YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011
|
|
- Jan Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:39
2 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011
3 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2011: ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä, Esbo 2012
4
5
6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Delarna i yrkesexamen för instrumentskötare och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för instrumentskötare och grunderna för bedömningen Rengöring och desinfektion av instrument samt produktion av rengöringsoch desinfektionsservice Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Torkning, granskning och förpackning av instrument samt produktion av förpackningsservice Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Sterilisering av instrument och produktion av steriliseringsservice Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Rengöring och desinfektion av munvårdsinstrument och produktion av slipservice Kraven på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) Sätten att påvisa yrkesskickligheten En examensdel ur specialyrkesexamen för instrumentskötare En examensdel ur en yrkesinriktad grundexamen En examensdel ur en annan yrkesexamen En examensdel ur en annan specialyrkesexamen Bilaga... 42
7
8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7
9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering. 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. 8
10 En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. 2 Delarna i yrkesexamen för instrumentskötare och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för instrumentskötare har definierats så att de förutsätter minst grundskola eller motsvarande kunskaper och färdigheter av examinanden. Examen är klar när examinanden avlagt de tre obligatoriska och minst en valfri examensdel. Tabell 1. Delarna i yrkesexamen för instrumentskötare och uppbyggnaden av examen Obligatoriska examensdelar 3.1 Rengöring och desinfektion av instrument samt produktion av rengörings- och desinfektionsservice 3.2 Torkning, granskning och förpackning av instrument samt produktion av förpackningsservice 3.3 Sterilisering av instrument och produktion av steriliseringsservice Valfria examensdelar av vilka en ska avläggas 3.4 Rengöring och desinfektion av munvårdsinstrument och produktion av slipservice 3.5 En examensdel ur specialyrkesexamen för instrumentskötare 3.6 En examensdel ur en yrkesinriktad grundexamen 3.7 En examensdel ur en annan yrkesexamen 3.8 En examensdel ur en annan specialyrkesexamen 9
11 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för instrumentskötare och grunderna för bedömningen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna påvisas i en autentisk miljö vid personligt tillämpade examenstillfällen enligt planen för anordnande av yrkesexamen för instrumentskötare som examenskommissionen godkänt. påvisar heltäckande den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. ska vid examenstillfällena visa en beredskap och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. ska också visa en förmåga att utvärdera sina erfarenheter och lära sig av dem samt att omvärdera och ta i bruk nya verksamhetssätt. Bedömarna, som har fått introduktion i bedömningsuppgiften, bedömer examinandens yrkesskicklighet vid examenstillfällena. Examinanderna ska ges en möjlighet att bedöma sina egna prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar examinandens kompetens utgående från de krav på yrkesskicklighet samt de föremål för bedömning och bedömningskriterier som har fastställts i examensgrunderna. Till en god bedömningsprocess hör att informera examinanden om bedömningen. kan få respons till exempel efter att bedömningen har framförts. kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina observationer på en bedömningsblankett under samtalet. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att en examensdel avläggs eller när prestationerna för alla examensdelar är slutförda. Bedömningen i yrkesexamen för instrumentskötare görs separat för varje examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med de krav på yrkesskicklighet som examensdelen ställer. Bedömningsgruppen bestående av tre parter lämnar in ett skriftligt förslag till bedömning till examenskommissionen efter att examensprestationerna har utförts heltäckande, tillförlitligt och enligt examensgrunderna. Den trepartsbaserade bedömningsgruppen består av representanter för arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna. 10
12 3.1 Rengöring och desinfektion av instrument samt produktion av rengörings- och desinfektionsservice Kraven på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan verka i miljöer där det produceras rengörings- och desinfektionsservice iaktta hygienpraxis i sitt arbete utföra rengöring och desinfektion i servicesituationer ta emot och hantera undersöknings- och vårdinstrument rengöra och desinficera undersöknings- och vårdinstrument hantera och sortera avfall upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med rengöring och desinfektion av instrument främja arbetshälsan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) kan verka i miljöer där det produceras rengörings- och desinfektionsservice. Verksamhet i miljöer där det utförs rengöring och desinfektion förevisar rengörings- och desinfektionsmiljön och dess krav iakttar författningar, bestämmelser och rekommendationer samt arbetskollektivets instruktioner och avtal angående rengöring och desinfektion motiverar sina lösningar utgående från olika värderingar och principer för instrumentvård använder yrkesbegrepp förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten beaktar följande arbetsmoment i instrumentvården och hela produktionsprocessen samarbetar, växelverkar och är ansvarsfull som medlem av arbetsgemenskapen planerar och utför sitt arbete i prioritets- och angelägenhetsordning iakttar god produktionspraxis snabbt och effektivt arbetar aktivt och systematiskt i föränderliga situationer utnyttjar tillförlitliga informationskällor i sitt arbete 11
13 kan iaktta hygienpraxis i sitt arbete. och bedömer informationen kritiskt motiverar heltäckande sina val, verksamhetsmetoder och lösningar i anslutning till rengörings- och desinfektionsmiljön. Iakttagande av normal försiktighet förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten med sin verksamhet arbetar enligt en aseptisk arbetsordning ser till att arbetsmiljön är ren och snygg demonstrerar desinfektion av sekretfläckar eller avlägsnar en eller flera sekretfläckar använder rena arbetskläder iakttar god handhygien skyddar sig på det sätt som arbetet förutsätter klär skyddsutrustningen på och av enligt aseptiska principer vårdar skyddsutrustningen efter användning. kan utföra rengöring och desinfektion i servicesituationer. Kundinriktad verksamhet iakttar i servicesituationer de värderingar och verksamhetsprinciper som anknyter till en högklassig instrumentvård iakttar yrkesetik inom instrumentvård samarbetar, tar ansvar och fokuserar på kunden i yrkesövergripande arbetskollektiv beter sig naturligt tillsammans med kunder från olika kulturer och språkbakgrunder ger kundbetjäning som är säker, tillförlitlig, jämlik och tillgänglig ger kunden kundinriktad och interaktiv information i frågor som rör rengöring och desinfektion. 12
14 kan ta emot och hantera undersöknings- och vårdinstrument. Mottagning, hantering och sortering av undersökningsoch vårdinstrument beaktar transportsätten och -tidtabellerna för instrument som anländer från kunder tar emot undersöknings- och vårdinstrument från kunder kontrollerar märkningarna på undersöknings- och vårdinstrumenten, att instrumenten är klanderfria och att antalet och leveransen stämmer överens med kundens beställning hanterar undersöknings- och vårdinstrument som anländer för underhåll från en kund utan att skada dem eller ändra deras funktionsmekanismer hanterar vassa instrument säkert registrerar mottagna produkter enligt givna anvisningar med hjälp av datateknik identifierar produkter med hjälp av den identifikationsteknik som är i användning följer instrumentvårdsenhetens instruktioner vid hantering av defekta produkter sorterar undersöknings- och vårdinstrumenten enligt rengörings- och desinfektionsmetod med beaktande av smittokällan. kan rengöra och desinficera undersöknings- och vårdinstrument. Val av rengörings- och desinfektionsmetod Val och användning av tvättoch desinfektionsmedel väljer en lämplig rengörings- och desinfektionsmetod för undersöknings- och vårdinstrumentet beaktar smittokällorna och renhetsklassificeringen. väljer ett för ändamålet lämpligt tvätt- och desinfektionsmedel med beaktande av medlets effekt på mikrober iakttar de föreskrifter om tvätt- och desinfektionsmedel som anges i säkerhetsdatabladet doserar tvätt- och desinfektionsmedlen enligt anvisningarna observerar förbrukningen av tvätt- och desinfektionsmedel och gör en skriftlig uppföljning byter tvätt- och desinfektionsmedel vid behov ser till att tvättmedelsfacket i tvätt- och desinfek- 13
15 Val av tvätt- och desinfektionsmaskin. Manuell rengöring och desinfektion. Maskinell rengöring och desinfektion Rengöring och desinfektion av endoskop tionsmaskinen är rent. väljer en för undersöknings- och vårdinstrumenten lämplig tvätt- och desinfektionsmaskin kontrollerar att tvätt- och desinfektionsmaskinen är i funktionsdugligt skick innan den tas i bruk. beaktar smittokällan i undersöknings- och vårdinstrumenten rengör och desinficerar undersöknings- och vårdinstrument som inte tål värmedesinfektion iakttar de föreskrifter om tvätt- och desinfektionsmedel som anges i säkerhetsdatabladet skyddar sig mot stänk och sticksår kontrollerar rengöringsresultatet, torkar och desinficerar instrumentet rengör transportutrustningen och desinficerar den kemiskt. tar isär undersöknings- och vårdinstrumenten enligt tillverkarens anvisningar placerar undersöknings- och vårdinstrumenten i tvättkorgar eller tvättställningar för att uppnå ett godtagbart rengöringsresultat använder en ultraljudstvättmaskin vid behov väljer ett för undersöknings- och vårdinstrumenten lämpligt tvätt- och desinfektionsprogram övervakar tvätt- och desinfektionsmaskinens funktion beskriver valideringen av en desinficerande tvättmaskin. väljer en rekommenderad metod för underhåll av endoskop undersöker tvätt- och desinfektionsmaskinen för endoskop enligt anvisningar innan den tas i bruk förbehandlar endoskopet innan det placeras i maskinen placerar endoskopet och dess kringutrustning i tvättställningar enligt anvisningar iakttar processens förlopp och tolkar utrustningens fysikaliska mätare kontrollerar tvättresultatet torkar endoskopet förvarar endoskopen enligt anvisningar. 14
16 kan hantera och sortera avfall. Avfallshantering hanterar, sorterar och återanvänder olika slags avfall enligt författningar och gällande rekommendationer inom hälsovård samt enligt arbetskollektivets anvisningar iakttar verksamhetsprinciper som berör miljön och energieffektiviteten i anslutning till rengöring och desinfektion iakttar arbetarskyddsriskerna vid avfallshantering samlar in använda och oanvändbara kemikalieförpackningar till avfall som ska förstöras använder vid behov ytterligare skyddsutrustning vid avfallshantering. kan upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen. Kvalitativ och lönsam verksamhet. producerar rengörings- och desinfektionsservice på ett högklassigt sätt och i enlighet med kvalitetssystemet utför rengöring och desinfektion av instrument enligt givna anvisningar och överenskomna arbetsmetoder arbetar målinriktat, snabbt och effektivt arbetar ekonomiskt och lönsamt iakttar miljövänliga och i arbetskollektivet överenskomna verksamhetsprinciper sorterar och placerar instrumenten så att tvättresultatet är godtagbart och så att processen inte behöver upprepas framskrider i arbetet genom att beakta följande arbetsmoment i produktionsprocessen och den tid som hela produktionsprocessen kräver hanterar instrumenten så att det inte uppstår onödigt svinn eller så att de inte förlorar i värde informerar om konstaterade kvalitetsbrister och avvikelser i produktionen använder sig av tillförlitlig information vid instrumentvård lagrar rengörings- och desinfektionsdokumenten. 15
17 kan ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med rengöring och desinfektion av instrument. Arbetshandledning och instruktion kan främja arbetshälsan. ger arbetshandledning och instruerar arbetstagaren eller den studerande begripligt, ansvarsfullt och motiverande i frågor som berör rengöring och desinfektion handleder och instruerar med beaktande av den betydelse som rengöring och desinfektion av undersökningsoch vårdinstrument har för förebyggande av infektioner handleder och instruerar arbetstagaren eller den studerande i en valfri rengörings- och desinfektionsuppgift handleder och instruerar interaktivt, målinriktat och motiverande ger konstruktiv och omedelbar respons i arbetshandlednings- och instruktionssituationen. Verksamhet som främjar säkerheten och arbetarskyddet arbetar i enlighet med de författningar, bestämmelser, föreskrifter och avtal som berör arbetslivet utför arbetet med beaktande av föreskrifterna och riskerna i anslutning till miljön, energieffektiviteten och informationssäkerheten iakttar rekommendationer angående ergonomi använder sig av hjälpmedel vid lyft och transport av utrustningen underhåller och använder tvätt- och desinfektionsmaskiner enligt författningar och bruksanvisningar använder en rekommenderad skyddsutrustning iakttar författningar, bestämmelser och föreskrifter angående avfallshantering och -sortering upprätthåller sin arbetsförmåga och sköter sin arbetshälsa. kan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. Bedömning av den egna yrkeskompetensen bedömer som producent och tillhandahållare av rengörings- och desinfektionsservice realistiskt, mångsidigt och heltäckande sin yrkeskompetens vid tillämpning av 16
18 författningar och yrkesetik bedömer sin yrkeskompetens i rengörings- och desinfektionsarbete på ett realistiskt, mångsidigt och heltäckande sätt bedömer realistiskt, mångsidigt och heltäckande sin yrkeskompetens utgående från kvaliteten på rengöringsoch desinfektionsarbetet och rengörings- och desinfektionsservicen samt med tanke på patientsäkerheten och ekonomiska faktorer. Sätten att påvisa yrkesskickligheten påvisar sin yrkesskicklighet i autentiska arbetsmiljöer för instrumentvård vid rengöring och desinfektion av instrument samt vid produktion av rengörings- och desinfektionsservice. rengör och desinficerar både manuellt och maskinellt olika från kunder inkomna undersöknings- och vårdinstrument av varierande material. underhåller ett böjligt endoskop antingen manuellt eller maskinellt eller beskriver serviceåtgärderna med hjälp av ett åskådligt material. utnyttjar datasystem inom instrumentvård i sitt arbete och säkerställer att produkterna går att spåra. ger handledning eller instruerar en arbetstagare eller en studerande i en rengörings- och desinfektionsuppgift eller i produktion av service. Han/hon demonstrerar rengörings- och desinfektionsarbetet som en del av instrumentvårdsprocessen samt påvisar dess betydelse för patientsäkerheten och instrumentvårdens kvalitet. Bedömarna observerar och bedömer examinandens verksamhet samt ger en skriftlig utvärdering av den. kan komplettera sina examensprestationer även muntligt och med dokument som han/hon har producerat under processens gång och som bedömda utgör en del av bedömningsmaterialet. 17
19 3.2 Torkning, granskning och förpackning av instrument samt produktion av förpackningsservice Kraven på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan verka i miljöer där det produceras förpackningsservice iaktta hygienpraxis i sitt arbete utföra förpackningsarbete i servicesituationer ta emot, torka, granska och montera undersöknings- och vårdinstrument välja material och metod för förpackning av undersöknings- och vårdinstrument samt förpacka och tillsluta förpackningen sortera och lämna in instrumentförpackningar för sterilisering och distribution hantera och sortera avfall upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med förpackning av instrument främja arbetshälsan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) kan verka i miljöer där det produceras förpackningsservice. Verksamhet i miljöer där det utförs förpackningsarbete förevisar förpackningsmiljön och kraven i anslutning till den iakttar författningar, bestämmelser, rekommendationer och arbetskollektivets anvisningar och avtal vid förpackning iakttar bestämmelser och föreskrifter om förpackningsmaterial iakttar anvisningar om påssvetsning motiverar sina lösningar utgående från olika värderingar och principer för instrumentvård använder yrkesbegrepp förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten beaktar följande arbetsmoment i instrumentvården och hela produktionsprocessen samarbetar, växelverkar och är ansvarsfull som medlem av arbetsgemenskapen planerar och utför sitt arbete i prioritets- och angelägenhetsordning 18
20 kan iaktta hygienpraxis i sitt arbete. iakttar god produktionspraxis snabbt och effektivt arbetar aktivt och systematiskt i föränderliga situationer utnyttjar olika informationskällor och bedömer informationen kritiskt motiverar sina val, verksamhetsmetoder och lösningar i anslutning till förpackningsmiljön. Iakttagande av normal försiktighet förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten med sin verksamhet arbetar enligt en aseptisk arbetsordning ser till att arbetsmiljön är ren och snygg använder rena arbetskläder iakttar god handhygien skyddar sig på det sätt som arbetet förutsätter klär skyddsutrustningen på och av enligt aseptiska principer vårdar skyddsutrustningen efter användning. kan utföra förpackningsarbete i servicesituationer. Kundinriktad verksamhet iakttar i servicesituationer de värderingar och verksamhetsprinciper som anknyter till en högklassig instrumentvårdsverksamhet iakttar yrkesetik inom instrumentvård samarbetar, tar ansvar och fokuserar på kunden i yrkesövergripande arbetskollektiv beter sig naturligt tillsammans med kunder från olika kulturer och språkbakgrunder ger kundbetjäning som är säker, tillförlitlig, jämlik och tillgänglig ger kunden kundinriktad och interaktiv information i frågor som rör förpackning. 19
21 kan ta emot, torka, granska och montera undersöknings- och vårdinstrument. Mottagning av undersökningsoch vårdinstrument Identifiering av undersöknings- och vårdinstrument Torkning av undersökningsoch vårdinstrument Granskning, underhåll och hopsättning av undersökningsoch vårdinstrument tar emot undersöknings- och vårdinstrument som ska förpackas kontrollerar märkningarna på undersöknings- och vårdinstrumenten, att instrumenten är klanderfria och att antalet stämmer överens med det som anges i servicebeställningen eller med kundens beställning av rengörings- och desinfektionsservice granskar resultatet och eventuella ytskador på rengjorda och desinficerade undersöknings- och vårdinstrument i enlighet med kvalitetskraven följer instrumentvårdsenhetens anvisningar vid hantering av felaktiga produkter registrerar mottagna produkter med hjälp av datateknik eller något annat dokumentationssystem enligt anvisningar och kundens beställning samt enligt leveransprocessen. identifierar mottagna enskilda instrument och instrumentförpackningar med hjälp av den identifikationsteknik som är i användning namnger basinstrumenten namnger instrument inom specialbranscher namnger anestesiinstrument namnger böjliga endoskop namnger stela endoskop. kontrollerar tvättresultatet torkar undersöknings- och vårdinstrumenten i ett torkskåp, en torktunnel, med tryckluft eller för hand placerar undersöknings- och vårdinstrumenten i torkskåpet med iakttagande av god hygienpraxis kontrollerar torkresultatet i enlighet med kvalitetskraven. kontrollerar att instrumenten och övrig undersöknings- och vårdutrustning är i användbart skick returnerar ett smutsigt instrument eller övrig undersöknings- och vårdutrustning för upprepad rengöring 20
22 identifierar förändringar i instrument och övrig undersöknings- och vårdutrustning avlägsnar ett trasigt instrument eller övrig undersöknings- eller vårdutrustning enligt arbetskollektivets anvisningar lämnar trasig utrustning för underhåll enligt arbetskollektivets anvisningar smörjer instrumenten enligt anvisningar kontrollerar att steriliseringscontainrar eller övriga transport- och förvaringslådor är i användbart skick monterar ett isärtaget undersöknings- och vårdinstrument enligt anvisningar med beaktande av kvalitetskraven sätter ihop en baskorg eller övriga redskap på ett kundinriktat sätt enligt produktbeskrivningen. kan välja material och metod för förpackning av undersöknings- och vårdinstrument samt förpacka och tillsluta förpackningen. Förvaring och val av förpackningsmaterial Val av förpackningsmetod samt förpackning Tillslutning och märkning av förpackningar förevisar förpackningsmaterial som är lämpliga för undersöknings- och vårdinstrument visar hur olika förpackningsmaterial förvaras väljer förpackningsmaterial enligt undersökningsoch vårdinstrumentets renhetsklassificering väljer förpackningsmaterial enligt steriliseringsmetod. väljer förpackningsmetod förpackar rena och desinficerade redskap presenterar indikatorklassificeringen och dess betydelse för olika förpackningssystem förpackar enskilda instrument och instrumentgrupper i olika förpackningsmaterial eller steriliseringscontainrar enligt överenskomna produktbeskrivningar. tillsluter förpackningarna enligt de krav som ställs på förpackningsmetoden tillsluter förpackningar av olika material som har använts vid förpackning av undersöknings- och vårdinstrument märker förpackningarna enligt givna anvisningar märker förpackningarna utan att skada innehållet. 21
23 Användning av en påssvets kontrollerar påssvetsens funktion använder en påssvets för tillslutning av förpackningar väljer en lämplig temperatur för tillslutning av en förpackning av ett visst material underhåller påssvetsen enligt anvisningar. kan sortera och lämna in instrumentförpackningar för sterilisering och distribution. Sortering och leverans av produkter kan hantera och sortera avfall. sorterar instrumentförpackningarna i steriliseringskorgar enligt steriliseringsmetod lämnar in instrument för sterilisering enligt arbetskollektivets anvisningar transporterar förpackade, desinficerade instrumentförpackningar enligt aseptiska principer i ett hygieniskt förvaringsutrymme. Avfallshantering hanterar, sorterar och återanvänder olika slags avfall enligt författningar och gällande rekommendationer inom hälsovård samt enligt arbetskollektivets anvisningar iakttar verksamhetsprinciper som berör miljön och energieffektiviteten i anslutning till förpackning iakttar arbetarskyddsriskerna vid avfallshantering använder vid behov ytterligare skyddsutrustning vid avfallshantering. kan upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen. Kvalitativ och lönsam verksamhet. producerar förpackningsservice kvalitativt och enligt kvalitetssystemet förpackar instrument och tillhandahåller förpackningsservice enligt anvisningar och överenskomna arbetsmetoder arbetar målinriktat, snabbt och effektivt arbetar ekonomiskt och lönsamt 22
24 sorterar och hanterar förpackade instrument så att förpackningens kvalitet är godtagbar och så att processen inte behöver upprepas framskrider i arbetet genom att beakta följande arbetsmoment i produktionsprocessen och den tid som hela produktionsprocessen kräver iakttar föreskrifterna om förpackning för att nå ett lyckat steriliseringsresultat hanterar instrumenten så att det inte uppstår onödigt svinn eller så att de inte förlorar i värde använder förpackningsmaterial enligt arbetskollektivets produktbeskrivning utför sitt arbete så att produkterna uppfyller kvalitetskraven och kundens servicebeställning informerar om konstaterade kvalitetsbrister och - avvikelser i produktionen använder sig av tillförlitlig information vid instrumentvård lagrar förpackningsdokumenten. kan ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med förpackning av instrument. Arbetshandledning och instruktion ger arbetshandledning och instruerar arbetstagaren eller den studerande begripligt, ansvarsfullt och motiverande i frågor som berör förpackning av instrument handleder och instruerar med beaktande av vilken betydelse torkning, kontroll och förpackning av undersöknings- och vårdinstrument har för förebyggande av infektioner handleder och instruerar arbetstagaren eller den studerande i en valfri uppgift inom förpackningsservice handleder och instruerar interaktivt, målinriktat och motiverande ger konstruktiv och omedelbar respons i arbetshandlednings- och instruktionssituationen. 23
25 kan främja arbetshälsan. Verksamhet som främjar säkerheten och arbetarskyddet arbetar i enlighet med de författningar, bestämmelser, föreskrifter och avtal som berör arbetslivet utför arbetet med beaktande av föreskrifterna och riskerna i anslutning till miljön, energieffektiviteten och informationssäkerheten iakttar rekommendationer angående ergonomi använder sig av hjälpmedel vid lyft och transport av utrustningen underhåller och använder maskiner enligt författningar och anvisningar använder en rekommenderad skyddsutrustning i arbetet iakttar författningar, bestämmelser och föreskrifter angående avfallshantering och -sortering upprätthåller sin arbetsförmåga och sköter sin arbetshälsa. kan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. Bedömning av den egna arbetskompetensen bedömer som producent och tillhandahållare av förpackningsservice realistiskt, mångsidigt och heltäckande sin yrkeskompetens vid tillämpning av författningar och yrkesetik bedömer sin yrkeskompetens i förpackningsarbete realistiskt, mångsidigt och heltäckande bedömer realistiskt, mångsidigt och heltäckande sin yrkeskompetens utgående från kvaliteten på förpackningsarbetet och förpackningsservicen samt med tanke på patientsäkerheten och ekonomiska faktorer. Sätten att påvisa yrkesskickligheten påvisar sin yrkesskicklighet i autentiska arbetsmiljöer för instrumentvård vid förpackning av undersöknings- och vårdinstrument samt vid produktion av förpackningsservice. torkar, granskar, underhåller, monterar och förpackar kundernas rengjorda och desinficerade undersöknings- och vårdinstrument på ett kundinriktat sätt och med användning av olika förpackningsmaterial och förpackningsmetoder. 24
26 förvarar desinficerade produkter och lämnar in dem för sterilisering som en del av arbetsgruppen. ger arbetshandledning eller instruerar arbetstagaren eller den studerande i en förpackningsuppgift eller i produktion av förpackningsservice. Han/hon redovisar för förpackningsarbetet som en del av instrumentvårdsprocessen samt påvisar dess betydelse för patientsäkerheten och instrumentvårdens kvalitet. Bedömarna observerar och bedömer examinandens verksamhet samt ger en skriftlig utvärdering av den. kan komplettera sina examensprestationer även muntligt och med dokument som han/hon har producerat under processens gång och som bedömda utgör en del av bedömningsmaterialet. 3.3 Sterilisering av instrument och produktion av steriliseringsservice Kraven på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan verka i miljöer där det produceras steriliseringsservice iaktta hygienpraxis i sitt arbete utföra sterilisering i servicesituationer ta emot instrumentförpackningar och välja steriliseringsmetod och -program för dem fylla instrumentförpackningar för ångsterilisering och använda en ångautoklav beskriva uppbyggnaden av en ångautoklav och dess funktionsprinciper samt ångsteriliseringsprocessen övervaka ångsterilisering samt testa ångautoklavens dagliga funktion beskriva andra steriliseringsmetoder (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylen oxid-, formaldehyd- och varmluftssterilisering), steriliseringsanordningarnas funktionsprinciper och steriliseringsprocesserna kontrollera resultatet av steriliseringsprocessen, sortera steriliserade produkter och överlämna dem till kunden hantera och sortera avfall upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med sterilisering av instrument främja arbetshälsan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. 25
27 Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) kan verka i miljöer där det produceras steriliseringsservice. Verksamhet i miljöer där det utförs sterilisering kan iaktta hygienpraxis i sitt arbete. förevisar steriliseringsmiljön och kraven i anslutning till den iakttar författningar, bestämmelser och rekommendationer samt arbetskollektivets anvisningar och avtal vid sterilisering motiverar sina lösningar utgående från olika värderingar och principer för instrumentvård använder yrkesbegrepp förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten beaktar följande arbetsmoment i instrumentvården och hela produktionsprocessen samarbetar, växelverkar och är ansvarsfull som medlem av arbetsgemenskapen planerar och utför sitt arbete i prioritets- och angelägenhetsordning iakttar god produktionspraxis snabbt och effektivt arbetar aktivt och systematiskt i föränderliga situationer utnyttjar olika informationskällor och bedömer informationen kritiskt redogör för steriliseringssymboler och definitionen av sterilisering motiverar heltäckande sina val, verksamhetsmetoder och lösningar i anslutning till steriliseringsmiljön. Iakttagande av normal försiktighet förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten med sin verksamhet arbetar enligt en aseptisk arbetsordning ser till att arbetsmiljön är ren och snygg använder rena arbetskläder iakttar god handhygien skyddar sig på det sätt som arbetet förutsätter klär skyddsutrustningen på och av enligt aseptiska principer 26
28 kan utföra sterilisering i servicesituationer. Kundinriktad verksamhet iakttar i servicesituationer de värderingar och verksamhetsprinciper som anknyter till en högklassig instrumentvårdsverksamhet iakttar yrkesetik inom instrumentvård samarbetar, tar ansvar och fokuserar på kunden i yrkesövergripande arbetskollektiv beter sig naturligt tillsammans med kunder från olika kulturer och språkbakgrunder klarar av de vanligaste praktiska kundbetjäningssituationerna på det andra inhemska språket och på åtminstone ett främmande språk ger kundbetjäning som är säker, tillförlitlig, jämlik och tillgänglig ger kunden kundinriktad och interaktiv information i steriliseringsfrågor. kan ta emot instrumentförpackningar och välja steriliseringsmetod och - program för dem. Mottagning av instrument som lämnas in för sterilisering Val av steriliseringsmetod och steriliseringsprogram tar emot instrument som lämnas in för sterilisering i enlighet med serviceprocessen samt kundens beställnings- och leveransprocess kontrollerar att instrumenten eller förpackningarna är felfria identifierar produkterna med hjälp av den identifikationsteknik som är i användning och säkerställer att produkterna går att spåra iakttar instrumentvårdsenhetens anvisningar vid hantering av felaktiga produkter. väljer en fysikalisk steriliseringsmetod som lämpar sig för produkter av olika material väljer en kemikalisk steriliseringsmetod som lämpar sig för produkter av olika material väljer motiverat ett steriliseringsprogram för förpackade och oförpackade instrument motiverar sitt val utgående från hur mikroorganismer förstörs. 27
29 kan fylla instrumentförpackningar för ångsterilisering och använda en ångautoklav. Att fylla och använda en ångautoklav placerar instrumentförpackningarna i steriliseringskorgar placerar oförpackade instrument i steriliseringskorgar och i ångautoklaven eller beskriver en öppen sterilisering av instrument använder steriliseringsindikatorer enligt indikatorklassificeringen, rekommendationerna och arbetskollektivets anvisningar fyller en steriliseringsapparat enligt validerade modeller eller enligt arbetskollektivets anvisningar med beaktande av de faktorer som påverkar steriliseringsresultatet använder en ångautoklav tillsammans med en arbetstagare enligt författningarna och arbetskollektivets anvisningar steriliserar förpackade och oförpackade produkter tillsammans med en arbetstagare i arbetsgemenskapen. kan beskriva uppbyggnaden av en ångautoklav och dess funktionsprinciper samt ångsteriliseringsprocessen. Redogörelse av uppbyggnaden av en ångautoklav och dess funktionsprinciper samt ångsteriliseringsprocessen. redogör för och beskriver uppbyggnaden av stora ångautoklaver samt deras mätinstrument och funktionsprincip redogör för och beskriver uppbyggnaden av små ångautoklaver samt deras mätinstrument och funktionsprincip demonstrerar de olika momenten i ångsteriliseringsprocessen påvisar vattnets betydelse för steriliseringens slutresultat och för att ren ånga ska bildas. 28
30 kan övervaka ångsterilisering och testa ångautoklavens dagliga funktion. Att säkerställa ångautoklavens funktion och påvisa att den är i användbart skick Övervakning av ångsterilisering partivis kontrollerar att ångautoklavens kammare är ren redogör för underhållsservice av en ångautoklav och underhållets betydelse för dess funktion demonstrerar testning av att anläggningen kan avlägsna luft demonstrerar testning av att ångan tränger in iakttar och tolkar ångautoklavens fysikaliska mätare och skrivare redogör för valideringens betydelse och dess principer. presenterar indikatorklassificeringen och dess betydelse vid sterilisering väljer en lämplig indikator observerar steriliseringsprocessen säkerställer att steriliseringen har lyckats genom att tolka de fysikaliska mätarna och skrivarna vid slutet av steriliseringen godkänner en satsvis körning vid steriliseringsprocessen antecknar satsvis körning och dess resultat på ett i arbetsgemenskapen överenskommet sätt. kan beskriva andra steriliseringsmetoder (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, formaldehyd- och varmluftssterilisering), steriliseringsanordningarnas funktionsprinciper och steriliseringsprocesserna. Illustration av övriga steriliseringsmetoder, -anläggningar och -processer demonstrerar olika steriliseringsmetoder (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, formaldehyd- och varmluftssterilisering) med hjälp av illustrationsmaterial demonstrerar steriliseringsanläggningarna, deras funktionsprinciper, processer och användning (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, formaldehyd- och varmluftssterilisering) med hjälp av illustrationsmaterial redogör för satsvis övervakning av olika steriliseringsprocesser, övervakningstest och indikatorer (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, 29
31 Service- och användningssäkerheten för övriga steriliseringsanläggningar formaldehyd- och varmluftssterilisering) med hjälp av illustrationsmaterial berättar om strålningssterilisering och dess betydelse för instrumentvård. redogör för underhåll av olika steriliseringsanläggningar (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, formaldehyd- och varmluftssterilisering) redogör för olika anläggningars användningssäkerhet (plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, formaldehyd- och varmluftssterilisering). kan kontrollera resultatet av steriliseringsprocessen, sortera steriliserade produkter och överlämna dem till kunden. Granskning och förvaring av steriliserade produkter Leverans av steriliserade produkter Spårning av produkter tömmer en instrumentförpackning och granskar de steriliserade produkterna och instrumentförpackningarna underkänner vid behov en steriliserad produkt och motiverar sitt beslut sorterar de steriliserade produkterna så att det godkända steriliseringsresultatet bibehålls under transport och förvaring förvarar de steriliserade produkterna med hänsyn till förvaringsomständigheterna samt till föreskrifterna och rekommendationerna i anslutning till förvaring och miljön. levererar en utlovad tjänst eller instrumentförpackning till kunden enligt överenskommelse lastar de steriliserade produkterna i transportmedlen enligt arbetskollektivets leveransanvisningar och transporttidtabeller registrerar produkterna med hjälp av datateknik enligt kundens beställnings- och leveransprocess och arbetskollektivets anvisningar. säkerställer spårningen av produkterna beskriver metoderna för individuell märkning av undersöknings- och vårdinstrument beskriver spårningen av en produkt eller spårar en produkt med hjälp av datateknik enligt författningarna och arbetskollektivets anvisningar. 30
32 kan hantera och sortera avfall. Avfallshantering hanterar, sorterar och återanvänder olika slags avfall enligt författningar och gällande rekommendationer inom hälsovård samt enligt arbetskollektivets anvisningar iakttar verksamhetsprinciper som berör miljön och energieffektiviteten i anslutning till sterilisering samlar in använda och oanvändbara kemikalieförpackningar till avfall som ska förstöras iakttar arbetarskyddsriskerna vid avfallshantering använder vid behov ytterligare skyddsutrustning vid avfallshantering. kan upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen. Kvalitativ och lönsam verksamhet producerar steriliseringsservice på ett högklassigt sätt och i enlighet med kvalitetssystemet utför sterilisering och producerar steriliseringsservice enligt givna anvisningar och överenskomna arbetsmetoder arbetar systematiskt, snabbt och effektivt arbetar ekonomiskt och lönsamt sorterar och hanterar steriliserade förpackningar så att de uppfyller kvalitetskraven och så att steriliseringen inte behöver upprepas framskrider i arbetet genom att beakta följande arbetsmoment i produktionsprocessen och den tid som hela produktionsprocessen kräver iakttar anvisningar och författningar i anslutning till sterilisering utför sitt arbete så att produkterna uppfyller kvalitetskraven och kundens servicebeställning informerar om konstaterade kvalitetsbrister och - avvikelser i produktionen använder sig av tillförlitlig information vid instrumentvård lagrar steriliseringsdokumenten. 31
33 kan ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med sterilisering av instrument. Arbetshandledning och instruktion kan främja arbetshälsan. ger arbetshandledning och instruerar arbetstagaren eller den studerande begripligt, ansvarsfullt och motiverande i frågor som berör sterilisering av instrument handleder och instruerar med beaktande av vilken betydelse sterilisering av undersöknings- och vårdinstrument har för förebyggande av infektioner handleder och instruerar arbetstagaren eller den studerande i en valfri steriliseringsuppgift handleder och instruerar interaktivt, systematiskt och motiverande ger konstruktiv och omedelbar respons i arbetshandlednings- och instruktionssituationen. Verksamhet som främjar säkerheten och arbetarskyddet arbetar i enlighet med de författningar, bestämmelser, föreskrifter och avtal som berör arbetslivet iakttar gällande författningar och anvisningar om arbetarskyddet vid sterilisering och produktion av steriliseringsservice utför arbetet med beaktande av föreskrifterna och riskerna i anslutning till miljön, energieffektiviteten och informationssäkerheten iakttar rekommendationer angående ergonomi använder sig av hjälpmedel vid lyft och transport av utrustningen underhåller och använder maskiner enligt författningar och anvisningar använder en rekommenderad skyddsutrustning iakttar författningar, bestämmelser och föreskrifter angående avfallshantering och -sortering upprätthåller sin arbetsförmåga och sköter sin arbetshälsa. 32
34 kan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. Bedömning av den egna yrkeskompetensen. bedömer som producent och tillhandahållare av steriliseringsservice realistiskt, mångsidigt och heltäckande sin yrkeskompetens vid tillämpning av författningar och yrkesetik bedömer sin yrkeskompetens i steriliseringsarbete på ett realistiskt, mångsidigt och heltäckande sätt bedömer realistiskt, mångsidigt och heltäckande sin yrkeskompetens utgående från kvaliteten på steriliseringsarbetet och steriliseringservicen samt med tanke på patientsäkerheten och ekonomiska faktorer. Sätten att påvisa yrkesskickligheten påvisar sin yrkesskicklighet i autentiska arbetsmiljöer för instrumentvård vid sterilisering och produktion av steriliseringsservice. steriliserar förpackade och oförpackade produkter på ett kundinriktat sätt med ångsteriliseringsmetoden och bedömer steriliseringsresultatet. Han/hon använder en ångautoklav tillsammans med en arbetstagare vid instrumentvården. redogör för plasmasterilisering vid låg temperatur, etylenoxid-, formaldehyd- eller varmluftssteriliseringsapparater och -metoder med hjälp av arbetskollektivets anläggningar eller illustrationsmaterial. beskriver processerna för alla steriliseringsmetoder med hjälp av illustrationsmaterial. ansvarar för arbetarskyddet och sköter sin arbetshälsa. Han/hon använder sig av datasystemen inom instrumentvård vid sortering, individuell identifikation, förvaring, leverans och spårning av produkter. ger arbetshandledning eller instruerar arbetstagaren eller den studerande i en steriliseringsuppgift eller vid produktion av steriliseringsservice. Han/hon redovisar för steriliseringsarbetet som en del av instrumentservice och -produktion samt påvisar dess betydelse för patientsäkerheten och instrumentvårdens kvalitet. Bedömarna observerar och bedömer examinandens verksamhet samt ger en skriftlig utvärdering av den. kan komplettera sina examensprestationer även muntligt och med dokument som han/hon har producerat under processens gång och som bedömda utgör en del av bedömningsmaterialet. 33
35 3.4 Rengöring och desinfektion av munvårdsinstrument och produktion av slipservice I yrkesexamen för instrumentskötare kan examensdelen Rengöring och desinfektion av munvårdsinstrument och produktion av slipservice ingå som en valfri examensdel. Betyget utfärdas av den examenskommission som ansvarar för instrumentvård. Kraven på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är: kan verka i miljöer där det utförs underhåll av munvårdsinstrument iaktta hygienpraxis i sitt arbete utföra instrumentvård i servicesituationer rengöra och desinficera munvårdsinstrument vässa de vanligaste munvårdsinstrument som kräver vässning upprätthålla kvaliteten och resultatet av instrumentvårdsprocessen ge arbetshandledning och instruktioner i servicesituationer i samband med underhåll av munvårdsinstrument främja arbetshälsan bedöma sin verksamhet och finna utvecklingsmål. Bedömning (föremål för bedömningen och bedömningskriterierna) kan verka i miljöer där det utförs underhåll av munvårdsinstrument. Verksamhet i instrumentvårdsmiljöer presenterar rengörings- och desinfektionsmiljön, de krav som ställs på munvårdsredskap och instrument som kräver vässning samt på instrumentvårdsprocessen iakttar författningar, bestämmelser och rekommendationer samt arbetskollektivets anvisningar och avtal motiverar sina lösningar utgående från olika värderingar och principer för instrumentvård använder yrkesbegrepp och begrepp inom munhälsovård förebygger infektioner och främjar patientsäkerheten beaktar följande arbetsmoment i instrumentvården och hela produktionsprocessen samarbetar, växelverkar och är ansvarsfull som medlem av arbetsgemenskapen planerar och utför sitt arbete i prioritets- och angelägenhetsordning 34
FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merYRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merYRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 FÖRESKRIFT 58/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Grunder för fristående
Läs merYRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen
Läs merYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående
Läs merFÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Föreskrift 26/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR
Läs merYRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Föreskrift 39/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Läs merFÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 47/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 FÖRESKRIFT 47/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:43 Föreskrifter och anvisningar
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen
Läs merKompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS
Läs merGRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:
Läs merGRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010
GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FASTIGHETSSKÖTSEL, FASTIGHETSSKÖTARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LOKALVÅRD, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT 7/011/2010
Läs merUTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående
Läs merYRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Föreskrift 22/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merGRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010
GRUNDEXAMEN I TRÄDGÅRDSSKÖTSEL 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTION UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRÖNSEKTORN UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BLOMSTER-
Läs merFÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merYRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merGRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010
GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HEMARBETSSERVICE, HEMVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR RENGÖRINGSSERVICE, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT
Läs merFÖRESKRIFT 54/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 54/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FISKODLARE 2009 FÖRESKRIFT 54/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merFÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 9/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA
Läs merGRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010
GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRAFISK PLANERING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BILD- OCH MEDIEKONST UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Föreskrift 40/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Grunder för fristående
Läs merFÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PERIOPERATIV VÅRD EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT
Läs merYRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för
Läs merYRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merYRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012 Föreskrift 7/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Grunder för fristående
Läs merGrunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2010 FÖRESKRIFT 6/011/2010. Föreskrifter och anvisningar 2010:3
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2010 FÖRESKRIFT 6/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:3 Föreskrifter och anvisningar 2010:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP /
Läs merGRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009
GRUNDEXAMEN I NATUR OCH MILJÖ 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR MILJÖ, MILJÖVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR NATUR, NATURINSTRUKTÖR FRAMSTÄLLARE AV NATURPRODUKTER NATUR-
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Grunder
Läs merUtbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)
AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7
Läs merFöreskrift 67/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 67/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I MILJÖVÅRD 2003 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I MILJÖVÅRD 2003 Föreskrift 67/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy Helsingfors
Läs merFRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
Läs merGRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 FÖRESKRIFT 74/011/2014
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, SNICKARE 2014 FÖRESKRIFT 74/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN
Läs merFÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2004 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 FÖRESKRIFT 35/011/2004
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN
Läs merFÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 52/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 FÖRESKRIFT 52/011/2009
Läs merFöreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR
Föreskrift 26 /011/2003 Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2003 Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR 2003 Föreskrift 26 /011/2003 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 43/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Grunder
Läs merYRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001
Föreskrift 82/011/2000 YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab
Läs mer2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,
1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning
Läs merGRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM TAPETSERING OCH INREDNING KOMPETENSOMRÅDET FÖR TAPETSERING TAPETSERARE KOMPETENSOMRÅDET FÖR INREDNING INREDARE FÖRESKRIFT 88/011/2014 OPETUSHALLITUS
Läs merUtvecklingsarbete inom Närvårdarutbildningen Kompetensområde: Rehabilitering och äldreomsorg
Utvecklingsarbete inom Närvårdarutbildningen Kompetensområde: Rehabilitering och äldreomsorg Skribenter: Therese Lerstrand och Johanna Nyby Examensmästarutbildningen Hösten 2013 Yrkesakademin i Österbotten
Läs mer4.1.1 Idrottsinstruktion
1/6 4.1.1 Idrottsinstruktion Krav på yrkesskicklighet planerar och leder idrottsinstruktionshelheten och enskilda timmar ger instruktioner i idrott i olika verksamhetsmiljöer och för olika kunder och kundgrupper
Läs merGymnasiediplom. Huslig ekonomi
Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4
Läs merDokumentering av yrkesprov
Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Att verka inom logi- och restaurangverksamhet Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 FÖRESKRIFT 46/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Grunder för fristående examen
Läs merGrundexamen inom el- och automationsteknik 2009
Grundexamen inom el- och automationsteknik 2009 Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för el- och automationsteknik elmontör Utbildningsprogrammet/kompetensområdet för el- och automationsteknik automationsmontör
Läs merFristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
Läs merFöreskrift 44/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 44/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2002 Föreskrift 44/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Edita Prima Oy Helsingfors
Läs merFÖRESKRIFT 44/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 44/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VÄKTARE 2006 FÖRESKRIFT 44/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 52/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Grunder för fristående
Läs mer2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR
2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2.1 Kunnande som visats i yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur 2.2 Examensdelarna består av en obligatorisk
Läs merFÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------
Läs merlastbils- och bussförare
Brev UKM/232/531/2015 7.10.2015 Enligt sändlista Referens Ärende UKM Tillstånd att ordna utbildning för grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Undervisnings- och kulturministeriet uppdaterar
Läs merYRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001
Föreskrift 22/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 2 Oyj Edita Abp Helsingfors 2001
Läs merUTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merPERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet
PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina AiHe-projektet Personlig tillämpning i samband med fristående examina verktyg för aktörerna
Läs merFÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 23/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 23/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merFÖRESKRIFT 3/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 3/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGGNINGS BRANSCHEN 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKANLÄGGNINGSBRANSCHEN 2007 FÖRESKRIFT 3/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merFÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 14/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING
Läs merTILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE
Datum 12.6.2007 Anordnare av grundläggande yrkesutbildning Dnr och yrkesinriktad tilläggsutbildning 146/530/2007 TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE
Läs merLäroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare
Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Närvårdare Godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium XX.06.2016 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Mål... 4 1.2 Värdegrund... 5 1.3 Närvårdare
Läs merYRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010 FÖRESKRIFT 47/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Grunder för fristående
Läs merFÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN
Läs merKompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd
Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter Helena Öhman undervisningsråd (TUTKE 2) RP 20.3.2014 Kompetensinriktning Utgår från arbetslivet
Läs merGRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR
GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN GRUNDEXAMEN INOM HÄSTHUSHÅLLNING, HÄSTSKÖTARE, RIDINSTRUKTÖR FÖRESKRIFT 42/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merFÖRESKRIFT 51/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 51/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 51/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merYRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM ELINDUSTRIN 2013 Föreskrift 22/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:32 Föreskrifter och anvisningar 2013:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merSpecialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]
Specialyrkesexamen i ledarskap [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv
Läs merGRUNDEXAMEN I SJÖFART 2013
Grunder för yrkesinriktad grundexamen GRUNDEXAMEN I SJÖFART 2013 Föreskrift 24/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:27 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:27 ISBN 978-952-13-5514-1
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merFöreskrift 33/011/2002. Grunder för fristående examen
Föreskrift 33/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 2002 Föreskrift 33/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merBedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare
Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare 22.10.2015 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning
Läs merFöreskrift 2/2012 1 (14)
Föreskrift 2/2012 1 (14) Föreskrifter om innehållet och upprättandet av planer för egenkontroll för serviceproducenter inom den privata hälso- och sjukvården Bemyndigande Målgrupp Giltighetstid Lag om
Läs merGRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALL- BRANSCHEN 2010
GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALL- BRANSCHEN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR AUTOMATIONSTEKNIK OCH UNDERHÅLL AUTOMATIONSMONTÖR UNDERHÅLLSMONTÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET
Läs merUTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet
Läs merFÖRESKRIFT 34/011/2004. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 34/011/2004 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2005 FÖRESKRIFT 34/011/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:
Läs merYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Föreskrift 53/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merFÖRESKRIFT 6/011/2005. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 6/011/2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN 2005 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN 2005 FÖRESKRIFT 6/011/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merGRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK, TANDLABORANT 2010
GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK, TANDLABORANT 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR TANDTEKNIK FÖRESKRIFT 12/011/2010 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:
Läs merYRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2014
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VINDKRAFTSMONTÖR 2014 Föreskrift 15/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:20 Föreskrifter och anvisningar 2014:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Föreskrift 31/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs mer