Per Wollmer. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi
|
|
- Kurt Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 T6 Per Wollmer Bild och Funktion Klinisk Fysiologi
2 Vad är EKG? Elektrokardiografi Registrering av hjärtats elektriska aktivitet Används för att studera hjärtats funktion och för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar Rytmrubbning, ischemi, infarkt, förstoring av hjärtrum, perimyokardit
3 Depolarisation Aktionspotential Platåfas 0: Spänningskänsliga Na-kanaler öppnar 1: Na-kanaler stänger 2: Ca-kanaler öppnar 3: Minskat inflöde av Ca, ökat utflöde av K Refraktär under aktionspotentialen!
4 Rytmbildning Pacemakerpotential Sinus (70 slag/min) AV-nod (40 slag/min) Purkinjefibrer (20 slag/min) Snabbast vinner = Pacemakerhierarki Membranpotential, mv Tid, s Tröskelvärde 0 0,1 0,2 0,3
5 Retledningssystemet Vänster skänkels främre fascikel Sinusknutan His bunt Vänster skänkel AVnoden Höger skänkel Vänster skänkels bakre fascikel
6 Potentialskillnader
7 Spänningsvektorer Olika riktning på depolarisations- och repolarisationsvågor på olika ställen i hjärtat Varje våg har sin riktning och styrka och kan beskrivas som en vektor Dessa vektorer kan summeras samman till en resulterande vektor
8 EKG-registrering Extremitetsavledningar 4 elektroder 6 avledningar
9 EKG-registrering I II III Höger Vänster Bipolära extremitetsavledningar
10 EKG-registrering avr avl avf Unipolära extremitetsavledningar
11 EKG-registrering a b c avr 150 O avl 30 O I 0 O avl 30 O I 0 O avl 30 O I 0 O -avr +30 O -avr +30 O III avf II +120 O O O III avf II +120 O O O III avf II +120 O +90 O +60 O Extremitetsavledningarna avbildar i frontalplanet
12 EKG-registrering Medioklavikularlinjen Främre axillarlinjen Bröstavledningar V1 V2 V3 V4 V5 V6 Mellersta axillarlinjen 6 elektroder 6 avledningar
13 EKG-registrering V 6 V 5 V 1 V 2 V 3 V 4 Bröstavledningarna avbildar i transversalplanet
14 EKG-utslag R-våg P-våg STsträcka T-våg U-våg P- duration PQ-tid Q-våg J-punkt S-våg QRSduration QT-tid
15 12-avlednings-EKG
16 Normala ST-T-sträckor
17 ST-T-förändringar Lätta ST-T-förändringar Uttalade ST-T-förändringar
18 Orsaker till ST-T-förändringar Ischemisk hjärtsjukdom Kammarhypertrofi/belastning Mediciner (psykofarmaka, digitalis) Elektrolytrubbningar Intracerebrala katastrofer Kardiomyopatier Perimyokardit-rest Kraftig sympaticuspåverkan
19 Aktionspotential vid ischemi Normalt Epi Endo A Vid ischemi, men även vid belastning/hypertrofi Epi Endo B
20 Akut transmural ischemi (akut hjärtinfarkt) ST-höjning: >2 mm i V1-V3 >1 mm i övriga avledningar ST-höjning i minst 2 angränsande avledningar
21 Inferolateral ST-höjning
22 ST-höjningsekvivalent ST-J-sänkning i V1-V3 Posterolateral infarkt
23 Infarktutveckling
24 Transmural genomgången infarkt
25 Q-vågor Patologisk Q-våg: >30 ms >25% av R-amplitud
26 R-vågsprogression Normal V 1 V 2 V 3 V 4 V 5 V 6 R-vågsprogression Patologisk V 1 V 2 V 3 V 4 V 5 V 6
27 Kom ihåg: Normalt EKG utesluter aldrig akut eller gammal infarkt.
28 Hjärtats elektriska axel -30 grader 0 grader 30 grader 60 grader 90 grader 120 grader
29 Beräkna el-axeln R=S 2. Två-stegs-metoden : Var är pos = neg, dvs R=S 1 El-axeln är vinkelrät 90 mot denna avledning, dvs 3 steg mot positivt utslag (R-ampl). Avledning II = 60 º 2 3
30 Vänsterkammarhypertrofi Misstänk vänsterkammarhypertrofi om: R > 26 mm i V5 eller V6 eller R i V5 eller V6 + S i V1 > 35 mm eller R > 12 mm i avl eller R > 20 mm i någon av avledningarna I, II eller III. El-axel < 0 och/eller ST-Tförändringar över vänster kammare stärker misstanken ytterligare.
31 Högerkammarhypertrofi Misstänk högerkammarhypertrofi om: Höga R i V1-V2, djupa S i V5-V6, R>S i V1 Elaxel > 90 ST-T-förändringar i V1-V2
32 Förstoring av förmak Förstorat vänsterförmak: P-duration > 0,12 s Tvåpucklig P i II Djup negativ andra komponent i V1 Förstorat högerförmak: Hög, spetsig P (> 3 mm) i II Hög positiv första R-vågskomponent (> 2 mm) i V1
33 Arbetsprov
34 Arbetsprov Indikationer: Arbetsutlöst myokardischemi Arbetsförmåga Arytmi vid belastning
35 Arbetsprov Varför kan man upptäcka kranskärlssjukdom med arbetsprov? Ökat muskelarbete => ökat krav på syre => ökad cirkulation => hjärtat måste slå fortare och kraftigare => krav på ökad mängd syre i hjärtat => ökad cirkulation i kranskärl Förträngningar i hjärtat => kärlen kan ej dilatera sig och öka cirkulationen på det sätt som krävs => syrebrist i hjärtat => bröstsmärta, andfåddhet, dålig prestationsförmåga, EKG-förändringar
36 Arbetsprov Ramparbete: 30W+ 10W för kvinnor, 50W+15W för män 12-avlednings-EKG (proximal koppling) Blodtryck varannan minut Borgskalor för ansträngning, bröstsmärta Uppnå minst 85% av maxpuls (220-ålder) Arbetsförmåga, Symptom, Puls- och Blodtrycksreaktion, Arytmier, ST-reaktion
37 Normal ST-reaktion
38 Patologisk ST-reaktion
39 Global subendokardiell ischemi Utbredd ST-sänkning (7-8 avledningar) i kombination med symptom Huvudstamstenos
40 Myokardscintigrafi Skärpa ischemidiagnostik genom injektion av spårämne märkt med isotop i vila och vid belastning Visar perfusion i vänsterkammaren
41 Indikationer för scintigrafi - primärdiagnostik Intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom Patienten kan ej utföra arbetsprov Svårtolkat arbetsprov EKG-förändringar i vila Låg slutpuls ST-sänkningar utan symptom
42 Indikationer för scintigrafi känd kranskärlssjukdom Kranskärlsförträngningar på koronarangiografi av oklar signifikans Vilket kärl ska revaskulariseras Undvika oculostenotiska reflexen
43
44 EKG-utslag R-våg P-våg STsträcka T-våg U-våg P- duration PQ-tid Q-våg J-punkt S-våg QRSduration QT-tid
45 Normalgränser Rytm: slag/minut Regelbundna, likartade sekvenser av P-QRS-T Respiratorisk sinusarytmi är normalt P-våg, PQ-tid: Regelbunden P, före varje QRS, positiv i II Duration max 0,12 sekunder Amplitud max 0,3 mv PQ-tid: 0,12-0,22 s
46 Normalgränser QRS-komplex: QRS efter varje P-våg Duration 0,07-0,12 s Jämn R-progression i bröstavledningar Transitionszonen (R ungefär likstor som S) i V2-V4 Elaxel: 0 t.o.m. 90 (hos äldre kan 0 till -30 vara normalt) Q-våg: Septala Q i vänsterkammaravledningar (<0,03 s samt <25% av R-vågen) Isolerat QS-komplex kan finnas i V1 och III
47 Normalgränser R-våg: R<26 mm i V5 och V6 R i V5 eller V6 + S i V1 < 35 mm R<12 mm i avl R<20 mm i I, II, III R är oftast mindre än S i V1 och V2 Om R>S i V1 måste R vara <5 mm
48 Normalgränser ST-sträcka, T-våg: Uppåtlutande ST-sträcka Max 1 mm ST-sänkning hos kvinnor, 0,5 mm hos män T-vågor i vänsterkammaravledningar är positiva (III och avl har ibland negativ T även om R>S QT-tid: QT-tiden är frekvensberoende QTc-tid mindre än ca 0,46 s för kvinnor, 0,45 s för män
49 Arytmimekanismer Rytm: varifrån initieras kammarkomplexen? 4 möjligheter: Sinusknutan Förmak AV-knutan (nodal rytm) Kamrarna (ventrikulär rytm)
50 Aktiv arytmi Fokus utanför sinusknutan tar över och slår ut sinusknutan Vanligtvis snabba arytmier: extraslag, supraventrikulär takykardi, ventrikulär takykardi
51 Passiv arytmi Vid fel på sinusknutan eller vid överledningsrubbningar Annat fokus skickar ut impulser och ser till att hjärtaktiviteten upprätthålls (ersättningsslag, ersättningsrytm)
52 Arytmimekanismer Ökad automatism (minskad vilopotential, snabbare stigning av pacemakerpotential, sänkning av tröskelvärdet) Ischemi Koffein, nikotin, alkohol Sympaticuspådrag Acidos Förändringar i refraktärperioden Re-entryfenomen Efterpotential Kan utlösa förnyade aktionspotentialer
53 Sammanfattning arytmier Grundrytmer Sinusrytm Sinusbradykardi Sinustakykardi Sinusarytmi Förmaksflimmer Förmaksfladder Ektopisk förmaksrytm Nodalrytm Idioventrikulär rytm Tilläggsrytmer Ventrikulära extraslag Supraventrikulära extraslag Ventrikulära ersättningsslag
54 Sinusrytmer Respiratorisk sinusarytmi Sinusbradykardi, kammarfrekvens 42 slag/minut Sinustakykardi, kammarfrekvens 140 slag/minut
55 Extraslag För tidigt hjärtslag utlöst från ektopiskt fokus i förmak eller AV-nod kallas supraventrikulärt extraslag (SVES) För tidigt hjärtslag utlöst från ektopiskt fokus i kammarmuskulaturen eller Purkinjefiber kallas ventrikulärt extraslag (VES)
56 SVES Oftast avvikande P-våg och kort PQ-tid Inkomplett kompensatorisk paus
57 VES Breddökat QRS med avvikande form, diskordant T-våg Ingen p-våg Komplett kompensatorisk paus Förekommer normalt. Ökad mängd vid ischemi/belastning/toxisk hjärtpåverkan
58 Kompensatorisk paus A) inkomplett kompensatorisk paus vid SVES B) komplett kompensatorisk paus vid VES
59 VES Multifokala VES VES i bigemini
60 Ektopisk förmaksrytm Rytmen bestäms av fokus i förmaken Ofta ersättningsrytm för uteblivna sinusimpulser Normalvariant i vila hos vältränade Utseendet på p-vågen beror av var i förmaken det ektopiska fokuset sitter Nära sinus = normal p-våg Nära AV-knuta = retrograd p-våg, kort PQ-tid
61 Nodalrytm Oftast ersättningsrytm, slag/minut Högt fokus Snabb depolarisation av förmak, retrograd p-våg, kort PQ-tid Lågt fokus Snabb depolarisation av kamrar, p-våg efter QRS Mellanvariant Depolarisationsvåg når förmak och kammare samtidigt => p-våg i QRS
62 Nodalrytm Nodalrytm, högt fokus: retrograd p, kort PQ Nodalrytm, lågt fokus: retrograd p efter QRS Nodalrytm: p-våg dränks i QRS
63 Supraventrikulär takykardi Ektopisk supraventrikulär rytm >100 slag/min, vanligen slag/min Abnormt fokus tar över rytmen från sinusknutan P-våg dränks ofta i T-våg eller QRS => svårt att avgöra fokus
64 Sick sinus syndrome Sjukdom i sinusknutan, drabbar mest äldre Degenerativa processer med fibros, kardiomyopati, IHD, läkmedel Perioder med inadekvat sinusbradykardi, sinushämning (förlängda RR-intervall), sinusarrest (RR > 2 sekunder) Perioder med supraventrikulär takykardi Perioder med sinoatrialt block Symptom: trötthet, yrsel, svimningsattacker Ofta intermittent => 24-timmars-EKG
65 Förmaksfladder Snabb, regelbunden aktivitet i förmak, /minut Fladdervågor med sågtandsmönster, syns bäst inferiort, V1-V2 Refraktär AV-nod => alla impulser överleds ej till kamrarna Regelbunden eller oregelbunden impulsöverledning Fladdervågorna kan störa tolkning av ST-T 2:1-blockerat förmaksfladder svårt!!
66 Förmaksfladder 4:1-blockerat förmaksfladder (fladdervågor 250 slag/minut, QRS 63 slag/minut) Oregelbundet blockerat förmaksfladder 2:1-blockerat förmaksfladder
67 Förmaksflimmer Oregelbunden, snabb förmaksaktivitet => osynkroniserad förmakskontraktion Överledning till kamrar då en impuls når AVnoden och denna ej är refraktär => oregelbunden kammarrytm Flimmervågor: oregelbundna, lågamplitudiga utslag, syns bäst i V1-V2 och inferiort Förstorade förmak, hypertyreos, alkohol Behandling: elkonvertering till sinusrytm Frekvensreglering: betablockerare, digitalis
68 Förmaksflimmer Normofrekvent förmaksflimmer, 90 slag/min Snabbt förmaksflimmer, 120 slag/min
69 Ventrikulär rytm Rytm styrd från kamrarna Idioventrikulär rytm = ersättningsrytm då impulser ovanifrån uteblir/är blockerade Vanligen låg kammarfrekvens, ca 35 slag/min QRS-morfologi som vid VES = breddökat QRS, diskordant T
70 Ventrikeltakykardi Ventrikulärt utlöst rytm Hög kammarfrekvens, >100 slag/min Ibland ses p-vågor, utan relation till QRS QRS-morfologi som vid VES Akut hjärtinfarkt / intox / ärftliga sjukdomar Hög kammarfrekvens kan leda till synkope Kan övergå till ventrikelflimmer
71 Ventrikelflimmer Osynkroniserad depolarisationsvåg i kamrarna => ingen synkroniserad kammarkontraktion => cirkulationsstillestånd Oregelbunden baslinje utan distinkta QRS Akut hjärtinfarkt/elolyckor/drunkning/myokardit Behandling: HLR, defibrillering
72 Asystoli Kammarstillestånd, inga depolarisationsvågor => cirkulationsstillestånd Isoelektrisk linje utan QRS Behandling: HLR, adrenalin
73 Retledningshinder AV-block Skänkelblock Fascikelblock
74 AV-block Störning av överledning mellan förmak och kammare Delas in i: AV-block I AV-block II, typ I (Wenckebach) och typ II AV-block III
75 AV-block I Lång överledningstid mellan förmak och kammare (PQ-tid > 220 ms) Alla impulser överleds Ger inga symptom Kan vara normalvariant hos unga, vältränade (hög vagustonus)
76 AV-block II, Mobitz typ I (Wenckebach) Överledningstiden i på varandra följande slag förlängs successivt AV-noden blir tröttare och tröttare tills ett slag uteblir Successivt förlängd PQ-tid tills ett QRS bortfaller, därefter kortare PQ-tid Normalvariant hos unga, vältränade under sömn
77 AV-block II, Mobitz typ II Konstant PQ-tid, där vissa slag blockeras Regelbunden eller oregelbunden blockering Ovanligare än Wenckebach Leder i högre grad till AV-block III
78 AV-block III (totalt AV-block) Inga förmaksimpulser överleds till kamrarna Ersättningsfokus distalt om blocket (nodalt fokus eller kammarfokus) P-vågor utan relation till QRS Ofta långsam kammarrytm Pacemakerindikation
79 Skänkelblock Blockerad impulsspridning i en av de båda skänklarna Depolarisationsvågen når kamrarna genom endast en skänkel Kan vara frekvensberoende (vid hög hjärtfrekvens kan främst höger skänkel vara refraktär då nästa impuls kommer) Kan även ses vid SVES: aberrant överledning
80 Vänstersidigt skänkelblock Depolarisationsvågen når kamrarna endast via höger skänkel Höger kammare depolariseras normalt Vänster kammare depolariseras från höger kammare, utanför retledningssystemet Långsam depolarisation från höger mot vänster => vektorer riktade åt vänster Vänstersidiga avledningar: Breda R Högersidiga avledningar: Breda S Ökad QRS-duration (>120 ms)
81 Vänstersidigt skänkelblock ST-höjning i V1-V3 (ej infarkt!!!) ST-T-förändring lateralt Kan ej bedöma infarkt eller hypertrofi VSB beror oftast på hjärtsjukdom, tex genomgången hjärtinfarkt Nytillkommet VSB hos patient med bröstsmärtor => misstänk akut hjärtinfarkt
82 Vänstersidigt skänkelblock Ökad QRS-duration Djupa, breda S i V1-V3 Breda, klumpiga R i laterala avledningar ST-T-förändringar
83 Högersidigt skänkelblock Depolarisationsvågen når kamrarna endast via vänster skänkel Vänster kammare depolariseras normalt Höger kammare depolariseras från vänster kammare, utanför retledningssystemet Låg tid att depolarisera höger kammare => dränks ej i vektorerna från vänster kammare Långsam depolarisation från vänster till höger => vektorer riktade åt höger Bred R i V1-V2 (M-format QRS-komplex) Breda, trubbiga S i laterala avledningar
84 Högersidigt skänkelblock Långsam depolarisation: QRS-duration >120 ms Förändring av ST-T i M-formade avledningar Inkomplett högersidigt skänkelblock vid utseende som HSB, men kortare QRS-duration Normalvariant hos friska, men kan även ses vid hjärtsjukdom
85 Högersidigt skänkelblock HSB: ökad QRS-dur, M- komplex V1-V2, breda S i laterala avledningar Inkomplett HSB: QRS-duration < 120 ms
86 Fascikelblock Block i en av vänster skänkels 2 fasciklar Främre fascikelblock Depolarisationsvåg når vänster kammare genom bakre fascikeln, VK depolariseras baktill/nedtill, sprids framåt/åt vänster Depolarisationsvåg uppåt vänster => vänsterställd elaxel Ofta ses djupare S i V5-V6 och liten Q i V2 Bakre fascikelblock Depolarisationsvåg når VK genom främre fascikeln => högerställd elaxel Ovanligt!
87 Främre fascikelblock Vänsterställd elaxel (-60 grader) Djupare S än vanligt i V5-V6
88 Högersidigt skänkelblock + bakre fascikelblock HSB Ökad QRS-duration M-komplex i V1 Breda S i V5-V6, avl Bakre fascikelblock Högerställd elaxel 120 grader Vanligare: HSB + främre fascikelblock HSB + vänsterställd elaxel
89 Preexcitation, WPW-syndrom Extra förbindelse mellan förmak och kammare utan AV-nodens fördröjningsmekanism Snabb kammardepolarisation utanför retledningssystemet tills den normala impulsen hinner ikapp Kort PQ-tid Deltavåg Breddökat QRS ST-T-förändringar (ej infarktdiagnostik!!!)
90 Preexcitation Kort PQ-tid Deltavågor Breddökat QRS ST-T-förändringar (får ej tolkas som tecken på IHD)
91 Preexcitation, WPW Re-entryfenomen: snabb takyarytmi (ortedrom eller antedrom) Preexcitation+attacker av takykardi = Wolff- Parkinson-Whites syndrom (WPW-syndrom) Risk för plötslig död Särskild risk vid förmaksflimmer då kammarfrekvensen kan bli mycket hög Behandling: ablation (bränner bort den extra ledningsbanan)
92 Lång QT-tid Störning av repolarisationen Elektrolytrubbning, IHD, intracerebrala processer, hypotyreos, mediciner, ärftligt (långt QT-syndrom) Ökar risk för VT, VF och plötslig död Torsade de pointes: spolformad ventrikeltakykardi
93 Pacemaker-EKG Pacemakerelektrod implanterad i hjärtat som startar depolarisationsvåg med en elektrisk impuls Vanligen vid låg kammarfrekvens: AV-block III, sinusarrest, SA-block Stimulering i förmak och/eller kammare beroende på behov Pacemakeraktivering syns som spik i EKG Kammarstimulering: QRS liknar VSB/VES Ingen ytterligare EKG-diagnostik (infarkt, hypertrofi )
94 Pacemaker-EKG Förmaksstimulerande pacemaker Kammarstimulerande pacemaker
95 Barn-EKG Elektrodplacering under 10 år ofta V4R istället för V3 (får ej plats med alla elektroder, bättre diagnostik av högerkammarhypertrofi) Nyfödda hjärtfrekvens ca 120 slag/minut, avtar sedan med åldern Normalt högerställd elaxel under första månaderna Barn Normalt ses anterior T-negativitet
96 Barn-EKG 4-åring Juvenila T-vågor i V4R, V1-V2
97 Långtids-EKG Huvudsakligen för utredning av patienter med misstänkt intermittent arytmi Annorlunda avledningssystem med 2-3 avledningar 24-, 48-timmar, 7 dygn Dagbok ifylls av patienten Brady- och takyarytmi kan ge samma symptom
98 Sammanfattning Grundrytmer: Sinusrytmer, förmaksflimmer, förmaksfladder, pacemakerrytm, ektopisk förmaksrytm, nodalrytm, supraventrikulär takykardi Tilläggsrytmer: VES, SVES, supraventrikulär takykardi, ersättningsrytm, ektopisk förmaksrytm Ledningsrubbningar: AV-block I, II, III, VSB, HSB, fascikelblock, preexcitation
EKG-tolkning. EKG som vi vanligen tänker VT 2014. Frontalplan. Depolarisationens spridning... Vad ser de olika avledningarna?
EKG som vi vanligen tänker EKG-tolkning T3 Spänning mv R T VT 2014 P Q S Bild: Klinisk Fysiologi, B. Jonson TID Sekund (s) eller ms Depolarisationens spridning... Frontalplan 4 elektroder, varav en är
Läs merEKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund
EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot
Läs merEKG nr 31 Sammanfattning Kommentar
EKG 31 EKG 31 EKG nr 31 Sammanfattning Sinusrytm med HR 85 om man inte mäter just där RR är extra långt). Vid ett tillfälle ses ett långt RR-intervall som tyder på SA-block II. Kommentar Den långa pausen
Läs merArytmier. Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block. Grenblock. EKG: Arytmier, M Risenfors
Arytmier Takyarytmier (HR > 100) Bradyarytmier (HR < 50) inkl AV-block Grenblock Taky-arytmier I Regelbunden smal-qrs-taky < 0,12 sek II Regelbunden bred-qrs-taky >0,12 sek III Oregelbunden taky I Regelbunden
Läs merEKG introduktion -Vänster skänkelblock
EKG introduktion -Vänster skänkelblock Innehållsförteckning 1. Introduktion till EKG 3 2. Extremitetsavledningar 3 3. Bröstavledningar 4 4. Delar i ett EKG 5 4.1 Rytm 5 4.2 P-våg 6 4.3 PQ intervall 6 4.4
Läs merAnvändarmöte. Arbetsprov och lungfunktion 14 nov Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation.
Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion 14 nov 2017 Fall 1 Arbetsprovets användning vid utredning av preexcitation Anette Rickenlund Tisdag den 14 november 2017 Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion
Läs merPublicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4. Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från:
Publicerat för enhet: Kardiologiklinik Version: 4 Innehållsansvarig: Maria Åkerlind, Sjuksköterska, Avdelning 43 (marko19) Giltig från: 2017-08-15 Godkänt av: Anne Devall Granelli, Verksamhetschef, Område
Läs merEKG nr 21. Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. EKG 21
EKG 21 EKG 21 EKG nr 21 Sammanfattning HR 48. Troligen ektopisk förmaksrytm. Misstänkt inferior myocardskada. Kommentar Patienten har haft inferior infarkt och gjort PCI med stent. Nu insjuknat på nytt.
Läs merEKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?
EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a
Läs merPrehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU
Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt
Läs merVad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna. Tips och råd
Introduktion i Arytmi-EKG Sasha Koul Klinisk assistent Hjärn- hjärt- kärl och lungdivisionen Skånes universitetssjukhus Lund Vad ska vi prata om? Vad är en arytmi? Arytmiklassifikation. De vanligaste arytmierna.
Läs merwww.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merVadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.
Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n 3 2 0 0 9. 1 2. 0 4, r
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2012-03-12 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamina återspeglas detta
Läs merEKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski
www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier januari 2015 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merKlinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017
Klinisk EKG tolkning Tema hjärta och kärl, KS Solna Tigist Wodaje 17de januari 2017 12-avledningsEKG avbildar depolarisationsvågen i 2 plan Extremitetsavledningar - Frontalplanet Bröstavledningar horisontalplanet
Läs merSammanställning Fall 1 (preliminär version ) Syfte. Fallet är en 50-årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati.
Sammanställning Fall 1 (preliminär version 16 16) Syfte Fallet är en -årig kvinna med apikal hypertrof cardiomyopati. Med detta fall önskar expertgruppen belysa variabiliteten i manuellt uppmätta intervaller
Läs merElektrokardiografi (EKG)
Elektrokardiografi (EKG) Relaterade sidor i Teknik i praktisk sjukvård, tredje upplagan: s 118-123 Den viktigaste metod vi idag har för att ställa diagnosen hjärtsjukdom är elektrokardiogrammet (EKG).
Läs merHjärtarytmier. Abstrakt
Hjärtarytmier Abstrakt Copyright the33 Hjärtats normala elektriska aktivitet styrs genom regelbunden spontanurladdning i sinusknutans celler. Impulsen sprids därefter genom förmaksmuskulaturen, A-V-knutan,
Läs merAkut kardiologi. Christina Christersson 2015
Akut kardiologi Christina Christersson 2015 Hjälp, jag är medicinjour!! Vad händer nu? STEMI NSTEMI Bröstsmärta, riskvärdering enl Heartscore Lungödem Smal QRS-takykardi Bred QRS-takykardi Bradykardi Bröstsmärta
Läs merHjärtats elektrofysiologi och EKG
Hjärtats elektrofysiologi och EKG En genomgång och förklaring av normalfysiologi, samt förändringar vid genomgången anteroseptal hjärtinfarkt. Basgrupp 2: Erik Ahlenius Malin Ardsby Majken Edvardsson Erik
Läs merÖversiktsföreläsning Arytmier
Översiktsföreläsning Arytmier september 2014 Göran Kennebäck Arytmier Tackykardier per def >100 slag/min Bradykardier per def < 50 slag/min Symtomfria-måttliga-syncope-död Varför Behandla? Behandla symtom
Läs merEKG-diagnostik Guldkorn
avl R. nodi sinuatrialis (till sinusknutan) R. atrialis RCA LMCA R. coni arteriosi LAD V9 LCx V8 V7 V6R V5R V4R R. marginalis dx Till AV-nod V3R V1 Septaler V2 OB1 OB2 OB3 D1 D2 V3 LPD V4 V5 V6 -avr I
Läs merHjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi
Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska
Läs merTDDC74: EKG-projekt. Christoph Heilmair. Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska. Mars 2015
TDDC74: EKG-projekt Christoph Heilmair Korrekturläst av: Emma Soffronow, leg. sjuksköterska Mars 2015 1 Om det här dokumentet Tanken med det här dokumentet är inte att ge er utförliga krav på hur projektet
Läs merekg lathund Tolkningsmetod EKG skall alltid tolkas systematiskt och här nedan presenteras en tolkningsalgoritm. 1. Rytm 2.
ekg lathund Tolkningsmetod EKG skall alltid tolkas systematiskt och här nedan presenteras en tolkningsalgoritm. 1. Rytm BEDÖMNING VANLIGA DIAGNOSER Är kammarfrekvens regelbunden med 50 100 slag/min? Finns
Läs merInnehåll. Arytmier hos barn och ungdomar. Innehåll. Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg
Innehåll Barnveckan 2014 Anders Nygren Göteborg Atrioventrikulär reentrytakykardi AV nodal reentrytakykardi Persistent Junctional reciprocating tachycardia Sinoatrial reentrytakykardi Förmaksfladder Förmaksflimmer
Läs merFörmaksflimmer. Copyright the33
Förmaksflimmer Copyright the33 [ABSTRAKT] Förmaksflimmer är den vanligaste rytmrubbning i hjärtat hos vuxna med en incidens av ca. 35 000 per år och prevalens av ca 90 000 i Sverige (180.000 under 2009).
Läs mer[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33
[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3
Läs merSWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning
SWESEMs utbildningsutskott Rubrik EKG-tolkning 2019-01-30 Introduktion EKG kan tolkas med olika utförlighet beroende på vad som är kliniskt relevant i situationen. Vid specialisttentamen förväntas: basal
Läs merEKG- LABORATION. 1 Umeå Universitet, Biologihuset, Biomedicinsk laboratorievetenskap, 901 87 Umeå Telefon 090-786 9150
UMEÅ UNIVERSITET Biomedicinsk laboratorievetenskap Agneta Lerner HT 11 EKG- LABORATION 1 BAKGRUND Hjärtats kontraktioner utlöses av elektriska signaler, muskelaktionspotentialer. Dessa elektriska strömmar
Läs merBarnarytmier. Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22
Barnarytmier Eva Fernlund Barnkardiologen Lund 2010-04-22 Fall 1 - Gosse 17 dagar PN, fullgången, ammas helt Trött sedan 3,5 timmar, vill inte amma Grå-blek och kall perifert, dålig perifer återfyllnad
Läs merNågra tips. Supraventrikulär takykardi SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER EKG. Passare. Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm)
SUPRAVENTRIKULÄRA TAKYKARDIER HELENA MALMBORG 2015 Några tips EKG Passare Intervall Varje mm = 20 ms om 50 mm/s = 40 ms on 25 mm/s Räkna frekvens Antal slag / papper x 12 om 50 mm/ s (ark 25 mm) Supraventrikulär
Läs merEKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09
EKG och förmaksflimmer Basgrupp 6, Termin 3 HT-09 Åsa Barrner Urban Blomquist Hanna Högberg Per Johansson Astrid Nilsson Ek Daniel Sjögren Anna-Karin Sund Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Hjärtats
Läs merEKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson
Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka
Läs merHUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?
HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? NOUR MOUSSA Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 högskolepoäng Hälsa och
Läs merAkut internmedicin Behandlingsprogram 2012
Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 KARDIOLOGI - arytmier 2 Arytmier - allmänt 2 Bradykardi och AV-block 2 Arytmi takykardier 4 Takyarytmier, indelning 4 Arytmi Regelbunden takykardi med smala (
Läs merArbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor:
Arbetsprov Copyright the33 Denna artikel behandlar följande frågor: 1. Arbetsprov: Hur utförs ett arbetsprov? Varför gör man ett arbetsprov? När avbryter man ett arbetsprov, och varför? Vad beror de normala
Läs merIdrott och Hjärta Råd och Risker under ungdomsåren
Råd och Risker under ungdomsåren Är det hälsosamt att idrotta? Göran Wettrell Barnkardiologenheten Barn och Ungdomssjukhuset Lund Fördelar med fysisk aktivitet aerob/uthållighets- träning förbättrar blodfetter
Läs merRiktlinjer nov 2006. Riskgrupper. Screening. Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare. Magnus Simonsson CSK Kristianstad
Riktlinjer nov 2006 Plötslig hjärtdöd hos unga idrottare Magnus Simonsson CSK Kristianstad Gäller personer under 35 år Över 35 år oftast kranskärlssjukdom Kända kongenitala hjärtfel skall skötas av barnkardiolog/kardiolog
Läs merPatofysiologi: ischemi, infarkt och EKG
Patofysiologi: ischemi, infarkt och EKG Kjell Nikus, kardiolog Hjärtcentret Tammerfors Universitetssjukhus Professor i kardiologi, Tfors univ. Stockholm 13.11.2014 Cabrera ledningssystem och traditionellt
Läs merAblationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna. Per Insulander 2013-12-18
Ablationsbehandling av takyarytmier verksamheten vid de elektrofysiologiska laboratorierna Per Insulander 2013-12-18 Elektrofysiologisk undersökning med registrering av intrakardiella elektrogram Stimulering
Läs mer2015-12-09. Arytmier. Frieder Braunschweig Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
2015-12-09 Arytmier Docent, överläkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Arytmier: supraventrikulär / ventrikulär Sjuk sinusknuta SVES AVNRT AVRT (WPW) Flimmer Fladder EAT AV-block I, II,
Läs merSupraventrikulära takykardier utredning och behandling. Runa Sigurjonsdottir
Supraventrikulära takykardier utredning och behandling Runa Sigurjonsdottir 2018-11-13 upplägg SVES SVT allmänt AVNRT WPW EAT Förmaksfladder Oftast benigna SVES Förekommer i både friska och sjuka hjärtan
Läs merLångt QT syndrom (LQTS) Definition
Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög
Läs merTotalpoäng: 76,5 poäng. Poängfördelning: Non invasiva och invasiva hjärtundersökningar
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL010G, BL1010 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2017-06-10 Skrivtid:
Läs merHjärtrytmrubbningar. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden
Hjärtrytmrubbningar En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och
Läs merPatientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation
Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
Läs merHjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar
Hjärtrytmrubbningar En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta
Läs merHörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken
Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta
Läs merHans Hedenström, Klinisk Fysiologi
Hans Hedenström, Klinisk Fysiologi Ischemi utveckling Hans Hedenström Fysiologisk utredning av ischemi 1. Arbetsprov med registrering av EKG, Arbetsförmåga, Arytmi, BT och pulsreaktion. 2. Myocardscintigrafi
Läs merFall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).
Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat
Läs merVårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall
Vårens utskick Myokardscintigrafi, 5 fall Vårens fall 5 myokardscintigrafier Ischemi? Infarkt? Vänsterkammarfunktion? Deltagande Ett Två Tre Fyra Fem Sju Nio Deltagande - antal enskilda svar per klinik
Läs merKursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson
Tentamen 2 Kursens namn: BMLV, grundläggande patientnära analyser och klinisk fysiologisk metodik Kurskod: BL002G, BL1006 Kursansvarig: Rolf Pettersson Datum: 170121 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Klinisk
Läs merHjärtrytmrubbningar. Inledning. Arytmiorsaker. Symtom. Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344.
Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344. 335 Carina Blomström Lundqvist, Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Lennart Bergfeldt, Verksamhet kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merEKG registrering av elektrokardiogram
1 F2 EKG registrering av elektrokardiogram Arbetsinstruktionerna på sidorna 1012 Svara på de aktiverande frågorna 36 2 Vad är elektrokardiografi? Elektrokardiografi, en över 100 år gammal teknik som fortfarande
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merVilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Kommentarer: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG.
Vilo-EKG (Ruta 8) Överensstämmer helt 28/28 Bort: Tillägg: Inga specifika. Just nu testar vi med 15-avlednings EKG. Arbets-EKG (Ruta 9) Överensstämmer helt 15/28 Bort: Tillägg: Ej V4R på barn (10 avd.)
Läs merErik Svensson, 19 år. Del 1
Erik Svensson, 19 år Del 1 Erik Svensson, 19 år, spelar fotboll på elitnivå. Han planerar att skriva kontrakt med en elitklubb och inför detta har läkarundersökning genomförts vid vilken man noterat ett
Läs merTentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fristående kurs Tentamen Medicinsk vetenskap Kardiologi fördjupning 3,5 Hp Kurs: M0053H Lärare Moment Fråga Max poäng Dan Lundblad Jonas Millgård
Läs merCaroline Fransson, ST-läkare b Stefan Johansson, docent, överläkare; medicinsk redaktör, Läkartidningen
ABC OM Pediatrisk EKG-tolkning EKG används på barn vid utredning av t ex misstänkta arytmier, bröstsmärta, synkope, intoxikationer och medfödda hjärtfel. Det är därför viktigt för alla läkare som handlägger
Läs merEKG. Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt. Camilla Håkansson
EKG Normalfysiologi, ekokardiografi samt förändringar vid genomgången anteroseptal infarkt Camilla Håkansson T3 Läkarprogrammet Linköping HT 2011 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Bakgrund...
Läs merUtredning av ischemisk hjärtsjukdom. Tomas Schultz, Kardiologen Kungälv
Utredning av ischemisk hjärtsjukdom Tomas Schultz, Kardiologen Kungälv Bakgrund 20 % av patienter som söker medicinsk vård på akutintaget söker pga. bröstsmärta. 45% kardiellt 15% muskuloskelettalt 40%
Läs merSvimning och medvetslöshet
Svimning och medvetslöshet Loghman Henareh, MD, PhD, Associate Professor Department of Cardiology SE-141 86 Stockholm, Sweden Bilden visar medeltida behandling av synkope, bl a värme från öppen eld, ammoniak
Läs merPacemakerteknik - ett kortfattat kompendium
Pacemakerteknik - ett kortfattat kompendium Håkan Elmqvist Maj 2002 Detta är ett mycket kortfattat föreläsningskompendium avseende hjärtats elektrofysiologi och pacemekerteknik. 1.1 Hjärtats basala elektrofysiologi
Läs merArbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet
Arbetsfysiologi, Det kliniska arbetsprovet Frågor Energimetabolism Varför ökar pulsen vid arbete Kontraindikationer för arbetsprov När ska man avbryta ett arbetsprov Vilka är de arbetsinducerade tecknen
Läs merEKG. Nodalrytm. Basgrupp 4. Adrian Arwedson. Petra Axenram. Jorun Holmdahl. Tove Nilsson. Jessika Pahlm. Ulrika Svensson
EKG Nodalrytm Basgrupp 4 Adrian Arwedson Petra Axenram Jorun Holmdahl Tove Nilsson Jessika Pahlm Ulrika Svensson HJÄRTMUSKELN För att hjärtat ska kunna pumpa syresatt blod till kroppens alla organ krävs
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merTakykardi på akuten. n klinik och vetenskap medicinens abc. ABC om. läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.
medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Takykardi på akuten MAIWAND FAROUQ, ST-läkare ERIC DRYVER, överläkare eric.dryver@skane.se båda VO akutsjukvård,
Läs merVentrikulära takyarytmier Ref (taky)
Ventrikulära takyarytmier Ref (taky) Milos Kesek 111027 Thompson A, Balser JR. Perioperative cardiac arrhythmias. Br J Anaesth 2004;93(1):86-94 Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 1 Farouq M, Dryver E.
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14002 su/med 2014-06-23 2 Innehållsansvarig: Bert Andersson, Sektionschef, Verksamhet Kardiologi (beran21) Godkänd av: Per Albertsson, Verksamhetschef,
Läs merNadia Soheily Magnus Engström
ECG analysis and presentation EKG-analys och presentation Nadia Soheily Magnus Engström Examensarbete inom Elektroteknik, Grundnivå, 15 hp Handledare på KTH: Ibrahim Orhan Examinator: Thomas Lindh TRITA-STH
Läs merFörmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Läs merVentrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi
Ventrikulär arytmi och ICD Anneli Svensson Spec läk arytmisektionen ansvarig Kardiogenetikmottagningen Studierektor kardiologi VES ett eller två eller flera kallas? Icke ihållande VT (nsvt) 3 kammarutlösta
Läs merDel7_5 sidor_12 poäng
Kod nr: Del7_5 sidor_12 poäng 40-årig kvinna. Tidigare väsentligen frisk kvinna som arbetar på kontor. Röker 5 cig/dag. Daglig motion i form av cykling till och från arbetet. Hon har aldrig tränat hårt.
Läs merLandskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017
Landskrona Lasarett SASE.DRO.17.11.0395b December 2017 VÅRT FLIMMER- FLÖDE I LANDSKRONA Akuten Avdelningar/ mottagningsbesök Remiss från Vårdcentraler Remiss från andra sjukhus BESÖK: Efter 2 veckor..besök
Läs merTidig repolarisation på vilo-ekg och träningsvolym hos elitaktiva manliga orienterare
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi Kurs: BMLV C, Biomedicinsk laboratorievetenskap
Läs merBehörighet Praktiska kunskaper Teoretiska kunskaper. 1. Lär sig hantera befintlig
Behörighet och kompetensnivåer för tolkning av vilo-ekg, EKG-momentet i arbetsprov och långtidsregistrering av EKG 2016-06-04. Kompetensstegen gäller för läkare och svarsskrivande biomedicinska analytiker
Läs mer1.1 Nämn fyra viktiga anamnestiska frågor du ställer till patienten för att komma vidare i utredningen. Motivera dina val! (2p)
Du har mottagning på kardiologen och träffar där en 50-årig man som besväras av trötthet och andfåddhet. Han kommer på remiss från sin husläkare som bedömer att besvären är hjärtorsakade och i remissen
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.
Läs merUtveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system
Utveckling av analysmodul till Zenicor Medical Systems EKG-system Examensarbete utfört i medicinsk teknik vid Linköpings tekniska högskola av Daniel Andersson och Robert Wintersteller LiTH-IMT/MI20-EX--05/389--SE
Läs merFör delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en) 6937/16 ADD 1 TRANS 72 FÖLJENOT från: inkom den: 7 mars 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: Europeiska kommissionen Rådets generalsekretariat D043528/02
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs mer1.1 Vad är den mest sannolika förklaringen till patientens hjärtrusningar? (1p)
Del 7_6 sidor_11 poäng 45-årig kvinna som är professor i fysik och ägnar sig åt djuphavsdykning på fritiden. Under sin tonårstid hade hon återkommande plötsligt debuterande hjärtklappningar. De sista åren
Läs merDistal och proximal placering av armelektroder - påverkan på EKG och klinisk betydelse
Självständigt arbete, 15 hp, för kandidatexamen i biomedicinsk laboratorievetenskap VT 2017 Distal och proximal placering av armelektroder - påverkan på EKG och klinisk betydelse Elin Magnusson Sektionen
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merSynkope och bradykardi. Astrid Paul Nordin
Synkope och bradykardi Astrid Paul Nordin 161212 Synkope Definition: Övergående självterminerande medvetandeförlust orsakad av övergående cerebral hypoperfusion Medvetandeförlust som inte är synkope: ex
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merArytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga
UPPSALAKURSERNA Arytmier - att diagnostisera, riskvärdera och handlägga Praktiskt inriktad kurs i EKG-tolkning och behandling av arytmier. Falldiskussioner och problemlösningar av arytmifall Uppsala universitet
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Eva Clausson, Medtronic
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Eva Clausson, Medtronic Specialparametrar för CRT CRT-funktioner Leadless ECG Pacingvektorer
Läs merSkrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR
SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.
Läs mer(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]
Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs meröverlämnas samråd Part-MED
Part-MED Vägledande förteckning över vilka tillstånd hos klass 1 resp klass 2-piloter som skall hanteras av respektive TS. Rekommendationerna bör läsas tillsammans med Acceptable Means of Compliance (AMC)
Läs merVårens utskick Fall 1 och 2
Vårens utskick Fall 1 och 2 ALF användarmöte ht 2015 Anette Rickenlund Utskick våren 2015 Fall 1 REMISS: En 50-årig kvinna som abladerats pga supraventrikulär takykardi. Remiss är skickat till fysiologkliniken
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK14 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15 02 27 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Arytmi PDF ladda ner
Arytmi PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Fredrik Frängsmyr. Det är svårt att kalla Vincent för något annat än framgångsrik. Han har en familj som avgudar honom, han bor i det största
Läs mer