Föreskrift 33/011/2002. Grunder för fristående examen

Transkript

1 Föreskrift 33/011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 2002

2 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 2002 Föreskrift 33/011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Utbildningsstyrelsen 2005 Edita Prima Oy Helsingfors 2005

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 33/011/2002 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom F 812/ mom Upphäver Föreskrift Nr 42/011/96 Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för yrkesexamen för kontakttolk. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Överinspektör PERTTI PITKÄNEN Pertti Pitkänen Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, HELSINKI, Puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.suknimi@oph.fi Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, HELSINGFORS, Telefon (09) , fax (09) , förnamn.efternamn@oph.fi

5

6 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna... 8 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för kontakttolk Examensdelarna... 8 Kapitel 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för kontakttolk och grunderna för bedömningen Etiska och juridiska grunder för kontakttolkens arbete a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Kommunikation, arbetsspråk, kulturkännedom och sakkunskap a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Tolkning a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Företagsamhet a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Bilaga Bilaga Bilaga

7 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen, inte hela examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 Förberedande utbildning för fristående examina Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i arrangemangen för undervisningen. 7

8 3 De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara verklig eller så realistisk som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskandet av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han/ hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK 1 Examensdelarna Yrkesexamen för kontakttolk består av fyra obligatoriska delar. Examen är avlagd när examinanden har blivit godkänd i alla dessa delar. Delarna som ingår i yrkesexamen för kontakttolk är: 1. Etiska och juridiska grunder i kontakttolkens arbete 2. Kommunikation, arbetsspråk, kulturkännedom och sakkunskap 3. Tolkning 4. Företagsamhet 8

9 3.TOLKNING 2. KOMMUNIKATION, ARBETSSPRÅK, KULTURKÄNNEDOM OCH SAKKUNSKAP 4. FÖRETAGSAMHET 1. ETISKA OCH JURI- DISKA GRUNDER I KONTAKTTOLKENS ARBETE Figur 1. Uppbyggnaden av yrkesexamen för kontakttolk. 9

10 Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET I YRKESEXAMEN FÖR KONTAKTTOLK OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN DE OBLIGATORISKA DELARNA I EXAMEN 3 Etiska och juridiska grunder i kontakttolkens arbete a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden skall känna till och kunna beskriva de etiska principerna i tolkningsbranschen. Examinanden skall handla enligt de etiska principerna i tolkningsbranschen och omfatta tolkrollen. Att känna till och kunna beskriva de etiska principerna i tolkningsbranschen att känna till de etiska principerna och deras betydelse: - det etiska ansvaret - neutralitet - objektivitet - jävighet - ärlighet - jämlikhet täckande tolkning att förstå den innehållsmässiga och yrkesetiska betydelsen av att bortta och tillsätta något ovidkommande vid kommunikation att identifiera egna fel och korrigera dem Att handla enligt de etiska principerna i tolkningsbranschen och omfatta tolkrollen: att känna det yrkesmässiga ansvaret som förmedlare av andra människors budskap och tankar att omfatta och i praktiken tillämpa betydelsen av ansvar, tystnadsplikt och hemlighållande att känna till skillnaderna mellan myndighetsansvar och arbetstagarens ansvar och kunna beskriva dessa ansvarsområden att handla objektivt av personliga eller andra orsaker utan att ta ställning i den aktuella frågan utföra tolkning utan att uträtta ärenden för klienten att avbryta tolkningen av yrkesetiska orsaker 10

11 Examinanden skall kunna bedöma sina egna värderingar och deras inverkan på kundorienterat arbete. Examinanden skall känna till yrkesreglerna i tolkningsbranschen och kunna tillämpa dem i arbetssituationer. Examinanden skall kunna klarlägga sin yrkesroll för sina uppdragsgivare och de personer som tolkas. Examinanden skall känna till det centrala och nyaste innehållet i branschens lagstiftning med tanke på sin egen verksamhet och kunna handla på ett sätt som lagstiftningen förutsätter. Att analysera värderingar och identifiera dem i sin egen verksamhet: att identifiera sina egna värderingar och begrunda deras utgångspunkter att bedöma utgångspunkterna i sin egen verksamhet i förhållande till arbetsuppgifterna i kontakttolkningsbranschen Att känna till yrkesreglerna inom tolkning och kunna tillämpa dem: att följa yrkesregelverket för tolkar i Finlands översättar- och tolkförbund r.f. Att klarlägga kontakttolkens yrkesroll och uppgift: att före tolkningen klarlägga tolkens yrkesroll och uppgift för de personer som tolkas att för personer som tolkas klarlägga vilka uppgifter som inte hör till tolken Att känna till det centrala innehållet i lagstiftningen om tolkning Språklagen (148/1922) 4 Förordning angående verkställighet av språklagen (311/1922) 6 Lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) 22 : tolkning Lagen om ändring av lagen om förvaltningsförfarande (589/1996) 22 : tolkning och översättning Förvaltningsprocesslag (586/1996) 77 : tolkning och översättning Lagen om förundersökning (449/1987)37 Lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (493/1999) Lagen om patientens rättigheter och ställning (785/1992) 3 : Rätt till god hälsooch sjukvård och samt till gott bemötande och 5 : Patientens rätt till information Utlänningslagen (378/1991) 68 : tolkning Socialvårdslagen (710/1982) kapitel 4, 39 : Förfarandet då socialvård lämnas Lagen om klientens ställning och rättig- 11

12 heter inom socialvården (812/2000) 5 : Klientens rätt att få en utredning om åtgärdsalternativen Statsrådets cirkulär om anordnande av asylförhör (Dnr SM /Ka-23) Examinanden skall kunna realistiskt bedöma sitt eget arbete och sin verksamhet. Examinanden skall kunna ta emot feedback och tillgodogöra sig den då han kontinuerligt utvecklar sitt arbete och sin yrkesskicklighet. Att kunna bedöma sitt eget arbete och sin verksamhet: kunna bedöma sitt eget arbete och sin verksamhet realistiskt att bedöma objektiviteten i sitt eget arbete och handlande/sin egen verksamhet att följa med och tillgodogöra sig utvecklingen som sker inom branschen Att ta emot och tillgodogöra sig feedback i utvecklingen av det egna arbetet att ta emot feedback och tillgodogöra sig den då han kontinuerligt utvecklar sitt arbete och sin yrkesskicklighet att ändra sina egna arbetssätt vid behov att känna till och tillgodogöra sig möjligheterna till handledning c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten i delen Etiska och juridiska grunder i kontakttolkens arbete skall påvisas i första hand i verkliga och i andra hand i simulerade tolkningssituationer. Yrkesskickligheten skall bedömas på basis av skriftliga uppgifter, självvärdering, analysering och samtal. Prestationerna som bedöms skall registreras och examinanden bör få feedback genast efter bedömningen. Bedömning av yrkesprov förutsätter två bedömare. Den ena bedömaren är representant för undervisningen inom tolkning med bästa möjliga sakkunskap i tolkningsdidaktik. Han fungerar också som bedömare av det finska (svenska/samiska) språket och den finländska kulturen. Den andra bedömaren är sakkunnig i examinandens andra tolkningsspråk och dess kultur och har tillräcklig erfarenhet av tolkningsbranschen. Bedömarna skall vara insatta i den lagstiftning som reglerar tolkning och de etiska principerna i tolkning. Om representanterna för dessa sektorer inte uppnår enighet, skall en extra bedömare tillkallas. Också representanterna för tolkningssituationen (myndighetspersonen och klienten) deltar i bedömningen. 12

13 2 Kommunikation, arbetsspråk, kulturkännedom och sakkunskap a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden skall kunna kommunicera och uttrycka sig på ett säkert och förtroendeingivande sätt utan talstörningar. Kommunikation och beteende: kan påvisa sin lämplighet för yrkesuppgifter i talkommunikation korrekt, tydlig och ledig talteknik tydlig och estetisk artikulation utan talstörningar kan kommunicera och bete sig på ett förtroendeingivande och säkert sätt Examinanden skall känna till särdragen i tolkningskommunikation och principerna för interaktion som sker ansikte mot ansikte samt deras betydelse i tolkningskommunikation. Tolkningskommunikation: att kunna tolka dialoger och monologer att i olika situationer tillämpa grundprinciperna för institutionell interaktion i tolkningskommunikation att kunna ledigt uppfatta tolkningssituationen och anpassa sin egen verksamhet efter den att vara medveten om hur den icke-verbala kommunikationen inverkar att motivera beslut som gäller tolkningskommunikation Examinanden skall behärska två tolkningsspråk (se beskrivning i bilaga 2). A- tolkningsspråket är i allmänhet tolkens modersmål. B-tolkningsspråket är ett främmande språk som tolken lärt sig. Det ena tolkningsspråket skall vara ett av de officiella språken i Finland. Examinanden skall tillförlitligt och snabbt kunna hantera yrkestermer inom olika branscher på båda tolkningsspråken. Behärskande av tolkningsspråk A: att tala och skriva ett lättförståeligt och korrekt språk inklusive nyanser och skiftningar Behärskande av tolkningsspråk B: att behärska språket på ett sätt som motsvarar minst 5 på kravnivåskalan i de allmänna språkproven (bilaga 3) att behärska språkets olika register, stilarter och dialekter utan att förvränga eller ändra budskapen som tolkas Att förstå och hantera begreppssystemen i olika branscher: att behärska de centrala termerna inom respektive tolkningsområde, hitta dem från olika källor och förklara dem i tolkningssituationen 13

14 Examinanden skall ha allmänna kunskaper om kulturen, de samhälleliga funktionsprinciperna och de sociala normerna i tolkningsspråkens språkområden samt mera ingående känna till de verksamhetsområden i samhället som ofta behandlas i samband med kontakttolkning. Kulturkännedom och sakkunskap: att ha allmänna kunskaper om samhället och den sakkunskap som är kännetecknande för respektive tolkningsbransch. att behärska rådande praxis och baskunskaper inom verksamhetsområden som är centrala med tanke på kontakttolkning Examinanden skall i synnerhet känna till de institutionella situationer som enligt lagen kräver tolkning. Examinanden skall känna till bakgrunden till sakfrågor, språk och kultur inom tolkningsspråkens språkområden både i olika situationer och enligt uppdrag. Kännedom om de situationer som enligt lagen kräver tolkning: att känna till servicesystemet inom socialoch hälsovården samt dess funktionsprinciper att känna till servicesystemet inom polis- och rättsväsendet samt dess funktionsprinciper att känna till systemet för mottagning av flyktingar och asylsökande att känna till utbildnings- och bildningssektorn att känna till myndighetsanvisningar att känna till tillståndsförfarandena Att vid tolkning påvisa sakkunnighet och kulturkännedom samt språkkunskap: att beakta kulturellt olika beteendenormer att använda exakt ordförråd och fraseologi i olika situationer att känna till grundprinciperna för ämnesområdet som tolkas att känna till den psykosociala bakgrunden till invandringen samt tillståndsförfarandet och övrig praxis i samband med invandringsprocessen att känna till kulturerna som möts i tolkningssituationen att bidra till att kommunikationssituationen blir kulturellt så naturlig som möjligt för alla parter c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Examinanden vars modersmål är ett av de officiella språken i Finland (finska, svenska, samiska) skall påvisa behärskande av tolkningsspråk A med gymnasiebetyg, studentexamensbetyg eller annat examensbetyg på andra stadiet. Behärskande av tolkningsspråk B skall påvisas med betyg över avlagda studier på högskolenivå i ifrågavarande språk, med 14

15 betyg över avlagt allmänt språkprov (minst kravnivå 5) eller med annat motsvarande språkexamensbetyg. Examinanden vars modersmål är annat än ett av de officiella språken i Finland skall påvisa behärskande av tolkningsspråk A med dokument som motsvarar ovannämnda betyg. I dessa fall är tolkningsspråk B finska eller svenska, och behärskande av finska eller svenska skall påvisas med betyg över avlagda studier på högskolenivå i ifrågavarande språk, med betyg över avlagt allmänt språkprov (minst kravnivå 5) eller med annat motsvarande språkexamensbetyg. Yrkesskickligheten i delen Kommunikation, behärskande av tolkningsspråk samt kulturkännedom och behärskande av sakuppgifter som krävs i kontakttolkens yrke skall i första hand påvisas i verkliga och i andra hand i simulerade tolkningssituationer. Yrkesskickligheten skall bedömas på basis av skriftliga uppgifter, självvärdering, resonemang och samtal. Prestationerna som bedöms skall bokföras och examinanden bör få feedback genast efter bedömningen. Bedömning av yrkesprov förutsätter två bedömare. Den ena bedömaren är representant för undervisningen inom tolkningsbranschen med bästa möjliga sakkunskap i tolkningsdidaktik. Han fungerar också som bedömare av det finska (svenska/samiska) språket och den finländska kulturen. Den andra bedömaren är sakkunnig i examinandens andra tolkningsspråk och dess kultur och har tillräcklig erfarenhet av tolkningsbranschen. Bedömarna skall vara insatta i den lagstiftning som föreskriver om tolkning och de etiska principerna i tolkning. Om representanterna för dessa sektorer inte uppnår enighet, skall en extra bedömare tillkallas. Representanterna för tolkningssituationen (myndighetspersonen och klienten) deltar även i bedömningen. 3 Tolkning a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden skall förbereda sig för och orientera sig om arbetsuppgiften. Examinanden skall känna till de metoder och tekniker som används inom tolkningsbranschen. Förberedelse för arbetsuppgiften: att kartlägga kommunikationssituationen att förutse tolkningssituationen att avgränsa uppgiften att orientera sig om sakuppgifter och lägga på minnet språkligt material att snabbt och säkert använda olika informationskällor att klarlägga och förhandla om sakfrågor både med uppdragsgivare och med sakkunniga inom olika branscher Kännedom om tolkningsmetoder och tekniker: att ingående känna till de metoder och tekniker som används inom tolkningsbranschen 15

16 att känna till hur kontakttolkning skiljer sig från andra slag av tolkning att känna till principen för telefon-, videooch bildskärmstolkning i teorin. Examinanden skall kunna välja rätt teknik för arbetsuppgiften. Examinanden skall se till att arbetsförhållandena är ändamålsenliga. Examinanden skall behärska helhetssituationen för tolkningen. Han skall vara tränad i att lyssna resonemang och kunna koncentrera sig, associera och tåla stress. Examinanden skall behärska yrkesterminologi och fraseologi enligt arbetsuppgift. Examinanden skall behärska tolkningstekniken och kunna använda hjälpmedel på ett sätt som arbetsuppgiften kräver. Examinanden skall kunna flexibelt ändra tolkningsteknik då situationen förändras Examinanden skall behärska metoden för konsekutiv tolkning. Att välja rätt teknik: att identifiera och välja tolkningsteknik som behövs för arbetsuppgiften (konsekutiv tolkning, viskningstolkning) Att arrangera ändamålsenliga arbetsförhållanden: att komma överens om tillvägagångssätt före tolkningen Att behärska tolkningssituationen: lugnt och säkert beteende att lyssna koncentrerat och att snabbt analysera det hörda för tolkning att naturligt och flexibelt reagera på oväntade situationer och oväntat språkbruk att kontakttolkens placering är lämplig med tanke på bägge parter i samtalet Att behärska yrkesterminologi och fraseologi som krävs för arbetsuppgiften: att använda ändamålsenlig yrkesterminologi och fraseologi Att behärska tolkningstekniken och användningen av hjälpmedel: att använda tolkningstekniken medvetet och ledigt i olika situationer att under tolkningen använda hjälpmedel såsom ordböcker, ordlistor, teckningar och bilder naturligt, snabbt och fyndigt Att ändra tolkningsteknik: att tillämpa tolkningstekniska medel då situationen förändras Att behärska konsekutiv tolkning: att naturligt, tydligt och snabbt reagerande tala turvis med bägge parter i samtalet att ställa preciserande och inriktade frågor tydligt utan att störa kommunikationens gång att avbryta för att få tolktur 16

17 Examinanden skall behärska den centrala anteckningstekniken i konsekutiv tolkning. Examinanden skall behärska simultantolkning och simultan viskningstolkning, som är en särskild form av simultantolkning. Att behärska anteckningstekniken i konsekutiv tolkning att producera en noggrann, täckande och detaljerad tolkning inklusive nyanser utan ovidkommande borttagningar eller tillsättningar att behärska anteckningstekniken så att t.ex. upprätthållande av ögonkontakt med bägge parter i samtalet inte förhindras Att behärska simultantolkning och simultan viskningstolkning: att behärska simultantolkning med eller utan apparatur för viskningstolkning c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten i tolkning som krävs i kontakttolkens yrke skall påvisas i första hand i verkliga och i andra hand i simulerade tolkningssituationer. Yrkesskickligheten skall bedömas på basis av skriftliga uppgifter, självvärdering, resonemang och samtal. Prestationerna som bedöms skall bokföras och examinanden bör få feedback genast efter bedömningen. Bedömning av yrkesprov förutsätter två bedömare. Den ena bedömaren är representant för undervisningen inom tolkningsbranschen med bästa möjliga sakkunskap i tolkningsdidaktik. Han fungerar också som bedömare av det finska (svenska/samiska) språket och den finländska kulturen. Den andra bedömaren är sakkunnig i examinandens andra tolkningsspråk och dess kultur och har tillräcklig erfarenhet av tolkningsbranschen. Bedömarna skall vara insatta i den lagstiftning som föreskriver om tolkning och de etiska principerna i tolkning. Om representanterna för dessa sektorer inte uppnår enighet, skall en extra bedömare tillkallas. Också representanterna för tolkningssituationen (myndighetspersonen och klienten) deltar i bedömningen. 17

18 4 Företagsamhet a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Examinanden skall känna till det allmänna servicesystemet och de allmänna serviceformerna i tolkningsbranschen samt deras utveckling. Examinanden skall kunna avtala om villkor för sitt arbete och på basis av dem uppgöra arbetsavtal. Examinanden skall kunna prissätta sitt arbete realistiskt och motivera kravet på arvodets storlek. Examinanden skall känna till olika verksamhetsformer i affärslivet och kunna välja den lämpligaste av dem. Examinanden skall förstå vad en affärsidé innebär och utgående från den kunna utveckla för sig en verksamhetsidé. Att känna till servicesystemet i tolkningsbranschen: att känna till verksamheten inom den offentliga sektorn (kontakttolkcentralerna) att känna till verksamheten inom den privata sektorn (företag i tolknings- och översättningsbranschen, privata yrkesutövare) Att uppgöra arbetsavtal: att uppgöra ett ändamålsenligt arbetsavtal, t.ex. med hjälp av Finlands översättar- och tolkförbunds avtalsblanketter Att prissätta arbete: att kunna prissätta sitt arbete ändamålsenligt i enlighet med branschens prisnivå med beaktande av yrkeskårens fördel att avtala om arvode per timme eller arvode per dag att motivera kravet på arvodets storlek Att känna till olika företagsformer: att känna till olika företagsformer att kunna välja av den lämpligaste företagsformen för sin egen verksamhet och motivera sitt val Att förstå vad en affärsidé är och vad den innebär att utveckla en affärsidé att utveckla idén till en verksamhetsidé och företagsverksamhet Examinanden skall känna till hur företagsverksamhet startas och vilka dokument behövs för att kunna starta verksamheten. Att starta ett företag: att göra lagstadgade anmälningar i samband med grundande av företag och start av företagsverksamhet (skattemyndighet, FöPL, handelsregistret) att kartlägga olika sätt att skaffa startkapital att använda sakkunnighjälp då man startar ett företag 18

19 Examinanden bör förstå vikten av marknadsföring samt betydelsen av att skapa och upprätthålla kundrelationer i sin verksamhet. Examinanden bör känna till de centrala termerna i affärsverksamhet och kunna uppgöra en budget för eget behov Examinanden skall vara medveten om sin ställning som företagare och förstå sitt ansvar som företagare. Examinanden skall kunna arbeta i ett fast arbetsförhållande i en tolkcentral. Examinanden skall kunna arbeta i ett fast arbetsförhållande i statens eller kommunens ämbetsverk eller i motsvarande arbetsgemenskap. Examinanden bör förstå vikten av att samarbeta och förena resurser för att kunna öka arbetets lönsamhet och säkerställa dess kvalitet. Att förstå vikten av marknadsföring och betydelsen av att skapa kundrelationer att utveckla marknadsföringen att vid behov använda sakkunnighjälp då marknadsföringen planeras att informera kunder om affärsidén att handla kundorienterat att förstå vilken betydelse hans egen person har och använda den i kundrelationerna Att känna till de centrala termerna inom företagsverksamhet att känna till principerna för kostnadsberäkning att bedöma om en budget är realistisk att känna till praxis för mervärdesskatt att tolka ett bokslut att samla de dokument som behövs för skattedeklarationen Att vara medveten om sin ställning som företagare och förstå ansvaret i samband med den att vara medveten om sitt ansvar som självständig yrkesutövare att i sin verksamhet beakta principerna för hållbar utveckling att känna till verksamheten i branschens fackorganisationer och att organisera sig som självständig yrkesutövare att känna till systemet för arbetslöshets- och pensionsskyddsförsäkring Att arbeta som anställd: att känna till principerna för hur tolkcentralsystemet upprätthålls att känna till arbetstagarens rättigheter och skyldigheter samt ansvarsfrågor Att arbeta inom den offentliga sektorn: att känna till verksamhetsprinciperna för statens ämbetsverk att vara medveten om ansvarsfrågorna Samarbetsförmåga och lönsamhet: att känna till principerna för arbete i ett serviceyrke att kunna planera användningen av resurser 19

20 c) Sättet att påvisa yrkesskicklighet Delen Företagsamhet avläggs som en separat del av yrkesexamen för kontakttolk. Yrkesskickligheten i delen påvisas med skriftliga alster, muntliga förklaringar, projektarbeten eller portföljer eller olika kombinationer av dessa som bygger på kraven på yrkesskicklighet så att kontakttolkningens typiska drag kommer fram så tydligt som möjligt. Prestationerna som bedöms skall bokföras och examinanden bör få feedback genast efter bedömningen. Vid bedömning av yrkesprov använder man två bedömare, en representant för undervisningen och en sakkunnig i företagsamhet. Om representanterna för dessa sektorer inte uppnår enighet, skall en extra bedömare tillkallas. 20

21 BILAGA 1 BESKRIVNING AV BRANSCHEN I och med att Finlands invandrar- och flyktingsituation förändrats i takt med den världspolitiska situationen har kontakttolkarnas betydelse ökat. Behovet av tolkar som behärskar sällsynta språk har ökat särskilt mycket. Invandrarna har rätt till tolktjänst, så det finns ett klart samhälleligt behov av tolktjänster. I Finland har man inrättat en yrkesexamen för kontakttolkar, eftersom man har velat se till att de personer som är i behov av tolkning tryggt och säkert ska kunna uträtta sina ärenden. Tolkar behövs när det inte finns ett gemensamt språk för kommunikation mellan personer. Avsikten är att med hjälp av en tolk skapa förutsättningar för samförstånd trots en språk- och kulturbarriär. Tolken skapar alltså jämlikhet mellan de personer som tolkas, då båda kan uttrycka sig så rikt och nyansrikt som är möjligt bara på modersmålet. Med hjälp av tolkning klarar personen fullständigt av att svara för sina skyldigheter och rättigheter i ett mångkulturellt samhälle. Med hjälp av en yrkeskunnig tolk har också myndigheterna en möjlighet att komma till en rättvis lösning också då de inte förstår klientens språk eller känner hans kulturella bakgrund i tillräcklig utsträckning. Med hjälp av tolkning kan man fatta juridiskt rättvisa och för individen ändamålsenliga och livsviktiga beslut. Kontakttolkning innebär tolkning t.ex. mellan en invandrare och en finländsk myndighetsperson. Tolkning behövs i det dagliga livet, t.ex. vid skolgång eller på läkarmottagning. Oftast är det dock frågan om situationer som kan ha livsviktig betydelse t.ex. för en person som får psykisk vård eller för en asylsökande. I kommunikationssituationen har kontakttolken en egen yrkesroll. Den här rollen är rent kommunikativ. Kontakttolken utför inte ärenden. Hans uppgift är att endast tolka de repliker som yttras i kommunikationssituationen. Han klarlägger också skillnader i kulturbakgrund som är centrala med tanke på förståelse av budskapet. På tolkens ansvar ligger att förmedla meddelanden, budskap och tankar. Kontakttolken är en yrkestalare. Av honom förutsätts lämplighet och rutin i att kommunicera ansikte mot ansikte, tydlig artikulation och ett behagligt muntligt framställningssätt utan talstörningar. En kontakttolk har allt som allt bättre språkliga, kulturella och kommunikativa färdigheter än en vanlig talare. Yrkesskicklighet i kontakttolkens arbete får man genom att studera till yrket. Utbildning anordnas på universitetsnivå (de dominerande språken i Europa), som yrkesinriktad vuxenutbildning på andra stadiet samt inom den privata sektorn. 21

22 DEFINITION AV TOLKNINGSSPRÅK A OCH B SAMT BESKRIVNING AV FÄRDIGHETSNIVÅER BILAGA 2 Översättning och tolkning kan utföras i anslutning till all mänsklig kommunikation på alla kravnivåer. Villkoren som ställs på uppdraget avgör i varje enskilt fall vilken typ av översättare eller tolk som behövs och på vilken nivå uppdragets tolkningsspråk skall behärskas. ÖVERSÄTTARENS OCH TOLKENS TOLKNINGSSPRÅK ABC I TRANSLATOLOGI Definition A-tolkningsspråk Beskrivning av färdighetsnivåerna Att förstå och tolka Att producera språk Att kommunicera Att formulera sig nyanserat Det språk som översättaren och tolken behärskar bäst och som han använder både som källspråk och målspråk. Är vanligen hans modersmål i vilket han uppnått en fackmans nivå i kommunikation (jfr en redaktörs färdighet i sitt modersmål) förstår och kan tolka texter som producerats inom ifrågavarande språkområde och kultur oavsett deras ämnesområde eller stil kan fyndigt, kritiskt och snabbt använda informationskällor och andra hjälpmedel som är nödvändiga med tanke på förståelse producerar grammatikaliskt korrekt text med ifrågavarande språks alla register kan fyndigt, kritiskt och snabbt utnyttja informationskällor och andra hjälpmedel som är nödvändiga med tanke på produktion av text (handböcker i språk- och stilfrågor, textgranskningsprogram, kompletterande texter osv.) kommunicerar ledigt, strukturerat samt för situationen och syftet lämpligt såsom en fackman med utbildning i kommunikation behärskar användningen av motsvarande informationskällor och hjälpmedel utför på ett säkert sätt också krävande uppgifter inom språkvård och i muntlig och skriftlig kommunikation oavsett textens ämnesområde eller stil behärskar användningen av motsvarande informationskällor och hjälpmedel B-tolkningsspråk Ett främmande språk som översättaren och tolken behärskar så väl att han kan använda det också som målspråk. Kravet på färdighet bestäms enligt uppdragets kravnivå. I krävande uppdrag betyder detta att översättaren och tolken har uppnått en fackmans nivå i kommunikation inom ifrågavarande språkområde, om han ensam ansvarar för en B-språkig produkt. förstår och kan tolka texter som producerats inom ifrågavarande språkområde och kultur oavsett deras ämnesområde eller stil kan fyndigt, kritiskt och snabbt använda informationskällor och andra hjälpmedel som är nödvändiga med tanke på förståelse 1. ifall han ensam ansvarar för en kommunikativt betydelsefull eller krävande B-språkig produkt eller tjänst: producerar grammatikaliskt korrekt text med ifrågavarande språks alla register 2. ifall han utför uppdraget genom arbetsfördelning och delar på ansvaret för en B-språkig produkt eller tjänst: 1. ifall han ensam ansvarar för en B- språkig produkt eller tjänst: kommunicerar ledigt, strukturerat samt för situationen och syftet lämpligt såsom en fackman med utbildning i kommunikation återgivningen av nyanser och användningen av idiom kan vara bristfällig behandlingen av språk och informationsmaterial 22

23 producerar oavsett ämnesområde eller stil text som en A-språkig sakkunnig förstår med lätthet och som han enkelt och snabbt kan finslipa. kan vara långsammare än i A-språket det andra språkets (A-tolkningsspråkets) inflytande kan eventuellt märkas 3. ifall man i uppdraget har fastställt och med klienten avtalat om att: producera text som med tanke på grammatik, stil och kommunikation i tillräcklig utsträckning motsvarar klientens behov av information kan fyndigt, kritiskt och snabbt använda informationskällor och andra hjälpmedel som är nödvändiga med tanke på produktion av text (handböcker i språk- och stilfrågor, textgranskningsprogra m, kompletterande texter osv.) 2. ifall han utför uppdraget genom arbetsfördelning och delar på ansvaret för en B- språkig produkt eller tjänst: producerar oavsett ämnesområde eller stil sådan text som A-språkig sakkunnig förstår med lätthet och som han enkelt och snabbt kan finslipa 3. ifall man i uppdraget har fastställt och med klienten avtalat om att: producera text som med tanke på grammatik, stil och kommunikation i tillräcklig utsträckning motsvarar klientens behov av information behärskar användningen av motsvarande informationskällor och hjälpmedel Källa: AMMATTIKIELET JA KÄÄNNÖSTEORIA VAKKI 2000 FESTSYMPOSIUM Kaarina Hietanen & Jürgen Schopp Tammerfors universitet, institutionen för språk- och översättningsvetenskap 23

24 BILAGA 3 DE ALLMÄNNA SPRÅKEXAMINA Beskrivning av färdighetsnivåerna HÖGSTA NIVÅN 6 Förstår utan svårighet alla typer av talat och skrivet språk. Små nyansskillnader i uttryck bereder endast sällan svårigheter. Talar och skriver mycket ledigt i en stil som är anpassad till situationen och kan uttrycka även mycket små betydelseskiftningar. Behärskar grammatiken och ordförrådet i nästan alla situationer. Bristande behärskning av ord och strukturer är sällsynt. 5 Förstår längre tal som i normalt tempo förs ansikte mot ansikte eller t.ex. i TV och radio, även om detta ibland kräver en del koncentration. Förstår strukturellt och språkligt komplexa texter och samtida litteratur. Talar och skriver ledigt och klart om olika ämnen, men ovanliga ord och komplicerade satskonstruktioner kan bereda svårigheter. I allmänhet behärskar examinanden grammatiken och kan använda den, liksom också ordförrådet, mångsidigt och väl. MELLANNIVÅ 4 Förstår längre tal som i normalt tempo förs ansikte mot ansikte och samtal om allmänna ämnen samt tal bl.a. i TV och radio, men vissa detaljer kan bereda svårigheter. Snabbt talspråk och dialektalt språk kan vara svåra att förstå. Förstår utan svårigheter texter som handlar om allmänna företeelser, även om vissa nyansskillnader i texten kan gå förlorade. Reder sig rätt bra även i obekanta talsituationer. Kan skriva både privata och halvofficiella texter och framställa sina tankar så att de bildar ett logiskt sammanhang. Kan i tal och skrift skilja på formell och informell stil. Behärskar den elementära grammatiken och basordförrådet bra. 3 Förstår längre talsekvenser och det centrala innehållet i många TV- och radioprogram om ämnet är någorlunda bekant. Förstår vanliga texter som inte kräver kännedom om ämnet. Tal i normalt tempo och krävande texter kan vålla svårigheter om talsekvensen är lång och ämnet främmande. Reder sig i vanliga praktiska talsituationer och kan skriva enkla sammanhängande texter om vanliga företeelser, även om grammatiska och terminologiska brister ibland försvårar förståendet. Har ett ordförråd som har anknytning till vardagliga situationer och behärskar väl den elementära grammatikens centrala strukturer. 24

25 GRUNDNIVÅ 2 Förstår tydligt och förenklat tal som handlar om vardagliga och bekanta ämnen. Har lätt att förstå korta enkla texter och begriper huvudpunkterna i texter som behandlar bekanta ämnesområden. Reder sig i rutinmässiga talsituationer som kräver ett enkelt informationsutbyte. Uttalet är dock bristfälligt. Kan skriva korta enkla texter om vardagliga företeelser, men texten kan vara osammanhängande. Behärskar den mest elementära grammatiken och det centrala basordförrådet. 1 Förstår enkla och elementära uttryck vid långsamt och tydligt tal som handlar om företeelser i anslutning till ens eget liv eller den omedelbara konkreta omgivningen. Kan hitta information i enkla texter. Klarar sig i mycket enkla talsituationer, men talet är långsamt och mycket osammanhängande och uttalet är bristfälligt. Kan skriva mycket korta texter, dock med åtskilliga språkliga brister. Känner till det mest elementära ordförrådet och en del elementära strukturer i grammatiken. 25

26 Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen/försäljning Pb 380 (Hagnäsgatan 2) Helsingfors tfn: (09) fax (09) E-post: Inter net: 26