Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.
|
|
- Stefan Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n , r e v i d e r a d
2 Innehållsförteckning Hjärtats elektriska signaler... 3 Aktionspotentialen i myocardiet... 3 Hjärtats retledningssystem och impulsspridning... 4 Elektrokardiografi, EKG... 5 EKG-avledningar... 5 Extremitetsavledningar... 5 Einthovens triangel... 6 Bröstavledningar, prekordialavledningar... 6 Vad är det vi avläser på EKG? Rytm P-vågen PQ-tid QRS-komplexet Elektriska axeln ST-sträckan och T-vågen Högerkammarhypertrofi Patofysiologi Etiologi EKG-utseende Amplituder Elektrisk axel Ventrikulär aktiveringstid Övriga förändringar Referenser... 15
3 VADÅ EKG? 3 Hjärtats elektriska signaler Aktionspotentialen i myokardiet EKG (elektokardiografi) visar spänningsskillnader mellan olika delar av kroppsytan. Skillnaderna i spänning som kan avläsas speglar de elektriska händelserna i hjärtmuskulaturen. Varje enskild hjärtmuskelcell varierar spänningsskillnaden mellan insidan och utsidan under varje hjärtslag. Under vila har hjärtmuskelcellen en negativ spänning på insidan av membranet, jämfört med utsidan. Detta beror på att kaliumkoncentrationen inne i cellen är 30 gånger högre än extracellulärt, medan natriumkoncentrationen intracellulärt är 10 gånger lägre än extracellulärt. Cellen lyckas upprätthålla denna jongradient genom energikrävande jonpumpar. [1] I hjärtmuskelceller finns ett visst naturligt läckage, vilket leder till att potentialen intracellulärt långsamt kommer att bli allt mer positiv. När den elektriska potentialen på insidan av cellen når ett visst tröskelvärde kommer spänningskänsliga jonpumpar att aktiveras som leder till att stora mängder natrium snabbt strömmar in i cellen som då får en mer positiv potential. Detta representeras av peaken i aktionspotentialen (se fig. 1). Platåfasen representeras av långsammare kalciumkanaler som tillåter inflöde av kalcium i cellen. Repolarisationen, återgång till vilopotential, sker genom att jonkanalerna stängs och koncentrationerna återgår till viloläge samtidigt som kalium flödar ut ur cellen. [2] Fig. 1 Aktionspotentialen i kamrarnas hjärtmuskelceller. Källa: Fuster V, O'Rourke RA, Walsh RA, Poole-Wilson P: Hurst's The Heart. 12th ed.: kl 13.27
4 4 VADÅ EKG? Hjärtats retledningssystem och impulsspridning Aktionspotentialen i olika celler i hjärtat ser lite olika ut. Den snabbaste automatiska depolarisationen finns hos de specialiserade så kallade pacemakercellerna i sinusknutan, och det är därför dessa celler som avgör hjärtats grundrytm. Från sinusknutan som sitter högt upp i höger förmak sprids den elektriska signalen vidare genom först höger förmak, sedan vänster förmak och samlas upp i atrioventrikulärknutan, AV-knutan, som sitter i botten på höger förmak. Här sker en viss fördröjning av signalen innan den går vidare i retledningssystemet genom His bunt ner till septum och där delas upp i höger och vänster skänkel som löper ner på respektive sida av septum mot apex och där åter sprids upp i respektive kammare i så kallade purkinjefibrer (se fig. 2). På detta sätt sprids den elektriska aktiveringen genom hela myokardiet. Kontraktionen sker först i höger förmak, mot vänster förmak. Sedan går krafterna ner genom septum där den löper från vänster till höger sida i septum. När kamrarna kontraherar har vi en övervikt mot vänster kammare eftersom den har en tjockare vägg och därmed en större elektrisk aktivitet. [2] Genom att depolarisation och repolarisation sprids genom myokardiet med en viss tidsskillnad får vi även en variation av spänning mellan olika delar av hjärtat. Om vi lägger ihop den totala elektriska aktiviteten i hjärtat vid en specifik tidpunkt har vi fått en spänningsvektor. Det är dessa varierande vektorer som registreras i EKG. [2] Fig. 2 Hjärtats retledningssystem och impulsspridning. Källa: Modifierad från kl 13.27
5 VADÅ EKG? 5 Elektrokardiografi, EKG Hjärtats elektriska aktivitet mäts från olika håll med hjälp av elektroder som fästs på huden. EKG-apparaten består av en voltmeter som registrerar potentialskillnaden med spänning (mv) på Y-axeln och tiden (s) på X-axeln. Spänningen 1 mv ger 10 mm utslag. Pappershastigheten är 10, 25 eller 50 mm/s beroende på vad som ska mätas och var i världen man är. [3] EKG-avledningar Det finns flera sätt att mäta EKG. Det vanligaste sättet är 12-avlednings-EKG. Genom att sätta 10 elektroder på kroppen skapas 12 avdelningar, som sedan kan registreras. [4] Extremitetsavledningar En elektrod sätts på var extremitet och bildar 6 olika avledningar. Elektroderna på vänster arm, höger arm och på vänster ben registrerar EKG-signalen. Elektroden på höger ben agerar jordelektrod. Dessa avledningar speglar hjärtats elektriska aktivitet i olika riktningar på frontalplanet och visar olika perspektiv av hjärtat. [5] Elektroderna på extremiteterna bildar tre bipolära avledningar, dessa kallas avledning I, II och III (se fig. 3). Potentialskillnaden registreras mellan två extremitetselektroder. I avledning I visas en positiv våg på EKG då potentialen i vänster arm är positiv i förhållande till höger. Detta sker till exempel när depolarisationsvågen går mot vänster arm. Avledning II registrerar skillnaden mellan höger arm och vänster ben. Avledning III registrerar skillnaden mellan vänster arm och vänster ben. [3] Fig. 3 Extremitetsavledningarna.Källa: , kl
6 6 VADÅ EKG? Genom att mäta potentialskillnaden mellan en elektrod och en sammankoppling av två andra elektroder, referenselektrod, fås de unipolära avledningarna avr (höger arm), avl (vänster arm) och avf (vänster fot) (se fig. 3). Här fås ett positivt utslag då en depolarisationsvåg är på väg emot elektroden. Dessa avledningar är förstärkta, därav a (augmenterade). [3,4] Einthovens triangel Extremitetsavledningarna I, II och III skapar en liksidig triangel, Einthovens triangel (se fig. 4). Denna imaginära likbenta triangel bildas mellan axlarna och symphysis pubica (blygdbenssymfysen). De sex extremitetsavledningarnas riktning kan placeras i ett koordinatssystem. Om avledning avr polvänds till -avr, fås ett koordinatsystem med 6 axlar, med vinkeln 30 grader mellan varje axel. Avledning avl har vinkeln -30 grader, I 0 grader, -avr +30 grader, II +60 grader, avf +90 grader och III +120 grader. [3,6] Fig. 4 Einthovens triangelkälla: , kl Bröstavledningar, prekordialavledningar Sex explorerande elektroder, V1-V6, sätts på bröstkorgen på bestämda anatomiska positioner för att registrera spänningsskillnaderna (se fig. 5). Extremitetselektroderna agerar som referenselektrod. Dessa bröstavledningar speglar hjärtats elektriska aktivitet i transversalplanet. Elektroderna visar om spänning kommer mot dem, positivt utslag, eller går från dem, negativt utslag. [3] Fig. 5 Vänster sida av bilden visar placeringen av bröstelektroderna. Höger sida av bilden visar elektrodplaceringarna i ett tvärsnitt. Källa: Modifierat från samt kl
7 VADÅ EKG? 7 Olika bröstavledningar representerar olika delar av hjärtat. Avledning V1-V2, kallas högerkammar-avledningar eller septala avledningar, då de främst ser höger kammare och septum. Avledning V3-V4, kallas anteriora avledningar, då de främst ser vänster kammares anteriora vägg. Avledning V5-V6, kallas laterala bröstavledningar, dessa ser främst vänster kammares laterala vägg. [3] Vad är det vi avläser på EKG? Vid tolkning av ett EKG är det bra att följa en checklista för bedömningen. På det sättet kan man vara säker på att analysera alla delar och inte missa mindre synliga avvikelser, som kan vara av stor klinisk betydelse. För att göra bedömningen så enkel som möjligt är det bra att starta med rytmen och sen ta de olika delarna i EKG-komplexet i den ordning de kommer (se fig. 6). 1. Rytm: hjärtfrekvens, grundrytm, extraslag 2. P-vågor: bredd, amplitud, duration 3. PQ-tid: duration 4. QRS-komplex: bredd, patologisk Q-våg, patologisk R-vågsprogression, amplituder 5. Elektrisk axel 6. ST-sträckan: sänkning/höjning, form 7. T-våg: konfiguration, progression 8. QT-tid: duration 9. U-våg Sist sammanfattas de kliniskt betydelsefulla fynden; grundrytm, hjärtfrekvens och eventuella patologiska fynd. [5] Utslaget på EKG är standardiserat så att samma utslag ska representera samma spänningsvariation. Vid varje EKG-tagning kommer det att göras ett test för att se om kalibreringen är rätt. Testet representeras av den fyrkantiga vågen som kommer först på arket. En fyrkantsvåg på 1 mv ska ge ett utslag på 10 mm. [7] Fig. 6 EKG:ts olika vågor och segment. Källa: , kl
8 8 VADÅ EKG? 1. Rytm Grundrytmen anger från vilket fokus depolarisationen initieras och definieras som tre eller fler slag från samma område. Sinusrytm är det vi ser i ett friskt EKG och då finns en normal P-våg framför varje QRS-komplex. Kammarrytmen ska ligga på slag/minut, lägre innebär bradykardi och högre innebär takykardi (se fig. 7). [5] Hos unga individer ökar hjärtfrekvensen under inandning, vilket kallas sinusarytmi. Varje P-QRS-T-komplex är vid sinusarytmi normalt, det är bara intervallet mellan komplexen som ändras. Sinusarytmi minskar när individer åldras. [8] Fig. 7 Exempel på EKG:ts utseende vid olika frekvenser och rytmer. Källa: Modifierat från kl P-vågen P-vågen avspeglar förmakens depolarisation. Vid sinusrytm sprids impulsen snett ned åt vänster och depolariserar höger förmak lite innan vänster förmak (se fig. 8). Impulsens rikting motsvarar avledning II och avr, därför ska P-vågen alltid vara positiv i dessa avledningar vid normal sinusrytm. [7] I avledning avl kan P-vågen vara negativ om QRS-komplexet är huvudsakligen negativt. [8 P-vågens duration ska normalt vara under 0,12 sekunder [5] och amplituden maximalt 3 mm [7].
9 VADÅ EKG? 9 Fig. 8 EKG-vågornas uppkomst. Källa: Modifierad från kl PQ-tid PQ-tiden mäts från starten av P-vågen till början av QRS-komplexet och avspeglar den tid det tar för impulsen att ta sig från sinusknutan till kammaren. Normalt ligger PQ-tiden inom 0,12-0,20 sekunder, hos individer över 60 år ligger dock den övre normala gränsen vid 0,22 sekunder. [5] PQ-tiden minskar vid ökad hjärtfrekvens. [7]
10 10 VADÅ EKG? 4. QRS-komplexet Efter P vågorna kommer QRS komplexen, som representerar kammardepolarisationen. Börjar QRS komplexet med ett negativt utslag benämns detta Q-våg, nästföljande positiva utslag benämns R-våg och efter detta kommer en negativ S-våg. Om ytterligare ett positivt utslag sker benämns detta R våg. Alla QRSkomplex har inte alla dessa komponenter. Börjar QRS komplexet med ett positivt utslag finns ingen Q-våg och den första vågen blir då R-vågen. Normal längd på QRS-komplexet är 0,07-0,10s. [3] QRS-komplexen får olika utseende beroende på vilken avledning man läser av. I högeravledningarna, V1 och V2, kommer vänsterkammarväggen att dominera över högerkammaren i utslaget. Högerkammardepolariseringen ger ett litet positivt utslag i form av en liten R-våg och vänsterkammardepolariseringens utslag blir betydligt större. Eftersom dessa avledningar tittar på vänsterkammaren från högersida kommer detta att ge ett negativt utslag, och en djup S-våg kommer att dominera QRS-komplexen. De högersidiga QRS-komplexen blir således övervägande negativa (se fig. 9). [3] Kring avledning V3 finns den så kallade transitzonen där QRS-komplexet går från att vara övervägande negativt till övervägande positivt. [3] Fig. 9 - Normalt EKG. Högersidiga V1 och V2 är negativa, vänsteravledningarna är positiva, små Q vågor syns i -avr, II, avf och III. Källa:Klinisk fysiologi I vänsteravledningarna, V3-V6, kan septums depolarisering ge upphov till en mindre Q-våg som är ett normalt fynd så länge Q-vågen inte varar längre än 0,04s och är <25 % av R-vågen som kommer efter. I vänsteravledningarna kommer den stora vänsterkammaren att dominera utslaget, med höga R-vågor, särskilt i V4-V5. R- vågornas utseende skall ha en så kallad R-vågs progression över V1-V6 där R normalt är lägst i V1, ökar successivt för att sedan nå ett maximum över V4-V5 och sedan minska något över V6. [3] QRS-komplexen i frontalplanets avledningar utgörs av R-vågor med något lägre amplituder än de största R-vågorna i V5 och V6. En Q-våg kan förekomma i avledning III utan att det är något onormalt. [3]
11 VADÅ EKG? Elektriska axeln Elaxeln avläses i frontalplanet, alltså med hjälp av extremitetsavledningarna. Det är kammardepolariseringens huvudriktning som avgör elaxeln. Man klassar elaxeln som normal (0-90 ), höger- (>90 ) eller vänsterställd (<0 ). En icke normal elaxel kan bero på exempelvis en anatomisk variation eller en hypertrofi i endera av hjärthalvorna. [3] Varje extremitetsavledning representerar ett gradtal, där 0 representerar I och är riktat rakt lateralt åt vänster och 90 representerar avf är riktat rakt kaudalt. Den extremitetsavledning som är placerad i elaxelns riktning får störst utslag. Elaxeln kan alltså tas ut genom att hitta det QRS komplex som är mest positivt. I den avdelning som är placerad 90 mot elaxeln kommer elaxelns vektor att passera parallellt till avdelningen, vilket gör att utslaget blir 0. Detta kan utnyttjas för ett alternativt sett att hitta elaxeln. Man letar då efter ett QRS komplex som är lika med 0, alltså där R är lika stort som S. Elaxeln ligger då 90 åt det håll som R-vågens amplitud ökar (se fig ). [3] 6-7 ST-sträckan och T-vågen J-punkten benämns den punkt som markerar slutet för QRS-komplexet, alltså den punkt när S-vågen avslutas, eller R-vågen om ingen S-våg finns. Efter QRS-komplexet kommer med en viss fördröjning en T-våg, som representerar Fig EKG med normal elaxel. QRS är ungfär 0 i avdelning III, vilket betyder att elaxeln ligger 90 åt det hållet där R är som störst, alltså 120, vilket motsvarar avdelning III, - 90 = 30. kammarväggarnas repolarisation. Fördröjningen mellan J-punkten och T-vågens Källa:Klinisk fysiologi start benämns ST-sträckan och representerar potentialplatån mellan avfyrandet av aktionspotentialen och till dess att kardiomyocyterna repolariserar. [3] Fig Nollstället ligger någonstans mellan avr och II, alltså mitt emellan 30 och 60, dvs. 45. Elaxel ligger 90 åt vänster, då R är som störst i avl, alltså =-45, vilket innebär att elaxeln är vänsterställd. Källa:Klinisk fysiologi ST-sträckan ligger normalt på samma nivå som baslinjen och är lätt uppåtgående, med någon millimeters skillnad. T-vågen är normalt positiv och i regel riktad åt samma håll som QRS komplexet, det vill säga att om R>S är T i regel positivt, detta kallas för en konkordant T våg, om den inte är det benämns denna diskordant T-våg. I avdelningarna III och avl kan diskordant T-våg förekomma utan att detta behöver tyda på något patologiskt. [3]
12 12 VADÅ EKG? Högerkammarhypertrofi Patofysiologi Hypertrofi är en typ av anpassning som sker i hjärtmuskelcellerna om belastningen ökar, antingen genom ökat tryck eller större volym som hjärtat får jobba med. Hjärtmuskelcellerna ökar i storlek genom att fler kontraktila element bildas och på så sätt ökar hela hjärtats storlek. Antalet hjärtmuskelceller är ungefär samma hela tiden på grund av att myocyterna har en mycket begränsad förmåga till celldelning. Den vanligaste orsaken till att hypertrofi sker är att arbetsbelastningen på hjärtat ökar och hjärtats svar är då att öka i storlek. Orsakerna kan även vara olika typer av tillväxtsstimulerande faktorer och hormoner till exempel IGF-1 och adrenalin.[9] Att hypertrofi sker är till en början positivt eftersom hjärtat precis som alla andra muskler behöver anpassa sig. Hypertrofin kommer till slut till en punkt när ytterligare hypertrofi inte ökar hjärtats förmåga att pumpa runt blodet och slagvolymen minskar. Då har hjärtsvikt uppkommit. Svikten uppkommer när de kontraktila elementen tänjts ut för mycket (Starlings lag) eller när blod- och energiförsörjningen till hjärtat inte räcker till. När hjärtat ökar i storlek krävs en mer omfattande blodcirkulation i vävnaden. Nybildningen av kärl sker dock inte i samma takt som hypertrofin och risken för ischemi ökar. Beroende på vilken grundorsaken till hypertrofin är blir olika delar av hjärtat förstorade. [9] Etiologi Högerkammarhypertrofi kan orsakas av något av nedanstående. 1. Pulmonär hypertoni: Höger kammare får arbeta mot ett högre tryck 2. Pulmonalis klaffstenos/tricuspidalinsufficiens. Ger ökat tryck- respektive volymarbete för höger kammare. [12] 3. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL (inklusive emfysem) 4. Fallots tetrad: Medfödd missbildning hos 2.5-3/ födda barn, med bland annat pulmonalisstenos, kammarseptumdefekt, överridande aorta och högerkammarhypertrofi. [11,13] 5. Hypertrof kardiomyopati: Genetisk betingad mutation i sarkomerproteiner som ger hypertrofi. [9] 6. Vänster kammarsvikt: Blodet stasas bakåt mot lilla kretsloppet och tryckökningen når slutligen höger kammare. EKG:s utseende Låt oss först säga att EKG inte är ett särskilt finkänsligt eller specialiserat verktyg för att diagnostisera tillstånd som högerkammarhypertrofi. Kunskapen om hur EKG påverkas av tillståndet kan dock underlätta en korrekt diagnostisering. Förståelsen härvidlag kan förhindra att abnormaliteterna på EKG:t feltolkas som tillhörande andra patologiska tillstånd som till exempel ischemi. [14] Amplituder
13 VADÅ EKG? 13 På grund av en tilltagande högerkammar- muskelmassa skapas ökande R- amplituder i de högerbaserade avledningarna III, avf, V1 och V2. Man finner även ett reciprokt förhållande i avledningarna som är belägna i motsatt riktning till höger ventrikel vilka har djupa S-vågor i V5 och V6 samt I och avl [10,11]. Dessa avledningar blir som en spegel av de högersidiga och eftersom de elektriska krafterna går från de vänstersidiga elektroden blir utslagen negativa. Det blir även en progressiv nedgång i amplitud från den stora R-vågen i V1 (se fig. 12). Fig. 12 R-vågsprogression vid högerkammarhypertrofi. R > S i V1. Ibland djupa/markerade S i I,II & III (S I S II S III ) = S1-SII-SIII-syndromet. Källa: Dublin, Dale. Rapid interpretation of EKG s. Tampa, Florida. Cover publishing company, För den högerhypertrofiska bilden finns ett mätindex, Sokolow-Lyon-index [10]. I detta index analyseras avledningarna V1, V2, V5, V6. Sokolow-Lyon-index talar för en högerkammarhypertrofi när summan av R-amplituderna i V1 eller V2 tillsammans med amplituderna i S-vågorna i V5 eller V6 är 1,05 mv. Amplituderna mäts från baslinjen. Sokolow-Lyon-index: R (V1 eller V2) + S (V5 eller V6) 1,05 mv QRS-amplituden är ett osäkert mått på hypertrofi som påverkas av thoraxformen, alltså hur långt elektroderna sitter från hjärtat [12]. Elektrisk axel Den elektriska axeln är vid högerkammarhypertrofi i regel högerställd (> 90 ), den kan vara hyperställd eller svagt högerställd. Skillnaden beror på att den högra hjärthalvan är större än normalt och en större del av de elektriska krafterna blir riktade åt höger [5]. Detta medför att den förstorade högra ventrikeln kommer att driva flera vektorer åt höger, både i frontalplan (Right axis deviation) och horisontellt plan (Right axis rotation).
14 14 VADÅ EKG? Ventrikulär aktiveringstid Ventrikulära aktiveringstiden (VAT) är en mer tillförlitlig markör för identifieringen av gällande hypertrofi. Den är specifik men har dock låg sensitivitet. En hypertrofisk muskel behöver längre tid än en normal för att bli elektriskt aktiverad. VAT, som på EKG mäts som tiden från början av kammarkomplexet till R-taggens topp, blir därför förlängd vid hypertrofi [12]: Förlängd VAT i V1 > 0,035sek [5] Övriga förändringar Vid svår form av högerkammarhypertrofi finns ytterligare EKG variationer att se (se fig. 13). [10,11] Fig Högerkammarhypertrofi på grund av pulmonalisstenos. Notera den dominanta R- vågen i avledning V1, högeraxeldeviation och T-vågsinversion i avledningarna V1-V3. Källa: Harrigan, Jones. ABC of clinical electrocardiography. BMJ 2002; 324: ST-sänkningar (descenderade förlopp), diskordanta ST-T över höger kammare. 2. T-negativisering över höger kammare (först preterminal därefter terminal). 1 och 2 kallas tillsammans för belastningstecken och de uppkommer när hjärtat börjar svikta, samma sak sker vid ischemi. [5] Förändringarna beror förmodligen på en spänningsskillnad mellan cellerna i epikardiet (inte skadade) och endokardiet (ischemiska). [4] 3. Intraventrikulära ledningsfördröjningar med utvecklande av en högerfördröjning eller komplett högerskänkelblock (RSR -Komplex i V1). En högerfördröjning betecknas som abnorm förlängning av intervallet från början av QRS-komplexet till början av slutgiltiga negativitetsrörelsen (högerfördröjning även kallad förlängd VAT, se definition ovan).
15 VADÅ EKG? 15 Referenser [1] Bryhn, Löfdahl. EKG-analys. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri, [2] Morgan, Mikhail, Murray, Chapter 19. Cardiovascular Physiology & Anesthesia: Clinical Anesthesiology, 4e: [3] Jonson B, Wollmer P. Klinisk fysiologi. Liber [4] Pahlm O, Sörnmo L. Elektokardiologi, Klinik och teknik. Lund. Studentlitteratur [5] Jern s. Klinisk EKG-diagnostik. Göteborg. Sverker Jern Utbildning AB [6] Condo F. Principles of EKG interpretation. Bloomington. USA [7] Löfdahl P. EKG-analys. Kristianstad: Kristianstads boktryckeri, 1993 [8] Hampton J R. The ECG in practice. New York: Churchill Livingstone, 1997 [9] Kumar, Abbas. Robbins and cotran Pathologic Basis of Diesease. Philadelfia. Saunders Elsevier [10] Schuster Hans-Peter & Trappe, Hans-Joachim. Ekg-kurs für Elise. Thieme Verlag, Stuttgart, [11] Ludwig, Josef. Kardiologische Diagnostik. i: Thiemes Innere Medizin, red: Klaus Alexander, Werner G.Daniel, Hans-Christoph Deiner et al. Stuttgart, Georg Thieme Verlag, [12] Persson, Stagmo. Perssons Kardiologi. Lund. Studentlitteratur [13] Berglunf Göran, Engström-Laurent Anna, Lindgren Stefan & Nalle Lindholm (red.). Internmedicin. Stockholm, Liber [14] Harrigan, Richard Jones, Kevin ABC of clinical electrocardiography. BMJ 2002;324:1201 4
EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund
EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot
Läs merEKG introduktion -Vänster skänkelblock
EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4
Läs merEKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?
EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a
Läs merEKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?
EKG som vi vanligen tänker EKG-tolkning T3 Spänning mv R T VT 2014 P Q S Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson TID Sekund (s) eller ms Depolarisationens spridning... Frontalplan 4 elektroder, varav en är
Läs merHjärtats elektrofysiologi och EKG
Hjärtats elektrofysiologi och EKG En genomgång och förklaring av normalfysiologi, samt förändringar vid genomgången anteroseptal hjärtinfarkt. Basgrupp 2: Erik Ahlenius Malin Ardsby Majken Edvardsson Erik
Läs merEKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 901 87 Umeå Telefon 090-786 9150
UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk laboratorievetenskap Agneta Lerner HT 11 EKG- LABORATION 1 BAKGRUND Hjärtats kontraktioner utlöses av elektriska signaler, muskelaktionspotentialer. Dessa elektriska strömmar
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merPer Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi
T6 Per Wollmer per.wollmer@med.lu.se Bild och Funktion Klinisk Fysiologi Vad är EKG? Elektrokardiografi Registrering av hjärtats elektriska aktivitet Används för att studera hjärtats funktion och för att
Läs merEKG nr 31 Sammanfattning Kommentar
EKG 31 EKG 31 EKG nr 31 Sammanfattning Sinusrytm med HR 85 om man inte mäter just där RR är extra långt). Vid ett tillfälle ses ett långt RR-intervall som tyder på SA-block II. Kommentar Den långa pausen
Läs merEKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09
EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09 Åsa Barrner Urban Blomquist Hanna Högberg Per Johansson Astrid Nilsson Ek Daniel Sjögren Anna-Karin Sund Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Hjärtats
Läs merEKG registrering av elektrokardiogram
1 F2 EKG registrering av elektrokardiogram Arbetsinstruktionerna på sidorna 1012 Svara på de aktiverande frågorna 36 2 Vad är elektrokardiografi? Elektrokardiografi, en över 100 år gammal teknik som fortfarande
Läs merPrehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU
Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt
Läs merHUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?
HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? NOUR MOUSSA Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 högskolepoäng Hälsa och
Läs merTDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015
TDDC74: EKG-projekt Christoph Heilmair Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska Mars 2015 1 Om det här dokumentet Tanken med det här dokumentet är inte att ge er utförliga krav på hur projektet
Läs merAnvändarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.
Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion 14 nov 2017 Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation Anette Rickenlund Tisdag den 14 november 2017 Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion
Läs merPatofysiologi: ischemi, infarkt och EKG
Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt
Läs merEKG nr 21. Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. EKG 21
EKG 21 EKG 21 EKG nr 21 Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. Kommentar Patienten har haft inferior infarkt och gjort PCI med stent. Nu insjuknat på nytt.
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamina återspeglas detta
Läs merTidig repolarisation på vilo-ekg och träningsvolym hos elitaktiva manliga orienterare
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi Kurs: BMLV C, Biomedicinsk laboratorievetenskap
Läs merCirkulation. Disposition
Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15
Läs merSammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.
Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller
Läs merStation 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning
Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den
Läs merwww.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merTotalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL010G, BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2017-06-10 Skrivtid:
Läs merVALIDERING AV TVÅ OLIKA UTVÄRDERINGSMETODER AV QT-MÄTNING UNDER ARBETE HENA BAHADDIN
VALIDERING AV TVÅ OLIKA UTVÄRDERINGSMETODER AV QT-MÄTNING UNDER ARBETE HENA BAHADDIN Examensarbete Malmö högskola 15 HP Hälsa och samhälle Biomedicinska analytikerprogrammet 205 06 Malmö Mars 2018 VALIDERING
Läs merUtveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system
Utveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system Examensarbete utfört i medicinsk teknik vid Linköpings tekniska högskola av Daniel Andersson och Robert Wintersteller LiTH-IMT/MI20-EX--05/389--SE
Läs merDistal och proximal placering av armelektroder - påverkan på EKG och klinisk betydelse
Självständigt arbete, 15 hp, för kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap VT 2017 Distal och proximal placering av armelektroder - påverkan på EKG och klinisk betydelse Elin Magnusson Sektionen
Läs merHjärtsvikt. Hjärtsvikt. Hjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Definition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består i någon form av skada
Läs merEKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson
Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka
Läs merExtremitetelektrodernas inverkan på QRS-amplituden och den elektriska axeln i ett elektrokardiogram
Extremitetelektrodernas inverkan på QRS-amplituden och den elektriska axeln i ett elektrokardiogram The limb electrodes and their impact on QRS amplitudes and the electrical axis in an electrocardiogram
Läs merEKG. Nodalrytm. Basgrupp 4. Adrian Arwedson. Petra Axenram. Jorun Holmdahl. Tove Nilsson. Jessika Pahlm. Ulrika Svensson
EKG Nodalrytm Basgrupp 4 Adrian Arwedson Petra Axenram Jorun Holmdahl Tove Nilsson Jessika Pahlm Ulrika Svensson HJÄRTMUSKELN För att hjärtat ska kunna pumpa syresatt blod till kroppens alla organ krävs
Läs merKondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson
Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en
Läs merELEKTRODER OCH REGISTRERING AV ELEKTROKARDIOGRAM LABORATION 1 TBMT18 MEDICINSK TEKNIK
ELEKTRODER OCH REGISTRERING AV ELEKTROKARDIOGRAM LABORATION 1 TBMT18 MEDICINSK TEKNIK Laborationshandledare: Maria Ewerlöf Kontakt: maria.ewerlof@liu.se, 013-28 67 53 DEPARTMENT OF BIOMEDICAL ENGINEERING
Läs merArytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors
Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden
Läs merHjärtsvikt. Fristående kurs i farmakologi. Klas Linderholm
Hjärtsvikt Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Hjärtsvikt Defenition: Tillstånd då hjärtat inte längre förmår pumpa tillräckligt med blod för att tillgodose kroppens metabola behov Orsaken består
Läs merIntroduktion till kardiovaskulär
Introduktion till kardiovaskulär farmakologi Fristående kurs i farmakologi Klas Linderholm Kardiovaskulära systemet Hjärtat opumpfunktion Blodkärlen ostora och lilla kretsloppet Lymfsystemet oretursystem
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)
Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från:
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från: 2017-08-15 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef, Område
Läs merEKG-diagnostik Guldkorn
avl R. nodi sinuatrialis (till sinusknutan) R. atrialis RCA LMCA R. coni arteriosi LAD V9 LCx V8 V7 V6R V5R V4R R. marginalis dx Till AV-nod V3R V1 Septaler V2 OB1 OB2 OB3 D1 D2 V3 LPD V4 V5 V6 -avr I
Läs merPacemakerteknik - ett kortfattat kompendium
Pacemakerteknik - ett kortfattat kompendium Håkan Elmqvist Maj 2002 Detta är ett mycket kortfattat föreläsningskompendium avseende hjärtats elektrofysiologi och pacemekerteknik. 1.1 Hjärtats basala elektrofysiologi
Läs merEKG. Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt. Camilla Håkansson
EKG Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt Camilla Håkansson T3 Läkarprogrammet Linköping HT 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Bakgrund...
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2019-01-30 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamen förväntas: basal
Läs merBehandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009
Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:
Läs merCirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration
Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck 2013 Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat - uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merNeuronens Fysiologi 1
Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för
Läs merEKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merMedfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen
Medfödda hjärtmissbildningar Nationella utbildningsdagar VIC B-M Ekman-Joelsson 111124 Medfödda hjärtfel n Vanligaste enskilda missbildningen n 8/1000 nyfödda barn Fördelning av de vanligaste medfödda
Läs merCirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck
Cirkulationsorganen Hjärtat Kärlen Blodtryck Föreläsningsupplägg Människokroppen Kap 9 sid 266-311 Hjärtat uppbyggnad funktion reglering Stora och lilla kretsloppet Blodkärl artärer vener kapillärer uppbyggnad
Läs merMÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016
SLUTTENTAMEN del 1, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: DEL
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merSkrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:
Läs merKlinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017
Klinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017 12-avledningsEKG avbildar depolarisationsvågen i 2 plan Extremitetsavledningar - Frontalplanet Bröstavledningar horisontalplanet
Läs merElektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi & biokemi Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati
Läs mer(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]
Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått
Läs mer[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3
Läs mer6.3 Andningen fixar syre till cellerna
6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar
Läs merOrdinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013
Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar
Läs merKursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson
Tentamen 2 Kursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson Datum: 170121 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Klinisk
Läs merMedicinsk temakurs 3. Tema Respiration/Cirkulation. Skriftlig omtentamen mars 2015
Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig omtentamen mars 2015 Skrivtid: 4 timmar Hjälpmedel: Penna, sudd och linjal Maxpoäng: 50 poäng Godkändgräns: 65 % av max = 32,5 poäng Instruktioner
Läs merBehörighet Praktiska kunskaper Teoretiska kunskaper. 1. Lär sig hantera befintlig
Behörighet och kompetensnivåer för tolkning av vilo-ekg, EKG-momentet i arbetsprov och långtidsregistrering av EKG 2016-06-04. Kompetensstegen gäller för läkare och svarsskrivande biomedicinska analytiker
Läs merHjärta och blodomlopp
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merKursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik
Tentamen Kursens namn: BMLV A, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL 1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson Datum 131204 Skrivtid 180 minuter Totalpoäng: 50 poäng Siw
Läs merFörmaksflimmer. Copyright the33
Förmaksflimmer Copyright the33 [ABSTRAKT] Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbning i hjärtat hos vuxna med en incidens av ca. 35 000 per år och prevalens av ca 90 000 i Sverige (180.000 under 2009).
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merNadia Soheily Magnus Engström
ECG analysis and presentation EKG-analys och presentation Nadia Soheily Magnus Engström Examensarbete inom Elektroteknik, Grundnivå, 15 hp Handledare på KTH: Ibrahim Orhan Examinator: Thomas Lindh TRITA-STH
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter
Läs merNya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik
Nya diagnostiska kriterier för ARVC: Konsekvenser för EKGoch bilddiagnostik Henrik Engblom Hjärt-MR-gruppen i Lund, avd för Klinisk Fysiologi Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus, Lund Disposition
Läs merBehandling med device ICD och CRT
Behandling med device ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås Hjärtsvikt Läkemedelsbehandling - hörnsten Sista åren även klarlagt att fysisk träning bättrar ork och symtom vid hjärtsvikt Men! Många är
Läs merHörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken
Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta
Läs merVarför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merVentrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi
Ventrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi VES ett eller två eller flera kallas? Icke ihållande VT (nsvt) 3 kammarutlösta
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs merPatologi Robbins Basic Pathology
Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merFÖRBÄTTRAR ST/HR- LOOPAR BEDÖMNING AV ISCHEMI VID ARBETS- EKG HOS KVINNOR?
Hälsa och samhälle FÖRBÄTTRAR ST/HR- LOOPAR BEDÖMNING AV ISCHEMI VID ARBETS- EKG HOS KVINNOR? SHAHNAZ AKIL MARIAM AL-MASHAT HANDLEDARE: OLLE PAHLM (Professor, Överläkare) GUNNEL HANSSON (Biomedicinsk analytiker,
Läs merFörvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt administrerat moxifloxacin
D E T S U N D H E D S V I D E N S K A B E L I G E F A K U L T E T K Ø B E N H A V N S U N I V E R S I T E T Kandidatspeciale Charlotte Andersson Förvärvat långt QT-syndrom hos hästar - Effekten av oralt
Läs merArbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor:
Arbetsprov Copyright the33 Denna artikel behandlar följande frågor: 1. Arbetsprov: Hur utförs ett arbetsprov? Varför gör man ett arbetsprov? När avbryter man ett arbetsprov, och varför? Vad beror de normala
Läs merAtt leva med pacemaker
Att leva med pacemaker Information till dig och dina anhöriga om pacemakerbehandling Innehållsförteckning HJÄRTAT OCH PACEMAKERN...3 En liten apparat till stor hjälp för ditt hjärta...3 DET FRISKA HJÄRTAT...4
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merTrött och andfådd kan det vara hjärtat?
Trött och andfådd kan det vara hjärtat? Läkemedelsmässan i Malmö 2018-03- 07 08 Björn Kornhall Överläkare Hjärtsviktssektionen SUS Lund 60 min (45 räcker) 13.00-13.45 Björn K 13.45-14.00 Miresa S 14.15-15.15
Läs merOBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
Läs merMyologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Läs merekg lathund Tolkningsmetod EKG skall alltid tolkas systematiskt och här nedan presenteras en tolkningsalgoritm. 1. Rytm 2.
ekg lathund Tolkningsmetod EKG skall alltid tolkas systematiskt och här nedan presenteras en tolkningsalgoritm. 1. Rytm BEDÖMNING VANLIGA DIAGNOSER Är kammarfrekvens regelbunden med 50 100 slag/min? Finns
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merBasutbildning i hjärtsvikt. Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra
Basutbildning i hjärtsvikt Jonas Silverdal Specialistläkare kardiologi Medicin Geriatrik Akutmottagning SU/Östra Varför viktigt? Disposition Definition, symptom, fynd Kortfattat om utredning Orsak till
Läs merKursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng
Dnr: G 25 50/10 Kursplan TP3MO1, Människan i ohälsa 1: Fysiologi, patologi, invärtesmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar, 24 högskolepoäng Grundnivå Man in Un-health 1: Physiology, General Pathology,
Läs merUTVÄRDERING AV TILLFÖRLITLIGHETEN AV REFERENSVÄRDEN FÖR DJUPANDNINGSTEST LUDVIG PALMQVIST
UTVÄRDERING AV TILLFÖRLITLIGHETEN AV REFERENSVÄRDEN FÖR DJUPANDNINGSTEST LUDVIG PALMQVIST Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Biomedicinska analytikerprogrammet
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merTräna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar
Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merInnehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg
Innehåll Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Atrioventrikulär reentrytakykardi AV nodal reentrytakykardi Persistent Junctional reciprocating tachycardia Sinoatrial reentrytakykardi Förmaksfladder Förmaksflimmer
Läs merMedicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p
Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs mer