EKG. Nodalrytm. Basgrupp 4. Adrian Arwedson. Petra Axenram. Jorun Holmdahl. Tove Nilsson. Jessika Pahlm. Ulrika Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKG. Nodalrytm. Basgrupp 4. Adrian Arwedson. Petra Axenram. Jorun Holmdahl. Tove Nilsson. Jessika Pahlm. Ulrika Svensson"

Transkript

1 EKG Nodalrytm Basgrupp 4 Adrian Arwedson Petra Axenram Jorun Holmdahl Tove Nilsson Jessika Pahlm Ulrika Svensson

2 HJÄRTMUSKELN För att hjärtat ska kunna pumpa syresatt blod till kroppens alla organ krävs en samordnad kontraktion i myokardiet, där förmaken drar ihop sig före kamrarna. Kontraktionen förutsätter en depolarisering av hjärtmusklernas cellmembran vilket leder till ökade intracellulära nivåer av Ca 2+. Depolariseringen måste spridas till alla hjärtats celler i en viss ordning för att den samordnade kontraktionen ska uppstå. Öppna förbindelser, så kallade gap junctions möjliggör snabb spridning av depolarisationen från cell till cell och slutligen till alla hjärtats celler. Retledningssystemets celler kan spontant utlösa aktionspotentialer utan stimulering från nervsystemet, denna förmåga kallas automaticitet. Visserligen är hjärtat innerverat både av det sympatiska ( gaspedal ) och det parasympatiska nervsystemet ( bromspedal via vagusnerven), men impulserna därifrån initierar inte depolariseringen utan modifierar frekvensen av hjärtslagen och hastigheten med vilken aktionspotentialerna sprids [1, 2]. RETLEDNINGSSYSTEMET Kontraktionerna i hjärtmuskeln initieras, regleras och koordineras av modifierade hjärt-muskelceller, så kallade retledningsceller, som utgör hjärtats retledningssystem [1]. Sinusnoden (SAnoden, se figur 1) består av en samling retledningsceller högt uppe i höger förmak. När en elektrisk impuls har bildats här sprids den genom stråk av retledningsceller till förmaksmuskulaturen och till atrioventrikulärnoden (AV-noden) [2]. I AV-noden fördröjs impulsledningen på grund av att det finns färre gap junctions. Detta leder till ett Figur 1 Hjärtats retledningssystem större motstånd för överföring av joner mellan cellerna. Fördelen med den långsamma impulsledningen genom AV-noden är att förmaken kontraherar före kamrarna. Från AV-noden går signalen vidare via His bunt genom annulus fibrosus, varefter His bunt delar upp sig i höger och vänster skänkel (eng. bundle branches) som går på varsin sida i kammarseptum [2]. Höger skänkel går in i höger kammare och förgrenar sig i Purkinjefibrer som leder signalen vidare till kammarmuskulaturen. Vänster skänkel delar upp sig i en främre fascikel och en bakre fascikel som båda förgrenas i Purkinjefibrer i vänster kammare [3].

3 DEPOLARISERINGEN OCH KONTRAKTIONEN SA-nodens celler har en vilopotential på ca -60 mv. När denna potential har uppnåtts börjar Na + långsamt läcka in i cellerna. Den långsamma depolariseringen fortsätter tills tröskelvärdet -40 mv har nåtts, varpå spänningsstyrda jonkanaler öppnas och ett snabbt inflöde av positiva joner i cellen uppstår. När membranpotentialen är 0 mv inleds repolarisationen med att några spänningsstyrda kanaler stängs och kaliumkanaler öppnas. Positiva K + släpps då ut från cellen för att den ska återfå sin vilopotential på 60mV [2]. I en hjärtmuskelcell i kammaren ser aktionspotentialen inte likadan ut som i retledningscellen. Impulsen når muskelcellen antingen direkt från retledningssystemet eller från en hjärtmuskelcell bredvid. Cellen får en ändrad membranpotential vilket öppnar spänningsstyrda natriumkanaler i cellmembranet. När Na + flödar in ökar membranpotentialen raskt från -90 mv (myocyterna har lägre vilopotential än retledningscellerna) till 20 mv. Efter det stängs natriumkanalerna och långsamma calciumkanaler öppnas för att släppa in Ca 2+ i cellen [2]. På detta sätt hålls membranpotentialen kvar vid 0 mv under cirka 200 millisekunder under en fas som kallas platå. Ca 2+ når hjärtcellens cytoplasma på två sätt, dels utifrån genom de långsamma calciumkanalerna i cellmembranet men även från det sarkoplasmatiska retiklet, som släpper ut Ca 2+ i cytoplasman när det nås av depolarisationen genom T-tubuli. Den stora frisättningen av Ca 2+ initierar de första stegen i kontraktionscykeln då Ca 2+ binder till troponin C (TnC). Resultatet blir en konformationsändring i troponinkomplexet som gör det möjligt för myosin att interagera med aktin, vilket leder till att muskelcellen förkortas [1]. Repolarisationen sker på samma sätt som i en retledningscell. Under aktionspotentialen är cellen inte mottaglig för ny stimulering, den är refraktär. Detta gäller även retledningscellerna [3]. Hjärtats elektriska aktivitet kan registreras med elektrokardiogram EKG. Med EKG får man en bild över de elektriska impulser som går genom myocyterna och initierar hjärtats kontraktion. Vid EKG-registrering får vi en bild av hur spänningen förändras över tid. Eftersom man registrerar EKG genom många olika vinklar kan man på så sätt få en övergripande bild av hela hjärtat och se eventuell dysfunktionell muskelvävnad, som då inte kan ta emot och leda impulserna vidare eller orsakar rytmrubbningar [3, 4]. ELEKTRODPLACERING För att kunna registrera ett EKG placeras elektroder i på kroppsytan, vanligen i 10 positioner. Genom dem kan man sedan registrera potentialskillnaden i 12 olika positioner som kallas avledningar [3]. Avledningarna kan vara unipolära eller bipolära. I en bipolär avledning mäts potentialskillnaden mellan två elektroder. I en unipolär avledning mäts potentialskillnaden mellan en elektrod och en referens. Referenserna utgörs av andra elektroder som

4 sammankopplas i EKG-utrustningen.Referensen benämns referenselektrod eller Wilsonelektrod [4]. Fyra elektroder placeras på extremiteterna. En vardera vid höger handled, höger fotled, vänster handled respektive vänster fotled. Från dessa kan man sedan läsa av potentialskillnader i form av de bipolära avledningarna I, II och III. Elektroden på höger ben fungerar som jordningselektrod [3, 4]. Extremitetsavledningarna avl, avf och avr är unipolära. avl registrerar den elektriska aktiviteten sett frånvänster axel, avf visar aktiviteten riktad mot hjärtats diafragmala yta och avr speglar den övre högra sidan av hjärtat. Alla extremitetsavledningar brukar sättas in i ett koordinatsystem i frontalplanet, se figur 2-3. I Skandinavien polvänds ofta avr (som då blir - avr) för att underlätta avläsningen [3, 4]. Figur 3. Det sex-axlade koordinatsystemet Figur 2. Extremitetsavledningarna och elektrodernas placering. Figur 2b Bröstavledningarna registrerar hjärtats depolarisation i transversalplanet. Man använder 6 elektroder, V 1 -V 6, som fästs på bröstkorgen enligt följande figur: Det sex-axlade koordinatsystemet, här utan polvänd avr.

5 V 1 : Mellan 4:e och 5:e revbenet, precis till höger om sternum V 2 : Mellan 4:e och 5:e revbenet, precis till vänster om sternum V 3 : Mellan V 2 och V 4 V 4 : Mellan 5:e och 6:e revbenet, på vänster sida, i medioklavikularlinjen V 5 : På samma höjd som V 4 i främre axillarlinjen på vänster sida Figur 4. V 6 : På samma höjd som V 4 och V 5 i mellersta axillarlinjen på vänster sida Avledningarna V1 och V2 speglar på så sätt septum och höger kammare, V3 och V4 speglar vänster kammares anteriora vägg och V5 och V6 speglar lateralväggen i vänster kammare. Alla bröstavledningar är unipolära och referenselektroden skapas genom att koppla samman vänster ben, höger arm och vänster arm [3, 4]. När man ska registrera ett EKG får patienten ligga på rygg medan elektroderna fästs och registreringen sker. Bröstelektroderna fästs enligt tidigare bild och de på extremiteterna har färger för rätt placering röd på höger arm, svart på höger ben, gul på vänster arm och grön på vänster ben. En användbar minnesregel är den röda stugan står på den svarta jorden, den gula solen lyser på det gröna gräset. Elektroderna är sedan kopplade till en maskin som registrerar, analyserar och skriver ut EKG:et på papper, vanligen med hastigheten 50 mm/s [4]. VEKTORTÄNKANDE INOM EKG Potentialskillnader I vila är cellens utsida positiv i förhållande till insidan. Om flera celler hänger samman (vilket hjärtmuskelcellerna gör i ett så kallat syncytium) kommer hela detta cellförband att vara positivt på utsidan i förhållande till insidan. När en aktionspotential utlöses i cellförbandet kommer en depolarisationsvåg att gå fram. De celler som depolariseras tidigt blir negativa på sin utsida medan de celler som depolariseras senare fortfarande är positiva på utsidan. Detta leder till att potentialskillnader uppstår mellan cellförbandets olika delar. Potentialskillnader skapar elektrisk ström. När alla celler är depolariserade är alla celler negativa på utsidan och

6 potentialskillnaden upphör. När repolarisationen startar får vi återigen en potentialskillnad [3]. Spänningsvektorer För att lättare förstå impulsledningen i hjärtat kan vi illustrera det med hjälp av vektorer [6]. Vektorer (storheter som både har storlek och riktning) kan illustrera den elektriska kraften i hjärtat. De ovan nämnda potentialskillnaderna finns mellan olika delar av myokardiet under de- och repolarisationen. Varje del av depolarisationsvågen har sin unika riktning och potentialskillnad. Var och en av dessa potentialskillnader kan betraktas som en spänningsvektor. Om vi samlar ihop alla dessa vektorer till en enda samlad vektor får vi en resulterande vektor. Den resulterande vektorn avspeglar depolarisationen och potentialskillnadens samlade riktning och styrka vid varje tidpunkt under depolarisationen och repolarisationen. Den resulterande vektorn är central i förståelsen av hur ett EKG uppkommer [3]. HUR SER ETT HJÄRTSLAG UT PÅ EKG? Om vi förstår vektorbegreppet blir det lättare att hänga med i förklaringen hur de olika vågorna i ett EKG uppstår. Vi kan till exempel välja att betrakta bröstavledning V5 i förhållande till vektorerna under hjärtcykeln. Som tidigare nämnts speglar V5-V6 främst vänster kammares laterala vägg. Den raka horisontella linjen i EKG-utskriften kallas baslinje eller isoelektrisk linje, här finns ingen potentialskillnad. Utslag över baslinjen är positiva, det vill säga att den resulterande vektorn är riktad mot den explorerande elektroden. Utslag under baslinjen är negativa vilket innebär att vektorn är riktad från den explorerande elektroden. SA-nodens depolarisation syns ej i EKG (SA-noden är en mycket liten struktur) [3, 7]. Beskrivning av normalt EKG enligt figur 5: A) Mellan hjärtcykler: ingen potentialskillnad, vi ser baslinjen. B) Förmaksdepolarisation. Vektorer är riktade nedåt och åt vänster vilket ger ett positivt utslag. Förmaken utgör en relativt liten muskelmassa vilket ger låg amplitud på första vågen. Figur 5

7 C) Depolarisationsvågens passage genom AV-noden ger inget EKG-utslag. Efter passage genom AV-noden startar kamrarnas depolarisation, vilket ger utslag med högre amplitud än vid förmakens depolarisation, tack vare större muskelmassa i kamrarna. D) Septumdepolarisationen. Initialt är vektorerna riktade från den explorerande elektroden i avledning V5, varför ett kortvarigt negativt utslag först erhålls. E) Deplarisationsvågen når apex. Den resulterande vektorn svänger åt vänster mot den explorerande elektroden vilket ger ett positivt utslag. F) Depolarisation av kamrarnas lateralväggar. Från endo- till epikard. I höger kammare är vektorerna riktade från elektroden och i vänster kammare är vektorerna riktade mot elektroden. Vänster kammare har större muskelmassa än höger kammare, vilket ger en resulterande vektor åt vänster. Vi ser ett kraftigt positivt utslag. G) Depolarisation av de basala delarna av kamrarna. Resulterande vektor riktad från explorerande elektrod vilket ger ett negativt utslag. H) När hela kammarmuskulaturen är depolariserad finns inga potentialskillnader och vi ser inget utslag (baslinje). I) Kamrarnas repolarisation. Repolarisationen börjar i de celler som depolariserats sist, alltså från epikard till endokard. Därför kommer vektorerna ha samma huvudriktning som under kammardepolarisationen. Förmaksrepolarisationen är gömd i kammardepolarisationen och syns därför inte på EKG. EKG kommer se olika ut i olika avledningar beroende på avledningens placering i förhållande till resulterande vektorns riktning. Utslagens storlek är beroende av den explorerande elektrodens avstånd till hjärtat. Vanligen ses störst utslag i V4-V5[3]. GRUNDLÄGGANDE EKG-BEGREPP EKG-vågorna Att lära sig tolka EKG är lite som att lära sig ett nytt språk. För att kunna tolka EKG och uttala vad vi ser i form av till exempel patologiska förändringar måste vi till att börja med lära oss de grundläggande begreppen ( alfabetet som bygger upp EKG-språket ). Det första utslaget i EKG, som representerar förmakens depolarisation, kallas P-våg. Efter P-vågen, under fördröjningen i baslinjen, återgår utslaget till baslinjen. Vågorna därefter representerar kamrarnas depolarisation. Vågorna benämns som Q-,

8 R- och S-vågor och kallas gemensamt för QRS-komplex. Om det första utslaget i QRS-komplexet är negativt kallas det Q-våg. Det första positiva utslaget kallas R-våg. Detta innebär att den första vågen i QRS-komplexet kallas för Q-våg om den är negativ eller R-våg om den är positiv. Ett QRS-komplex behöver inte bestå av alla tre vågtyper. En S-våg är ett negativt utslag efter en R-våg. EKG-utslag som representerar kamrarnas repolarisation kallas T-våg. Sträckan mellan QRS-komplexets slut och T-vågens början benämns ST-sträcka. Övergången från QRS-komplex Figur 6. Normal till ST-sträcka EKG-kurva kallas J-punkt (J som i junction ). En så kallad U-våg kan ibland synas efter T-vågen. I dagsläget vet man ej exakt vad U-vågen innebär, eventuellt kan den representera celler som repolariserar mycket sent [3, 7]. Tidsintervall Det är också bra att känna till vissa tidsintervall. P-vågsduration avspeglar den tid det tar att depolarisera förmaken. PQ-tid (även kallad PR-tid, överledningstid) mäts från P-vågens början till QRS-komplexets början (tiden från första förmakscellen till första kammarcellens depolarisation). QRS-tid (från början till slutet av QRS-komplexet) avspeglar tiden det tar att depolarisera kamrarna. QT-tid mäts från början av QRS-kopmlexet till slutet av T-vågen (tiden från första kammarcellens depolarisation till sista kammarcellens repolarisation). Både PQ- tid och QTtid förkortas vid ökad hjärtfrekvens. RR-intervall är tiden mellan två på varandra följande QRS-komplex och mäts från toppen av en R-våg till nästa R-våg [3, 7]. EXEMPEL PÅ ANVÄNDINGSOMRÅDEN Hjärtats muskelvävnad kan påverkas på flera sätt som ger avvikande EKG-utslag. Vid hjärtinfarkt blir cellerna ischemiska och kan gå i nekros, medan de vid hjärtsvikt istället kan hypertrofera och öka muskelmassan. Då hjärt-kärlsjukdomar är några av de absolut vanligaste dödsorsakerna i Sverige, är EKG ett användbart och förhållandevis enkelt sätt att kunna påvisa eventuella fel och få en första diagnos. EKG kan också tas vid ett arbetsprov, då man testar hjärtats förmåga under ansträngning. EKG är särskilt användbart för att påvisa rubbningar i hjärtats retledningssystem. Nedan ska en sådan rubbning beskrivas, nämligen då AV-noden tar över SA-nodens rytmbildande aktivitet [3, 5]. NODALRYTM Nodalrytm som ersättningsrytm

9 SA-noden är den del i retledningssystemet som normalt styr hjärtats kontraktioner eftersom den sänder impulser snabbast. Rubbningar som leder till långsammare frekvens kan leda till att ett annat fokus (ett så kallat ektopiskt fokus) i retledningssystemet börjar styra hjärtats frekvens, t.ex AV-noden [3]. SA-noden ger normalt upphov till en frekvens på slag per minut, medan AV-noden depolariserar sig lite långsammare (40-60 slag per minut) och Purkinjefibrerna har en egenfrekvens på ungefär slag per minut. För att nodalrytm skall föreligga måste tre nodala slag följa efter varandra. Slagen måste komma från AVnoden eller His bunt, samt att det ska vara en regelbunden hjärtfrekvens på slag per minut [4]. Det finns både fysiologiska och patofysiologiska orsaker till nodalrytm. En fysiologisk orsak kan vara att man är mycket vältränad vilket innebär att man har en större slagvolym. I vila innebär det att hjärtat inte behöver slå lika ofta eftersom syrebehovet ändå är ltillgodosett, således sker ett vaguspåslag som bromsar SA-noden och AV-noden kan ta över. När individen anstränger sig och syrebehovet ökar minskar vagustonen och vi får tillbaka sinusrytm [4]. Orsaker till att en patologisk nodalrytm ersätter SA-nodens funktion beror oftast på att SAnoden förlorat sin funktion, detta sker t.ex. vid sinusarrest, sinoatriellt block, Sick Sinus Syndrome, AV-block grad III. Alla dessa tillstånd stör SA-nodens automaticitet eller överledning mellan SA- och AV-noderna vilket leder till att AV-noden blir det fokus som styr hjärtats frekvens [4]. Beroende på hur och i vilken del hjärtat är skadat kan nodal ersättningsrytm se olika ut på EKG. Gemensamt för alla typer av nodala ersättningsrytmer är att förmaken depolariseras från AV-noden mot SA-noden det vill säga i retrograd riktning. Detta ger upphov till en negativ P-våg i EKG. Eftersom impulsen startas ovanför kamrarna ses normala QRS-komplex [3]. Om fokus ligger högt i AV-noden kommer fördröjningsmekanismen (för impulser på väg till kamrarna) ge upphov till att P-vågen ses innan QRS-komplexet om än med kortare PQ-tid än vid sinusrytm (figur 7). Observera att det med EKG inte går att skilja detta från ett ektopiskt förmaksfokus nära AV-noden, det vill säga att en annan struktur än AV-noden långt ner i förmaken har tagit över frekvensstyrningen. När ett fokus i AV-noden, nedanför det ställe där fördröjningen sker, har tagit över rytmen kommer en retrograd depolarisationsvåg nå förmaken samtidigt eller efter QRS. Detta gör att P-vågen infaller under eller efter QRS komplexet i EKG:t, alltså ses den efter QRS-komplexet (figur 8) eller drunknar i det (figur 9) [3,4]. Det kan förekomma nodalrytm utan att det finns negativa P-vågor, detta uppstår t.ex vid AVblock grad III [4]. AV-block grad III innebär att överledningen mellan förmak och kammare inte fungerar överhuvudtaget, normalt tar då ett ersättningsfokus i AV-noden distalt om blocket över så att kamrarna depolariseras men ej förmaken [3]. Detta för att AV-blocket omöjliggör en retrograd impulsledning till förmaken. Om SA-noden fortfarande fungerar kommer det finnas normala P-vågor som inte ger upphov till en kammardepolarisation (figur 10) [4].

10 Figur 7. Avledning II. Inverterad P-våg med kort PQ tid. Figur 8. Avledning II. Inverterad P-våg bakom QRS. Figur 9. Avledning II. Ingen P-våg eller dold i QRS. Figur 10. Avledning II. P-vågor utan relation till QRS-komplexen. Kamrarna styrs av ersättningsfokus med lägre frekvens. Nodal takykardi Om AV-noden har en snabbare depolarisationshastighet än SA-noden övertar den dess funktion som hjärtats pacemaker, detta kallas för nodal takykardi. Nodaltakykardi kan indelas i två grupper: Paroxysmal nodal takykardi och ickeparoxysmal nodal takykardi [4]. Paroxysmal nodal takykardi innebär en plötslig och övergående nodal takykardi med mycket hög hjärtfrekvens på slag/min. Detta tros bero på det så kallade reentryfenomenet. Reentry uppstår när en liten del av myokardiet är refraktärt lite längre än omkringliggande celler. Då leds impulsen förbi det området till icke refraktära områden, lite senare kan impulsen ledas i retrograd riktning in i det tidigare refraktära området. När impulsen har gått igenom detta område har omkringliggande myokard hunnit repolariseras och kan exciteras igen, då uppstår rundgång [4]. Figur 11. Avledning II. Paroxysmal nodal takykardi, P-vågen dold i QRS. Paroxysmal nodal takykardi (se figur 11) drabbar främst unga individer och individer i medelålder. Då dessa individer kan klara av episoder av hög hjärtfrekvens får paroxysmal nodal takykardi oftast inga allvarliga konsekvenser [4].

11 Icke paroxysmal nodal takykardi innebär längre perioder av för hög hjärtfrekvens. Detta uppkommer oftast vid digitalisförgiftning samt ischemiska tillstånd. Icke paroxysmal nodal takykardi i sig är inte farligt men vid akut hjärtinfarkt kan den övergå i ventrikulär takykardi eller flimmer [4]. REFERENSLISTA [1] M.H Ross, Histology- a text atlas. 5 uppl. Baltimore: Lippincott,Williams & Wilkins, 2006 [2] O. Henriksson, Fysiologi med relevant anatomi. Lund: Studentlitteratur, 2003 [3] B. Jonson och P. Wollmer, Klinisk fysiologi. 2 uppl. Nacka: Liber AB, 2005 [4] S. Jern, Klinisk EKG-diagnostik. Tryckakademin [5] (091111) [6] E. Nylander, Hjärtats elektriska fenomen och vad är EKG?. Föreläsning på läkarprogrammet T3. 12/10, , 2009 [7] J. Werner, EKG. Kompendium, 2002 (T3:s hemsida) BILDKÄLLOR Figur 1 ( ) Figur 2 (091111) Figur 3 (091111) Figur 4 (091111) Figur 5 B. Jonson och P. Wollmer, Klinisk fysiologi. 2 uppl. Nacka: Liber AB, 2005 Figur 6 J. Werner, EKG. Kompendium, 2002 (T3:s hemsida, ) Figur 7-11 B. Jonson och P. Wollmer, Klinisk fysiologi. 2 uppl. Nacka: Liber AB, 2005

EKG introduktion -Vänster skänkelblock

EKG introduktion -Vänster skänkelblock EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4

Läs mer

Hjärtats elektrofysiologi och EKG

Hjärtats elektrofysiologi och EKG Hjärtats elektrofysiologi och EKG En genomgång och förklaring av normalfysiologi, samt förändringar vid genomgången anteroseptal hjärtinfarkt. Basgrupp 2: Erik Ahlenius Malin Ardsby Majken Edvardsson Erik

Läs mer

EKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 901 87 Umeå Telefon 090-786 9150

EKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 901 87 Umeå Telefon 090-786 9150 UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk laboratorievetenskap Agneta Lerner HT 11 EKG- LABORATION 1 BAKGRUND Hjärtats kontraktioner utlöses av elektriska signaler, muskelaktionspotentialer. Dessa elektriska strömmar

Läs mer

EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund

EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot

Läs mer

EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?

EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a

Läs mer

EKG. Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt. Camilla Håkansson

EKG. Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt. Camilla Håkansson EKG Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt Camilla Håkansson T3 Läkarprogrammet Linköping HT 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

EKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?

EKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna? EKG som vi vanligen tänker EKG-tolkning T3 Spänning mv R T VT 2014 P Q S Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson TID Sekund (s) eller ms Depolarisationens spridning... Frontalplan 4 elektroder, varav en är

Läs mer

Elektrokardiografi (EKG)

Elektrokardiografi (EKG) Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).

Läs mer

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?

4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel? 4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande

Läs mer

När jag har arbetat klart med det här området ska jag:

När jag har arbetat klart med det här området ska jag: Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09

EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09 EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09 Åsa Barrner Urban Blomquist Hanna Högberg Per Johansson Astrid Nilsson Ek Daniel Sjögren Anna-Karin Sund Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Hjärtats

Läs mer

1,2C 4,6C 1A. X-kuber. strävorna

1,2C 4,6C 1A. X-kuber. strävorna 1,2C 4,6C 1A X-kuber problemlösning begrepp resonemang geometri skala strävorna Avsikt och matematikinnehåll X-kuber är en aktivitet som får olika avsikt och matematikinnehåll beroende på hur och i vilket

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

Rallylydnad Nybörjarklass

Rallylydnad Nybörjarklass Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Remiss på Nya beskrivningar, börjar gälla 2017-01-01 Sida 1 (5) Mom nr Skylt Rallylydnad Nybörjarklass Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen vid skylten

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

4-6 Trianglar Namn:..

4-6 Trianglar Namn:.. 4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?

Läs mer

Träningsprogram - sommaren 2010

Träningsprogram - sommaren 2010 Träningsprogram - sommaren 2010 ALLMÄNT OM TRÄNINGSPROGRAMMET Det finns två huvudsakliga syften med detta träningsprogram. Det första och kanske viktigaste syftet, är att det ska hålla dig borta från skador

Läs mer

Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3

Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3 Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3 Försäljning och support Rutab AB Tel: 0380-55 50 60 Lerbacksgatan 2 571 38 Nässjö order@rutab.se http://www.rutab.se Utvecklad och tillverkad av: Cabinova AB Verkstadsvägen

Läs mer

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se

Tränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen

Läs mer

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik.

David Wessman, Lund, 30 oktober 2014 Statistisk Termodynamik - Kapitel 5. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. Sammanfattning av Gunnar Ohléns bok Statistisk Termodynamik. 1 Jämviktsvillkor Om vi har ett stort system som består av ett litet system i kontakt med en värmereservoar. Storheter för det lilla systemet

Läs mer

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3

DOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3 Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket

Läs mer

Scoot Boot - frågor & svar

Scoot Boot - frågor & svar Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt

Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat

Läs mer

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. Boken om Teknik Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6. PROVLEKTION: Teknikens arbetssätt att göra på riktigt Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik. Uppslaget som är hämtat

Läs mer

Repetitivt arbete ska minska

Repetitivt arbete ska minska Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete

Läs mer

Snabbslumpade uppgifter från flera moment.

Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr

Läs mer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar

Läs mer

Start. Mål. Rallylydnad Nybörjarklass. Mom nr Skylt Beskrivning

Start. Mål. Rallylydnad Nybörjarklass. Mom nr Skylt Beskrivning Svenska Brukshundkl ubben Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Rallylydnad Nybörjarklass Mom nr Skylt Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen vid skylten är att föraren står och hunden

Läs mer

TIMREDOVISNINGSSYSTEM

TIMREDOVISNINGSSYSTEM TIMREDOVISNINGSSYSTEM Företagsekonomiska Institutionen Inledning med begreppsförklaring Huvudmeny Budgethantering Planering Rapportering Signering Utskrifter/Rapporter Byt lösenord Logga ut 1 Inledning

Läs mer

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att: 1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning

Läs mer

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)

Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD

ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD ANVÄND NAVIGATIONEN I CAPITEX SÄLJSTÖD I Navigationen hittar du genvägar till funktioner i programmet. För att utnyttja detta på bästa sätt kan du anpassa Navigationen så att det passar ditt sätt att arbeta.

Läs mer

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.

Abstrakt. Resultat. Sammanfattning. Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.

Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113)

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Tomi Alahelisten Lärare Idrott & Hälsa - Internationella Skolan Atlas i Linköping. Orientering

Tomi Alahelisten Lärare Idrott & Hälsa - Internationella Skolan Atlas i Linköping. Orientering Orientering 1. Inledning Orientering härstammar från Norden i slutet på 1800-talet. Ursprungligen var orientering en militär övning, men tidigt såg man nyttan med att sprida denna kunskap till allmänheten

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E:

Kängurun Matematikens hopp Benjamin 2006 A: B: C: D: E: 3-poängsproblem : = + + Vilket tal ska frågetecknet ersättas med A: B: C: D: E: : Sex tal står skrivna på korten här intill. Vilket är det minsta tal man kan bilda genom att lägga korten efter varandra

Läs mer

Väga paket och jämföra priser

Väga paket och jämföra priser strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Elektronen och laddning

Elektronen och laddning Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.

Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n 3 2 0 0 9. 1 2. 0 4, r

Läs mer

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa

Läs mer

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö

FRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö I programmet finns 11 olika aktiviteter för att träna varje bokstav och på att känna igen ord. För varje bokstav kan olika övningsblad skrivas ut: Inledningsvis väljer du vilken bokstav du vill öva på.

Läs mer

[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Expressbollen

[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Expressbollen Expressbollen Övning nr. 1 Två lag på varje långlinje i en rektangel på 15x25 meter. o T.ex. Halv gympasal o Viktigt att vara tydlig med mitten, d.v.s. markera mitten med koner Varje spelare har en boll.

Läs mer

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet. Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med

Läs mer

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010

Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Elektro och informationsteknik Föreläsning 1 i Elektronik ESS010 Hambley Kap 1 Potential Den elektriska potentialen betecknas 1 v eller V och talar om hur stor potentiell energi en laddning har. Energin

Läs mer

På och avmastning. 1. Ensam är inte stark

På och avmastning. 1. Ensam är inte stark På och avmastning 1. Ensam är inte stark Avmastning är naturligtvis lättast. Ned kommer ju masten alltid! Detta är vad jag funnit bäst för att i ordnade former få ned masten. Man förlänger först fockfallet

Läs mer

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information

Läs mer

Manual Gamla Akka-plattan

Manual Gamla Akka-plattan Manual Gamla Akka-plattan Manual för Akkaplattan Figur 1 1. 1. Uttag för laddare. Akkaplattan bör stå på laddning när den inte används men inte under för långa perioder dvs. flera veckor i sträck. Figur

Läs mer

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll 1 Boll-lek om normer Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet bygger på en övning där eleverna, genom en lek med bollar, får utmana sin förmåga att kommunicera

Läs mer

Allmänna instruktioner

Allmänna instruktioner 1 Allmänna instruktioner Instruktionerna i positionsspelet är en guide i de olika arbetsuppgifterna som finns i ett lag. Givetvis får man röra sig på andra ytor, men tänk på att om du inte håller din plats

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220)

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Idrott A, ht-12 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-12 (121220) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område!

Ha det kul med att förmedla och utveckla ett knepigt område! Kul med pizzabitar Första gången eleverna får materialet i handen bör dem få sin egen tid till att undersöka det på det viset blir dem bekanta med dess olika delar. Det kan också vara en god idé att låta

Läs mer

NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING

NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING NATIONELLA MATEMATIKTÄVLING PRATA OM SPELS EN KURS I SANNOLIKHET 1 INLEDNING Sannolikhetskursen består av sju olika steg där det sista steget utgörs av själva tävlingsmomentet. Det är upp till pedagogen

Läs mer

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

Några frågor om dina känslor nu och tidigare Några frågor om dina känslor nu och tidigare Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild både av hur du i allmänhet brukar må och hur du mår för tillfället (de senaste -4 dagarna). Formuläret

Läs mer

Virkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1

Virkade tofflor. Storlek 35 37 & 38 40. By: Pratamedrut. pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Virkade tofflor Storlek 35 37 & 38 40 By: Pratamedrut pratamedrut.se/blog/virkade tofflor 1 Innehåll Lite tips sid 3 Material sid 3 Maskor och förkortningar sid 3 Tillvägagångssätt Sulor sid 4 Skor, nedre

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier

Läs mer

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL

UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Åk 9 Historia & Svenska Namn: UPPGIFT: SKRIV EN DEBATTARTIKEL Du ska skriva en debattartikel på 1-2 sidor (Times new roman 12). Den ska ta upp exempel på hur mänskliga rättigheter försvagas i dagsläget.

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight

Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas

Läs mer

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!

Läs mer

Matematiken har alltid funnits omkring

Matematiken har alltid funnits omkring katarina brännström & åsa pesula På tredje plats i mitten Personalen på Karungi förskola arbetar med barnens känsla för lägesbegrepp med hjälp av sånger, teckningar och andra material. Med fokus på matematik

Läs mer

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT

SOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt

Läs mer

Nämnarens adventskalendern 2007

Nämnarens adventskalendern 2007 Nämnarens adventskalendern 2007 1 När det närmar sig jul är det kallt. Då behöver de tre tomtenissarna både halsduk och mössa när de leker i snön. I korgen ligger en röd, en blå och en randig halsduk.

Läs mer

Kundservicerapport Luleå kommun 2015

Kundservicerapport Luleå kommun 2015 LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska

Läs mer

UPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern:

UPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern: Ta med styrketräningen på semestern: SUPERSTARK I Gymmet och träningskompisarna kan kännas långt borta på semestern, men träningen finns alltid nära till hands. I FORM tog hjälp av personliga tränaren

Läs mer

Det andra alternativet är att ladda upp filer genom att klicka på plustecknet nere till vänster. Man klickar sig in på den mapp som man vill att

Det andra alternativet är att ladda upp filer genom att klicka på plustecknet nere till vänster. Man klickar sig in på den mapp som man vill att EPi Mediahantering I och med uppgraderingen av EPi-server så kommer ImageVault att försvinna. Istället så kommer en ny mediahantering att släppas. För att komma åt mediahanteringen så klickar man sig in

Läs mer

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag

Vetenskapliga begrepp. Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Vetenskapliga begrepp Studieobjekt, metod, resultat, bidrag Studieobjekt Det man väljer att studera i sin forskning Nära sammankopplat med syftet Kan vara (fysiska) ting och objekt: Datorspel, Affärssystem,

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium 15.3.2010 Salla Tuori Möten i det mångkulturella Etnografi (2002-2004) i ett sysselsättningsprojekt

Läs mer

Koll på cashen - agera ekonomicoach!

Koll på cashen - agera ekonomicoach! För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

D A B A D B B D. Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2012 Benjamin

D A B A D B B D. Trepoängsproblem. Kängurutävlingen 2012 Benjamin Kängurutävlingen enjamin Trepoängsproblem. Skrivtavlan i klassrummet är 6 meter bred. Mittdelen är m bred. De båda yttre delarna är lika breda. Hur bred är den högra delen? A: m :,5 m C:,5 m D:,75 m E:

Läs mer

Lathund till Annonsportalen

Lathund till Annonsportalen Lathund till Annonsportalen * För uppdrags-/arbetsgivare * www.gu.se/samverkan/annonsportalen/ Snabbvägar: 1. Klicka på För arbetsgivare 2. Sök efter arbetsgivarens namn i sökrutan. a. Om namnet finns

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Läs mer

Träningslära. Årskurs 8

Träningslära. Årskurs 8 Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni

Läs mer

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP

GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?

Läs mer

Omvandla Vinklar. 1 Mattematiskt Tankesätt

Omvandla Vinklar. 1 Mattematiskt Tankesätt Omvandla Vinklar 1 Mattematiskt Tankesätt (Kan användas till mer än bara vinklar) 2 Omvandla med hjälp av Huvudräkning (Snabbmetod i slutet av punkt 2) 3 Omvandla med Miniräknare (Casio) Läs denna Först

Läs mer

Sammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna

Sammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna Sammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna Sammanfattning och genomgång av lektion 1 samt hemläxa. -Hur ta ut en position i sjökortet? Mät med Passaren mellan positionen

Läs mer

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad En policy ger stöd Att kommunicera är en del av vardagen för oss som arbetar i Lidingö stad. Att kommunikationen fungerar är viktigt för att vi ska kunna

Läs mer

Presentationsövningar

Presentationsövningar Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen Söker du jobb? Vill du veta mer om arbetsmarknaden? Behöver du tips och råd om hur du hittar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Kom-igång VictorReader Stratus 4 H som taltidningsspelare Ver 131015

Kom-igång VictorReader Stratus 4 H som taltidningsspelare Ver 131015 Kom-igång VictorReader Stratus 4 H som taltidningsspelare Ver 131015 Innehåll 1 INLEDNING... 2 1.1 Hur få hjälp...2 1.2 Hur kommer tidningarna...2 1.3 Hur ser tidningarna ut...3 2 LÄS EN TIDNING... 4 2.1

Läs mer

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012. Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten 2012 Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Enkät i förskoleklass

Enkät i förskoleklass Enkät i förskoleklass Undersökning genomförd våren 2013 i förskoleklass Stockholm Sjuling 6 Södermalmsskolan Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika

Läs mer

Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare. Utbildningsplattform: Fronter

Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare. Utbildningsplattform: Fronter Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare Utbildningsplattform: Fronter Innehållsförteckning Introduktion 3 Inloggning & Lösenordsbyte 4 Idagsidan 6 Kursens rum (startsida) 7 Webblektion 8 Inlämning

Läs mer