YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012 Föreskrift 7/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:4

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:4 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SPECIALHANDLEDARE AV BARN OCH UNGDOM 2012 Föreskrift 7/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:4 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo

4

5

6 INNEHÅLL 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom Uppbyggnaden av yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom Kunnande som förutsätts i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom Examensdelarna i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom och grunderna för bedömningen A. Obligatoriska examensdelar Yrkesverksamhet i specialhandledning av barn och ungdom Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Stärkande av individens och gemenskapens delaktighet Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Kulturell mångfald i handledningen Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 24

7 B. Valfria examensdelar Handledning och stöd till barn med särskilda behov och deras familjer Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Handledning och stöd till ungdomar med särskilda behov och deras familjer Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet En examensdel ur en annan examen Arbete som företagare Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Bilaga Beskrivning av yrket för dem som avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom... 38

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) samt kraven på hälsotillstånd som Utbildningsstyrelsen fastställer med stöd av 13 i samma lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanden har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. Statsrådets förordning och bestämmelserna som nämns ovan gäller även yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom Krav på hälsotillstånd i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examina och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) som syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. 9

11 Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom elevvård eller studerandehälsovård eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egna beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. 10

12 1.7.2 Krav på hälsotillståndet i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom En omständighet som gäller den sökandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i anslutning till studierna, om kraven på säkerhet i studierna som ingår i de examina inom det humanistiska och pedagogiska området som nämns i statsrådets förordning (1032 och 1033/2011) förutsätter det eller om hindret inte med rimliga åtgärder kan undanröjas. I fråga om en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar och den individuella vårdsituationen. Hinder för antagning som studerande kan vara en sådan psykisk eller fysisk sjukdom eller skada som hindrar personen att delta i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, till exempel psykotiska symptom eller depression som allvarligt sänker funktionsförmågan, svår rädsla för sociala situationer. annan sjukdom eller skada som äventyrar hälsan eller säkerheten för den studerandes själv eller andra personer som deltar i de praktiska uppgifterna eller inlärningen i arbetet. missbruksproblem eller rusmedelsberoende. 11

13 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom 2.1 Kunnande som förutsätts i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom De som avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom är specialister på handledning och fostran. De behärskar interaktion, samarbete och kan möta människor. De behandlar frågor som rör fostran tillsammans med barn, ungdomar och deras familjer. De förstår barns sätt att agera, leka och lära sig. De är medvetna om barns utveckling och vilka omständigheter och faktorer som påverkar den. De handleder ungdomar i olika situationer som gäller deras utveckling, lärande, självständighet och samhällskontakter. De som avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom förstår familjens betydelse som det centrala elementet i barns och ungdomars liv, stödjer familjers välbefinnande och handleder i de situationer då en familj behöver stöd. De beaktar barns och ungdomars fritidsföreteelser och förstår deras innebörd. De följer i alla arbetssituationer de etiska reglerna för ungdoms-, fostrings- och socialarbete. De som avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom kan reagera på barns, ungdomars och deras familjers behov i takt med att samhället förändras. De är medvetna om orsakerna till sociala problem och utslagning och hur de påverkar individen och samhället. De kan ta initiativ för att förbättra barns och ungdomars levnadsförhållanden och uppmuntra individer att själva ta initiativ i frågor som angår dem. De kan också producera tjänster i olika verksamhetsmiljöer på ett flexibelt och kreativt sätt. God organisationsförmåga och flexibilitet är självklara kompetenser hos personer som är specialister på dagens mångskiftande levnadsförhållanden. De som avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom är specialister på handledning och kan arbeta i mångprofessionella och mångkulturella nätverk. De är medvetna om betydelsen av kulturell mångfald och olika minoriteters behov. De kan stärka gemenskapen mellan olika människor och främja individers och gruppers delaktighet. De är specialister på social bekräftelse, individuell handledning och att stödja olika slags familjer. De som avlagt yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom visar sitt kunnande i olika uppgifter på ett heltäckande sätt. Kunnandet som beskrivs i föremålen för bedömningen och kraven på yrkesskicklighet ska i alla examensdelar påvisas enligt följande principer: etisk och yrkesmässig verksamhet dialog som grund för handledningsarbetet beaktande av arbetets kontext och värderingar i det egna arbetet yrkesmässig tillväxt och utveckling som bygger på och utvecklas som en följd av lärprocessen kunskaper och handledning i livslångt lärande mångprofessionellt och ansvarsfullt arbetssätt 12

14 iakttagande av lagar som reglerar handledningen av barn och ungdom, i synnerhet barnskyddslagen, ungdomslagen, integrationslagen, lagen om missbrukarvård, handikapplagen, lagen om klientens rättigheter och lagen om likabehandling arbete i enlighet med principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter ömsesidigt och respektfullt bemötande av olika människor Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom är fastställda på en sådan nivå att en person som har grundutbildning inom området eller motsvarande kunskaper och färdigheter samt ytterligare kompletterande och fördjupade studier och ungefär tre års arbetserfarenhet sannolikt kan avlägga ifrågavarande yrkesexamen. 2.2 Examensdelarna i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom och uppbyggnaden av examen För att få examensbetyg ska examinanden avlägga tre obligatoriska och minst två valfria examensdelar. En av de valfria examensdelarna måste vara antingen 3.4 eller 3.5. Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom Obligatoriska delar 3.1 Yrkesverksamhet inom specialhandledning av barn och ungdom 3.2 Stärkande av individens och gemenskapens delaktighet 3.3 Kulturell mångfald i handledningen Valfria delar 3.4 Handledning och stöd till barn med särskilda behov och deras familjer 3.5 Handledning och stöd till ungdomar med särskilda behov och deras familjer 3.6 En examensdel ur en annan examen 3.7 Arbete som företagare 13

15 3 Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom och grunderna för bedömningen Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna påvisas i enlighet med planen för anordnande av yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom som examenskommissionen godkänt vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö, så att examinanden på ett heltäckande sätt påvisar yrkesskickligheten som förutsätts i examensgrunderna. visar vid examenstillfällena beredskap och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. visar också förmåga att utvärdera och lära sig av erfarenheter, att omvärdera och ta i bruk nya verksamhetssätt. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som förberetts för sin uppgift. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Bedömarna utvärderar och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömningen i examensdelen. Till en god bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. kan få respons exempelvis efter att bedömningsförslaget har gjorts. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina iakttagelser under samtalet i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdom bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Bedömningsgruppen bestående av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedömningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. Krav på yrkesskicklighet, mål och kriterier för bedömningen Kraven på yrkesskicklighet som utformats utgående från uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet beskrivs på följande sidor med fet stil. Under dem i den vänstra kolumnen står föremålen för bedömningen, som härletts ur kraven på yrkesskicklighet och anger de för yrkesskickligheten centrala kunskapsområden som i bedömningen ska ägnas speciell uppmärksamhet. I den högra kolumnen står kriterierna för bedömningen, som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. På basis av dem avgörs om examensprestationen godkänns. Efter examensdelen beskrivs sätten att påvisa yrkesskicklighet. 14

16 A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Yrkesverksamhet i specialhandledning av barn och ungdom Krav på yrkesskicklighet kan handleda barn och ungdomar som behöver särskilt stöd bemöta barn och ungdomar och deras familjer använda och bedöma olika pedagogiska synsätt och nätverk i sitt arbete planera, utvärdera och utveckla sitt arbete Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan handleda barn och ungdomar som behöver särskilt stöd. Förstå barndomens betydelse och ta hänsyn till den i handledningen Förstå ungdomens betydelse och ta hänsyn till den i handledningen Beakta barns och ungdomars utvecklingsstadier Behärska handledningsprocessen bemöter barnen som unika individer med respekt för barndomens värde ger barnen möjlighet att utvecklas i lugn och ro stärker barnens självkänsla genom att stimulera, uppmuntra och ge respons främjar i sin verksamhet barnens individuella utveckling och positiva jaguppfattning diskuterar med barnen om värden och livsfrågor. bemöter ungdomarna som unika individer med respekt för ungdomens värde främjar ungdomarnas individuella utveckling och utvecklingen av en realistisk jaguppfattning stärker ungdomarnas identitet och självständighet diskuterar med ungdomarna om olika värden och livsfrågor. använder utvecklingspsykologisk kunskap om barn och unga som utgångspunkt för sitt arbete bemöter barnen och ungdomarna med beaktande av olika åldrars behov tar i sin handledning hänsyn till sensitiva perioder och brytningspunkter i utvecklingen beaktar eventuella störande faktorer och riskfaktorer i sitt arbete. planerar handledningsprocessen med hänsyn till olika individer och inlärningssätt beaktar i handledningen de utmaningar och mål som följer av verksamhetsmiljön motiverar de tillvägagångssätt hon/han väljer utgående 15

17 från målmedvetenhet och fostran baserar handledningen på ändamålsenliga pedagogiska lösningar är en närvarande, trygg vuxen som lyssnar i handledningssituationen främjar interaktion, delaktighet och goda resultat utvärderar sin handledning utifrån målen för arbetet. kan bemöta barn och ungdomar och deras familjer. Förstå och ta hänsyn till familjens betydelse Samverkan med familjer bemöter barnen, ungdomarna och deras familjer jämlikt respekterar familjernas olikhet, interna förhållanden och värderingar i sitt arbete är medveten om mångfalden av familjeformer och vårdnadsformer tar i sitt arbete hänsyn till familjens betydelse som uppväxtmiljö för barnen och ungdomarna arbetar i enlighet med fostringsgemenskapens principer och inser betydelsen av föräldrarnas fostringsansvar. samarbetar med familjerna i enlighet med arbetsplatsens praxis följer lagar, bestämmelser och rekommendationer som gäller familjer känner till servicesystemet för familjer och hänvisar dem vid behov till att utnyttja centrala familjepolitiska förmåner drar nytta av stödgrupper för barnfamiljer deltar i mångprofessionellt samarbete för att stödja familjemedlemmarna. kan använda olika pedagogiska synsätt och nätverk i sitt arbete. Pedagogiska synsätt och tillämpning av dem motiverar sin verksamhet utgående från olika pedagogiska synsätt förstår och använder centrala pedagogiska begrepp på ett naturligt sätt deltar i den aktuella debatten om fostran och handledning i arbetsgemenskapen och i mångprofessionella nätverk är medveten om sin grundläggande uppgift och kan motivera dess betydelse arbetar professionellt i enlighet med sin fostrande roll. 16

18 Specialpedagogisk kompetens i handledningen av barn och ungdom Individuell handledning Arbete i nätverk och mångprofessionella grupper främjar barnens och ungdomarnas funktionsförmåga och välbefinnande bekantar sig med de individuella planerna för lärande och rehabilitering och följer dem är vid behov med och utarbetar individuella planer identifierar behov av särskilt stöd och föreslår vid behov intervention utnyttjar information om möjligheter och begränsningar i fråga om integrering är medveten om vilka uppgifter som ingår i det egna arbetet när det gäller att stödja barn och unga som behöver särskilt stöd och handlar i enlighet med det. använder specialhandledningsmetoder som främjar interaktion, språkutveckling, uppmärksamhets- och sinnesfunktioner, motoriska färdigheter och kreativitet. använder tekniska hjälpmedel och datateknik på ett ändamålsenligt sätt iakttar principerna för gruppdynamik handleder individerna i enlighet med gruppens mål. utnyttjar sakkunskapen i ett mångprofessionellt nätverk i sitt arbete arbetar i nätverket i enlighet med överenskommen praxis och arbetsfördelning hänvisar vid behov klienterna till annan service värdesätter andra personer som arbetar med barn och unga använder branschens terminologi på ett ändamålsenligt sätt tar initiativ i det mångprofessionella nätverket inom ramen för sin befattningsbeskrivning bokför och förmedlar uppgifter på ett ansvarsfullt sätt enligt sin plikt och klientens rättigheter. kan planera, utvärdera och utveckla sitt arbete. Organisering av det egna arbetet kan självständigt planera sitt arbete ställer sina arbetsuppgifter i prioritetsordning handlar flexibelt i föränderliga situationer kommer med förslag om att utveckla arbetssätten följer överenskomna tidtabeller och frister beaktar betydelsen av det egna arbetet i förhållande till hela arbetsgemenskapen. 17

19 Utvärdering och utveckling av arbetet Ansvarfullt agerande i arbetet bedömer realistiskt sina starka sidor och sina utmaningar i fråga om den yrkesmässiga utvecklingen ställer tillsammans med förmannen och arbetsgemenskapen upp mål för sin yrkesmässiga utveckling ber aktivt om respons av klienterna och medlemmarna i arbetsgemenskapen utvecklar sitt arbete utgående från responsen bedömer processerna inom småbarnsfostran och ungdomsarbetet utgående från kvalitetskriterierna inom yrkesområdet. värdesätter sitt arbete motiverar sin verksamhet och lösningar utifrån etiska principer följer pedagogiska och sociala värden och i arbetsgemenskapen överenskomna normer handlar klientorienterat lyssnar, stödjer och handleder i problemlösningssituationer följer direktiven och bestämmelserna om sekretess som gäller yrkesområdet sörjer för klienternas säkerhet i enlighet med arbetsplatsens säkerhetsföreskrifter upprätthåller sin arbetsförmåga och sörjer för arbetssäkerheten deltar i den sociala uppbyggnaden av arbetsgemenskapen ser till att hon/han själv orkar genom att sätta gränser i sitt arbete. Sätten att påvisa yrkesskicklighet I examensdelen Yrkesverksamhet i specialhandledning av barn och ungdom påvisas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer bland barn och unga som behöver särskilt stöd och deras familjer. Verksamhetsmiljön kan vara t.ex. dagvård, barn- och familjearbete, ungdomsarbete, skola, morgon- och eftermiddagsverksamhet, barnskyddsanstalter, kultur- och fritidsverksamhet, medborgar- och föreningsverksamhet samt företag inom branschen. påvisar sin yrkesskicklighet genom att handleda barn och ungdomar som behöver särskilt stöd samt deras familjer basera sin handledning på klienternas individuella stödbehov och uppgifter om deras specialbehov utnyttja ett mångprofessionellt nätverk i sitt arbete följa de etiska principerna i sitt arbete utveckla sin yrkesskicklighet arbeta i enlighet med planer, bestämmelser och lagar som reglerar handledningsverksamheten. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examensprestationen, om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskick- 18

20 lighet i examensgrunderna. Dokumenten kan vara bl.a. beskrivningar av klientarbete eller handledning. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet, som också innehåller bedömningar av examensprestationerna samt examinandens självvärdering. I självvärderingen visar examinanden sin förmåga att reflektera över sitt lärande och sitt arbete utgående från kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. 3.2 Stärkande av individens och gemenskapens delaktighet Krav på yrkesskicklighet kan stärka barn och ungdomar i en gemenskap och i en grupphandledningsprocess stärka barns och ungdomars delaktighet genomföra ett mindre samhälleligt utvecklingsprojekt. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan stärka barn och ungdomar i en gemenskap och i en grupphandledningsprocess. Iaktta och stödja en individs uppväxt och utveckling Utnyttja olika gemenskapsformer Interaktion i gemenskaper respekterar utgående från den rådande människosynen alla människors människovärde respekterar alla klienters personlighet utnyttjar sin kunskap om individens uppväxt- och utvecklingsstadier i handledningen stödjer utvecklingen av individens självkännedom främjar individens utveckling till en ansvarsfull medlem i gemenskapen uppmuntrar individen att föra fram sina åsikter uppmuntrar individen att påverka gemenskapens beslut hjälper individen att bedöma hur det egna agerandet påverkar gemenskapen. stödjer en grupp utgående från sin kunskap om gruppbildning stärker individernas och gemenskapens sociala kapital drar nytta av barnens och ungdomarnas olikhet i arbetet respekterar medlemmarnas självbestämmanderätt i gemenskapen bygger upp gemenskapen utifrån individernas resurser och styrkor identifierar förändringsbehov i en grupp och hjälper till att hitta lösningar. är aktiv och lösningsinriktad i interaktionssituationer är öppen vid interaktion 19

21 kan stärka barns och ungdomars delaktighet. Stärka delaktigheten Användning av kraftgivande handledningsmetoder Kunskap om utbildningssystemet och hänvisning till dess tjänster 20 värdesätter lagarbete är medveten om betydelsen av den egna insatsen i lagoch grupparbete bidrar till att det uppstår ömsesidig respekt mellan medlemmarna i gruppen tar initiativ för att utveckla interaktionen i gruppen uppträder på det sätt uppgifterna förutsätter i alla arbetsrelaterade situationer är vid behov aktiv i sociala medier. bygger aktivt upp ett förtroende med sina klienter stärker individernas, gruppernas och gemenskapens möjligheter att delta, vara aktiva och påverka främjar barnens och ungdomarnas självstyrningsfärdigheter ger barnen och ungdomarna möjlighet att delta i planeringen, utvecklingen och genomförandet av verksamheten är medveten om vilka faktorer som främjar och vilka som utgör hinder för barnens, ungdomarnas och deras familjers delaktighet tillämpar i sitt arbete kunskap om de många olika faktorer som är förknippade med utslagning ingriper i situationer som orsakar utslagning av barn och unga tar initiativ för att utveckla sin gemenskap och dess verksamhetsmiljö. planerar handledningen utifrån individens sociala styrkor främjar klienternas livskompetens möjliggör en dialog som stärker delaktigheten använder resursbaserade och lösningsinriktade arbetssätt funderar över framtidsmöjligheter tillsammans med barnen och ungdomarna uppmuntrar barnen och ungdomarna att testa sina färdigheter visar exempel och motiverar gruppen. känner i huvuddrag till det finländska utbildningssystemet förklarar för barnen, ungdomarna och deras familjer betydelsen av att utbilda sig

22 handleder barnen och ungdomarna vid övergångsskeden hjälper och motiverar ungdomarna att söka till utbildning hänvisar ungdomarna till yrkesvalstjänster. kan genomföra ett mindre samhälleligt utvecklingsprojekt. Anskaffning och användning av information Arbete i ett servicesystem Utveckling av arbetet och verksamheten använder mångsidigt olika kanaler för informationsanskaffning för att uppdatera den kunskap som behövs i yrket strukturerar och tillämpar informationen arbetar enligt en lärande organisations principer har ett utvecklande arbetssätt följer med den aktuella debatten och informationskällor inom yrkesområdet utarbetar dokument på ett av de inhemska språken med hjälp av textbehandling. arbetar i servicesystemet enligt lagar och förordningar känner i huvuddrag till systemet för beslutsfattande inom den offentliga förvaltningen uppdaterar sina kunskaper om beslutsfattande följer med samhällsdebatten om tjänster och ordnandet av dem förklarar det egna arbetets relation till barn- och ungdomspolitiska program. identifierar utvecklingsbehov i verksamheten planerar en målmedveten verksamhet, ekonomin och vid behov finansieringsmöjligheter enligt sin organisations riktlinjer deltar i arbetsgemenskapens utvecklingsarbete eller planerar och genomför ett eget utvecklingsprojekt känner till principerna för projektarbete och arbetsfaserna och utnyttjar dem i sitt arbete beaktar resursbehov, möjligheter och risker i utvecklingsarbetet arbetar i alla faser av utvecklingsarbetet tillsammans med klienterna eller medlemmarna i arbetsgemenskapen utvärderar och rapporterar om hur utvecklingsarbetet framskrider och vilken effekt det har. 21

23 Sätten att påvisa yrkesskicklighet I examensdelen Stärkande av individens och gemenskapens delaktighet påvisas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter. Utvecklingsprojektet i examensdelen kan bestå av en mindre, avgränsad, målinriktad och metodisk uppgift som utvecklar eller reformerar arbetet i arbetsgemenskapen. Verksamhetsmiljön kan vara t.ex. dagvård, barn- och familjearbete, ungdomsarbete, skola, morgon- och eftermiddagsverksamhet, barnskyddsanstalter, kultur- och fritidsverksamhet, medborgar- och föreningsverksamhet samt företag inom branschen. påvisar sin yrkesskicklighet genom att handleda barn och ungdomar samt deras familjer i enlighet med examensgrunderna stärka delaktigheten bland barn och ungdomar som behöver särskilt stöd och deras familjer planera, genomföra och utvärdera ett mindre utvecklingsprojekt tillsammans med klienter eller medlemmar i arbetsgemenskapen eller båda utnyttja kanaler för informationsanskaffning, ett mångsidigt nätverk och servicesystemet i sitt arbete. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examensprestationen, om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Dokumenten kan vara bl.a. planer och rapporter som hänför sig till utvecklingsarbetet. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet, som också innehåller bedömningar av examensprestationerna samt examinandens självvärdering. I självvärderingen visar examinanden sin förmåga att reflektera över sitt lärande och sitt arbete utgående från kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. 3.3 Kulturell mångfald i handledningen Krav på yrkesskicklighet kan beakta olika kulturer och hur de påverkar det egna arbetet medverka i kommunikationssituationer mellan olika kulturer handleda personer som tillhör minoriteter till aktiva samhällsmedlemmar som använder tjänster. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) beaktar olika kulturer och hur de påverkar det egna arbetet. Förstå begreppet kultur och utnyttja det som grund för handledningen är medveten om sin egen kulturella identitet tar hänsyn till olika kulturella identiteter visar att hon/han förstår kulturell mångfald som en övergripande samhällsföreteelse (sexuellt uttryck, sexuella minoriteter, familjemodeller etc.) respekterar olikhet och kulturell mångfald beaktar företeelser som rör skillnad och olikhet 22

24 Möte med religioner Möte med kulturella minoriteter är medveten om sina egna attityder då hon/han talar med barnen och ungdomarna om frågor som rör attityder och diskriminering bemöter individerna med hänsyn till familjekulturens betydelse. uppfattar sin egen religiösa identitet beaktar religionens övergripande inverkan på livet i arbetet med barn och ungdomar tar hänsyn till religionernas mångfald i sitt arbete besvarar barnens och ungdomarnas frågor som en närvarande vuxen diskuterar om religionsrelaterade frågor utifrån barnens och ungdomarnas behov handleder och ger klienterna råd i enlighet med religionsfrihetslagen söker information om religioner som stöd för sitt arbete och bedömer informationen. är i handledningen av barnen och ungdomarna medveten om de traditionella minoriteterna i Finland, såsom finlandssvenskar, romer, samer och tatarer de största invandrargrupperna sexuella minoriteter andra minoriteter beaktar kulturella minoriteters vardagsverklighet söker information om kulturella minoriteter som stöd för sitt arbete och bedömer kritiskt informationen förhåller sig öppet och empatiskt till andra visar respekt och god samarbetsförmåga vid möten med olika befolkningsgrupper. kan medverka i kommunikationssituationer mellan olika kulturer. Användning av olika kommunikationssätt kommunicerar och informerar på det sätt som passar målgruppen talar vid behov ett enkelt språk eller använder kontakttolk hittar via olika aktiviteter ett gemensamt språk för handledningen av barnen och ungdomarna försäkrar sig om att budskapet går fram och förstås kommunicerar i arbetssituationerna på svenska eller finska kan kommunicera på minst ett främmande språk hjälper en klient vidare på det andra inhemska språket. 23

25 Stärka kulturell växelverkan känner till företeelser som är förknippade med att lära känna en ny kultur och utnyttjar kunskapen i sitt arbete känner igen en kulturchocks olika faser väljer utgående från situationen rätta stödåtgärder och nätverk diskuterar med barnen och ungdomarna om frågor i anslutning till kulturell mångfald främjar för egen del invandrares integration. kan handleda personer som tillhör minoriteter till aktiva samhällsmedlemmar som använder tjänster. Följa principerna för mångkulturellt arbete Stärka aktiviteten i ett mångkulturellt samhälle 24 handlar enligt de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter följer de grundläggande principerna i lagen om likabehandling förstår maktstrukturer och möjligheterna att påverka i mångkulturella frågor följer med den aktuella debatten och forskningen inom yrkesområdet tillämpar aktuell kunskap i sitt arbete identifierar rasistiskt beteende och tal och ingriper i det. följer lagar och direktiv som rör minoritetsgrupper och invandrare tar hänsyn till invandringens bakgrund och dess inverkan följer och arbetar enligt de internationella avtalen om invandring är medveten om de särdrag som är förknippade med ordnandet av utbildning för invandrare och hänvisar vid behov invandrare till utbildningen känner till invandrares socialskydd och hänvisar invandrare till att använda tjänsterna utarbetar en plan som stödjer integration tillsammans med klienten och andra aktörer utnyttjar personal som arbetar med invandrarfrågor eller invandrarorganisationer som stöd för sitt arbete. Sätten att påvisa yrkesskicklighet I examensdelen Kulturell mångfald i handledningen påvisas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga arbetssituationer och -uppgifter i verksamhetsmiljöer där examinanden har möjlighet att möta barn och ungdomar med annan kulturell bakgrund och identitet samt deras familjer. Verksamhetsmiljön kan vara t.ex. dagvård, barn- och familjearbete, ungdomsarbete, skola, morgon- och eftermiddagsverksamhet, barnskyddsanstalter, kulturoch fritidsverksamhet, medborgar- och föreningsverksamhet samt företag inom branschen.

26 påvisar sin yrkesskicklighet genom att handleda barn och ungdomar som behöver särskilt stöd och deras familjer basera sin handledning på klienternas individuella behov och uppgifter om deras specialbehov dra nytta av kulturernas mångfald i sitt arbete utnyttja ett mångprofessionellt och mångkulturellt nätverk i sitt arbete använda mångsidiga kommunikationssätt följa de etiska principerna i sitt arbete. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examensprestationen, om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Dokumenten kan vara bl.a. beskrivningar av klientarbete eller handledning. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet, som också innehåller bedömningar av examensprestationerna samt examinandens självvärdering. I självvärderingen visar examinanden sin förmåga att reflektera över sitt lärande och sitt arbete utgående från kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. B. Valfria examensdelar 3.4 Handledning och stöd till barn med särskilda behov och deras familjer Krav på yrkesskicklighet kan i handledningen beakta barndomens betydelse som livsskede genom sin handledning stödja barns och familjers välmående i handledningen ta hänsyn till störningar i barns uppväxt och utveckling. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan i handledningen beakta barndomens betydelse som livsskede. Observera beteendemönster som är typiska för barn och utnyttja dem Arbete som fostrare och handledare följer de planer för fostran som används i verksamhetsmiljön planerar handledningens innehåll och verksamhetsmiljö med hänsyn till barns typiska beteendemönster (lek, rörelse, undersökande samt konstnärliga upplevelser och uttryck) möter barnens behov av närhet utnyttjar i handledningen olika former av den rådande barnkulturen dokumenterar barnens utveckling och beteende. erbjuder barnen möjlighet till individuell och självständig eller frivillig verksamhet reagerar aktivt på barnens känslor och behov 25

27 Främja sunda levnadsvanor hos barn planerar och bygger tillsammans med fostringsgemenskapen upp en verksamhets- och lärmiljö som stödjer barnens utveckling dokumenterar sitt arbete som fostrare utvärderar sina principer och handlingssätt som fostrare hänvisar familjerna till fritidstjänster och sysselsättningar och motiverar dem att delta drar vid planeringen av verksamheten nytta av nätverk som producerar ifrågavarande tjänster tar initiativ för att utveckla verksamheten och miljön. stödjer barnens utveckling och uppväxt genom vård, fostran och undervisning lär barnen hälsosamma mat- och levnadsvanor ger barnen möjlighet till daglig vila och avkoppling uppmuntrar barnen att röra på sig i enlighet med motionsrekommendationerna för småbarnsfostran sköter sina arbetsuppgifter enligt den praxis som gäller mellan fostringsgemenskapen och rådgivningen uppmuntrar barnen att handla enligt principerna för hållbar utveckling ser till att barnens mediemiljö är trygg och stödjer utvecklingen av mediekunskap i enlighet med barnens ålder. stödjer genom sin handledning barns och familjers välmående. Trygga barns rätt till integritet tryggar barnens psykiska och fysiska integritet i handledningssituationen handlar i enlighet med förpliktelserna i barnskyddslagen känner till och iakttar den anmälningsskyldighet som fastställs i barnskyddslagen samt organisationens praxis identifierar och tar itu med mobbning identifierar sexuella trakasserier och ingriper i situationerna stödjer familjemedlemmarna i familjevåldssituationer bemöter aggressiva klienter i enlighet med arbetsgemenskapens säkerhetsplan utnyttjar stödtjänster i anslutning till våldssituationer främjar för egen del en tillvaro utan våld. 26

28 Beakta betydelsen av familjens försörjning för barns uppväxt och utveckling Tillämpning av kunskaper och färdigheter om mental hälsa Beakta funktionella beroenden och användningen av rusmedel i familjen sätter sig in i barnens och familjernas situation och kommer vid behov med förslag för att förbättra situationen identifierar riskfaktorer i barnens och familjernas levnadsförhållanden och handlar på det sätt situationen kräver stärker föräldrarnas livskompetens, till exempel genom att hänvisa dem till olika tjänster tar i handledningen hänsyn till arbetslöshetens inverkan på barnens och familjernas liv förklarar för familjerna betydelsen av att utbilda sig för att klara sig i livet. tillämpar kunskaper om mentala störningar och deras inverkan på barnens och familjernas funktionsförmåga identifierar psykiska problem beaktar de riskfaktorer som är förknippade med den mentala hälsan särskilt under barndomen bemöter sakkunnigt barn med känslomässiga störningar utnyttjar mentalvårdstjänster och det barnpsykiatriska vårdsystemet. vet hur beroenden och användning av rusmedel påverkar funktionsförmågan och barnens utveckling diskuterar med klienterna om användningen av rusmedel är konsekvent i sin handledning talar vid behov om användningen av rusmedel och funktionella beroenden (bl.a. spel-, Internet- eller sexberoende) tar under möten i beaktande berusades oberäkneliga beteende tillämpar i sitt arbete kunskap om de vanligaste drogernas inverkan och i vilken omfattning de används utnyttjar nätverken inom missbrukarvård och mentalhygien som stöd för sitt arbete uppdaterar sina kunskaper om rusmedel och vårdformer främjar genom sin handledning nykterhet och drogfrihet arbetar enligt principerna för förebyggande missbrukarvård. 27

29 tar i handledningen hänsyn till störningar i barns uppväxt och utveckling. Observera och beakta utvecklingsmässiga behov hos barn som behöver särskilt stöd Samarbete med familjer Tillämpning av specialpedagogisk kunskap i handledningen Användning av specialpedagogiska metoder och specialhandledningsmetoder 28 iakttar barnens uppväxt och utveckling identifierar störningar i barnens uppväxt och utveckling planerar en målmedveten verksamhet skapar en verksamhetsstruktur som ökar tryggheten arbetar enligt rehabiliteringsplanen. utarbetar tillsammans med föräldrarna en plan som stödjer barnets utveckling och uppväxt (t.ex. plan för småbarnsfostran) diskuterar om barnets utveckling och frågor i anslutning till den stärker fostringsgemenskapen med föräldrarna på överenskommet sätt handleder familjerna under barnets krävande utvecklingsstadier och i fostringssituationer hänvisar vid behov familjerna vidare till olika nätverk så att de får professionell hjälp handlar enligt sin yrkesroll och målen för den totala rehabiliteringen. sätter sig in i de viktigaste funktionerna inom specialoch handikapptjänster samt organisationerna inom branschen utnyttjar i sitt arbete kunskap om de vanligaste formerna av handikapp och hur de inverkar på barns funktionsförmåga inhämtar kunskap om specialpedagogik och specialpedagogiska metoder som stöd för sitt arbete möjliggör för egen del stödtjänster så att den pedagogiska, sociala och medicinska rehabiliteringen bildar en sammanhängande helhet. tränar upp barnets grundläggande färdigheter ordnar det specialstöd som behövs i barnets verksamhetsmiljö intensifierar samarbetet med föräldrarna anpassar verksamhetsmiljön så att den lämpar sig för barnet som behöver särskilt stöd differentierar och individualiserar fostran handlar professionellt i nödsituationer utgående från helhetssituationen och ger första hjälpen på Fhj 2- nivå.

30 Sätten att påvisa yrkesskicklighet Yrkesskickligheten i examensdelen Handledning och stöd till barn med särskilda behov och deras familjer påvisas och bedöms i verkliga arbetssituationer och -uppgifter i verksamhetsmiljöer, där barn som behöver särskilt stöd får handledning. samarbetar med familjer och ett mångprofessionellt nätverk. Verksamhetsmiljön kan vara t.ex. dagvård, barn- och familjearbete, skola, morgon- och eftermiddagsverksamhet, barnskyddsanstalter, kultur- och fritidsverksamhet, medborgar- och föreningsverksamhet samt företag inom branschen. påvisar sin yrkesskicklighet genom att handleda barn som behöver särskilt stöd i enlighet med planerna som används i verksamhetsmiljön basera sin handledning på klienternas individuella behov och uppgifter om deras specialbehov handla enligt fostringsgemenskapens principer utnyttja ett mångprofessionellt nätverk i sitt arbete följa de etiska principerna i sitt arbete. kan komplettera sin examensprestation med dokument som uppkommit under examensprestationen, om arbetsprestationerna inte täcker alla krav på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Dokumenten kan vara bl.a. beskrivningar av klientarbete eller handledning. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet, som också innehåller bedömningar av examensprestationerna samt examinandens självvärdering. I självvärderingen visar examinanden sin förmåga att reflektera över sitt lärande och sitt arbete utgående från kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. 3.5 Handledning och stöd till ungdomar med särskilda behov och deras familjer Krav på yrkesskicklighet kan i handledningen beakta ungdomens betydelse som livsskede genom sin handledning stödja ungdomars och familjers välmående i handledningen ta hänsyn till problem i ungdomars uppväxt och utveckling. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) kan i handledningen beakta ungdomens betydelse som livsskede. Kunskap om särdrag som kännetecknar ungdomen och beaktande av dem följer kommunens eller de nationella ungdomspolitiska riktlinjerna handlar i enlighet med förpliktelserna i ungdomslagen tar del av ungdomarnas upplevelser av sin tillvaro tar hänsyn till ungdomarnas behov att tillhöra en grupp följer med trender i ungdomskulturen och deras olika former 29