YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013 Föreskrift 2/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:1

2 Föreskrifter och anvisningar 2013:1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I ARBETE BLAND MISSBRUKARE 2013 Föreskrift 2/011/2013

3 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2013:1 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2013

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare samt examensdelarna och uppbyggnaden av examen Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i arbete bland missbrukare och grunderna för bedömningen A. Obligatoriska examensdelar Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Klientverksamhet inom missbrukarvården Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten B. Valfria examensdelar Förebyggande arbete bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Rehabiliterande arbete bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten... 32

7 3.5 Skadereducerande missbrukarvård Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten Att verka som företagare inom missbrukarvård Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Sätten att visa yrkesskickligheten En examensdel från en annan yrkesexamen En examensdel från en specialyrkesexamen Bilaga... 39

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Det slutgiltiga beslutet om bedömningen fattas av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och den förberedande utbildningen, avläggandet av examen samt skaffandet av den nödvändiga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter samt de examensspecifika kraven på hälsotillståndet som Utbildningsstyrelsen har fastställt med stöd av 13 i ovannämnda lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella examensområdet. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9 om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) som syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom elevvård eller studerandehälsovård eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för att bli antagen 9

11 som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egna beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen i arbete bland missbrukare I fråga om en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar och den individuella vårdsituationen. 10

12 Hinder för antagning som studerande kan vara psykiska sjukdomar som förhindrar deltagande i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, såsom en pågående obehandlad psykos eller en svår depression som försämrar funktionsförmågan fysiska sjukdomar som begränsar funktionsförmågan i så hög grad att personen inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, såsom sjukdomar eller funktionsnedsättningar i rörelseorganen samt kroniska eksem en sjukdom som överförs via blod och som kan begränsa möjligheten att genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet missbruk eller beroende av berusningsmedel. 2. Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare samt examensdelarna och uppbyggnaden av examen 2.1 Yrkesskicklighet som ska visas i yrkesexamen i arbete bland missbrukare De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare sköter professionellt de mångsidiga arbetsuppgifterna i klientarbetet i sin verksamhetsmiljö inom branschen. De utför arbetet med hjälp av sin erfarenhet och en omfattande teoretisk kunskap om branschen när de ställs inför frågor och fenomen i anslutning till missbruk hos individer och grupper samt i olika gemenskaper och i samhället. De genomför och bedömer arbetsprocesserna, arbetsmetoderna och arbetets kvalitet inom sitt arbetsområde. De utför sitt arbete och sin verksamhet enligt principerna för en hållbar utveckling och enligt etiska principer. De kommunicerar på sitt modersmål och producerar vid behov texter och rapporter i anslutning till sina arbetsuppgifter. De har de övriga språkkunskaper som är nödvändiga för skötseln av arbetsuppgifterna. De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare ansvarar för sitt arbete och utför det tryggt både med tanke på sig själv, klienten och arbetsmiljön. De utvärderar sin kompetens och utvecklar sig själva och sitt arbete samt upprätthåller sin arbetsförmåga. De som har avlagt yrkesexamen i arbete bland missbrukare är flexibla i kontakten med olika människor också i mångkulturella arbetsgemenskaper. Med hjälp av de valfria examensdelarna fördjupar examinanderna sin kompetens i förebyggande eller rehabiliterande arbete bland missbrukare eller i arbete som minskar skadorna av missbruk. De fördjupar också sin kompetens i att verka som företagare inom missbrukarvård. Examinanderna kan fördjupa sina kunskaper om olika klient- och målgrupper genom att välja en examensdel från en annan yrkes- eller specialyrkesexamen. 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av examen För att få ett examensbetyg i yrkesexamen i arbete bland missbrukare ska examinanderna avlägga två obligatoriska och minst två valfria examensdelar. Minst en valfri examensdel ska väljas bland examensdelarna

13 Tabell 1. Examensdelarna i yrkesexamen i arbete bland missbrukare och uppbyggnaden av examen. Yrkesexamen i arbete bland missbrukare A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare 3.2 Klientverksamhet inom missbrukarvården B. Valfria examensdelar, av vilka 2 ska väljas 3.3 Förebyggande arbete bland missbrukare 3.4 Rehabiliterande arbete bland missbrukare 3.5 Skadereducerande missbrukarvård 3.6 Att verka som företagare inom missbrukarvård 3.7 En examensdel från en annan yrkesexamen 3.8 En examensdel från en specialyrkesexamen 3. Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen i arbete bland missbrukare och grunderna för bedömningen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen i arbete bland missbrukare i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter och att införa nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges en möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar den kompetens som examinanderna visar utifrån kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna i denna examen. Till en god bedömningsprocess hör att informera examinanden om bedömningen. Responsen kan ges till examinanden till exempel efter att bedömningsförslaget har givits. Examinanderna kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina observationer under samtalet på en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges efter att examensdelen är avlagd. Bedömningen i yrkesexamen i arbete bland missbrukare sker separat för varje examensdel genom att examinandernas yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. En bedömningsgrupp som består av tre parter ger examenskom- 12

14 missionen ett skriftligt förslag om hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Medlemmarna i trepartsorganet representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet kan iaktta de förordningar, bestämmelser och föreskrifter som styr arbetet iaktta de etiska principerna för sitt arbete utnyttja sina kunskaper om rusmedel och missbruk samt om skadorna förorsakade av missbruk arbeta med olika klient- och målgrupper inom missbrukarvården arbeta i servicesystemet för mental- och missbrukarvård sörja för arbetarskyddet samt för sin arbets- och funktionsförmåga utveckla sin kompetens som sakkunnig inom missbrukarvården. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen kan iaktta de förordningar, bestämmelser och föreskrifter som styr arbetet. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Att arbeta enligt förordningar, bestämmelser och föreskrifter. arbetar enligt gällande och centrala förordningar inom socialoch hälsovården (t.ex. Finlands grundlag, folkhälsolagen, socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen om specialiserad sjukvård) arbetar enligt gällande och centrala förordningar inom mental- och missbrukarvård (t.ex. lagen och förordningen om missbrukarvård, mentalvårdslagen och -förordningen, barnskyddslagen och -förordningen, alkohollagen, narkotikalagen och -förordningen, social- och hälsovårdsministeriets förordning om avgiftning och substitutionsbehandling av opioidberoende personer med vissa läkemedel, lagen om nykterhetsarbete, strafflagen, lagen och förordningen om smittsamma sjukdomar) arbetar enligt nationella och internationella avtal och rekommendationer som styr mental- och missbrukarvården (t.ex. kvalitetsrekommendationer, kvalitetskriterier, rekommenda- 13

15 tioner för vård enligt god medicinsk praxis, FN:s avtal, europeiska alkoholprogrammet, EU:s rusmedelsstrategi, nationella alkoholprogrammet, nationella drogstrategin) arbetar enligt arbetarskyddsförordningarna och bestämmelserna på ett ändamålsenligt sätt inom sitt ansvarsområde (t.ex. arbetarskyddslagen) arbetar inom mental- och missbrukarvården med iakttagande av sekretesskyldigheten iakttar anmälningsskyldigheten enligt lagen tar i sitt arbete hänsyn till en missbrukares rättigheter och skyldigheter (t.ex. klientlagen, patientlagen) arbetar enligt anvisningarna om mental- och missbrukarvård på sitt område och i sin arbetsgemenskap arbetar med hänsyn till målen i den lagstiftning som definierar en arbetstagare och arbetet inom social- och hälsovården (t.ex. lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, förvaltningslagen, personuppgiftslagen). kan iaktta de etiska principerna för sitt arbete. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Iakttagande av etiska principer. arbetar enligt de etiska principerna och värderingarna i mental- och missbrukarvården arbetar enligt arbetsgemenskapens värderingar och de överenskomna principer som styr verksamheten tar i sin verksamhet sakkunnigt hänsyn till klienternas olika människouppfattningar, livsåskådningar och övertygelser motiverar sin verksamhet, sina lösningar och beslut utgående från yrkesetiska principer. kan utnyttja sina kunskaper om rusmedel och missbruk samt om skadorna förorsakade av missbruk. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Beaktande av konsekvenserna vid användning av rusmedel. diskuterar sakkunnigt skadorna och riskerna i anslutning till användning av olika rusmedel med klienterna diskuterar sakkunnigt följderna av användning av olika rusmedel med personalen tar hänsyn till vilka individuella effekter användningen av rusmedel har på människan och hennes närmiljö. 14

16 Bedömning av på vilken nivå användningen och beroendet av rusmedel ligger. Beaktande av vilka konsekvenser missbruk har för individer, närmiljön och samhället. bedömer i vilken omfattning en person använder rusmedel, till exempel om det är frågan om testning, tillfällig användning, vana eller missbruk tar i sitt arbete hänsyn till olika sätt och kulturer när det gäller användning av rusmedel bedömer sakkunnigt en persons missbruk eller beroende och hur beroendet utvecklas diskuterar förklaringsmodellerna till utvecklingen av ett beroende från olika synvinklar tillsammans med en person som använder rusmedel och hans/hennes nätverk belyser för klienten sakkunnigt de modeller som förklarar beroenden bedömer i växelverkan med en person som använder rusmedel också andra eventuella tvångsmässiga beteendeformer och andra skadliga funktionella beroenden, till exempel speleller sexberoende. tar i sin verksamhet hänsyn till de fysiska sjukdomar och symtom som orsakas av rusmedelsmissbruk tar i sin verksamhet hänsyn till konsekvenserna av missbrukssjukdomar på den mentala hälsan med tanke på klientens hantering av vardagen tar i sin verksamhet hänsyn till psykiska störningar och problem i anslutning till drogmissbruk tar i sin verksamhet hänsyn till betydelsen av mental hälsa som resurs tar i sin verksamhet hänsyn till de sociala problem som orsakas av droganvändning bedömer vilken betydelse klientens sociala kontakter och samhälleliga delaktighet har med tanke på hans/hennes helhetssituation tar i sin verksamhet hänsyn till mentala och andliga frågor i anslutning till användning av rusmedel tar i sin verksamhet hänsyn till faktorer som ökar risken för eller skyddar mot skadorna av missbruk. kan arbeta med olika klient- och målgrupper inom missbrukarvården. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Beaktande av klientoch målgruppernas livsskeden och livssituationer inom missbrukarvården. utför missbrukarvård sakkunnigt bland klient- och målgrupper med hänsyn till särdragen för olika åldrar, till exempel barndom, ungdom och ålderdom utför missbrukarvård sakkunnigt bland klient- och målgrup- 15

17 per med hänsyn till specialfrågor i anslutning till olika livssituationer, till exempel graviditet, barnskydd, handikapp, mentala störningar, sexuell mångfald, övriga beroenden, klienter med många diagnoser, utslagning, studier och arbete utför missbrukarvård sakkunnigt bland människor med olika språk- och kulturbakgrund utnyttjar målinriktat och systematiskt kunskap om specialfrågor kring klient- och målgrupper i klientarbetet. kan arbeta i servicesystemet för mental- och missbrukarvård. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Handledning av en klient i servicesystemet. hjälper klienten att använda de tjänster i servicesystemet som behövs, till exempel kommunala, regionala och nationella tjänster, tjänster inom den grundläggande och specialiserade vården, tjänster och stöd som församlingen och olika organisationer erbjuder hjälper klienten att använda de tjänster som erbjuds av aktörer som främjar och förebygger missbruk, som erbjuder tidigt ingripande och rehabiliterande missbrukarvård samt vård som minskar skadorna av missbruk skadereducerande missbrukarvård hjälper klienten att använda de tjänster som behövs inom förebyggande mentalvård eller psykiatrisk vård och rehabilitering hänvisar klienten vid behov till medborgarverksamheter och gemenskaper som främjar återhämtning från missbruk och stöder mental hälsa, till exempel kamratstöd och sakkunniga som har egen erfarenhet hänvisar klienten vid behov till projektbaserade tjänster samarbetar utgående från klientens och klientens närståendes behov med aktörer inom olika sektorer, till exempel inom det uppsökande arbetet, dag- och hemvården bygger tillsammans med klienten aktivt upp ett nätverk som består av olika aktörer, till exempel inom offentliga samfund, organisationer, församlingar och medborgarverksamhet stöder klientens livskompetens genom att hänvisa honom/ henne till sociala kontakter som stöder återhämtning från missbruk och stärker mental hälsa och samhälleligt deltagande beaktar i klientarbetet likheterna och särdragen i missbrukarvård som erbjuds av organisationer i förhållande till den verksamhet inom missbrukarvård som erbjuds av den offentliga sektorn eller av företag, till exempel på förvaltningsnivå samt på juridisk och ideologisk nivå. 16

18 Att fungera i den egna arbetsgemenskapen. Samhällsinflytande arbetar självständigt och ansvarsfullt inom missbrukarvården på sitt ansvarsområde samarbetar som en del av arbetsgruppen arbetar klientinriktat som en medlem av en yrkesövergripande arbetsgrupp konsulterar vid behov serviceproducenter inom social- och hälsovården främjar jämlikhet, en positiv atmosfär och fungerande kontakter i arbetsgemenskapen arbetar flexibelt i arbetsgemenskapen med beaktande av aktörernas olikheter. utnyttjar kunskapsbasen inom sin bransch i sitt arbete med hänsyn till större samhälleliga sakförhållanden och den rådande kulturen tar i sin verksamhet hänsyn till vilka konsekvenser de samhällspolitiska besluten har för missbruket och missbrukarvården tar i sin verksamhet hänsyn till det nära sambandet mellan missbruk och ojämlikhet, skillnader i inkomst och hälsa samt utslagning utövar sakkunnigt samhällelig påverkan som förespråkare för dem som lider av missbruksfenomenet och konsekvenserna av missbruk. kan sörja för arbetarskyddet samt för arbets- och funktionsförmågan. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Iakttagande av arbetarskyddet i arbetsgemenskapen. Ansvar för den egna arbets- och funktionsförmågan. sörjer för egen del ändamålsenligt för arbetarskyddet och arbetshälsan i arbetsgemenskapen förebygger ansvarsfullt arbetarskyddsrisker i arbetsgemenskapen eliminerar ansvarsfullt observerade arbetarskyddsrisker i arbetsgemenskapen ser för egen del till att säkra och ergonomiska arbetsmetoder tillämpas i arbetsgemenskapen sköter sina arbetsuppgifter säkert och ansvarsfullt. sörjer aktivt för sin psykiska, fysiska och sociala arbets- och funktionsförmåga förutser belastningsfaktorer i missbrukarvården och hur de påverkar den egna och arbetsgemenskapens arbetshälsa 17

19 är medveten om och reglerar sakkunnigt sitt eget rusmedelsbeteende använder ergonomiskt riktiga arbetsmetoder i sitt arbete. kan utveckla sin kompetens som sakkunnig inom missbrukarvården. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Utveckling av den egna kompetensen inom missbrukarvård. bedömer realistiskt sin kompetens inom missbrukarvård tar målinriktat hänsyn till vilken betydelse arbetslivets förändringar och dess krav har för missbrukarvården utvecklar aktivt sin yrkesskicklighet enligt de krav som arbetet ställer tar sakligt emot respons, använder grupper av likställda och utnyttjar respons på ett professionellt sätt utvecklar sin kompetens i olika interaktionssituationer samarbetar med olika människor och som medlem av arbetsgruppen. Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Yrkesmässig verksamhet bland missbrukare visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter i arbetslivet i verksamhetsmiljön för missbrukarvård och i klientarbetet. Olika enheter som erbjuder förebyggande missbrukarvård, vård och rehabilitering av missbrukare och minskning av skador samt enheter som stöder drogfrihet är exempel på lämpliga verksamhetsmiljöer. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan till exempel anknyta till verksamhet i servicesystemet, till rusmedel och till kartläggning av missbruk. Efter att dessa dokument har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandernas självvärdering. 18

20 3.2 Klientverksamhet inom missbrukarvården Kraven på yrkesskicklighet kan arbeta professionellt i växelverkan med en klient som använder rusmedel utreda en klients användning av rusmedel och dess konsekvenser ge vård, rehabilitering och handledning inom missbrukarvård se till att verksamhetsmiljön för klienter inom missbrukarvården är säker utveckla sin kompetens inom missbrukarvård. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Kraven på yrkesskicklighet kan växelverka professionellt med en klient som använder rusmedel. Föremål för bedömning Professionell växelverkan. Bedömningskriterier tar i sin verksamhet hänsyn till de faktorer som skapar och upprätthåller förtroende arbetar professionellt i olika skeden av samverkan med klienten förmår samarbeta med olika slags människor bemöter människor jämlikt med respekt för individens självbestämmanderätt lyssnar aktivt på klienten samtalar med klienten utan att låta sig provoceras reglerar professionellt distansen till klienten tar professionellt hänsyn till en eventuell transferens hos klienten i interaktionen tar professionellt hänsyn till en egen mottransferens i interaktionen tar i sin verksamhet hänsyn till klientens försvarsmekanismer beaktar makt- och ansvarsfrågor i interaktionen kommunicerar tydligt med klienten och använder vid behov alternativa kommunikationsmetoder använder ändamålsenligt olika metoder i en interaktion, till exempel frågor, förtydligande, förtydligande bevisning, empatiska motsatsförhållanden, tolkningar och tystnad beaktar särdrag orsakade av rusmedelsanvändning i interaktionen inriktar arbetet på ett ändamålsenligt sätt till det förflutna, nuet och framtiden 19

21 Användning av klientinriktad intervju. tar i interaktionen hänsyn till särdrag orsakade av mentala störningar, till exempel sinnes-, tanke- och känsloförvrängningar samt förvrängningar av tid och plats. samlar med hjälp av intervjuer in information om klienten och klientens nätverk handlar utgående från klientens motivationsnivå i fasmodellen av förändringsprocessen kan anpassa sin verksamhet efter den fas i förändringen som klienten befinner sig i använder ändamålsenligt principerna för metoden motiverande intervju tillämpar grundläggande färdigheter i metoden motiverande intervju med klienten som utgångspunkt. kan utreda en klients användning av rusmedel och dess konsekvenser. Föremål för bedömning Att väcka diskussion om rusmedelsanvändning. Bedömning av drogskador. Bedömningskriterier väcker diskussion om droganvändning med klienten bemöter en berusad klient professionellt väcker diskussion om storkonsumtion av alkohol enligt principerna för mini-intervention använder ändamålsenligt olika test för kartläggning av droganvändning och beroende i sitt arbete. bedömer tillsammans med klienten sjukdomar orsakade av droganvändning samt deras symtom och hälsorisker av olika grad bedömer vid behov specialfrågor i anslutning till rusmedel och åldrande bedömer med hjälp av observationer och intervjuer psykiska störningar hos klienten, till exempel psykotiska symtom, depression, ångest och personlighetsstörningar, sömnstörningar och självdestruktivitet bedömer klientens psykiska tillstånd som medlem av en yrkesövergripande arbetsgrupp bedömer om klienten har både problem med missbruk och psykiska störningar tillsammans med en yrkesövergripande arbetsgrupp bedömer tillsammans med klienten eventuella sociala problem i anslutning till droganvändning, till exempel bostadslöshet, arbetsoförmåga, låg utkomst, kriminalitet, spelberoende och relationsproblem samt behov av barnskydd och familjearbete om det är fråga om gravida 20

22 kvinnor, familjer med drogproblem och familjer med en ung droganvändare väcker diskussion om frågor relaterade till livsåskådning i anslutning till drogproblematiken med klienten och om klientens erfarenheter av skuld och skam i anslutning till droganvändning. kan ge vård, rehabilitering och handledning inom missbrukarvård. Föremål för bedömning Vård, rehabilitering och handledning. Information och kommunikation i mentaloch missbrukarvården. Bedömningskriterier genomför systematiskt vård- och rehabiliteringsplanen i samarbete med klienten, klientens närstående och arbetsgruppen erbjuder mångsidigt klienten information om olika vårdoch rehabiliteringsmetoder säkerställer för egen del vårdens och rehabiliteringens kontinuitet bedömer arbetets resultat utgående från klientens utgångsläge tar hänsyn till klientens behov utgående från hans/hennes livsskede, familjesituation och nätverk inleder och avslutar vårdförhållandet professionellt gör klienten delaktig i den egna vård- och rehabiliteringsprocessen stöder klientens resurser och förmåga att ta ansvar för sitt liv stöder klienten i att nå gemensamt uppställda rehabiliteringsmål reagerar motiverat på förändringar i klientens vård- och rehabiliteringsprocess bedömer betydelsen av klientens livsmiljö som en del av vården och rehabiliteringen bedömer konsekvenserna av droganvändningen och de psykiska störningarna för klientens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga samt för klientens psykiska och andliga behov bedömer vilka resurser familjen och familjens närstående har samt deras behov av hjälp och stöd. kommunicerar tydligt både muntligt och skriftligt vid rapportering av frågor i anslutning till klient- och nätverksarbetet till de berörda parterna använder ändamålsenligt svenska eller finska och ett främmande språk i sitt klientarbete 21

23 Tillämpning av vård- och rehabiliteringsmetoder. Handledning i vardagliga färdigheter. dokumenterar handlingarna i anslutning till arbetet enligt anvisningarna iakttar förordningarna om datasekretess använder smidigt datateknik i sitt arbete, till exempel textbehandlingsprogram, e-post, internet och allmänna klient- och patientdatasystem använder informations- och kommunikationsteknologi, till exempel nätservice för mental- och missbrukarvård, som stöd för klientens egenvård och rehabilitering. väljer vård- och rehabiliteringsmetoder som används inom missbrukarvården och som lämpar sig för situationen och klientens behov, till exempel psykosociala metoder, den kognitiva, lösningsorienterade och systemiska metoden eller den supportiva terapimetoden utför klientarbetet med hjälp av motivationsmetoder som är lämpliga på individnivå beaktar på ett lämpligt sätt familjens och nätverkets delaktighet i vården stöder professionellt de anhörigas hälsa använder vid behov en nätverkskarta och ett släktträd som stöd för rehabiliteringen använder vid behov gruppvård som stöd för klienten stöder klienten på ett lämpligt sätt att delta i gemensamma aktiviteter vägleder klienten att, som en del av vården och rehabiliteringen, använda sådana drogfria och läkemedelsassisterade vårdformer inom missbrukarvården som gett goda resultat vägleder vid behov klienten att söka stöd hos kristna organisationer som utför arbete bland missbrukare vägleder vid behov klienten att söka kamratstöd, till exempel i 12-stegsprogrammet och A-gillen vägleder vid behov sin klient att söka stöd hos sakkunniga som har egen erfarenhet samarbetar professionellt med arbetsgrupper som använder olika tillvägagångssätt och vårdmodeller. handleder på ett lämpligt sätt klienter i olika åldrar i vardagliga färdigheter för att öka livskompetensen stöder klienten att knyta sociala kontakter främjar engagerat en aktiv livsstil för klienten handleder klienten vid behov i att skaffa hjälpmedel som stöder honom/henne i att bli fri från sitt beroende. 22

24 Yrkesövergripande samarbete. samarbetar med social- och hälsovården samt med övriga aktörer som arbetar med missbrukarklienter tar för egen del hänsyn till olika aktörers specialkompetens, ansvar, roller och arbetsfördelning i samarbetet främjar samarbetet i den yrkesövergripande mental- och missbrukarvården inom sitt ansvarsområde utnyttjar olika aktörers expertutlåtanden, kompetens och verksamhetsformer i deras strävan att hjälpa klienten bedömer sina samarbetsfärdigheter, hur samarbetet genomförs och bör utvecklas i det yrkesövergripande samarbetet samarbetar med sakkunniga som har egen erfarenhet. kan se till att verksamhetsmiljön för missbrukarklienter är säker. Föremål för bedömning Att sörja för klienternas säkerhet. Att sörja för verksamhetsmiljöns säkerhet. Hantering av hot-, våldsoch krissituationer. Första hjälpen. Bedömningskriterier handleder klienten i frågor som rör säkerheten i den fysiska livsmiljön, till exempel risken för våld, brandsäkerhet eller barnens säkerhet väcker vid behov diskussion om familjevåld i klientens livssituation väcker vid behov diskussion om eventuell risk för sexuellt övergrepp i klientens livssituation handleder klienten i att skydda sig mot smittsamma sjukdomar, till exempel mot hepatit och HIV. förutser säkerhetsrisker i verksamhetsmiljön främjar arbetarskyddet skyddar sig själv och sin verksamhetsmiljö mot smittorisker, till exempel hepatit och HIV. förutser och förebygger hot-, vålds- och krissituationer bemöter sakkunnigt en våldsam eller hotfull klient handlar ansvarsfullt i hot-, vålds- eller krissituationer arbetar ensam, i par eller grupp på det sätt som förutsätts för att verksamhetsmiljön ska vara säker ansvarar för egen del för efterbehandlingen av hot-, våldsoch krissituationer. ger första hjälpen på nivå Fhj 1 handlar ändamålsenligt vid första hjälpen avsedd för drogmissbrukare, till exempel nödförstahjälpen, första hjälpen 23

25 Behärskande av grundläggande vårdåtgärder. Läkemedelsbehandling vid sjukdomsattacker, vård av trauma- och förgiftningssituationer ser till att en insjuknad klient får vård vid sjukdoms- och olycksfall informerar sin chef och de anhöriga om insjuknandet eller olycksfallet på överenskommet sätt ger första hjälpen professionellt med hänsyn till helhetssituationen. tar i arbetet hänsyn till förordningarna, bestämmelserna och anvisningarna om klient- och patientsäkerheten (t.ex. patientlagen, lagen om yrkesutbildade personer inom hälsooch sjukvården) arbetar aseptiskt iakttar ändamålsenligt andningen, blodcirkulationen och kroppstemperaturen mäter vid behov pulsen, blodtrycket, temperaturen och blodsockret inom ramen för sin yrkeskompetens iakttar klientens vätskebalans- och nutritionstillstånd inom ramen för sin yrkeskompetens undersöker vid behov klientens drogfrihet med olika test på ett i arbetsgemenskapen överenskommet sätt, till exempel med hjälp av testremsor och alkometer. följer Social- och hälsovårdsministeriets handbok Säker läkemedelsbehandling och Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social- och hälsovården 2006 arbetar med beaktande av förordningarna om genomförande av läkemedelsbehandling enligt verksamhets- och/ eller arbetsgemenskapens plan för läkemedelsbehandling inom ramen för sin yrkeskompetens arbetar med hänsyn till hälso- och sjukvårdslagen samt Social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses tar hänsyn till läkemedelsbehandlingens betydelse med tanke på klientens helhetsvård arbetar inom missbrukarvård med hjälp av kunskap om de läkemedelsassisterade vårdprogrammen, till exempel läkemedelspreparat som stöder nykterhet, akut- och avgiftningsvård, mättnads- och substitutionbehandling genomför inom ramen för sin yrkeskompetens på överenskommet sätt missbrukarvård med hjälp av läkemedelsassisterade vårdprogram som en del av vården och rehabiliteringen 24

26 bedömer läkemedlens effekter och samverkan med klientens fysiska och psykiska hälsa inom ramen för sin yrkeskompetens diskuterar sakkunnigt med arbetsgruppen de vanligaste skadliga effekterna och biverkningarna av läkemedel samt de fenomen som missbruk av läkemedel ger upphov till informerar arbetsgruppen om sina observationer kring frågor som berör klientens läkemedelsbehandling och dokumenterar sina observationer informerar klienten om de vanligaste riskerna i anslutning till samtidig användning av olika läkemedel samt om hur rusmedel och läkemedel interagerar motiverar klienten på överenskommet sätt att acceptera en ändamålsenlig läkemedelsassisterad eller drogfri behandling. kan utveckla sin kompetens i missbrukarvård. Föremål för bedömning Utveckling av kompetensen i missbrukarvård. Bedömningskriterier bedömer realistiskt sin kompetens i missbrukarvård bedömer realistiskt sin kompetens i mentalvård anger arbetshandledningens och fortbildningens betydelse för utvecklingen av mental- och missbrukarvårdens kvalitet och den egna yrkeskompetensen utvecklar aktivt sin kompetens i mental- och missbrukarvård tar emot respons, använder sig av kamratutvärdering och utnyttjar respons på ett professionellt sätt arbetar säkert och ansvarsfullt i sitt arbete med klienter strävar i klientarbetet efter att målsättningen uppnås Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Klientverksamhet inom missbrukarvården visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter i arbetslivet i verksamhetsmiljön för missbrukarvård och i klientarbetet. Olika enheter som erbjuder förebyggande missbrukarvård, vård och rehabilitering av missbrukare och minskning av skador samt enheter som stöder drogfrihet är exempel på lämpliga verksamhetsmiljöer. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan till exempel anknyta till vård- och rehabiliteringsprocessen samt till handledning av en missbrukare. Efter att dessa dokument har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, av de bedömda kompletterande dokumenten och av examinandernas självvärdering. 25

27 B. Valfria examensdelar 3.3 Förebyggande arbete bland missbrukare Kraven på yrkesskicklighet kan arbeta i en arbetsmiljö där det utförs förebyggande missbrukarvård planera och genomföra processen för förebyggande missbrukarvård bedöma sin kompetens i förebyggande missbrukarvård. Bedömning (föremål och kriterier för bedömningen) Kraven på yrkesskicklighet kan arbeta i en arbetsmiljö där det utförs förebyggande missbrukarvård. Föremål för bedömning Arbete i en verksamhetsmiljö där det utförs förebyggande missbrukarvård. Bedömningskriterier Arbetar enligt den lagstiftning som styr förebyggande missbrukarvård (t.ex. lagen om nykterhetsarbete, lagen om missbrukarvård, tobakslagen, alkohollagen, narkotikalagen, lagen om smittsamma sjukdomar, barnskyddslagen, folkhälsolagen, lagen om företagshälsovård, mentalvårdslagen, lagen om grundläggande utbildning) Arbetar enligt program och strategier som styr förebyggande missbrukarvård tillämpar den kommunala rusmedelsstrategin ur den förebyggande missbrukarvårdens perspektiv Arbetar enligt iakttar de etiska principerna för förebyggande missbrukarvård känner till nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer som utför förebyggande arbete bland missbrukare samarbetar vid behov med kommunala och regionala aktörer som utför förebyggande arbete bland missbrukare utnyttjar i sin verksamhet betydelsen av olika projekt inom förebyggande missbrukarvård beaktar kontinuerligt grundläggande arbete inom förebyggande missbrukarvård tar i sitt arbete hänsyn till skillnaderna och likheterna i förebyggande och korrigerande arbete arbetar professionellt på området för allmänt förebyggande och riskförebyggande 26

28 beaktar i sitt arbete professionellt de förändringar som sker inom förebyggande missbrukarvård i takt med övriga förändringar i samhället utför professionellt förebyggande arbete bland missbrukare i olika miljöer och med beaktande av kulturella särdrag tar hänsyn till behoven hos klienter i olika åldrar vid förebyggande missbrukarvård beaktar i sitt arbete mediernas betydelse som formare av allmänhetens inställning. kan planera och genomföra processen för förebyggande missbrukarvård. Föremål för bedömning Genomförande av processen för förebyggande av missbrukarvård. Bedömningskriterier arbetar klientinriktat vid förebyggande missbrukarvård planerar, genomför och bedömer sakkunnigt ett möte eller evenemang som riktar sig till en klientgrupp inom ramen för förebyggande arbete bland missbrukare arbetar och motiverar sitt arbete sakkunnigt enligt kvalitetskriterierna för förebyggande missbrukarvård har vid förebyggande missbrukarvård inflytande på sin klientgrupp när det gäller information, inställningar och rättigheter i anslutning till rusmedel har vid förebyggande missbrukarvård inflytande på sin klientgrupp när det gäller de faktorer och riskfaktorer som skyddar mot droganvändning och dess skador har vid förebyggande missbrukarvård inflytande på sin klientgrupp när det gäller droganvändning och sättet att använda droger arbetar sakkunnigt i olika verksamhetsmiljöer för förebyggande missbrukarvård använder lämpliga metoder i arbetet med målgrupper och intressentgrupper med olika språk- och kulturbakgrund utnyttjar ändamålsenliga metoder för kommunikation och växelverkan för att kunna påverka den information och inställning som allmänheten har till rusmedel använder i arbetet med sin målgrupp lämpliga och effektiva metoder för förebyggande missbrukarvård ändrar vid behov motiverat sin verksamhet bygger upp ett behövligt samarbetsnätverk enligt uppställda mål utnyttjar multiprofessionalitet på ett klientinriktat sätt vid förebyggande missbrukarvård dokumenterar och bedömer tillförlitligt processen för förebyggande arbete bland missbrukare 27

29 bedömer realistiskt sin egen andel vid intervention eller i en process. kan bedöma sin kompetens i förebyggande missbrukarvård. Föremål för bedömning Bedömning av den egna kompetensen. Bedömningskriterier arbetar sakkunnigt medveten om sin egen inställning i den förebyggande missbrukarvårdens verksamhetsfält bedömer kritiskt sin yrkeskompetens på den förebyggande missbrukarvårdens område bedömer sin verksamhet i förhållande till den etik och den lagstiftning som styr förebyggande missbrukarvård. Sätten att visa yrkesskickligheten Yrkesskickligheten i examensdelen Förebyggande arbete bland missbrukare visas och bedöms i autentiska arbetsuppgifter för förebyggande missbrukarvård och i klientarbetet. Olika enheter och organisationer som har specialiserat sig på förebyggande missbrukarvård kan tjäna som verksamhetsmiljöer. Beroende på målgruppen kan en skola, ungdomsgård eller motsvarande gemenskap också tjäna som verksamhetsmiljö för förebyggande missbrukarvård. Examenstillfället bör innehålla interaktiva situationer med målgrupper och klientgrupper inom förebyggande missbrukarvård. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av arbetet. Examinanderna kan komplettera examensprestationen med dokument som eventuellt tas fram under processen. Dessa dokument kan anknyta till förebyggande missbrukarvård. Efter att dokumenten har bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examensprestationerna, de bedömda kompletterande dokumenten och av examinandernas självvärdering. 28