida i septum. När kamrarna kontraherar har vi en övervikt mot vänster kammare eftersom den har en tjockare vägg och därmed en större elektrisk aktivitet. [2] Genom att depolarisation och repolarisation sprids genom myokardiet med en viss tidsskillnad får vi även en variation av spänning mellan olika delar av hjärtat. Om vi lägger ihop den totala elektriska aktiviteten i hjärtat vid en specifik tidpunkt har vi fått en spänningsvektor. Det är dessa varierande vektorer som registreras i EKG. [2] Fig. 2 Hjärtats retledningssystem och impulsspridning. Källa: Modifierad från kl 13.27

5 VADÅ EKG? 5 Elektrokardiografi, EKG Hjärtats elektriska aktivitet mäts från olika håll med hjälp av elektroder som fästs på huden. EKG-apparaten består av en voltmeter som registrerar potentialskillnaden med spänning (mv) på Y-axeln och tiden (s) på X-axeln. Spänningen 1 mv ger 10 mm utslag. Pappershastigheten är 10, 25 eller 50 mm/s beroende på vad som ska mätas och var i världen man är. [3] EKG-avledningar Det finns flera sätt att mäta EKG. Det vanligaste sättet är 12-avlednings-EKG. Genom att sätta 10 elektroder på kroppen skapas 12 avdelningar, som sedan kan registreras. [4] Extremitetsavledningar En elektrod sätts på var extremitet och bildar 6 olika avledningar. Elektroderna på vänster arm, höger arm och på vänster ben registrerar EKG-signalen. Elektroden på höger ben agerar jordelektrod. Dessa avledningar speglar hjärtats elektriska aktivitet i olika riktningar på frontalplanet och visar olika perspektiv av hjärtat. [5] Elektroderna på extremiteterna bildar tre bipolära avledningar, dessa kallas avledning I, II och III (se fig. 3). Potentialskillnaden registreras mellan två extremitetselektroder. I avledning I visas en positiv våg på EKG då potentialen i vänster arm är positiv i förhållande till höger. Detta sker till exempel när depolarisationsvågen går mot vänster arm. Avledning II registrerar skillnaden mellan höger arm och vänster ben. Avledning III registrerar skillnaden mellan vänster arm och vänster ben. [3] Fig. 3 Extremitetsavledningarna.Källa: , kl

6 6 VADÅ EKG? Genom att mäta potentialskillnaden mellan en elektrod och en sammankoppling av två andra elektroder, referenselektrod, fås de unipolära avledningarna avr (höger arm), avl (vänster arm) och avf (vänster fot) (se fig. 3). Här fås ett positivt utslag då en depolarisationsvåg är på väg emot elektroden. Dessa avledningar är förstärkta, därav a (augmenterade). [3,4] Einthovens triangel Extremitetsavledningarna I, II och III skapar en liksidig triangel, Einthovens triangel (se fig. 4). Denna imaginära likbenta triangel bildas mellan axlarna och symphysis pubica (blygdbenssymfysen). De sex extremitetsavledningarnas riktning kan placeras i ett koordinatssystem. Om avledning avr polvänds till -avr, fås ett koordinatsystem med 6 axlar, med vinkeln 30 grader mellan varje axel. Avledning avl har vinkeln -30 grader, I 0 grader, -avr +30 grader, II +60 grader, avf +90 grader och III +120 grader. [3,6] Fig. 4 Einthovens triangelkälla: , kl Bröstavledningar, prekordialavledningar Sex explorerande elektroder, V1-V6, sätts på bröstkorgen på bestämda anatomiska positioner för att registrera spänningsskillnaderna (se fig. 5). Extremitetselektroderna agerar som referenselektrod. Dessa bröstavledningar speglar hjärtats elektriska aktivitet i transversalplanet. Elektroderna visar om spänning kommer mot dem, positivt utslag, eller går från dem, negativt utslag. [3] Fig. 5 Vänster sida av bilden visar placeringen av bröstelektroderna. Höger sida av bilden visar elektrodplaceringarna i ett tvärsnitt. Källa: Modifierat från samt kl

7 VADÅ EKG? 7 Olika bröstavledningar representerar olika delar av hjärtat. Avledning V1-V2, kallas högerkammar-avledningar eller septala avledningar, då de främst ser höger kammare och septum. Avledning V3-V4, kallas anteriora avledningar, då de främst ser vänster kammares anteriora vägg. Avledning V5-V6, kallas laterala bröstavledningar, dessa ser främst vänster kammares laterala vägg. [3] Vad är det vi avläser på EKG? Vid tolkning av ett EKG är det bra att följa en checklista för bedömningen. På det sättet kan man vara säker på att analysera alla delar och inte missa mindre synliga avvikelser, som kan vara av stor klinisk betydelse. För att göra bedömningen så enkel som möjligt är det bra att starta med rytmen och sen ta de olika delarna i EKG-komplexet i den ordning de kommer (se fig. 6). 1. Rytm: hjärtfrekvens, grundrytm, extraslag 2. P-vågor: bredd, amplitud, duration 3. PQ-tid: duration 4. QRS-komplex: bredd, patologisk Q-våg, patologisk R-vågsprogression, amplituder 5. Elektrisk axel 6. ST-sträckan: sänkning/höjning, form 7. T-våg: konfiguration, progression 8. QT-tid: duration 9. U-våg Sist sammanfattas de kliniskt betydelsefulla fynden; grundrytm, hjärtfrekvens och eventuella patologiska fynd. [5] Utslaget på EKG är standardiserat så att samma utslag ska representera samma spänningsvariation. Vid varje EKG-tagning kommer det att göras ett test för att se om kalibreringen är rätt. Testet representeras av den fyrkantiga vågen som kommer först på arket. En fyrkantsvåg på 1 mv ska ge ett utslag på 10 mm. [7] Fig. 6 EKG:ts olika vågor och segment. Källa: , kl

8 8 VADÅ EKG? 1. Rytm Grundrytmen anger från vilket fokus depolarisationen initieras och definieras som tre eller fler slag från samma område. Sinusrytm är det vi ser i ett friskt EKG och då finns en normal P-våg framför varje QRS-komplex. Kammarrytmen ska ligga på slag/minut, lägre innebär bradykardi och högre innebär takykardi (se fig. 7). [5] Hos unga individer ökar hjärtfrekvensen under inandning, vilket kallas sinusarytmi. Varje P-QRS-T-komplex är vid sinusarytmi normalt, det är bara intervallet mellan komplexen som ändras. Sinusarytmi minskar när individer åldras. [8] Fig. 7 Exempel på EKG:ts utseende vid olika frekvenser och rytmer. Källa: Modifierat från kl P-vågen P-vågen avspeglar förmakens depolarisation. Vid sinusrytm sprids impulsen snett ned åt vänster och depolariserar höger förmak lite innan vänster förmak (se fig. 8). Impulsens rikting motsvarar avledning II och avr, därför ska P-vågen alltid vara positiv i dessa avledningar vid normal sinusrytm. [7] I avledning avl kan P-vågen vara negativ om QRS-komplexet är huvudsakligen negativt. [8 P-vågens duration ska normalt vara under 0,12 sekunder [5] och amplituden maximalt 3 mm [7].

9 VADÅ EKG? 9 Fig. 8 EKG-vågornas uppkomst. Källa: Modifierad från kl PQ-tid PQ-tiden mäts från starten av P-vågen till början av QRS-komplexet och avspeglar den tid det tar för impulsen att ta sig från sinusknutan till kammaren. Normalt ligger PQ-tiden inom 0,12-0,20 sekunder, hos individer över 60 år ligger dock den övre normala gränsen vid 0,22 sekunder. [5] PQ-tiden minskar vid ökad hjärtfrekvens. [7]

10 10 VADÅ EKG? 4. QRS-komplexet Efter P vågorna kommer QRS komplexen, som representerar kammardepolarisationen. Börjar QRS komplexet med ett negativt utslag benämns detta Q-våg, nästföljande positiva utslag benämns R-våg och efter detta kommer en negativ S-våg. Om ytterligare ett positivt utslag sker benämns detta R våg. Alla QRSkomplex har inte alla dessa komponenter. Börjar QRS komplexet med ett positivt utslag finns ingen Q-våg och den första vågen blir då R-vågen. Normal längd på QRS-komplexet är 0,07-0,10s. [3] QRS-komplexen får olika utseende beroende på vilken avledning man läser av. I högeravledningarna, V1 och V2, kommer vänsterkammarväggen att dominera över högerkammaren i utslaget. Högerkammardepolariseringen ger ett litet positivt utslag i form av en liten R-våg och vänsterkammardepolariseringens utslag blir betydligt större. Eftersom dessa avledningar tittar på vänsterkammaren från högersida kommer detta att ge ett negativt utslag, och en djup S-våg kommer att dominera QRS-komplexen. De högersidiga QRS-komplexen blir således övervägande negativa (se fig. 9). [3] Kring avledning V3 finns den så kallade transitzonen där QRS-komplexet går från att vara övervägande negativt till övervägande positivt. [3] Fig. 9 - Normalt EKG. Högersidiga V1 och V2 är negativa, vänsteravledningarna är positiva, små Q vågor syns i -avr, II, avf och III. Källa:Klinisk fysiologi I vänsteravledningarna, V3-V6, kan septums depolarisering ge upphov till en mindre Q-våg som är ett normalt fynd så länge Q-vågen inte varar längre än 0,04s och är <25 % av R-vågen som kommer efter. I vänsteravledningarna kommer den stora vänsterkammaren att dominera utslaget, med höga R-vågor, särskilt i V4-V5. R- vågornas utseende skall ha en så kallad R-vågs progression över V1-V6 där R normalt är lägst i V1, ökar successivt för att sedan nå ett maximum över V4-V5 och sedan minska något över V6. [3] QRS-komplexen i frontalplanets avledningar utgörs av R-vågor med något lägre amplituder än de största R-vågorna i V5 och V6. En Q-våg kan förekomma i avledning III utan att det är något onormalt. [3]

11 VADÅ EKG? Elektriska axeln Elaxeln avläses i frontalplanet, alltså med hjälp av extremitetsavledningarna. Det är kammardepolariseringens huvudriktning som avgör elaxeln. Man klassar elaxeln som normal (0-90 ), höger- (>90 ) eller vänsterställd (<0 ). En icke normal elaxel kan bero på exempelvis en anatomisk variation eller en hypertrofi i endera av hjärthalvorna. [3] Varje extremitetsavledning representerar ett gradtal, där 0 representerar I och är riktat rakt lateralt åt vänster och 90 representerar avf är riktat rakt kaudalt. Den extremitetsavledning som är placerad i elaxelns riktning får störst utslag. Elaxeln kan alltså tas ut genom att hitta det QRS komplex som är mest positivt. I den avdelning som är placerad 90 mot elaxeln kommer elaxelns vektor att passera parallellt till avdelningen, vilket gör att utslaget blir 0. Detta kan utnyttjas för ett alternativt sett att hitta elaxeln. Man letar då efter ett QRS komplex som är lika med 0, alltså där R är lika stort som S. Elaxeln ligger då 90 åt det håll som R-vågens amplitud ökar (se fig ). [3] 6-7 ST-sträckan och T-vågen J-punkten benämns den punkt som markerar slutet för QRS-komplexet, alltså den punkt när S-vågen avslutas, eller R-vågen om ingen S-våg finns. Efter QRS-komplexet kommer med en viss fördröjning en T-våg, som representerar Fig EKG med normal elaxel. QRS är ungfär 0 i avdelning III, vilket betyder att elaxeln ligger 90 åt det hållet där R är som störst, alltså 120, vilket motsvarar avdelning III, - 90 = 30. kammarväggarnas repolarisation. Fördröjningen mellan J-punkten och T-vågens Källa:Klinisk fysiologi start benämns ST-sträckan och representerar potentialplatån mellan avfyrandet av aktionspotentialen och till dess att kardiomyocyterna repolariserar. [3] Fig Nollstället ligger någonstans mellan avr och II, alltså mitt emellan 30 och 60, dvs. 45. Elaxel ligger 90 åt vänster, då R är som störst i avl, alltså =-45, vilket innebär att elaxeln är vänsterställd. Källa:Klinisk fysiologi ST-sträckan ligger normalt på samma nivå som baslinjen och är lätt uppåtgående, med någon millimeters skillnad. T-vågen är normalt positiv och i regel riktad åt samma håll som QRS komplexet, det vill säga att om R>S är T i regel positivt, detta kallas för en konkordant T våg, om den inte är det benämns denna diskordant T-våg. I avdelningarna III och avl kan diskordant T-våg förekomma utan att detta behöver tyda på något patologiskt. [3]

12 12 VADÅ EKG? Högerkammarhypertrofi Patofysiologi Hypertrofi är en typ av anpassning som sker i hjärtmuskelcellerna om belastningen ökar, antingen genom ökat tryck eller större volym som hjärtat får jobba med. Hjärtmuskelcellerna ökar i storlek genom att fler kontraktila element bildas och på så sätt ökar hela hjärtats storlek. Antalet hjärtmuskelceller är ungefär samma hela tiden på grund av att myocyterna har en mycket begränsad förmåga till celldelning. Den vanligaste orsaken till att hypertrofi sker är att arbetsbelastningen på hjärtat ökar och hjärtats svar är då att öka i storlek. Orsakerna kan även vara olika typer av tillväxtsstimulerande faktorer och hormoner till exempel IGF-1 och adrenalin.[9] Att hypertrofi sker är till en början positivt eftersom hjärtat precis som alla andra muskler behöver anpassa sig. Hypertrofin kommer till slut till en punkt när ytterligare hypertrofi inte ökar hjärtats förmåga att pumpa runt blodet och slagvolymen minskar. Då har hjärtsvikt uppkommit. Svikten uppkommer när de kontraktila elementen tänjts ut för mycket (Starlings lag) eller när blod- och energiförsörjningen till hjärtat inte räcker till. När hjärtat ökar i storlek krävs en mer omfattande blodcirkulation i vävnaden. Nybildningen av kärl sker dock inte i samma takt som hypertrofin och risken för ischemi ökar. Beroende på vilken grundorsaken till hypertrofin är blir olika delar av hjärtat förstorade. [9] Etiologi Högerkammarhypertrofi kan orsakas av något av nedanstående. 1. Pulmonär hypertoni: Höger kammare får arbeta mot ett högre tryck 2. Pulmonalis klaffstenos/tricuspidalinsufficiens. Ger ökat tryck- respektive volymarbete för höger kammare. [12] 3. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL (inklusive emfysem) 4. Fallots tetrad: Medfödd missbildning hos 2.5-3/ födda barn, med bland annat pulmonalisstenos, kammarseptumdefekt, överridande aorta och högerkammarhypertrofi. [11,13] 5. Hypertrof kardiomyopati: Genetisk betingad mutation i sarkomerproteiner som ger hypertrofi. [9] 6. Vänster kammarsvikt: Blodet stasas bakåt mot lilla kretsloppet och tryckökningen når slutligen höger kammare. EKG:s utseende Låt oss först säga att EKG inte är ett särskilt finkänsligt eller specialiserat verktyg för att diagnostisera tillstånd som högerkammarhypertrofi. Kunskapen om hur EKG påverkas av tillståndet kan dock underlätta en korrekt diagnostisering. Förståelsen härvidlag kan förhindra att abnormaliteterna på EKG:t feltolkas som tillhörande andra patologiska tillstånd som till exempel ischemi. [14] Amplituder

13 VADÅ EKG? 13 På grund av en tilltagande högerkammar- muskelmassa skapas ökande R- amplituder i de högerbaserade avledningarna III, avf, V1 och V2. Man finner även ett reciprokt förhållande i avledningarna som är belägna i motsatt riktning till höger ventrikel vilka har djupa S-vågor i V5 och V6 samt I och avl [10,11]. Dessa avledningar blir som en spegel av de högersidiga och eftersom de elektriska krafterna går från de vänstersidiga elektroden blir utslagen negativa. Det blir även en progressiv nedgång i amplitud från den stora R-vågen i V1 (se fig. 12). Fig. 12 R-vågsprogression vid högerkammarhypertrofi. R > S i V1. Ibland djupa/markerade S i I,II & III (S I S II S III ) = S1-SII-SIII-syndromet. Källa: Dublin, Dale. Rapid interpretation of EKG s. Tampa, Florida. Cover publishing company, För den högerhypertrofiska bilden finns ett mätindex, Sokolow-Lyon-index [10]. I detta index analyseras avledningarna V1, V2, V5, V6. Sokolow-Lyon-index talar för en högerkammarhypertrofi när summan av R-amplituderna i V1 eller V2 tillsammans med amplituderna i S-vågorna i V5 eller V6 är 1,05 mv. Amplituderna mäts från baslinjen. Sokolow-Lyon-index: R (V1 eller V2) + S (V5 eller V6) 1,05 mv QRS-amplituden är ett osäkert mått på hypertrofi som påverkas av thoraxformen, alltså hur långt elektroderna sitter från hjärtat [12]. Elektrisk axel Den elektriska axeln är vid högerkammarhypertrofi i regel högerställd (> 90 ), den kan vara hyperställd eller svagt högerställd. Skillnaden beror på att den högra hjärthalvan är större än normalt och en större del av de elektriska krafterna blir riktade åt höger [5]. Detta medför att den förstorade högra ventrikeln kommer att driva flera vektorer åt höger, både i frontalplan (Right axis deviation) och horisontellt plan (Right axis rotation).

14 14 VADÅ EKG? Ventrikulär aktiveringstid Ventrikulära aktiveringstiden (VAT) är en mer tillförlitlig markör för identifieringen av gällande hypertrofi. Den är specifik men har dock låg sensitivitet. En hypertrofisk muskel behöver längre tid än en normal för att bli elektriskt aktiverad. VAT, som på EKG mäts som tiden från början av kammarkomplexet till R-taggens topp, blir därför förlängd vid hypertrofi [12]: Förlängd VAT i V1 > 0,035sek [5] Övriga förändringar Vid svår form av högerkammarhypertrofi finns ytterligare EKG variationer att se (se fig. 13). [10,11] Fig Högerkammarhypertrofi på grund av pulmonalisstenos. Notera den dominanta R- vågen i avledning V1, högeraxeldeviation och T-vågsinversion i avledningarna V1-V3. Källa: Harrigan, Jones. ABC of clinical electrocardiography. BMJ 2002; 324: ST-sänkningar (descenderade förlopp), diskordanta ST-T över höger kammare. 2. T-negativisering över höger kammare (först preterminal därefter terminal). 1 och 2 kallas tillsammans för belastningstecken och de uppkommer när hjärtat börjar svikta, samma sak sker vid ischemi. [5] Förändringarna beror förmodligen på en spänningsskillnad mellan cellerna i epikardiet (inte skadade) och endokardiet (ischemiska). [4] 3. Intraventrikulära ledningsfördröjningar med utvecklande av en högerfördröjning eller komplett högerskänkelblock (RSR -Komplex i V1). En högerfördröjning betecknas som abnorm förlängning av intervallet från början av QRS-komplexet till början av slutgiltiga negativitetsrörelsen (högerfördröjning även kallad förlängd VAT, se definition ovan).

15 VADÅ EKG? 15 Referenser [1] Bryhn, Löfdahl. EKG-analys. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri, [2] Morgan, Mikhail, Murray, Chapter 19. Cardiovascular Physiology & Anesthesia: Clinical Anesthesiology, 4e: [3] Jonson B, Wollmer P. Klinisk fysiologi. Liber [4] Pahlm O, Sörnmo L. Elektokardiologi, Klinik och teknik. Lund. Studentlitteratur [5] Jern s. Klinisk EKG-diagnostik. Göteborg. Sverker Jern Utbildning AB [6] Condo F. Principles of EKG interpretation. Bloomington. USA [7] Löfdahl P. EKG-analys. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri, 1993 [8] Hampton J R. The ECG in practice. New York: Churchill Livingstone, 1997 [9] Kumar, Abbas. Robbins and cotran Pathologic Basis of Diesease. Philadelfia. Saunders Elsevier [10] Schuster Hans-Peter & Trappe, Hans-Joachim. Ekg-kurs für Elise. Thieme Verlag, Stuttgart, [11] Ludwig, Josef. Kardiologische Diagnostik. i: Thiemes Innere Medizin, red: Klaus Alexander, Werner G.Daniel, Hans-Christoph Deiner et al. Stuttgart, Georg Thieme Verlag, [12] Persson, Stagmo. Perssons Kardiologi. Lund. Studentlitteratur [13] Berglunf Göran, Engström-Laurent Anna, Lindgren Stefan & Nalle Lindholm (red.). Internmedicin. Stockholm, Liber [14] Harrigan, Richard Jones, Kevin ABC of clinical electrocardiography. BMJ 2002;324:1201 4

Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU

Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt

Läs mer

www.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se

www.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3

Läs mer

Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt administrerat moxifloxacin

Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt administrerat moxifloxacin D E T S U N D H E D S V I D E N S K A B E L I G E F A K U L T E T K Ø B E N H A V N S U N I V E R S I T E T Kandidatspeciale Charlotte Andersson Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modern behandling av förmaksflimmer

EXAMENSARBETE. Modern behandling av förmaksflimmer EXAMENSARBETE 2009:15 HV Modern behandling av förmaksflimmer Jolanta Gozdzialski Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2

xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 xxxxxx Barnhjärtan En skrift om medfödda hjärtfel Hjärt-Lungfonden XXXXXXXXXX 2 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING 1 Kodnr... Namn...Födelsenummer... Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING DELKURS 3: AUTONOMA NERVSYSTEMET,

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4

Läs mer

Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH

Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH Barns språkutveckling N11e 10 oktober 2013 Minerva Gymnasium Kurs: Svenska 3 Handledare: HANNA Gymnasiearbete LINDBERG 100p Litteraturstudie Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH ABSTRACT It

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt

VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt VIKTIGT! SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK Bär ditt barn trygt Läs igenom instruktionerna innan du börjar använda din Caboo DX sjal. Vi ber deg speciellt om att läsa säkerhetsanvisningarna som är till för att du

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor

Cédric Cano Uppsala 25-11-99 701005-0693 Mätsystem F4Sys. Pulsmätare med IR-sensor édric ano Uppsala 51199 010050693 Mätsystem F4Sys Pulsmätare med Isensor Sammanfattning Jag har valt att konstruera en pulsmätare som arbetar genom att utnyttja Iteknik. Då ett finger placeras på Isensorn

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Handläggning av blåsljud hos barn

Handläggning av blåsljud hos barn Handläggning av blåsljud hos barn Vilka barn skall ses av barnkardiolog? 9 april 2014 Barnveckan i Malmö Solweig Harling Barnkardiolog i Halland Blåsljud vad gör jag nu! Bakgrund Minst 80% av medfödda

Läs mer

Uppföljning av barnpatienter med Heartware LVAD Beskrivning av Heartware LVAD

Uppföljning av barnpatienter med Heartware LVAD Beskrivning av Heartware LVAD Östersunds Sjukhus Barn/Ungdomsmedicin Estelle Naumburg Barnhjärtteamet Ösd 100302 reviderat: 100302 Uppföljning av barnpatienter med Heartware LVAD Beskrivning av Heartware LVAD Heartware är en elektromagnetisk

Läs mer

Angelägna omvårdnadsaspekter för att skapa känsla av trygghet och säkerhet för patienten i samband med EKG registrering

Angelägna omvårdnadsaspekter för att skapa känsla av trygghet och säkerhet för patienten i samband med EKG registrering Angelägna omvårdnadsaspekter för att skapa känsla av trygghet och säkerhet för patienten i samband med EKG registrering FÖRFATTARE Johanna Isberg PROGRAM/KURS Examens arbete 1 OM1640 HT 2009 OMFATTNING

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Veckoschema kardiologi, Helsingborg VT 2012 Vecka 6, kandidat 9-12 6 feb 7 feb 8 feb 9 feb 10 feb Vecka 7, kandidat 9-12

Veckoschema kardiologi, Helsingborg VT 2012 Vecka 6, kandidat 9-12 6 feb 7 feb 8 feb 9 feb 10 feb Vecka 7, kandidat 9-12 Veckoschema kardiologi, Helsingborg VT 2012 Vecka 6, kandidat 9-12 klockan 6 feb 7 feb 8 feb 9 feb 10 feb 8.00-9.00 Introduktion/EPA Ssk venflonrond, alla K Rtg rond Läkarmöte Rtg rond 13.00-14.00 Klinik

Läs mer

Sammanfattning Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion

Sammanfattning Bakgrund  Syfte Metod Resultat Diskussion KANDIDATUPPSATS Sammanfattning Bakgrund Plötslig hjärtdöd under fysisk aktivitet är en skrämmande och känsloladdad tragedi som drar till sig stor mediebevakning när det väl sker. Lyckligtvis är det en

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som:

För att läkaren lättare ska kunna ställa diagnos är det bra att kunna svara på frågor som: ATT FÅ EN PACEMAKER Vad är en pacemaker? En pacemaker är en liten apparat som hjälper hjärtat att hålla en jämn rytm. Den vanligaste anledningen till att man får en pacemaker är att man har för långa pauser

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå

Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död. Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå Jonkanalsjukdomar: från diagnos 3ll bedömning av risk för plötslig död Pyotr Platonov Stockholm, Lund, Umeå 2014 Braunwald s Heart Disease, 9 th edi;on, Elsevier Saunders, 2012 LQTS: vad är det?! Förlängd

Läs mer

Här undersöker vi dig!

Här undersöker vi dig! Här undersöker vi dig! I den här foldern från Vårdförbundet och IBL kan du läsa om provtagning, 1 analyser och undersökningar som utförs av legitimerade biomedicinska analytiker. Ann Åström, legitimerad

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Hjärtrytmrubbningar En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson

Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson Är det möjligt att minska bildtagningstiden på gammakameran och samtidigt få bättre diagnostik? Anette Davidsson Biomedicinsk analytiker, Med Dr. Nuklearmedicin, Linköping 2013-10-02 Bakgrund... Myokardscint

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3

Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 4 juni 2014 med svar Maxpoäng: 53,5 Godkändgräns: 60 % av max = 32 poäng 1. ANATOMI (4 POÄNG) DEL 1... 2 2. ANGINA PECTORIS

Läs mer

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion Hjärtsvikt En skrift om försämrad pumpfunktion Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare gåvor från

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion

Hjärtsvikt. En skrift om försämrad pumpfunktion Hjärtsvikt En skrift om försämrad pumpfunktion Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag arbetar vi för att besegra hjärt- och lungsjukdom. Vi samlar in och fördelar pengar till

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Om behandling med mikroström

Om behandling med mikroström 1 Om behandling med mikroström Tack för att du har köpt Painmaster behandling med mikroström (Micro Current Therapy). Du har tagit ett steg i positiv riktning mot smärtlindring utan att använda läkemedel.

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Plötslig hjärtdöd. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Plötslig hjärtdöd En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation)

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad Axelledsluxation Patientinformation om operation för urledglidning av axelleden (axelledsluxation) Broschyren är utformad och faktagranskad av överläkare Sten

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel

Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel Histogram, pivottabeller och tabell med beskrivande statistik i Excel 1 Histogram är bra för att dem på ett visuellt sätt ger oss mycket information. Att göra ett histogram i Excel är dock rätt så bökigt.

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Importance of Aortic Impedance for Altered Vascular-Ventricular Coupling in Heart Failure

Importance of Aortic Impedance for Altered Vascular-Ventricular Coupling in Heart Failure Importance of Aortic Impedance for Altered Vascular-Ventricular Coupling in Heart Failure Anders Sahlén 1,2 MD PhD MRCP(UK); Mikael Norman 3 MD PhD; Aristomenis Manouras 1,2 MD PhD; Kambiz Shahgaldi 1,4

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI MEDICIN & VÅRD 13-16 maj 2014 i Uppsala AVDELNINGEN FÖR uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.

5C1106 mekanik för Mikroelektronik Projektarbete 2008-03-01 WHIPLASH. Oscar Frick oscarfri@kth.se. Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth. WHIPLASH Oscar Frick oscarfri@kth.se Pavel Delgado-Goroun paveldg@kth.se Caroline Ellgren ellgren@kth.se Eric Masser emasser@kth.se Whiplash-skador, orsakade av påfrestningar på nacken i samband med bilkrockar,

Läs mer

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Svimning 24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Är det farlig att barn svimmar? Definition: Plötslig och snabbt övergående förlust av medvetande och muskeltonus

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Bruksanvisning för användare av Alfa apparaten Människans Resurser AB Stockholm

Bruksanvisning för användare av Alfa apparaten Människans Resurser AB Stockholm Bruksanvisning för användare av Alfa apparaten Människans Resurser AB Stockholm Leveranssats Bruksanvisning för användare av Alfa apparaten Alla livsprocesser i människokroppen återspeglas av pulsen som

Läs mer

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi

Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Klassisk Djupgående cirkulationsmassage allmänt kallad BINDVÄVSMASSAGE och Neuralterapi Jag skall försöka att på ett inspirerat sätt ta er med på en resa genom bindvävens och bindvävsmassagens Historik

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

REMISS FÖR THORAXKIRURGISK ÅTGÄRD SAHLGRENSKA Senast reviderad 2011-07-14

REMISS FÖR THORAXKIRURGISK ÅTGÄRD SAHLGRENSKA Senast reviderad 2011-07-14 REMISS FÖR THORAXKIRURGISK ÅTGÄRD SAHLGRENSKA Senast reviderad 2011-07-14 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1 REMISS FRÅN Sahlgrenska Östra Borås Skövde NÄL Varberg Mölndal Kungälv Alingsås Annat sjukhus Datum Remitterande

Läs mer

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan.

Vid tryck mot rygg och buk sammanpressas bröstkorgen och hämmar lungornas kapacitet att expandera och därmed försämras syresättningsförmågan. POSITIONS ASFYXI Asfyxi innebär syrebrist, kroppen är i behov av syre. Man kan förklara att positionsasfyxi innebär otillräckligt intag av luft (syrgas) pga. kroppshållning som hämmar andningen och syresättningen

Läs mer

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund Den sviktande lungan 10.30-11.00 Endobronkiella stentar vid emfysem Lars

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor

Människans Resurser HÄLSOKONCEPT. för moderna människor Människans Resurser HÄLSOKONCEPT för moderna människor Människans uppfattning om hälsoåtgärder De flesta människor har en alltför snäv syn på vad hälsa och olika hälsoåtgärder innebär. De är övertygade

Läs mer

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6

Spelarens namn. Antal Fynd. Fröken X. Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Spelarens namn Fröken X Antal Fynd Rörlighet --- 6 Stabilitet --- 6 Screening inom SvTF Texten nedan är hämtad från boken Screening 9+ SISU Idrottsböcker: Överbelastningsskador och traumatiska skador är

Läs mer