Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prehospital EKG-tolkning. Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU"

Transkript

1 Prehospital EKG-tolkning Kardiologkliniken Södersjukhuset FoU

2 Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats kan liknas med två seriekopplade pumpar: 1.Via övre och nedre hålvenen strömmar venöst, syrefattigt blod från hela kroppen till höger förmak och vidare ner i höger kammare, som pumpar ut det i lungartärerna. 2.De fyra lungvenerna levererar syrerikt blod till vänster förmak, som skickar ner det i vänster kammare, varifrån det pumpas ut i aorta för att fördelas i hela kroppen. Förmaken kontraheras något före kamrarna och fungerar som turboaggregat för att se till att kamrarna är välfyllda, innan dessa kontraheras och skickar blodet vidare.

3 Hjärtminutvolym Cardiac Output (CO) Hjärtfrekvens x Slagvolym = Hjärtminutvolym För en frisk person i vila som väger ca 70 kg är det ca: 60 slag/minut x ml i slagvolym = ca 5 L/min

4 Hjärtats kransartärer De första artärer som avgår från aorta, direkt efter aortaklaffen, är hjärtats egna kransartärer (coronarkärl) som förser hjärtmuskulaturen (myokardiet) med blod. Den huvudsakliga genomblödningen av hjärtmuskeln sker under diastole. Efter att blodet passerat hjärtats kapillärer, töms det via vener in i höger förmak eller direkt in i kamrarna.

5 Hjärtats retledningssystem

6 EKG-avledningarnas relation till hjärtat Extremitetsavledningarna (III, avf, II, avr, I, avl) Dessa registrerar EKG-kurvan från hjärtat i frontalplanet. Bröstavledningarna (V1-V6) Återspeglar hjärtats depolarisation i horisontalplanet. V1-V2 representerar framför allt höger kammare och septum. V3-V4 de anteriora delarna av vänster kammare V5-V6 de laterala delarna av vänster kammare.

7 EKG-kurvan P-vågen När förmaken (högra något före den vänstra) depolariseras registreras P-vågen. Om förmaksdepolarisationen utlöses från sinusknutan ger det positiva (uppåtriktade) P-vågor i I, II, avf och V2-V6. PQ-tiden Bestäms av överföringshastigheten i förmak och AVknuta. När impulsen når AV-knutan sker där en fördröjning så att förmaken hinner kontrahera sig innan den elektriska impulsen fortleds till kamrarna. QRS-intervall Depolarisationen av kamrarna är normalt snabbare än den i förmaken. QRS-komplexet är därför smalare än P- vågen. Vid en störning av överledningen i retledningssystemet kommer vissa delar av kamrarna att depolariseras senare och QRS-bredden ökar då.

8 EKG-kurvan ST-sträckan Sträckan mellan QRS-komplexets slut till T-vågens början benämns ST-sträckan. J-punkten är övergången mellan QRS och ST-sträckan och den punkt där man normalt bedömer en höjning eller sänkning. ST-sträckan jämförs med en tänkt baslinje mellan T-vågens slut och P-vågens början och benämns sänkt, förhöjd eller isoelektrisk i förhållande till denna. Bedömningen av STsträckan är mycket viktig, inte minst vid hjärtinfarktdiagnostik. QT-intervall Sträckan mellan Q-vågens början och T-vågens slut och representerar den elektriska refraktärperioden. T-vågen När kammaren repolariseras registreras T-vågen och resulterar vanligen i positiva T-vågor i avledningarna I, II och V3-V6.

9 Sändning av prehospitalt EKG Prehospitalt EKG sänds enl. lokala rutiner. Se respektive ambulansorganisations Medicinska Riktlinjer.

10 Sinusrytm - SR Sinusrytm innebär att hjärtrytmen styrs av sinusknutans depolarisationer. Diagnos: 1. Positiv P-våg i bl.a. avledning II med konstant utseende. 2. Rytm mellan /min. 3. Konstant PQ-tid 4. Normalt QRS-komplex

11 Förmaksflimmer Diagnos 1. P-vågor saknas, i stället s.k. flimmervågor som egentligen betyder att inga P-vågor kan ses eller isoelektrisk baslinje 2. Oregelbunden kammarrytm 3. Normalt QRS-komplex Flimmervågor syns ofta bäst i avledning V1. Vid oregelbunden rytm utan P-vågor skall alltid förmaksflimmer misstänkas!

12 Förmaksflimmer (FF) FF är den vanligaste behandlingskrävande hjärtarytmin. ca 10% av befolkningen >80 år har FF. Förmaksaktiviteten är snabb och oregelbunden och förmaken depolariseras asynkront och okoordinerat. Detta betyder att hjärtats verkningsgrad minskar och många kan uppleva detta som en minskad ork. AV-noden depolariserar slumpartat med ojämna intervall kammarrytmen är därför alltid oregelbunden och frekvensen ofta snabb (vanligen /min), men ibland långsam. Förenat med ökad risk för stroke pga cerebral embolisering av tromb från förmaken. Orsak: En rad olika tillstånd kan ligga bakom: alkohol, olika klaffel, koronar och hypertensiv hjärtsjukdom, hyperthyreos, kardiomyopati, KOL, psykisk stress. Förmaksflimmer är inte sällan ett fenomen vid AMI. I många fall finner man ingen bakomliggande orsak.

13 Förmaksflimmer (FF) Behandling Om FF pågått i mindre än 48 timmar utförs oftast en synkroniserad elkonvertering. Görs denna elkonvertering ej synkroniserat, d.v.s. centrerat mitt i QRS (R-taggen) finns risk att utlösa kammararytmi. Om FF pågått i mer än 48 timmar så skrivs i första hand frekvensreglerare ut (ex. betablockerare, digoxin) samt antikoagulantia för att minska risken för embolier. Eftersom förmaken inte kontraherar som vid SR blir blodet stillastående och risken för embolier ökar. Waran är förstahandspreparatet om det inte föreligger några kontraindikationer. Vid snabba FF med allmänpåverkan kan prehospital behandling inledas med betablockad efter telefonordination från läkare.

14 Förmaksfladder Diagnos 1. Regelbundna P-vågor med sågtandsmönster 2. Förmaksfrekvens vanligen /min 3. Regelbunden eller oregelbunden fysiologisk AV-blockering 4. Normalt QRS-komplex (vid normal AVöverledning)

15 Förmaksfladder Förmaksfladder innebär en snabb, regelbunden och synkron depolarisation av förmaken EKG-bild med typiskt sågtandsmönster (framträder bäst i II, avf och III). Fladdervågorna har sinsemellan identiskt utseende och är helt regelbundna. ST-sträckan och T-vågen blir ofta formförändrade, speciellt vid snabb rytm. Pat med nedsatt vä-kammarfunktion kan bli hemodynamiskt påverkade vid snabb rytm. Förenat med ökad risk för stroke pga cerebral embolisering av tromb från förmaken. Orsaker Väsentligen desamma som vid förmaksflimmer, bl.a. koronar och hypertensiv hjärtsjukdom, hyperthyreos och mitralisvitier. Behandling I stort sett densamma som vid förmaksflimmer.

16 AV-block III - Totalblock Diagnos 1. Normala P-vågor med regelbunden rytm 2. Vid ersättningsrytm regelbunden QRS-rytm utan relation till P-vågor 3. Nodal ersättningsrytm med smala QRS-komplex 40-50/min, eller ventrikulär ersättningsrytm med breda QRS-komplex 30-40/min Notera att vid total block går förmaken i sin takt (ofta mycket snabbare än kammaren) och kammaren i sin takt (inte sällan med en ersättningsrytm runt slag/min). Det saknas alltså en adekvat samverkan mellan förmak och kammare, denna är totalbockerad.

17 AV-block III - Totalblock Vid AV-block III passerar inga förmaksimpulser AV-systemet för att aktivera kammaren. Vanligen övertas pacemakerfunktionen av något ersättningsfokus distalt om blocket - hjärtrytmen upprätthålls då av impulser från AV-systemet nedanför hindret eller från kammaren: - rytmer från fokus ovanför His bunt kallas nodal ersättningsrytm (frekvens 40-50/min). - Ligger rytmfokus nedanför His bunt benämns rytmen ventrikulär ersättningsrytm (frekvens 30-40/min). AV-block III ska misstänkas om rytmen är regelbunden med långsam frekvens. Orsaker Hjärtinfarkt, myokardit eller läkemedelsintoxikation (digitalis). AV-block III som är medfött eller är orsakat av anteroseptal hjärtinfarkt blir oftast bestående. Vid inferior infarkt är det oftast övergående.

18 AV-block III - Totalblock Behandling Vid inferior infarkt (oftast övergående fenomen som inte behöver åtgärdas) behandlas pat med temporär pacemaker eller framakologiskt med isoprenalin. Atropin har sällan någon effekt. Permanent AV-block behandlas oftast med permanent pacemaker.

19 ST-sänkning Diagnos 1. ST-sänkningar 0,5 mm i två eller flera intilliggande avledningar.

20 ST-sänkning ST-sänkning är allvarlig om den förekommer i flera avledningar och kan tyda på att flera stora kranskärl har förträngningar (stenoser) eller att det finns en förträngning i huvudstammen (ett direkt livshotande tillstånd). ST-sänkning på ett vilo-ekg ökar sannolikheten för att patienten skall ha en hjärtinfarkt fyrfaldigt. Orsaker: De tre vanligaste orsaken är läkemedel (digitalis) och coronarischemi. Förekommer även vid grenblock, perimyokardit, subendokardiell infarkt, elektrolytrubbningar, sympatikotoni etc.

21 T-negativitet Kallas även inverterade T-vågor Diagnos 1. Djupa symmetriska negativa T-vågor (framför allt över framväggen) Orsak Kan ses vid ett flertal olika tillstånd: myokardischemi och icke SThöjningshjärtinfarkt perimyokardit, kardiomyopati samt vid cerebrovaskulära katastrofer och intrakraniell tryckstegring.

22 ST-höjning Diagnos 1. ST-höjning = 2 mm i V1-V4, och 1 mm i övriga avledningar.

23 ST-höjning ST-höjningar orsakas av ett komplett avstängt kranskärl. Återspeglar myokardischemi med utbredning från det subendokardiella området (insidan av hjärtat) som gradvis utbreder sig genom muskelväggen (transmuralt). ST-höjning på EKG ökar sannolikheten för hjärtinfarkt ca femtiofaldigt. Graden av ST-höjning speglar grovt omfattningen av hotad hjärtmuskel och därigenom tillståndets allvarlighetsgrad.

24 Hjärtinfarktens utbredning Hjärtmuskelskadan startar när symtom uppstår och utvecklas successivt. Efter 6 timmar är myokardskadan oftast 90%-ig.

25 Diagnos vid ST-höjningsinfarkt Minst två av nedanstående kriterier skall vara uppfyllda för diagnosen hjärtinfarkt: Typiska symtom på hjärtinfarkt bröstsmärta Typiska EKG-förändringar (ST-höjningar, Q-våg) Typiska förändringar av laboratorieprover (ex. Troponin)

26 Hjärtinfarktens lokalisation Beroende på i vilka EKG-avledningar SThöjningarna syns så kan man lokalisera hjärtinfarkten: Avledning Placering/sida I, avl, V5, V6 Lateral Vänster V1, V2 Septal Vänster V3, V4 Anterior Vänster II, III, avf Inferior Höger

27 Vänster grenblock (skänkelblock) (LBBB Left Bundle Branch Block) Diagnos 1. QRS-bredd 0,12 sek 2. M-format QRS-komplex (STsänkning samt T-negativitet) i vä-sidiga avledningar (V5-V6, avl,i) 3.Breda och djupa hö-sidiga avledningar (V1-V2).

28 Vänster grenblock (skänkelblock) Om hinder i vänster skänkel föreliggers prids impulsen till kamrarna endast via den högra skänkeln. Septum aktiveras då från höger till vänster (normalt tvärtom), med sen aktivering av vänster kammare som följd. Orsak Akut- eller genomgången hjärtinfarkt Aortastenos, reumatisk hjärtsjukdom och kardiomyopatier.

29 Ventrikeltackykardi - VT Diagnos 1. VT definieras som 3 eller fler ventrikulärt utlösta slag i följd. 2. Breddökade men regelbundna QRSkomplex med avvikande utseende. 3. Kammarfrekvensen > 100/min. 4. P-vågor saknas, eller P-vågor utan relation till QRS-komplexen. En regelbunden breddökad tackykardi ska betraktas som en VT tills motsatsen är bevisad.

30 Ventrikeltackykardi - VT VT är potentiellt livshotande och oftast behandlingsbar. Personer som dör i plötslig hjärtdöd har inte alltför sällan en initial VT som övergår i ett ventrikelflimmer (VF). Orsaker I de flesta fall beroende på koronar ischemi och akut hjärtinfarkt (oftast de 2-3 första dygnen efter en hjärtinfarkt). Ibland kardiomyopati eller myokardit. VT kan ibland förekomma utan påvisbar bakomliggande orsak. Intoxikation digitalis, kinidin, tricykliska antidepressiva etc. Behandling Är pat vid medvetande, men hemodynamiskt påverkad, sövs pat och elkonverteras. Är pat medvetslös utan palpabla pulsar defibrillering och HLR. Om medicinsk behandling ska ges så är Cordarone förstahands valet på sjukhus.

31 Ventrikelflimmer - VF Grovvågigt VF Diagnos 1. EKG-bilden är en oregelbunden (svängande) baslinje där man inte kan utskilja där man inte kan utskilja någon PQRST-sekvens. 2. Initialt har svängningarna en högre amplitud som successivt minskar med tiden. 3. Notera att VF kan vara såväl grovvågiga som finvågiga. Finvågigt VF

32 Ventrikelflimmer - VF VF innebär totalt elektriskt kaos i kamrarna pga samtidig impulsbildning från flera olika ställen kamrarna drar inte ihop sig utan flimrar pat blir pulslös. VF kan inte spontankonvertera och obehandlat går VF senare över i en asystoli. Orsaker Oftast koronar hjärtsjukdom, i synnerhet de första minuterna-timmarna vid en akut hjärtinfarkt. Elektriska olycksfall, elektrolytrubbningar, drunkning, kvävning, hypotermi. Intoxikation, ex. digitalis, tricykliska antidepressiva, kinidin, trikloretylen etc. I sällsynta fall kan kraftigt trauma mot bröstkorgen eller fysisk ansträngning under pågående perimyokardit utlösa VF. Behandling Defibrillering och HLR, enl. A-HLR programmet.

33 Ordlista Cardiac Output (CO) Hjärtminutvolym (hjärtfrekvens x slagvolym) Depolarisering Elektrisk aktivering som ger upphov till en muskelkontraktion Hypertensiv hjärtsjukdom Sekundär till hypertension Kardiomyopati Myokardit Perimyokardit Refraktärperiod Repolarisering Sympatikotoni Isoelektrisk Sjukdom i hjärtmuskulaturen Hjärtmuskelinflammation Hjärtsäcksinflammation Period då cellen inte kan stimuleras till nya elektriska förändringar. Varar under hela hjärtmuskelns sammandragning. Återbildning av vilopotential Förenad med ökad aktivitet av det sympatiska nervsystemet Utslätade EKG-kurvor

34 Referenser AAOS. (2008). Nancy Caroline s Emergency Care in the Streets. Jones and Bartlett Publishers, USA. Ahlström, P., Gårdelöf, B. & Svensson, L. (1998). Akuta bröstsmärtor den första timmen. FLISA och Svenska Kardiologföreningen. Jern, S. (2010). Klinisk EKG-diagnostik. Elanders, Mölnlycke. Lind, L. et al.(2000). Akutmedicin. Liber AB, Stockholm. O Grady, S.G. (1996). Prehospital 12-lead ECG What you should know. Physio Control. Washington, USA. Schwieler, J. et al. (2011). EKG-tolkning En klinisk guide. Suserud, B-O. & Svensson, L. Red. (2009). Prehospital akutsjukvård. Liber AB, Stockholm.

Per Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi

Per Wollmer. per.wollmer@med.lu.se. Bild och Funktion Klinisk Fysiologi T6 Per Wollmer per.wollmer@med.lu.se Bild och Funktion Klinisk Fysiologi Vad är EKG? Elektrokardiografi Registrering av hjärtats elektriska aktivitet Används för att studera hjärtats funktion och för att

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi.

Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. Vadå EKG? Basgrupp 8 En rapport om grunderna i elektrokardiografi, EKG, med en speciell inblick i bilden vid högerkammarhypertrofi. L ä k a r u t b i l d n i n g e n, t e r m i n 3 2 0 0 9. 1 2. 0 4, r

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Vad är förmaksflimmer?

Vad är förmaksflimmer? Vad är förmaksflimmer? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hur fungerar hjärtat? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen och är uppbyggt av muskelvävnad.

Läs mer

www.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se

www.ekgtolkning.se EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se www.ekgtolkning.se Till Ida och Cornelia EKG-tolkning En klinisk guide Jonas Schwieler Eva Swahn Joakim Alfredsson Piotr Szamlewski www.ekgtolkning.se 3 0 cm 2 1 0 cm 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Läs mer

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33

[Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 [Förmaksflimmer] [Patofysiologi, diagnostik och behandling] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt.......2 ICD-10.........2 Indelning.........2 Patofysiologi.........3 Symtom...... 3 Diagnostik........3

Läs mer

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation

Patientinformation. till Dig som skall genomgå. Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Patientinformation till Dig som skall genomgå Elektrofysiologisk undersökning eller behandling med kateterablation Arytmienheten Kardiologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Utarbetat den 10 april 2003

Läs mer

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig?

Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Hela bröstkorgen fladdrar. Känner du igen dig? Hjärtat rusar så snabbt att du knappt kan andas. Stora kroppspulsådern Lungartärer Hela bröstkorgen fladdrar. Övre hålvenen Lungvener Känner du igen dig? Fickklaff Vänster förmak Höger förmak Nedre hålvenen

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken

Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik. Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Arbetsprov Hörnsten i klinisk fysiologi och kardiologisk diagnostik Fysiologkliniker Kardiologkliniker Utförs på mindre enheter inom medicinkliniken Varför? Bröstsmärta är mycket svårt att värdera Täta

Läs mer

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009

Behandling med ICD och CRT. Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Behandling med ICD och CRT Björn Fredriksson SÄS/Borås 28 och 29 oktober 2009 Systolisk hjärtsvikt Många är symtomatiska trots läkemedelsterapi Prognosen är allvarlig trots behandling Risk för försämring:

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation 1 Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto Patientinformation Innehållsförteckning Orsaker till förmaksflimmer 5 Symtom 7 Tre typer av förmaksflimmer 7 Behandling av förmaksflimmer 8 Förmaksflimmer

Läs mer

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni. Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas

Läs mer

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning

Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning Station 1: Audiometri, EKG. Blodtryck & Reaktionsmätning 2012 AUDIOMETRI TEORI: Ljud är svängningsrörelser och frekvenser mellan 20 och 20 000 Herz (Hz) kan uppfattas av det mänskliga hörselorganet. Den

Läs mer

EKG-diagnostik Guldkorn

EKG-diagnostik Guldkorn avl R. nodi sinuatrialis (till sinusknutan) R. atrialis RCA LMCA R. coni arteriosi LAD V9 LCx V8 V7 V6R V5R V4R R. marginalis dx Till AV-nod V3R V1 Septaler V2 OB1 OB2 OB3 D1 D2 V3 LPD V4 V5 V6 -avr I

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 KARDIOLOGI - arytmier 2 Arytmier - allmänt 2 Bradykardi och AV-block 2 Arytmi takykardier 4 Takyarytmier, indelning 4 Arytmi Regelbunden takykardi med smala (

Läs mer

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p]

(a) Hur kan vi skilja denna patients symtom från en patient med en kärlkrampsattack? [2p] Del 1 1. En 62-årig kvinna inkommer till akutmottagningen efter flera timmars bröstsmärta Hon har hela sitt liv jobbat som lågstadielärare men har nu varit med om en omorganisation i skolan där hon fått

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA?

HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? HUR FÖRÄNDRAS EKG- KOMPLEXEN OCH DATORTOLKNINGEN VID FELAKTIG PLACERING AV BRÖSTELEKTRODERNA? NOUR MOUSSA Examensarbete i Biomedicinsk laboratorievetenskap Malmö högskola 61-90 högskolepoäng Hälsa och

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2013. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2013 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar

Hjärtrytmrubbningar. En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Hjärtrytmrubbningar En skrift om flimmer, fladder och andra rubbningar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärtoch lungsjukdomar. Den är möjlig att ta

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa

Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke. Till dig som har fått Pradaxa Patientinformation om Pradaxa vid förmaksflimmer och stroke Till dig som har fått Pradaxa Din behandlande läkare har ordinerat dig Pradaxa. Det är ett läkemedel som minskar risken för blodpropp. Vid förmaksflimmer

Läs mer

Arbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor:

Arbetsprov. Denna artikel behandlar följande frågor: Arbetsprov Copyright the33 Denna artikel behandlar följande frågor: 1. Arbetsprov: Hur utförs ett arbetsprov? Varför gör man ett arbetsprov? När avbryter man ett arbetsprov, och varför? Vad beror de normala

Läs mer

Cirkulation. Disposition

Cirkulation. Disposition Cirkulation Systembiologi Robert Frithiof Inst. för Fysiologi & Farmakologi HT 04 Disposition 08:30-09:15 Det kardiovaskulära systemet Hjärta Hjärtat som pump Elektrisk aktivitet EKG Hjärtcykeln 09:30-10:15

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med förmaksfl immer INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Bengt, 59 år Det är 5 år sedan min företagsläkare upptäckte mitt fl immer vid en vanlig rutinundersökning.

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Akut kranskärlssjukdom

Akut kranskärlssjukdom Akut kranskärlssjukdom - primärt omhändertagande Jonas Oldgren Överläkare, universitetslektor Kardiologklin och Inst f med vet Akademiska sjukhuset Uppsala Akut kranskärlssjukdom Instabil angina Icke-ST-höjningsinfarkt

Läs mer

Takykardi på akuten. n klinik och vetenskap medicinens abc. ABC om. läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.

Takykardi på akuten. n klinik och vetenskap medicinens abc. ABC om. läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen. medicinens abc läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se ABC om Takykardi på akuten MAIWAND FAROUQ, ST-läkare ERIC DRYVER, överläkare eric.dryver@skane.se båda VO akutsjukvård,

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B).

Fall med LQTS. Figure 3. Representative morphologic changes in the 5 leads of ECGs during exercise in patients with LQT1 (A) and LQT2 (B). Fall HT 2014 Fall 1 Fall med LQTS Indikationer för arbetsprov vid LQTS -Arbetsprov kan avmaskera fall av misstänkt LQT 1 eller 2. -Uppföljning av betablockerande medicinering för att utvärdera om adekvat

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3

Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Medicin B, Medicinsk temakurs 3 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 4 juni 2014 med svar Maxpoäng: 53,5 Godkändgräns: 60 % av max = 32 poäng 1. ANATOMI (4 POÄNG) DEL 1... 2 2. ANGINA PECTORIS

Läs mer

Hjärtrytmrubbningar. Inledning. Arytmiorsaker. Symtom. Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344.

Hjärtrytmrubbningar. Inledning. Arytmiorsaker. Symtom. Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344. Ändrad 2014-07-16, s 344. 2015-03-04, s 344. 335 Carina Blomström Lundqvist, Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Lennart Bergfeldt, Verksamhet kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera

Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Läkarguide för bedömning och övervakning av kardiovaskulär risk vid förskrivning av Strattera Strattera är indicerat för behandling av ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) hos barn (från 6 års

Läs mer

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny

Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny Fall VT 2014 Fall 2 (VT14) Tjugosexårig man med amyloidos och njursvikt sekundärt till familjär medelhavfeber. Har genomgått en misslyckad njurtransplantation, Ny transplantation planeras, därav denna

Läs mer

Långt QT syndrom (LQTS) Definition

Långt QT syndrom (LQTS) Definition Långt QT syndrom () Definition ärftligt,oftast autosomalt dominant- Romano-Ward syndrom abnormt förlängd kammarrepolarisering ökad risk för allvarlig kammartakykardi, Torsade de Pointe ofta utlöst av hög

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén

ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Ej relevant. Det här är en generisk ansökan. Vår produktresumé följer

Läs mer

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset

akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset akut hjärtsvikt Termin 5 2008 Per Kvidal MLA Svikt&VOC-enheten Kardiologkliniken Akademiska Sjukhuset Hemodynamik - begrepp & normalvärden i vila SVC = superio vena cava Sat 70 AO Sat 95% PA Sat 70

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Plötslig hjärtdöd. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Plötslig hjärtdöd En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den fristående forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modern behandling av förmaksflimmer

EXAMENSARBETE. Modern behandling av förmaksflimmer EXAMENSARBETE 2009:15 HV Modern behandling av förmaksflimmer Jolanta Gozdzialski Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Receptarieprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt Att leva med hjärtsvikt Ingår i en serie skrifter från Hjärt- och lungsjukas riksförbund Att få pacemakern inopererad var som att vända en hand En kväll för 18 år sedan kände jag en intensiv smärta i nacken

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Plötsligt hjärtstopp. En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. Hjärt-Lungfonden XXXXX 1

Plötsligt hjärtstopp. En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar. Hjärt-Lungfonden XXXXX 1 Plötsligt hjärtstopp En temaskrift om vad som händer när hjärtat stannar Hjärt-Lungfonden XXXXX 1 Denna temaskrift är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt- och lungsjukdomar.

Läs mer

Svimning och medvetslöshet

Svimning och medvetslöshet Svimning och medvetslöshet Loghman Henareh, MD, PhD, Associate Professor Department of Cardiology SE-141 86 Stockholm, Sweden Bilden visar medeltida behandling av synkope, bl a värme från öppen eld, ammoniak

Läs mer

Patientinformation. Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer

Patientinformation. Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer Patientinformation se Radiofrekvensablation (RFA) vid atrieflimmer Hjärtflimmer, förmaksflimmer och atrieflimmer är alla namn på samma hjärtrytmrubbning. Vid Aleris- Hamlet-sjukhusen kallar vi det för

Läs mer

Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati

Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Institutionen för anatomi, fysiologi & biokemi Elektrokardiografiska fynd hos dobermann med och utan dilaterad kardiomyopati

Läs mer

Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH

Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH Barns språkutveckling N11e 10 oktober 2013 Minerva Gymnasium Kurs: Svenska 3 Handledare: HANNA Gymnasiearbete LINDBERG 100p Litteraturstudie Loa Lindberg 9 april 2014 Handledare: LINN DORSCH ABSTRACT It

Läs mer

REMISS FÖR THORAXKIRURGISK ÅTGÄRD SAHLGRENSKA Senast reviderad 2011-07-14

REMISS FÖR THORAXKIRURGISK ÅTGÄRD SAHLGRENSKA Senast reviderad 2011-07-14 REMISS FÖR THORAXKIRURGISK ÅTGÄRD SAHLGRENSKA Senast reviderad 2011-07-14 ALLMÄNNA UPPGIFTER 1 REMISS FRÅN Sahlgrenska Östra Borås Skövde NÄL Varberg Mölndal Kungälv Alingsås Annat sjukhus Datum Remitterande

Läs mer

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning

Plötslig hjärtdöd. bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Plötslig hjärtdöd bland barn och unga vid idrott och fysisk ansträngning Artikelnr 2006-114-39 Formgivning Yra AB Foton TongRo Image Stock/ Fotosearch (framsida) Carlos Davila/Photographers Choice RF/Getty

Läs mer

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad

24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Svimning 24 april 2013 Barnveckan i Karlstad Solweig Harling Barnkardiolog Halland 2010-04-22 Är det farlig att barn svimmar? Definition: Plötslig och snabbt övergående förlust av medvetande och muskeltonus

Läs mer

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp?

Innehållsförteckning. Cirkulationssystemet 3. Allmänt 4. Symptom 4. Orsaker 5. Behandling 7. Vad kan jag själv göra för min kropp? 1 Innehållsförteckning SIDAN Cirkulationssystemet 3 Allmänt 4 Symptom 4 Orsaker 5 Behandling 7 Vad kan jag själv göra för min kropp? 10 Framtidsutsikter 13 Arbetsfördelning 14 Källförteckning 15 2 Cirkulationssystemet

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Adenosin Life Medical 5 mg/ml, Injektions-/infusionsvätska, lösning.

PRODUKTRESUMÉ. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Adenosin Life Medical 5 mg/ml, Injektions-/infusionsvätska, lösning. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Adenosin Life Medical 5 mg/ml, Injektions-/infusionsvätska, lösning. 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller 5 mg adenosin. För fullständig förteckning

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE

PFO ett gäckande fynd PFO en flap valve TTE TEE PFO ett gäckande fynd Magnus Johansson klinisk fysiologi Sahlgrenska Universitets sjukhuset/östra 1 Patent foramen ovale öppetstående foramen ovale Betydelsen av PFO Detektion kontrast TEE metod felkällor

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden

Barnhjärtan. En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Barnhjärtan En temaskrift från Hjärt-Lungfonden Hjärt-Lungfonden är en ideell och opolitisk insamlingsorganisation som finansierar huvuddelen av den oberoende forskningen kring hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Till dig som har hjärtsvikt

Till dig som har hjärtsvikt Till dig som har hjärtsvikt Version 1 Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en av våra vanligaste hjärtsjukdomar. I Sverige beräknas ca 200 000 vara drabbade och antalet som insjuknade ökar när befolkningen blir äldre.

Läs mer

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med arytmi INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Först trodde jag det bara handlade om att dricka kaffe Mitt hjärtfel som egentligen består av fyra fel, är medfött och

Läs mer

Fakta om blodpropp. Pressmaterial

Fakta om blodpropp. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om blodpropp Blodpropp är en del av de stora och allvarliga folksjukdomarna såsom hjärtinfarkt och stroke men även andra livshotande tillstånd som lungemboli (propp i lungan). Viktiga

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND

Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Att leva med ny hjärtklaff INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva friheten med att cykla igen Det började när jag skulle gå i pension.

Läs mer

Sätt en ring runt det rätta svaret. OBS! Endast ett rätt svar.

Sätt en ring runt det rätta svaret. OBS! Endast ett rätt svar. Akutmedicin Provmoment: Tentamen A:1 Ladokkod: Tentamen ges för: Fristående kurs 12 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 03 30 Tid: 3 timmar Hjälpmedel:

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi

Ischemisk hjärtsjukdom. Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin. Epidemiologi Ischemisk hjärtsjukdom Hjärtat i blickpunkten kardiologi i vardagen den 18 september 2014 Dagens Medicin Stefan Lind Biträdande överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Epidemiologi Ca 3 400 000 människor

Läs mer

FLIMMERRAPPORTEN. Att leva med förmaksflimmer

FLIMMERRAPPORTEN. Att leva med förmaksflimmer FLIMMERRAPPORTEN Att leva med förmaksflimmer FÖRORD Attackvis, kroniskt eller tyst förmaksflimmer är en folksjukdom! Omkring 210 000 människor i Sverige beräknas ha förmaksflimmer. Bland äldre, personer

Läs mer

Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014

Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014 Cirkulationssystemet för sjuksköterskestuderande MARIE NEUMAN, LUNDS UNIVERSITET, HT 2014 Disposition Cirkulationens mål Tryck flöde och resistens Hjärtats anatomi och fysiologi Hjärtats elektrofysiologi

Läs mer

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen?

Hjärtsvikt. Vad händer i kroppen? Vad händer i kroppen? En försvagad pump är ett sjukdomstillstånd som innebär att hjärtat inte förmår pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Tillståndet utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Värt att veta om Waranbehandling

Värt att veta om Waranbehandling Värt att veta om Waranbehandling Denna patientinformation är skriven av: Birgitta Söderström, AK-mottagningen Karlskoga lasarett och Camilla Nilsson, AK-mottagningen Universitetssjukhuset MAS Malmö i samarbete

Läs mer

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar

Hjärtklaffsjukdom. En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Hjärtklaffsjukdom En skrift om skador och sjukdomar i hjärtats klaffar Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens arbete med att sprida information om hjärt-, kärloch lungsjukdomar. Den är möjlig

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?

Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga

Läs mer

Svenska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Svenska Rådet för hjärt-lungräddning 2013-04-01

Svenska riktlinjer för hjärt-lungräddning. Svenska Rådet för hjärt-lungräddning 2013-04-01 Svenska riktlinjer för hjärt-lungräddning Svenska Rådet för hjärt-lungräddning 2013-04-01 Innehåll Nya svenska riktlinjer för HLR 2011 sid 3 Plötsligt hjärtstopp sid 3 Kedjan som räddar liv sid 4 Vård

Läs mer